SVARTÅN – VÄSTERÅSFJÄRDEN 2009 - Mälarenergi AB

More documents

Recommendations

Info

SVARTÅN – VÄSTERÅSFJÄRDEN 2009 ALcontrol AB Resultat De lägsta syrgashalterna i Västeråsfjärden uppmättes under sommaren. Samtidigt förekom förhöjda fosforhalter i bottenvattnet (se nästa avsnitt om fosfor). Högre vattentemperaturer bidrog till de låga syrehalterna i vattnet, i kombination med förekomst av språngskikt som hindrat utbyte mellan yt- och bottenvatten. I bottenvatten där syreförbrukande processer dominerar orsakar detta minskande syrgashalter. Fosfor Ökning av fosforhalter från norr till söder Totalfosforhalten tenderar öka nedströms i Svartån (Figur 17) sannolikt på grund av den ökade påverkan av jordbruksmark nedströms i vattensystemet. Årsmedelhalten av totalfosfor bedömdes som mycket hög i Svartån (S1, S5, S8) och hög i Västeråsfjärden. Halterna brukar i allmänhet vara höga till mycket höga. I Västeråsfjärdens bottenvatten uppmättes högre fosforhalt än i ytvattnet i juli. Fosfor tenderar att släppa från sedimentet vid syrebrist varpå halten stiger i vattenmassan. Fosforhalterna var i allmänhet högre 2009 jämfört med närmast föregående sexårsperiod (Figur 17). Undantaget var Turbinbron och Blacken, där halterna var strax under de normala. Kväve Höga kvävehalter i Västeråsfjärden Svartåns kvävehalter tenderade att öka nedströms i vattensystemet med högst totalkvävehalter (mycket höga) vid Forsby damm (S5) och Turbinbron (S8). Kvävehalterna vid Svanå (S1) och i Västeråsfjärden (Vf6, Vf11) bedömdes som höga, medan halten var måttligt hög i Blacken (Figur 18). 20 140 120 100 80 60 40 20 0 Totalfosfor (µg/l) S1 S5 S8 Vf6y Vf6b Vf11yVf11bVf16y Figur 17. Årsmedelhalter av fosfor (staplar; µg/l) i sex stationer i Svartån-Västeråsfjärdens avrinningsområde år 2009. Ljusa staplar avser ytvatten (y) samt mörka staplar bottenvatten (b). Streckad linje markerar gräns mellan hög och mycket hög halt. Årsmedelvärden jämförs med ”normala” värden, d.v.s. medelvärden (horisontella streck) samt högsta respektive lägsta årsmedel (vertikala streck) närmast föregående sexårsperiod. 2500 2000 1500 1000 500 0 Totalkväve (µg/l) S1 S5 S8 Vf6y Vf6b Vf11y Vf11bVf16y Figur 18. Årsmedelhalter av kväve (staplar; µg/l) i sex stationer i Svartån-Västeråsfjärdens avrinningsområde år 2009. Ljusa staplar avser ytvatten (y) samt mörka staplar bottenvatten (b). Horisontella linjer markerar gräns mellan måttligt hög, hög och mycket hög halt. Årsmedelvärden jämförs med ”normala” värden, d.v.s. medelvärden (horisontella streck) samt högsta respektive lägsta årsmedel (vertikala streck) närmast föregående sexårsperiod.
SVARTÅN – VÄSTERÅSFJÄRDEN 2009 ALcontrol AB Resultat Utsläpp från avloppsreningsverk samt ökad påverkan av jordbruksmark var troliga orsaker till ökningen nedströms. Förutom en minskning från mycket hög till hög halt i stationen närmast reningsverket i Västeråsfjärden (Vf6) både 2008 och 2009, var kvävetillståndet detsamma som 2001-2008. I bottenvattnet vid Västra holmen och Fulleröfjärden var kvävehalterna högre än ”normalt” (medelvärde för närmast föregående sexårsperiod). I övriga stationer var halterna ”normala”, eller lägre än ”normalt” (Figur 18). Periodens lägsta kvävehalter vid Forsby damm och Turbinbron År 2009 uppmättes de lägsta kvävehalterna under perioden 1996-2009 vid Forsby damm (Figur 19) och Turbinbron. Kväve (µg/l) 2400 2000 1600 1200 800 400 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Figur 19. Årsmedelhalt av totalkväve (µg/l) vid Forsby damm (S5), Svartån, under perioden 1996-2009. Linje anger glidande treårsmedelvärden för perioden. Generellt mycket låga till låga ammoniumkvävehalter I Västeråsfjärden och i Svartån förekom mycket låga till låga halter ammoniumkväve år 2009. I Västeråsfjärdens station närmast reningsverket förekom i medel måttligt hög halt ammoniumkväve i bottenvattnet, beroende på hög halt (1100 µg/l) i mars månad. Detta kan bero på utsläpp (se avsnitt om konduktivitet). 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 21 Kväve/fosfor-balans Kväve/fosfor-kvoten visade att det vid Västra holmen, Fulleröfjärden och Blacken rådde balans mellan kväve och fosfor. Resultatet var detsamma som tidigare år (2001-2008) och innebar att det fanns en viss risk för att blågrönalger skulle bilda massförekomst. Vissa arter av blågrönalger kan producera gift och göra vattnet otjänligt för bad. Resultaten från växtplanktonundersökningen visade en mycket stor risk för blomning av blågrönalger som kan bilda gifter (se resultat i stycke Växtplankton, sidan 27 och Bilaga 7). Suspenderade ämnen (slamhalt) Slamhalten måttligt hög till hög Halten ökade från måttligt hög uppströms i S1 till hög i S5 och S8 nedströms. Troligen berodde ökningen nedströms på ökad inverkan av erosionsmaterial från jordbruksmark. Transporter av kväve, fosfor och suspenderande ämnen Ämnestransporter per månad för varje station finns redovisade i Bilaga 5. Hög vattenföring ger stor transport Variationer i månadstransporter följde skillnader i vattenföring under året (Figur 20). De största ämnestransporterna till Västeråsfjärden ägde rum i april då vattenföringen var högst. Hög arealspecifik förlust av fosfor Den arealspecifika förlusten av fosfor var hög i Svartån (Figur 21). Sedan 2001 har resultatet växlat mellan måttligt hög och hög förlust i Svartån. Höga förluster motsvaras av läckage från åker i öppet bruk. Avvikelsen från jämförvärdet var stor till mycket stor i Svartån (Tabell 6).
Page 1 and 2: Nötmyran, en del av svartåområde
Page 3 and 4: SVARTÅN - VÄSTERÅSFJÄRDEN 2009
Page 21: SVARTÅN - VÄSTERÅSFJÄRDEN 2009
Page 73 and 74:
SVARTÅN - VÄSTERÅSFJÄRDEN 2009
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
show all

SVARTÅN – VÄSTERÅSFJÄRDEN 2009 - Mälarenergi AB

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?