SVARTÅN – VÄSTERÅSFJÄRDEN 2009 - Mälarenergi AB
SVARTÅN – VÄSTERÅSFJÄRDEN 2009 - Mälarenergi AB
SVARTÅN – VÄSTERÅSFJÄRDEN 2009 - Mälarenergi AB
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>SVARTÅN</strong> <strong>–</strong> <strong>VÄSTERÅSFJÄRDEN</strong> <strong>2009</strong> ALcontrol Sammanfattning<br />
tydde på en avloppspåverkan. Undantaget<br />
år 2008 har avloppspåverkan förekommit<br />
vid stationen under årets första kvartal,<br />
åtminstone sedan år 2001. Troligen medverkade<br />
kortare isläggningsperiod jämfört<br />
med övriga år till lägre konduktivitetsvärden<br />
år 2008.<br />
Klorofyll och siktdjup<br />
Siktdjupet i Västeråsfjärden och Blacken<br />
var oförändrat litet och klorofyllhalten<br />
hög.<br />
Metaller<br />
Metallhalter i Svartån <strong>2009</strong> framgår av<br />
Tabell 1 och Tabell 2. Koppar- och blyhalterna<br />
var måttligt höga vid Forsby<br />
damm och Turbinbron. I övrigt var metallhalterna<br />
låga och generellt i nivå med de<br />
halter som uppmätts tidigare år. I september<br />
uppmättes en hög zinkhalt vid Svanå<br />
som klingade av nedströms till måttligt hög<br />
vid Forsby damm och låg vid Turbinbron.<br />
De förhöjda zinkhalterna kan härröra från<br />
föroreningar i området kring det gamla<br />
järnbruket strax uppströms Svanå.<br />
Aluminiumhalterna (årsmedel) i Svartån<br />
vid Forsby damm och Turbinbron var högre<br />
än halter som förekommer naturligt i<br />
ytvatten. Förhöjda halter sammanföll med<br />
ökade halter av bland annat fosfor, suspenderade<br />
ämnen, kisel, organiska ämnen<br />
(TOC) och/eller färgtal. Detta tyder på att<br />
de förhöjda aluminiumhalterna orsakats av<br />
ökad inblandning av humus och lera i ån.<br />
Årsmedelhalterna av kobolt, kvicksilver<br />
och mangan var i nivå med eller lägre än<br />
naturligt förekommande halter i strömmande<br />
vatten. Strontium-, barium och kiselhalterna<br />
var i nivå med halter uppmätta<br />
sedan 2002.<br />
Växtplankton<br />
Växtplanktonundersökningen visade på ett<br />
näringsrikt tillstånd i både Fulleröfjärden<br />
och Blacken. Planktonsamhällena dominerades<br />
av kiselalger under hela sommarsäsongen<br />
och det noterades inga blomningar<br />
av blågrönalger.<br />
Bottenfauna<br />
I provytorna Västra holmen (Vf6) och Fröholmen<br />
(Vf12) dominerades bottenfaunan<br />
av arter som indikerade ett näringsrikt<br />
tillstånd, på gränsen till måttligt näringsrikt.<br />
Tabell 1. Klassificering enligt Naturvårdsverkets<br />
"Bedömningsgrunder för miljökvalitet"<br />
(Rapport 4913)<br />
Färg Klass Benämning<br />
1 Mycket låga halter<br />
2 Låga halter<br />
3 Måttligt höga halter<br />
4 Höga halter<br />
5 Mycket höga halter<br />
Halt på gränsen till låg<br />
Bedömningsgrunder saknas<br />
Tabell 2. Metallhalter i Svartåns nedre delar år <strong>2009</strong>. Klassificering enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder<br />
för miljökvalitet (Rapport 4913)<br />
Provpunkt Arse- Kad- Kobolt Krom Kop- Kvick- Man- Nickel Bly Zink Stron- Kisel<br />
nik mium par silver gan tium<br />
µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ng/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l<br />
S1 Svanå 0,63 0,015 0,54 0,78 2,1 2,5 168 1,9 0,67 14 31 4,0<br />
S5 Forsby damm 0,72 0,021 0,62 1,3 3,2 3,0 157 2,3 1,2 9,9 35 5,3<br />
S8 Turbinbron 0,73 0,026 0,61 1,3 3,5 3,1 148 2,3 1,2 7,9 38 5,4<br />
3
Change language