SVARTÅN – VÄSTERÅSFJÄRDEN 2009 - Mälarenergi AB

More documents

Recommendations

Info

SVARTÅN – VÄSTERÅSFJÄRDEN 2009 ALcontrol AB Metodik Figur 8. Ekmanhuggare ©. I varje provpunkt togs fem prover enligt den standardiserade metoden SS 028190. Proverna sållades på plats genom ett såll med masktätheten 0,5 x 0,5 mm och konserverades sedan i 70 % etanol. Analys På laboratoriet sorterades djuren ut och artbestämdes till en nivå där relevanta tillståndsbedömningar är möjliga. Djurens våtbiomassa (våtvikt) bestämdes genom att de gruppvis vägdes på analysvåg. Före vägningen placerades djuren i vatten (för att skölja bort konserveringssprit) och därefter på filterpapper för att torka på utsidan. Sortering, artbestämning och vägning utfördes av Medins Biologi AB. Utvärdering Med utgångspunkt från ett antal kriterier hos profundalfaunan kan man dra slutsatser om näringstillgången i sjön och om syreförhållandena i bottenvattnet. I Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet (Naturvårdsverkets handbok 2007:4) beskrivs flera index för att med hjälp av bottenfaunan klassificera ett vattens status. I sjöars profundaler används BQI (Benthic Quality Index) för att klassa 14 status med avseende på eutrofiering. I expertbedömningen har även index från Naturvårdsverkets gamla bedömningsgrunder (Wiederholm, 1999) använts, samt förekomsten av känsliga arter. Dessutom har kända förhållanden på och kring lokalen samt Medins erfarenhet från andra lokaler i regionen vägts in. Allmän information om bottenfauna och en mer ingående beskrivning av gränsvärden och bedömningsgrunder finns i Bilaga 2. I Bilaga 8 finns en beskrivning av provlokalerna samt fullständiga artlistor. Vid expertbedömningen har status med avseende på eutrofiering samt i förekommande fall annan påverkan klassats enligt: Hög status God status Måttlig status Otillfredsställande status Dålig status Näringstillståndet i sjön har bedömts efter fem klasser: Mycket näringsfattigt Näringsfattigt Måttligt näringsrikt Näringsrikt Mycket näringsrikt Syreförhållandena i sjöns bottenvatten har bedömts efter fem klasser: Mycket syrerikt Syrerikt Måttligt syrerikt Syrefattigt Mycket syrefattigt Jämförelser med tidigare års bedömningar av sjöars näringstatus Vid tidigare undersökningar har bedömningen av näringsstatus i sjöar på basis av profundalfaunan gjorts på två olika sätt. Innan 2005 bedömdes endast sjöns tillstånd med avseende på näringsämnesbelastning. Bedömningen byggde på klass-
SVARTÅN – VÄSTERÅSFJÄRDEN 2009 ALcontrol AB Metodik ningen av BQI och O/C-index enligt Naturvårdsverkets gamla bedömningsgrunder (Wiederholm, 1999) samt på bottenfaunans sammansättning, och klassades enligt nedan: A. Näringsfattiga förhållanden B. Måttligt näringsrika förhållanden C. Näringsrika förhållanden Under 2005 utvecklade Medins två nya profundalfauna-index: PTI för att bedöma näringstillståndet samt EEI för att bedöma påverkan av näringsämnen/organiskt material. Tillståndet klassades enligt ovan, medan påverkan klassades enligt nedan: A. Ingen eller obetydlig påverkan B. Betydlig påverkan C. Stark eller mycket stark påverkan Från och med 2007 används Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet (Naturvårdsverkets handbok 2007:4) för att klassa sjöns status med avseende på eutrofiering med hjälp av BQI. Tillståndsklassningen före 2005 har inte bedömts vara jämförbar med statusklassningen från och med 2007. Medins har emellertid valt att redovisa även gamla bedömningar när sådana finns, då dessa ger en god fingervisning av näringsförhållandena i sjön. 15 Den påverkansbedömning som Medins gjort från och med slutet av 2005 är mer att betrakta som en expertbedömning av ekologisk status, och är förhållandevis jämförbar med det nya klassningssystemet. Bakterieförekomst i bad och råvatten Resultat med bedömningar från mikrobiologiska undersökningar av strandbadvatten har erhållits från Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen i Västerås. Mikrobiologiska analyser av strandbad- och råvatten utfördes av ALcontrol i Linköping. Susanne Holmström gjorde den mikrobiologiska råvattenbedömningen. Mikrobiologiska analysresultat för år 2009 har utvärderats med hjälp av Livsmedelsverkets kungörelse om dricksvatten (SLV FS 1993:35 och 2001:30) samt Socialstyrelsens författningssamling Försiktighetsmått för dricksvatten (SOSFS 2003:17). Information om utvärderingsmetodik för bakterieförekomst i råvatten finns i Bilaga 2.
Page 1 and 2: Nötmyran, en del av svartåområde
Page 3 and 4: SVARTÅN - VÄSTERÅSFJÄRDEN 2009
Page 15: SVARTÅN - VÄSTERÅSFJÄRDEN 2009
Page 67 and 68:
SVARTÅN - VÄSTERÅSFJÄRDEN 2009
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
show all

SVARTÅN – VÄSTERÅSFJÄRDEN 2009 - Mälarenergi AB

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?