SVARTÅN – VÄSTERÅSFJÄRDEN 2009 - Mälarenergi AB
SVARTÅN – VÄSTERÅSFJÄRDEN 2009 - Mälarenergi AB
SVARTÅN – VÄSTERÅSFJÄRDEN 2009 - Mälarenergi AB
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>SVARTÅN</strong> <strong>–</strong> <strong>VÄSTERÅSFJÄRDEN</strong> <strong>2009</strong> ALcontrol <strong>AB</strong> Resultat<br />
Utsläpp från avloppsreningsverk samt ökad<br />
påverkan av jordbruksmark var troliga<br />
orsaker till ökningen nedströms. Förutom<br />
en minskning från mycket hög till hög halt<br />
i stationen närmast reningsverket i Västeråsfjärden<br />
(Vf6) både 2008 och <strong>2009</strong>, var<br />
kvävetillståndet detsamma som 2001-2008.<br />
I bottenvattnet vid Västra holmen och Fulleröfjärden<br />
var kvävehalterna högre än<br />
”normalt” (medelvärde för närmast föregående<br />
sexårsperiod). I övriga stationer var<br />
halterna ”normala”, eller lägre än ”normalt”<br />
(Figur 18).<br />
Periodens lägsta kvävehalter vid Forsby<br />
damm och Turbinbron<br />
År <strong>2009</strong> uppmättes de lägsta kvävehalterna<br />
under perioden 1996-<strong>2009</strong> vid Forsby<br />
damm (Figur 19) och Turbinbron.<br />
Kväve (µg/l)<br />
2400<br />
2000<br />
1600<br />
1200<br />
800<br />
400<br />
0<br />
1996<br />
1997<br />
1998<br />
1999<br />
2000<br />
2001<br />
2002<br />
Figur 19. Årsmedelhalt av totalkväve (µg/l) vid<br />
Forsby damm (S5), Svartån, under perioden<br />
1996-<strong>2009</strong>. Linje anger glidande treårsmedelvärden<br />
för perioden.<br />
Generellt mycket låga till låga ammoniumkvävehalter<br />
I Västeråsfjärden och i Svartån förekom<br />
mycket låga till låga halter ammoniumkväve<br />
år <strong>2009</strong>. I Västeråsfjärdens station<br />
närmast reningsverket förekom i medel<br />
måttligt hög halt ammoniumkväve i bottenvattnet,<br />
beroende på hög halt (1100<br />
µg/l) i mars månad. Detta kan bero på utsläpp<br />
(se avsnitt om konduktivitet).<br />
2003<br />
2004<br />
2005<br />
2006<br />
2007<br />
2008<br />
<strong>2009</strong><br />
21<br />
Kväve/fosfor-balans<br />
Kväve/fosfor-kvoten visade att det vid<br />
Västra holmen, Fulleröfjärden och Blacken<br />
rådde balans mellan kväve och fosfor. Resultatet<br />
var detsamma som tidigare år<br />
(2001-2008) och innebar att det fanns en<br />
viss risk för att blågrönalger skulle bilda<br />
massförekomst. Vissa arter av blågrönalger<br />
kan producera gift och göra vattnet otjänligt<br />
för bad. Resultaten från växtplanktonundersökningen<br />
visade en mycket stor risk<br />
för blomning av blågrönalger som kan<br />
bilda gifter (se resultat i stycke Växtplankton,<br />
sidan 27 och Bilaga 7).<br />
Suspenderade ämnen (slamhalt)<br />
Slamhalten måttligt hög till hög<br />
Halten ökade från måttligt hög uppströms i<br />
S1 till hög i S5 och S8 nedströms. Troligen<br />
berodde ökningen nedströms på ökad inverkan<br />
av erosionsmaterial från jordbruksmark.<br />
Transporter av kväve, fosfor och suspenderande<br />
ämnen<br />
Ämnestransporter per månad för varje station<br />
finns redovisade i Bilaga 5.<br />
Hög vattenföring ger stor transport<br />
Variationer i månadstransporter följde<br />
skillnader i vattenföring under året (Figur<br />
20). De största ämnestransporterna till<br />
Västeråsfjärden ägde rum i april då vattenföringen<br />
var högst.<br />
Hög arealspecifik förlust av fosfor<br />
Den arealspecifika förlusten av fosfor var<br />
hög i Svartån (Figur 21). Sedan 2001 har<br />
resultatet växlat mellan måttligt hög och<br />
hög förlust i Svartån.<br />
Höga förluster motsvaras av läckage från<br />
åker i öppet bruk. Avvikelsen från jämförvärdet<br />
var stor till mycket stor i Svartån<br />
(Tabell 6).
Change language