SVARTÅN – VÄSTERÅSFJÄRDEN 2009 - Mälarenergi AB

More documents

Recommendations

Info

SVARTÅN – VÄSTERÅSFJÄRDEN 2009 ALcontrol AB Resultat Vid höga eller mycket höga halter ökar risken för biologiska effekter redan vid kortvarig exponering. Tabell 13 och Tabell 12 visar metallhalter i Svartån år 2009. Vid måttligt höga metallhalter kan biologisk påverkan förekomma. Allmänt låga metallhalter Arsenik-, krom-, kadmium-, nickel, och zinkhalterna var låga i Svartån år 2009. Koppar- och blyhalterna bedömdes som låga vid Svanå och som måttligt höga vid Forsby damm och Turbinbron. Dessa metaller förekom generellt i nivå med de halter som uppmätts sedan 1995. Förhöjd zinkhalt i Svanå i september I september uppmättes en ovanligt hög zinkhalt vid Svanå (130 µg/l). Samtidigt uppmättes årets högsta zinkhalt vid Forsby damm (måttligt hög; 35 µg/l). Vid Turbinbron var zinkhalten låg i september. Stationen vid Svanå ligger strax nedströms det gamla järnbruket och dammen. De förhöjda zinkhalterna kan härröra från föroreningar i området kring det gamla järnbruket strax uppströms Svanå. Årsmedelhalterna av aluminium i Svartån vid Forsby damm och Turbinbron var högre än halter som förekommer naturligt i ytvatten. Troligen orsakades de förhöjda aluminiumhalterna av ökade mängder humus och lera eftersom de sammanföll med ökade halter av bland annat totalfosfor, suspenderade ämnen, kisel, organiska ämnen (TOC) och/eller färgtal. Årsmedelhalterna av kobolt, kvicksilver och mangan var i nivå med eller lägre än naturligt förekommande halter i strömmande vatten (Åslund, 1994). Strontium-, barium och kiselhalterna var i nivå med halter uppmätta sedan 2002. Tabell 12. Klassificering enligt Naturvårdsverkets "Bedömningsgrunder för miljökvalitet" (Rapport 4913) Färg Klass Benämning 1 Mycket låga halter 2 Låga halter 3 Måttligt höga halter 4 Höga halter 5 Mycket höga halter Halt på gränsen till låg Bedömningsgrunder saknas Tabell 13. Metallhalter i Svartåns nedre delar år 2009. Tillstånd enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913; Tabell 10) Provpunkt Arse- Kad- Kobolt Krom Kop- Kvick- Man- Nickel Bly Zink Stron- Kisel nik mium par silver gan tium µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ng/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l S1 Svanå 0,63 0,015 0,54 0,78 2,1 2,5 168 1,9 0,67 14 31 4,0 S5 Forsby damm 0,72 0,021 0,62 1,3 3,2 3,0 157 2,3 1,2 9,9 35 5,3 S8 Turbinbron 0,73 0,026 0,61 1,3 3,5 3,1 148 2,3 1,2 7,9 38 5,4 26
SVARTÅN - VÄSTERÅSFJÄRDEN 2009 ALcontrol Resultat Växtplankton Sammanställning av resultat, fältprotokoll, och artlistor redovisas i Bilaga 7. Växtplanktonundersökningen visade på ett näringsrikt tillstånd i både Fulleröfjärden och Blacken. Biomassan dominerades av kiselalger hela sommarsäsongen och det noterades ingen blomning av blågrönalger (cyanobakterier). I Fulleröfjärden var mängden blågrönalger störst under juli och augusti då de utgjorde ca 30 procent av biomassan. I Blacken var andelen blågrönalger störst i augusti då den utgjorde ca 20 procent av biomassan (Figur 27). mg/l 4 3 2 1 0 Totalt Blågrönalger maj juli aug okt maj juli aug okt Fulleröfjärden Blacken Figur 27. Biomassa för växtplankton totalt samt för blågrönalger vid de två undersökta provpunkterna i Västeråsfjärden 2009. Figur 28 visar den totala säsongsmedelbiomassan för växtplankton i Västeråsfjärden 1999-2009. 27 20 15 10 5 0 Säsongsmedelbiomassa maj-okt (mg/l) 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 Fulleröfjärden Blacken Figur 28. Säsongsmedel för total växtplanktonbiomassa i Västeråsfjärden 1999-2009. Den streckade linjen anger gränsen för stor biomassa och heldragen linje anger gränsen för mycket stor biomassa. Bottenfauna VF6. Mälaren, Västra holmen Provytan är belägen inne i Västeråsfjärden. Bottensubstratet bestod av gyttja och lera, och provtagningsdjupet var 15,5 m. Årets undersökning Samtliga beräknade parametrar och index för 2009 redovisas i Tabell 14. Tabell 14. Klassning av index och värden i provytan Västra holmen (VF6) i Västeråsfjärden år 2009 Index Värde/Klassning Totalantal taxa: 10 Värdet är: måttligt högt Medelantal taxa/prov: 7,2 Individtäthet (ind./m 2 ): 4505 Värdet är: mycket högt BQI: 1,25 Statusklassning: Måttlig status O/C-index: 5,55 Värdet är: måttligt högt Shannon-index: 2,25 Värdet är: måttligt högt
Page 1 and 2: Nötmyran, en del av svartåområde
Page 3 and 4: SVARTÅN - VÄSTERÅSFJÄRDEN 2009
Page 27: SVARTÅN - VÄSTERÅSFJÄRDEN 2009
Page 79 and 80:
SVARTÅN - VÄSTERÅSFJÄRDEN 2009
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
show all

SVARTÅN – VÄSTERÅSFJÄRDEN 2009 - Mälarenergi AB

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?