SVARTÅN – VÄSTERÅSFJÄRDEN 2009 - Mälarenergi AB
SVARTÅN – VÄSTERÅSFJÄRDEN 2009 - Mälarenergi AB
SVARTÅN – VÄSTERÅSFJÄRDEN 2009 - Mälarenergi AB
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>SVARTÅN</strong> <strong>–</strong> <strong>VÄSTERÅSFJÄRDEN</strong> <strong>2009</strong> ALcontrol <strong>AB</strong> Resultat<br />
Nederbörd (mm)<br />
800<br />
600<br />
400<br />
200<br />
0<br />
2000<br />
2001<br />
2002<br />
2003<br />
2004<br />
2005<br />
2006<br />
2007<br />
2008<br />
<strong>2009</strong><br />
Figur 10. Årsnederbörd (mm) vid SMHI:s klimatstation<br />
i Hässlö, Västerås, under åren<br />
2000-<strong>2009</strong> i jämförelse med medelvärdet för<br />
perioden 1961-1990.<br />
Lufttemp (°C)<br />
20<br />
15<br />
10<br />
5<br />
0<br />
-5<br />
<strong>2009</strong> 61-90<br />
J F M A M J J A S O N D<br />
Figur 11. Månadsmedeltemperaturen (°C) vid<br />
SMHI:s klimatstation i Hässlö, Västerås, år<br />
<strong>2009</strong> i jämförelse med medelvärden för perioden<br />
1961-1990.<br />
Störst nederbörd i juli<br />
Juli var årets nederbördsrikaste månad med<br />
dubbelt så stor nederbörd som normalt.<br />
Nederbörd över den normala förekom även<br />
under februari-mars och maj-juni samt<br />
årets sista tre månader. Månaderna januari,<br />
17<br />
april, augusti och september var torrare än<br />
normalt (Figur 12).<br />
Nederbörd (mm)<br />
150<br />
100<br />
50<br />
0<br />
<strong>2009</strong> 61-90<br />
J F M A M J J A S O N D<br />
Figur 12. Månadsnederbörden (mm) vid<br />
SMHI:s klimatstation i Hässlö, Västerås, år<br />
<strong>2009</strong> i jämförelse med medelvärden för perioden<br />
1961-1990.<br />
Vattenföring<br />
Ytavrinning till följd av nederbörd är i<br />
regel störst under tidig vår, senhöst och<br />
milda vintrar. Sommartid avdunstar en del<br />
av nederbörden eller tas upp av växterna,<br />
vilket gör tillrinningen till vattendragen<br />
låg. I samband med kalla vintrar lagras<br />
nederbörden i form av snö som frigörs vid<br />
snösmältning. Om tjäle förekommer i marken<br />
kommer andelen ytavrinning i förhållande<br />
till nederbörd att bli maximalt stor<br />
beroende på att ingen grundvattenbildning<br />
sker.<br />
Månadsmedelflöden för punkterna Svanå<br />
(S1), Forsby damm (S5) och Turbinbron<br />
(S8) i Svartån år <strong>2009</strong> finns redovisade i<br />
Bilaga 5.
Change language