You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
PLANERING<br />
Information från <strong>Malmö</strong> Stadsbyggnadskontor I MALMÖ<br />
Nr 2 <strong>2010</strong><br />
<strong>Malmö</strong>s nya översiktsplan – ÖP2012<br />
Vardagsarkitektur<br />
Ut i det vilda – om <strong>stad</strong>ens längtan till naturen<br />
Ny kongress-, konsert- och hotellanläggning<br />
Citytunneln i startgroparna
Innehåll<br />
Nästa steg 3<br />
Vardagsarkitektur 4<br />
Citytunneln i startgroparna 7<br />
Akutmottagning och infektionsklinik<br />
vinnare av Årets Stadsbyggnadspris 8<br />
Det händer i Rosengård 10<br />
Mobilia i förändring 11<br />
<strong>Malmö</strong> nya översiktsplan − ÖP2012 12<br />
Hyllie – att gemensamt bygga en <strong>stad</strong> 14<br />
En ny plan- och bygglag! 15<br />
Ut i det vilda – om <strong>stad</strong>ens längtan till naturen 16<br />
Projekt på gång 18<br />
Utbyggnad norr om Centralstationen 20<br />
Ny kongress-, konsert- och hotellanläggning 22<br />
Nytt badhus 23<br />
Status Västra Hamnen 24<br />
Varvs<strong>stad</strong>en – en ny dimension 25<br />
Sege park – mer än bara ett namn 26<br />
Framtidens kollektivtrafik är spårvagnar<br />
– och bussar, tåg, cyklar, fotgängare… 27<br />
<strong>Malmö</strong> i Shanghai – Expo<strong>2010</strong> 29<br />
<strong>Malmö</strong>s näringsliv i fokus 30<br />
Hur skapas plats för <strong>Malmö</strong>s näringsliv 32<br />
<strong>Malmö</strong> i EU – just nu 34
Nästa steg<br />
<strong>Malmö</strong>s utveckling kan närmast liknas vid en metamorfos<br />
– en förändringsprocess som saknar motstycke<br />
i modern svensk <strong>stad</strong>sutvecklingshistoria. Vi<br />
har gjort en resa både på det lokala och det regionala<br />
planet, och den resan pågår alltjämt. De stora<br />
infrastruktursatsningarna har medfört att vi skapat<br />
ett embryo till både en lokal och en regional<br />
plattform. Vi har utvecklat och stärkt varumärket<br />
<strong>Malmö</strong>.<br />
Även internt i <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong> har vi under tiden<br />
arbetat med flera stora utvecklingsprojekt – EMÖ<br />
är ett av dessa. Jag skulle vilja påstå att denna satsning,<br />
som fortfarande pågår, är ett paradigmskifte i<br />
personalpolitik som är unik genom att den ger alla<br />
20 000 anställda samma kunskap och gemensamma<br />
story (genom storytelling) och på så vis stärker<br />
gemenskapen och varumärket men framför allt gör<br />
att vi uppnår större utväxling i det dagliga arbetet.<br />
Det stora handlingsprogrammen, »Välfärd för<br />
alla – det dubbla åtagandet« och nu »Områdesprogrammen«,<br />
har varit och är viktiga pelare för <strong>Malmö</strong>s<br />
utveckling till en ekologiskt, socialt och ekonomiskt<br />
hållbar <strong>stad</strong>. Precis som i »Välfärd för<br />
alla«, måste vi fortsätta arbetet både med våra flaggskepp<br />
och med obalanserna i våra perifera områden.<br />
På så sätt stärker vi också varumärket <strong>Malmö</strong>.<br />
Visionsarbetet 1995 var en oerhört viktig katalysator<br />
för <strong>Malmö</strong>s övergång från industri<strong>stad</strong> till<br />
en kunskaps-, kultur och upplevelsei<strong>nr</strong>iktad <strong>stad</strong>.<br />
Drygt femton år senare känns behovet av ett nytt<br />
visionsarbete angeläget. Ett visionsarbete som tar<br />
fasta på hela <strong>Malmö</strong> och behovet att möta den nya<br />
kulturella mångfalden. Vi behöver vidga hållbarhetsbegreppet<br />
till att omfatta hela <strong>Malmö</strong>. Vi måste<br />
utnyttja potentialen i »humankapitalet«, där finns<br />
drivkraften för en fortsatt utveckling av <strong>Malmö</strong> till<br />
bättre ekonomiska hållbarheten.<br />
Infrastruktursatsningarna har integrerat och<br />
bundit samman, inte bara regionen utan också <strong>stad</strong>ens<br />
delar. Med dagens och framtidens transportsatsningar<br />
kan vi ännu bättre knyta samman de<br />
perifera områdena med inner<strong>stad</strong>en. Stadens utbyggnadsstrategi<br />
är att begränsa den geografiska<br />
spridningen och istället förtäta inom den befintliga<br />
<strong>stad</strong>skroppen. Nya infrastruktursatsningar är<br />
en förutsättning för en fortsatt utveckling av <strong>stad</strong>en<br />
ur ett attraktivitets- och hållbarhetsperspektiv.<br />
<strong>Planering</strong> i <strong>Malmö</strong> är en informationsskrift från <strong>Malmö</strong> Stadsbyggnadskontor.<br />
ANSVARIG UTGIVARE<br />
Göran Rosberg, 040 343679<br />
REDAKTION<br />
Göran Rosberg, Lotta Hansson, Maria Öhrn<br />
LAYOUT/GRAFISK FORM, TEXTREDIGERING<br />
Lotta Hansson<br />
FOTOGRAFER<br />
© SBK, Bojana Lukač om inte annat anges.<br />
TRYCK<br />
Holmbergs tryckeri, <strong>Malmö</strong>, oktober <strong>2010</strong><br />
I det regionala perspektivet har effekten bl a blivit<br />
regionförstoring samt regionalisering vilket fått posotiva<br />
följder ur ett kulturellt såväl som utbildnings-<br />
och arbetsmarknadsperspektiv.<br />
Stadens resa har samtidigt medfört att vi idag<br />
har en demografi som ställer helt andra krav och<br />
ger oss helt andra förutsättningar – livsstilar, arbetsplatsernas<br />
förändring, multietniciteten osv.<br />
Hur har vi förberett för dessa förändringar och<br />
hur skall vi även framgent kunna erbjuda en attraktiv<br />
och hållbar <strong>stad</strong> som även motsvarar nästa<br />
generations livsstilar och önskemål? Stadsbyggnadskontoret<br />
tillsammans med andra förvaltningar<br />
har i olika sammanhang prövat nya arbetsmetoder,<br />
t ex i samband med omvandlingen av Västra<br />
Hamnen och Eko<strong>stad</strong>en, där vi skapat en dialog<br />
med medborgare och andra, aktörer både i <strong>stad</strong>en<br />
och regionen. Metodmässigt gör vi ett paradigmskifte<br />
där vi söker oss mot en mera värdebaserad<br />
planering jämfört med traditionell fysisk planering<br />
och där innehåll och värden blir allt viktigare för<br />
de processer vi använder för att skapa hållbara och<br />
attraktiva <strong>stad</strong>smiljöer. Det unika samarbetet mellan<br />
byggherrar, arkitekter och andra aktörer, visat i<br />
fallet Västra Hamnen som uppmärksammats även<br />
utanför landets gränser, visar på hur viktig sådana<br />
allianser är för att uppnå effektivitet med ett omvandlingsarbete<br />
– lärdomar som vi nu praktiserar<br />
och utvecklar i andra sammanhang. I den långsiktigt<br />
hållbara <strong>stad</strong>en sker en tillväxt som bär genom<br />
både hög- och lågkonjunktur.<br />
OMSLAGSBILD<br />
Infektionsklinik och akutmottagning, vinnare av<br />
årets Stadsbyggnadspris <strong>2010</strong>.<br />
MALMÖ STADSBYGGNADSKONTOR<br />
205 80 <strong>Malmö</strong><br />
tel 040 341000<br />
www.malmo.se/bobygga och www.malmo.se/<strong>stad</strong>splanering<br />
<strong>Planering</strong> i <strong>Malmö</strong> 20010:2 | 3
Vardagsarkitektur<br />
Arkitekturen sätter sitt avtryck på konserthus, muséer och arenor. Finns det en vardagsarkitektur värd namnet?<br />
Håller kollektivtrafiken måttet? Byggs bostäder för singlar? För vem byggs det offentliga rummet?<br />
På Arkitekturbiennalen i Venedig 2008 presenterade Droog<br />
och PR-byrån KesselsKramer Singletown, ett försök att beskriva<br />
vår singelboende som en arkitektonisk utmaning.<br />
Bland höjdpunkterna återfanns Shen Yings video Marry<br />
Me med en japanska som låter sig vigas med sig själv, äntligen<br />
har hon träffat en person som hon kan lita på, som<br />
är trogen, som har samma intressen och lika narcissistisk...<br />
Foto: Leo Gullbring.<br />
– Vi fick olika platser att fundera över och jag föreslog<br />
ett litet djungellandskap här vid det här schaktet<br />
vid sidan om, som en lite roligare utsikt än en<br />
betongmur från kontorsplatserna. Men man var<br />
rädd för att det skulle vara för ohygieniskt och<br />
skulle kunna innehålla insekter och annat. Fast jag<br />
fick ju igenom mina bakterier istället, jag har försökt<br />
vara så anarkistisk som man kan vara här!<br />
Landskapsarkitekten och konstnären Monika<br />
Gora gränslar en av de oregelbundna formerna<br />
som under namnet La Familia pryder entren till<br />
MAS:s nya akutmottagning och infektionsklinik.<br />
Till kvällen tänds de små LED-lamporna i den<br />
skulpturala installationen och färgnyanserna i den<br />
barbapappiga familjen blir än tydligare. Inne i de<br />
danska arkitekterna C F Møllers färgstarka och rikt<br />
uppglasade miljö bidrar dessutom Lena Ignestam<br />
och Jacob Dahlgren till den konstnärliga utsmyckningen.<br />
Enprocentsregeln som ger just en procent till<br />
konstnärlig gestaltning vid ny-, om- och tillbyggnad<br />
av offentlig verksamhet kan ibland kännas som<br />
något av ett alibi i alltför prosaiskt kostnadsbantade<br />
projekt. Men just här på MAS lyckas det bidra<br />
till helhetsintrycket, även om det kunde ha blivit<br />
betydligt mer om det verkligen hade varit en procent<br />
av hela budgeten. Monika, som växte upp i<br />
Rosengård och sedan har rest världen runt, menar<br />
att <strong>Malmö</strong> har förändrats rejält på senare tid. Hon<br />
trivs betydligt bättre nu.<br />
– Idag finns det fler uteserveringar och mycket<br />
4 | <strong>Planering</strong> i <strong>Malmö</strong> <strong>2010</strong>:2<br />
mer folk på sta’n än förr, då lämnade alla <strong>Malmö</strong><br />
under helgerna. Stadens offentliga platser är mer<br />
befolkade nu.<br />
När jag själv flyttade ner till Skåne från Stockholm<br />
för snart tjugo år sedan så mötte jag ett <strong>Malmö</strong><br />
utan tydlig identitet. De gamla industrierna<br />
hade gått omkull och framtiden var oviss. Sveriges<br />
tredje största <strong>stad</strong> förknippades mest med arbetslöshet,<br />
socialbidragsberoende och utflyttning. När<br />
socialdemokraterna åter tog makten 1994 stod man<br />
med ryggen mot väggen, man hade ingenting att<br />
förlora på att satsa stort. Kockumskranen ersattes<br />
med Turning Torso och Rosengårds ungdomar<br />
vallfärdade till badplatserna i Västra Hamnen.<br />
Öresundsbron, Universitetsholmen och Citytunneln<br />
blev verklighet när <strong>Malmö</strong> påbörjade förvandlingen<br />
till kunskaps<strong>stad</strong>. Och <strong>stad</strong>en har förändrats.<br />
Precis som övriga storstäder i landet så har<br />
Skånetrafiken räknar med att Citytunneln under sitt första<br />
år kommer att öka resandet med 15 procent och fram till<br />
2020 räknar man med dubbelt så många resenärer. Foto:<br />
Klas Andersson.<br />
<strong>stad</strong>srummet levt upp i en symbios med den allestädes<br />
triumferande konsumismen. Caféer och restauranger<br />
har intagit torg och trottoarer. Butikskedjorna<br />
har fått konkurrens av första, andra,<br />
tredje generationens invandrare och deras bazaarlika<br />
utbud.<br />
Ett videokonstverk av Tania Ruiz Gutiérrez ersätter reklam<br />
på <strong>Malmö</strong> C när Citytunneln är färdig. Christian Partos,<br />
Gunilla Klingberg och Kristina Matousch står för den<br />
konstnärliga utsmyckningen av Citytunnelns övriga stationer.<br />
Foto: Klas Andersson.<br />
Ljusföringen spelar en viktig roll i Per-Johan Dahls loftarkitektur.<br />
Illustration: Per-Johan Dahl.<br />
Men om vardags<strong>stad</strong>en har blivit mer tillgänglig<br />
och nyttjad, har den också blivit vackrare? Skönhet<br />
är långtifrån ett neutralt ord och öppnar för många<br />
olika definitioner, men finns det ändå inte i botten<br />
vissa kvalitetskrav? Alltsedan sjuttiotalet har privatkonsumtionen<br />
och inte den offentliga drivit samhällsekonomin<br />
framåt. En av konsekvenserna är<br />
att det offentliga rummet, och därmed också det<br />
offentliga samtalet, beskurits och påverkats av den<br />
tilltagande kommersialiseringen. Den kollektiva<br />
miljön har nedprioriterats till förmån ett estetiserande<br />
hem och boende. När årets arkitekturbiennal<br />
i Venedig sätter fokus på arkitekturens fundamenta,<br />
på materialen, rumsgestaltning, proportionering,<br />
så riktar man sökarljuset också på det som saknats<br />
i det svenska offentliga rummet. Postmoderna excesser,<br />
mögelskadade fuskfasader, torftiga markmaterial,<br />
skyltar och installationer utan någon övergripande<br />
plan. I utlandet drabbar kritiken istället de<br />
senaste årens i<strong>nr</strong>iktning på form för formens egen<br />
skull, just därför efterlyser arkitekturbiennalens utställningskommissarie<br />
Kazuyo Sejima en arkitektur<br />
som bejakar möten mellan människor. Och i<br />
paviljong efter paviljong möter jag en självkritisk<br />
eftertanke som gränsar till det nostalgiska. Staden<br />
<strong>Malmö</strong> C:s gamla perrongtak återställs i ursprungligt skick,<br />
en betydligt effektivare och mer beständig lösning än de<br />
glaskurar som finns på många andra stationer. Foto: Leo<br />
Gullbring.
Monika Goras La Familia möter i entréen till vad som kallats världens mest moderna akut- och infektionshus. Foto: Leo Gullbring (hö) samt Peo Olsson (vä).<br />
Venedig framstår också som det viktigaste bidraget:<br />
ett enda stort urbant museum som är skapat av<br />
människor för människor. I Sverige har kvaliteten<br />
satts på undantag alltsedan sextiotalets Miljonprogram.<br />
Det var då konsulter och byggledare ersatte<br />
arkitekterna och arkitekturen började prutas bort.<br />
I de flesta projekt är det prislappen som är utslagsgivande,<br />
kvantitet står över kvalitet. Det sätter också<br />
sina spår i vardagsarkitekturen. Arkitekturpolitiska<br />
handlingsprogram till trots så är det offentliga<br />
alltför ofta satt på undantag.<br />
Det gäller förstås inte Citytunneln. Det återstår<br />
förstås att se om ambitionerna om en påko<strong>stad</strong><br />
offentlig miljö utan reklam, med konstutsmyckningar<br />
och plattformar med granitbeläggning, kan<br />
utmana den danska sidan av Öresundsförbindelsen<br />
i exempelvis Kastrup station och hela Minimetron.<br />
Helt klart är däremot att ambitionerna är lika högt<br />
ställda som hos SL i Stockholm där man kan skryta<br />
med att tunnelbanan är världens längsta konstutställning.<br />
Citytunnelprojektet har samarbetat med<br />
<strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong> och Statens Konstråd när det gäller<br />
stationsutformningarna.<br />
En helt annan attityd representeras av Trafikverket<br />
och Skånetrafiken när de förlänger och<br />
även bygger om så gott som samtliga tågstationer<br />
i Skåne i det så kallade 50–11 projektet. Här är det<br />
lägsta pris som gäller när det snabbt längs prefabbetong<br />
och asfalt med lite taktila stråk med knottriga<br />
plattor. Den miljö som möter resenärerna i<br />
väntan på tåget är den absolut billigaste. Ingen jag<br />
ringer runt till känns vid att några anbud på andra<br />
lösningar har tagits in i det 200 miljoner kronor<br />
stora projektet, och inga policydokument rörande<br />
utformningen finns att tillgå.<br />
– Visst, det arkitekturpolitiska handlingsprogrammet<br />
spelade en roll när vi utformade broar<br />
och portaler inom Vägverket, säger Gunilla<br />
Sköld vid Banverket, men det har aldrig varit<br />
på tal när det gäller plattformar. Vi har arbetat<br />
med målsättningen att störa tågtrafiken så lite<br />
som möjligt, och det har varit bråttom. Stationerna<br />
kommer att bli ännu mer lika, och de här<br />
plattformsutformningarna kommer nog att bli<br />
nationella med tiden.<br />
Däremot renoveras de gamla stationstaken i<br />
<strong>Malmö</strong> C, Lund och Eslöv, men endast därför att<br />
de är k-märkta, annars hade de nog ersatts av de<br />
gängse glaskuberna. Precis som med Skånetrafikens<br />
biljettsystem, vars röda apparater kräver minst dubbelt<br />
så många knapptryckningar än för motsvarande<br />
system i utlandet, kommer brukarna i allra sista<br />
hand. Från det att tågtrafiken för mer än ett sekel<br />
sedan representerade modernitet och framtid, så är<br />
det idag ett sorgebarn i strykklass.<br />
Det är ingenjörerna<br />
som utformar lösningar som<br />
tillsammans med ständiga<br />
förseningar, uttjänta tåg<br />
och höga biljettpriser sätter<br />
resenärernas tålamod på<br />
prov. Skånetrafikens presschef<br />
Ulrika Mebius kommentar<br />
till varför det krävs hela 14<br />
knapptryckningar på de nya<br />
biljettapparaterna för att få ut<br />
en biljett Lund till Stångby,<br />
en resa på endast tre minuter,<br />
är nog så talande.<br />
– Det är en fråga om tycke<br />
och smak om man gillar det<br />
eller ej!<br />
En av förklaringarna<br />
till att gatulivet blomstrar i<br />
<strong>Malmö</strong> är också den stora andelen<br />
singlar i <strong>stad</strong>en. Stockholm<br />
ligger högst i Sverige<br />
med hela 60 procent singlar,<br />
men <strong>Malmö</strong> ligger inte långt<br />
efter med 53 procent. Varann<br />
svensk lever singelliv och den<br />
så kallade kärnfamiljen har<br />
sprängs upp i plastföräldrar,<br />
bonussyskon och styvbarn.<br />
Efter att man gått skilda vägar<br />
gäller det att få ihop det med<br />
Danska C F Møller har ansvarat<br />
för utvidgningen av MAS. Foto:<br />
Leo Gullbring.<br />
något slags blandat boende, och allt som oftast är<br />
det föräldrarna som får bo i kappsäck på soffan vardagsrummet.<br />
Ändå är det framför allt bostäder för<br />
en alltmer sällsynt kärnfamilj som styr bo<strong>stad</strong>sproduktionen.<br />
Var finns bostäderna för en ny tids annorlunda<br />
familjebildningar? Camilla Andersson<br />
gjorde ett försök att formulera frågeställningen när<br />
hon presenterade sitt examensarbete Ab-Norm vid<br />
KTH:s arkitektskola för tre år sedan. Med statisti-<br />
<strong>Planering</strong> i <strong>Malmö</strong> 20010:2 | 5
På arkitekturbiennalen i Venedig visar Holland upp ett<br />
helt hav av blå byggnader som representerar alla offentliga<br />
byggnader som står tomma i landet som föresatt sig att<br />
bli ett av världens främsta kunskapsländer. Här finns enorma<br />
möjligheter, konstaterar filosofen Erik Rietveld. Foto:<br />
Leo Gullbring.<br />
Med projektet New York City (Steady) State vill arkitekten<br />
och kritikern Michael Sorkin undersöka om New York<br />
kan bli helt självförsörjande vad gäller mat, energi, sopor,<br />
vatten- och luftkvalitet m m. Projektet är tänkt som en<br />
inspiration för storstäder jorden runt och ställs ut på arkitekturbiennalen<br />
i Venedig.<br />
Paris har sin Promenade Planté, New York har nu fått sin<br />
High Line. Efter att ha tagits ur bruk på åttiotalet har den<br />
gamla robusta godsjärnvägen som löper ovanför gatorna<br />
från Meatpacking District upp till Jacob Javits Convention<br />
Center, förvandlats till en ny urban park och offentligt<br />
rum i den västra delen av Manhattan. Foto: Leo Gullbring.<br />
Efter flera decennier har man äntligen insett att Triangeln<br />
inte kan ha en ödestomt till baksida. NCC bygger ut med<br />
ytterligare 15 000 kvm detaljhandelsyta samt 15 000 kvm<br />
kontor och bostäder. Foto: Leo Gullbring.<br />
6 | <strong>Planering</strong> i <strong>Malmö</strong> <strong>2010</strong>:2<br />
ken till utgångspunkt för arkitekturen skissade hon<br />
upp lägenheter för ungkarlar och ungmör (den senare<br />
10 procent mindre eftersom kvinnor tjänar<br />
mindre, men med större kök eftersom de spenderar<br />
mer tid där!). Dessutom skapade hon skilsmässolägenheter<br />
med barnets rum i mitten, och en misshandelslägenhet<br />
med ljudisolerad barnkammare.<br />
– Dagens bo<strong>stad</strong>sbyggande är otroligt<br />
nedslående, hävdade Camilla upproriskt. Det är<br />
så snäva ramar och så konservativt, man försöker<br />
bygga generellt så att det ska passa alla, och istället<br />
passar det ingen! Vi förväntas leva som på femtiotalet:<br />
i kärnfamiljen, eller ensamma. Varför bryter<br />
vi inte upp alla stereotypa mönster, varför kan<br />
vi inte skapa exempelvis kollektiv med individuellt<br />
boende för ensamstående föräldrar?<br />
Och visst har hon en poäng. Av Sveriges 4,5<br />
miljoner hushåll består hälften av endast en person.<br />
Trots att ensamheten växer till ett allt större problem<br />
så har nybyggda hus oftast inga gemensamma<br />
ytor för gemensamt umgänge. Fast det är förstås<br />
inte ett svenskt fenomen, singeltrenden sprider<br />
sig över hela västvärlden och singlarna har redan<br />
fått nya namn i USA: Freemales, Parasite Singles,<br />
Quirkyalones. Victoria Park i vad som tidigare var<br />
Eurocs huvudkontor i Limhamn, är ett exempel på<br />
singelboende fast med tydlig i<strong>nr</strong>iktning på välbeställda<br />
i den övre medelåldern. Fyrtiotalets gamla<br />
kollektivhusidé har tagits upp i modifierad form<br />
även i andra äldreboenden där det finns gemensamhetslokaler.<br />
Men få projekt riktar sig till de<br />
yngre generationerna.<br />
– Det var inte lätt att få bygglov, men när vi<br />
förklarade att det inte var en vindsi<strong>nr</strong>edning utan<br />
ett loft så fick vi till en dialog, förklarar Per-Johan<br />
Dahl om ett exempel på att det går att bygga helt<br />
annorlunda.<br />
Beställaren Peter Palén blir först lite paff när jag<br />
frågar om lägenheten här vid Folkets Park kan fortsätta<br />
fungera för hela familjen med två barn och<br />
allt, om nu han och hans fru skulle separera. Men<br />
han erkänner att om de mot all förmodan skulle gå<br />
skilda vägar så är det lätt att dela av lägenheten som<br />
har två separata ingångar, och ändå låta barnen ha<br />
kvar sina gemensamma ytor.<br />
Per-Johan har sedan några år bytt <strong>Malmö</strong> mot<br />
Los Angeles där han till vardags arbetar på en doktorsavhandling<br />
om just loftboende. Han kallar sin<br />
lösning för ett softloft eftersom den till skillnad<br />
från traditionella loft i ombyggda industribyggnader<br />
inte har betong- utan trägolv och med dolda<br />
installationer. Inte desto mindre är det en flexibel<br />
lösning som lätt kan byggas till efter hand, beställaren<br />
behöver inte investera alla pengar på förhand<br />
utan kan förbättra sitt boende allteftersom.<br />
En enkel trappa står inställd mellan den gamla<br />
lägenheten och den snart färdigi<strong>nr</strong>edda före detta<br />
vinden. Per-Johan förklarar att han har varit noga<br />
med att skilja på struktur och fristående byggnads-<br />
När Paris borgmästare Bertrand Delanoë för några år<br />
sedan lät skicka ut en enkät, svarade 120 000 av 800 000<br />
tillfrågade med synpunkter på den kommande översiktsplanen.<br />
8 av 10 vill ha mindre trafik, trots att de flesta<br />
äger egen bil. 9 av 10 vill ha separata bussfiler på de större<br />
gatorna. Höghus ville man inte ha. Dessutom framkom<br />
att man efterlyste en levande <strong>stad</strong>, med plats för småföretag<br />
och hantverkare. Hur pass involverade är medborgarna<br />
i <strong>Malmö</strong> i processen kring vardagens arkitektur? Foto:<br />
Leo Gullbring.<br />
element där kök och badrum står inställda som ett<br />
slags möblemang. Och han understryker att loft<br />
representerar en generell lösning som inte låser<br />
utan öppnar upp,<br />
Per-Johan ställer också ut på arkitekturbiennalen<br />
i Venedig, men inte i den svenska utan i den amerikanska<br />
paviljongen där han ingår i det amerikanska<br />
universitet UCLA:s tankesmedja cityLAB.<br />
Här har man istället gett sig på outnyttjade bakgårdar<br />
i LA:s Pacoima. Små utdragbara hus ska ge helt<br />
nya möjligheter att bättre utnyttja befintlig mark.<br />
Istället för endast ett bo<strong>stad</strong>shus och ett garage, ska<br />
man kunna komplettera med fler byggnader.<br />
– Det här förtätningsprojektet är lika relevant i<br />
Europa och i Sverige, det handlar inte bara om att<br />
bättre utnyttja marken och städernas transportapparater,<br />
det handlar också om att motverka segregering<br />
och att ge människor möjlighet att få bättre<br />
ekonomi genom att kunna hyra ut delar av sina<br />
tomter.<br />
När spårvägar i framtiden dras fram över<br />
<strong>Malmö</strong> kommer förhoppningsvis arkitektur, design<br />
och konst spela en viktig roll. Istället för att ses som<br />
en onödig merkostnad handlar det just om en välkomnande<br />
och oumbärlig vardagsarkitektur. Men<br />
då är det också dags för nya lösningar som tar fatt<br />
i vår egen tids problem som just segregering, ungdomsarbetslöshet<br />
och singelboende.<br />
Leo Gullbring<br />
leo.gullbring@calimero.se
Citytunneln i startgroparna<br />
Den 4 december <strong>2010</strong> blir en dag att skriva in i <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong>s historiebok. Det är då Citytunneln, den 17 kilometer<br />
långa järnvägsförbindelsen genom och under <strong>stad</strong>en, invigs. Men Citytunneln är inte bara <strong>Malmö</strong>bornas – den<br />
kommer att underlätta resandet och pendlandet för många människor i Öresundsregionen.<br />
Citytunnelns tre stationer är nu färdigbyggda, de<br />
tekniska installationerna är klara och spåren är<br />
lagda i tunnlarna. Mindre justeringar, kompletteringar<br />
och städning återstår. I Lockarp pågår också<br />
arbetet med förbindelsespåret från Öresundsbanan<br />
till Y<strong>stad</strong>sbanan och Kontinentaltbanan. Förbindelsespåret<br />
möjliggör en utveckling av trafiken på<br />
Y<strong>stad</strong>sbanan och möjliggör persontrafik till Trelleborg.<br />
Förbindelsespåret i Lockarp är också en förutsättning<br />
för den ringlinje med stopp vid Östervärn,<br />
Persborg och Svågertorp som <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong><br />
planerar för.<br />
Fokus i projektet är nu på de avslutande och<br />
skarpa testerna av all utrustning och tekniska system<br />
i anläggningen. Allt testas i samordnade aktiviteter<br />
och sammanlagt ska 60 tester genomföras i<br />
120 pass under hösten.<br />
<strong>Planering</strong>en inför Citytunnelns festliga invigning<br />
går nu också in i en intensiv fas. Under två vinterveckor<br />
ska alla skåningar ges möjlighet att på något<br />
sätt delta i invigningen. Den 4 december sker den<br />
officiella invigningen. Det blir en spektakulär invigning<br />
med en glittrande show på Posthusplatsen vid<br />
Centralstationen. Under en vecka kommer det finnas<br />
möjlighet att provåka mellan de tre stationerna.<br />
Från och med den 12 december kör de första reguljära<br />
tågen på tidtabell genom Citytunneln.<br />
Nya möjligheter<br />
Citytunneln är en av de största satsningar på infrastruktur<br />
och kollektivtrafik i Skåne någonsin. Den<br />
nya tågförbindelsen genom <strong>Malmö</strong> med två helt<br />
nya stationer innebär nya möjligheter för tusentals<br />
människor att förändra sitt resande.<br />
Cirka 35 000 människor bor eller arbetar på<br />
gångavstånd till station Triangeln. Runt station<br />
Hyllie, där en ny <strong>stad</strong>sdel växer fram, beräknas närmare<br />
8 000 bostäder uppföras. Men redan idag bor<br />
tusentals människor nära station Hyllie i områdena<br />
Lindeborg, Kroksbäck, Holma och Kulladal.<br />
För många människor utanför <strong>Malmö</strong> innebär<br />
Citytunneln också en stor förändring. Lundabon<br />
som jobbar på Universitetssjukhuset i <strong>Malmö</strong><br />
kan kliva av tåget vid station Triangeln, fem minuter<br />
från sin arbetsplats. Helsingborgaren som går<br />
på rockkonsert på <strong>Malmö</strong> Arena åker med Pågatåg<br />
direkt till station Hyllie, 200 meter från arenan.<br />
Lärarstudenten från Eslöv som läser vid <strong>Malmö</strong><br />
högskola slipper snålblåsten på Suellsbron, hon når<br />
nästan ända fram till skolan via Centralstationens<br />
nya stationsuppgång vid Anna Lindhs plats.<br />
Lite drygt ett halvår efter invigningen kopplas<br />
förbindelsespåren i Lockarp in på Öresundsbanan,<br />
Y<strong>stad</strong>sbanan och Kontinentalbanan. Då kommer<br />
också Y<strong>stad</strong>sborna och Österlenarna att kunna dra<br />
nytta av Citytunnelns fördelar – direkttåg genom<br />
<strong>Malmö</strong> med stopp i Hyllie och på Triangeln. 2015<br />
beräknas ombyggnaden av Trelleborgsbanan vara<br />
färdig vilket möjliggör Pågatågstrafik till Trelleborg<br />
med stopp i Östra Grevie och Västra Ingel<strong>stad</strong>.<br />
Detta är bara några exempel på förändringar<br />
som Citytunneln innebär för oss skåningar, listan<br />
kan göras mycket längre. För var och en av oss som<br />
väljer att ta tåget i stället för bilen gör vi en liten<br />
miljövinst. Ju fler som väljer tåget desto större blir<br />
miljövinsten.<br />
Restider<br />
Det talas ganska mycket om restider till Köpenhamn<br />
när fördelarna med Citytunneln ska beskrivas.<br />
Och visst kommer det tidsvinster att räkna<br />
hem när tågen börjar rulla den 12 december – för<br />
<strong>Malmö</strong>bon, men i synnerhet för de som bor på<br />
tågorter norr om <strong>Malmö</strong>. För de innebär Citytunneln<br />
att resan till Köpenhamn eller Kastrup kortas<br />
med mellan 10 och 15 minuter. En annan stor förändring<br />
är att Öresundstågen kommer köra med<br />
10-minuterstrafik. Man kan helt enkelt strunta i<br />
tidtabellen, missar man ett tåg kommer det ett nytt<br />
inom tio minuter.<br />
Men stora tidsvinster gör också de som pendlar<br />
in och ut ur centrala <strong>Malmö</strong>. För den som<br />
reser mellan Triangeln och Lund halveras i princip<br />
restiden, och inga byten krävs. Resan mellan<br />
Triangeln och Helsingborg blir cirka 15 minuter<br />
kortare. Och den som i framtiden bosätter sig i den<br />
nya <strong>stad</strong>sdelen Hyllie kommer att ha en internationell<br />
storflygplats bara en kvart från dörren.<br />
Det nya <strong>Malmö</strong><br />
En annan stor förändring som framförallt <strong>Malmö</strong>borna<br />
kommer att uppleva är hur <strong>stad</strong>en byter<br />
skepnad och hur nya mötesplatser skapas på och<br />
runt stationerna. I framtiden ses vi på torget vid<br />
station Hyllie, på Anna Lindhs plats vid <strong>Malmö</strong><br />
C eller kanske på Bo Widerbergs plats vid station<br />
Triangeln.<br />
Örjan Bergh<br />
orjan.bergh@citytunneln.com<br />
Citytunnelstationerna vid Centralen, inifrån och utifrån,<br />
Hyllie och Trianglen. Foto: Klas Andersson.<br />
<strong>Planering</strong> i <strong>Malmö</strong> 20010:2 | 7
Akutmottagning och infektionsklinik vin<br />
Årets Stadsbyggnadspris <strong>2010</strong> gick till akutmottagning och infektionsklinik, Skånes Universitetssjukhus <strong>Malmö</strong>.<br />
Byggherre är Regionservice och arkitekter är den danska Arkitektfirman C F Möller A/S tillsammans med SAMARK<br />
Arkitektur & Design.<br />
Priset delades ut på Stadsbyggandets dag som i år<br />
avhölls på <strong>Malmö</strong> Börshus. Med dagens pristagare<br />
har totalt 37 priser delats ut sedan starten 1982.<br />
Kommittén för Årets Stadsbyggnadspris hade också<br />
nominerat bo<strong>stad</strong>shuset i kv Ankarspelet på Västra<br />
hamnen i klassen för Bostäder. Byggherre här är<br />
MKB Fastighets AB med arkitekt Kim Utzon Arkitekter.<br />
Dessutom delades hedersomnämnanden till<br />
Moderna Museet samt bo<strong>stad</strong>shuset i kv Kappellryggen.<br />
Byggherre för Moderna museet är Stadsfastigheter<br />
med Tham & Vidgård Hansson Arkitekter<br />
AB som arkitekter. Byggherre för bo<strong>stad</strong>shuset<br />
är Brf Solhus.<br />
Årets Skyltpris gick till Kullander på Fridhemstorget.<br />
Skylttillverkare är Accus Ljusreklam<br />
AB i <strong>Malmö</strong>.<br />
För femte året delades Årets Småhus ut. Vinnare<br />
blev bo<strong>stad</strong>shuset på Idrottsgatan 37. Byggherre<br />
är Lena Ahlbin och arkitekter är Lena Grimshorn<br />
Arkitektbyrå. Årets Gröna Lans gick till World Trade<br />
Center på Västra hamnen. Byggherre är Midroc<br />
Property Development AB med arkitekter Krook<br />
& Tjäder samt WSP.<br />
Brf Solhus, kv Kapellryggen, tilldelades hedersomnämnande<br />
i klassen bo<strong>stad</strong>shus och Moderna<br />
Museet i klassen verksamheter.<br />
Samtliga klassvinnare erhöll <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong>s diplom<br />
och den s k best in show — vinnaren erhöll<br />
dessutom en bronsplatta att pryda huset med.<br />
Dagen öppnades med inledningsanförande av<br />
kommunalrådet Anders Rubin och Christer Larsson.<br />
Huvudanförandet med titeln In i det vilda –<br />
om <strong>stad</strong>ens längtan till naturen, med exempel från<br />
bl a Hyllie, Helsingborg och <strong>Malmö</strong> Botaniska<br />
trädgård hölls av journalisten, landskapsarkitekten,<br />
redaktören och skribenten Dan Hallemar. Dagen<br />
avslutades med sedvanlig visning av de belönade<br />
projekten.<br />
Läs mer på www.malmo.se/<strong>stad</strong>sbyggnadspris<br />
8 | <strong>Planering</strong> i <strong>Malmö</strong> <strong>2010</strong>:2<br />
Arkitektbyråerna C.F. Møller A/S, SAMARK och Arkitektur & Design AB samt byggherren Regionservice tar emot Stadsbyggnadspriset<br />
för <strong>2010</strong> på Börshuset fredagen den 20 augusti.<br />
Motivering<br />
Klassvinnare Verksamheter<br />
Nominering: Akutmottagning & Infektionsklinik,<br />
Skånes Universitetssjukhus, <strong>Malmö</strong><br />
<strong>Malmö</strong>s universitetssjukhusområde har en mycket<br />
heterogen arkitektur, till stor del som en följd<br />
av ständiga utbyggnader genom åren, där de<br />
äldsta tillkom under sjukhusets första utbyggnadsperiod<br />
1896–1907. Olika arkitektoniska stilar<br />
ligger sida vid sida – från klassicism till modernism.<br />
Ny-, till- och ombyggnader till trots, har<br />
de flesta behållit sin ursprungliga karaktär. Dock<br />
har en förnyelse skett under den senaste 10-årsperioden,<br />
både rena nytillskott men också kombinationer<br />
av ny- och ombyggnader som CRChuset.<br />
Behovet av nya lokaler, nytt arbetssätt samt<br />
införandet av ny teknik har ställt krav på ytterligare<br />
förnyelse av sjukhusorganisationen. Den nya<br />
akutmottagningen och infektionskliniken är exempel<br />
på både nyproduktion och ombyggnad.<br />
Som ett lysande fyrtorn annonserar den nya delen<br />
av akutmottagningen stolt sin »befintlighet«<br />
genom att sticka ut och synliggöras i gaturummet.<br />
Både beställare och arkitekt har vågat välja<br />
ett för området helt avvikande men spännande<br />
formspråk – den cirkulära arkitekturens geometri.<br />
Med en skala som helt skiljer sig från de befintliga<br />
byggnaderna öppnar sig akutmottagningen<br />
mot Carl Gustafs väg och arkitekterna har<br />
skapat en enkel men tydlig entré för besökarna.<br />
Den nya byggnaden har sedan på ett förtjänstfullt<br />
sätt länkats till den ombyggda delen. Arkitekterna<br />
har också på spännande sätt skapat en<br />
arytmi i fasadlivet genom att bryta upp våningsplanen<br />
i olika höjd. De tvärställda glaspartierna<br />
på de tre nedersta våningsplanen liksom de olika<br />
kulörerna gör att huset lyfter<br />
Skånes Universitetssjukhus har genom Akutmottagningen<br />
och infektionsklinken fått en ändamålsenlig<br />
och attraktiv byggnad och är dessutom<br />
ett värdigt tillskott till <strong>stad</strong>smiljön i <strong>Malmö</strong>.<br />
Akutmottagning och infektionsklinik, Skånes Universitetssjukhus<br />
<strong>Malmö</strong>. Arkitekter: C.F. Møller A/S, SAMARK<br />
samt Arkitektur & Design AB. Byggherre: Regionservice.
nare av Årets Stadsbyggnadspris <strong>2010</strong><br />
Årets Gröna Lans, för hållbart byggande, gick till World Trade Center i Västra Hamnen. Arkitekt: Arkitekterna Krook &<br />
Tjäder samt WSP. Byggherre: Midroc Property Development AB.<br />
Bo<strong>stad</strong>shuset i kv Ankarspelet på Västra hamnen i klassen för Bostäder. Byggherre här är MKB Fastighets AB med arkitekt Kim Utzon Arkitekter.<br />
Årets Skyltpris gick till Kullander på Fridhemstorget. Skylttillverkare:<br />
Accus Ljusreklam AB. Beställare: Apple Premium<br />
Reseller Kullander.<br />
Brf Solhus, kv Kapellryggen, fick hedersomnämnande i<br />
klassen bo<strong>stad</strong>shus för sin omsårgsfulla renovering till husens<br />
ursprungsskick. Restauratör: NIRAS Sweden AB genom<br />
Bengt Wahlgren. Byggherre: Brf Solhus.<br />
Vinnare av årets småhuspris blev bo<strong>stad</strong>shuset på Idrottsgatan<br />
37.Byggherre är Lena Ahlbin och arkitekt Lena<br />
Grimshorn Arkitektbyrå.<br />
Hedersomnämnande fick även tillbyggnaden av Moderna<br />
Museet. Arkitekt: Tham & Videgård Hansson Arkitekter<br />
AB. Byggherre: Stadsfastigheter i <strong>Malmö</strong>.<br />
<strong>Planering</strong> i <strong>Malmö</strong> 20010:2 | 9
Det händer i Rosengård<br />
Det satsas mycket i Rosengård just nu – det byggs, och planeras byggen, sociala satsningar genomförs, föreningslivet<br />
växer sig allt starkare och kulturen får en mer framskjuten position. Rosengård är förmodligen en av de <strong>stad</strong>sdelar<br />
i landet som är mest omtalad – både positivt och negativt.<br />
Torget vid station Rosengård. Illustration: Sweco.<br />
600 studentlägenheter <strong>2010</strong><br />
Den 5 oktober invigdes <strong>Malmö</strong> Studenthus vid I<strong>nr</strong>e<br />
Ringvägen i Rosengård. Fler studenter i <strong>stad</strong>sdelen betyder<br />
en ännu mer blandad befolkning. En satsning<br />
som är väldigt viktig för utvecklingen av Rosengård.<br />
Hyrorna ligger mellan 3 380 och 3 973 kronor i<br />
månaden (betalas under tio månader och inkluderar<br />
tv- och bredband), och storlekarna är mellan 21<br />
och 33 kvadratmeter. I huset finns också ett fitnesscenter,<br />
kafé, boservice med uthyrare och fastighetsskötare<br />
i studentboendet.<br />
Stadens ljus: Rosengård<br />
Under en vecka, 29/10–7/11, kommer besökare att<br />
få njuta av innovativa ljussättningar i <strong>stad</strong>smiljö i<br />
Rosengård. Idén är att med ljusets hjälp engagera och<br />
visa upp kvaliteter i Rosengård. <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong>s egna<br />
ljusdesigners står för ljussättningen och fokus ligger<br />
på att skapa hållbara, energisnåla och miljömedvetna<br />
ljuslösningar. Permanenta och tillfälliga ljusinstallationer<br />
placeras på strategiska platser i <strong>stad</strong>sdelen.<br />
Rosengårdsstråket<br />
Ljusevenemanget Stadens ljus kan ses som en inledning<br />
av en satsning på stråket från Triangeln via<br />
Möllevången och vidare genom Rosengård.<br />
Under en treårsperiod kommer sedan gatukontoret<br />
och en mängd olika aktörer arbeta för att få<br />
nya mötesplatser till stånd och binda samman dem<br />
för att göra stråket tryggt och attraktivt.<br />
10 | <strong>Planering</strong> i <strong>Malmö</strong> <strong>2010</strong>:2<br />
Rosengårdsbadet byggs in<br />
Rosengårdsbadet byter skepnad. Strax efter årsskiftet<br />
invigs badet som får nytt omklädningsrum och<br />
inbyggd 25-meters bassäng. Badet som byggdes<br />
1968 har varit mycket slitet och till och med nedläggningshotat.<br />
Nu får badet ett rejält lyft. Med fokus på simundervisning<br />
för <strong>stad</strong>sdelsinvånarna blir det en tillgång<br />
för alla barn, ungdomar och vuxna.<br />
Nytt polishus<br />
Vid von Lingens väg påbörjas bygget av det nya<br />
polishuset under hösten. Det är <strong>Malmö</strong>s östra<br />
polisdistrikt som får ett nytt kontor. SKANSKA<br />
bygger och tillsammans med <strong>stad</strong>sdelsförvaltningen<br />
och polisen arbetar man för att projektet ska kunna<br />
ge praktik-, utbildnings- och arbetstillfällen lokalt.<br />
Planprogram för Herrgården<br />
Hur bo<strong>stad</strong>sområden från 1960- och 70-talen kan<br />
förtätas med nya bostäder och funktioner kommer<br />
under hösten att studeras med Herrgården som exempel.<br />
Vad behövs? Vad kan läggas till? Hur kan det se<br />
ut? Hur kan trafiklösningar och tillgänglighet förbättras?<br />
Hur kan parker och närmiljö bli bättre och vad<br />
är samtidigt viktigt att bevara? Arbetet resulterar i ett<br />
planprogram om förutsättningarna för ny bebyggelse.<br />
Station Rosengård<br />
I december nästa år ska Station Rosengård stå klar.<br />
Stationen är ett viktigt nav i utvecklingen av <strong>stad</strong>sdelen<br />
och förhoppningsvis lockar den till sig andra<br />
verksamheter.<br />
Så här kan den planerade spårvagnslinjen komma att se<br />
ut. Illustration: David Wiberg.<br />
Visionsbild av det nya polishuset i Rosengård, ritat av<br />
White.<br />
Tåg är hållbar utveckling. Nu får <strong>stad</strong>sdelen sin<br />
egen tågstation. Företag och att människor i rörelse<br />
skapar den trygghet invånarna efterlyser.<br />
Turning Tör<strong>nr</strong>osen<br />
Tillsammans med MKB fortsätter planeringen för<br />
ett byggnadstillskott i Tör<strong>nr</strong>osen. Under hösten/<br />
vintern kommer ett antal inbjudna arkitektkontor<br />
parallellt att arbeta med projektet. Målet är fler<br />
bostäder, nya bo<strong>stad</strong>sstorlekar, lokaler av olika slag<br />
och ett bidrag till det offentliga livet med en byggnad<br />
som också stärker områdets identitet.<br />
Rosengård kan få en av <strong>Malmö</strong>s första<br />
spårvagnslinjer<br />
Det är de senaste signalerna från <strong>Malmö</strong>s politiker.<br />
En av <strong>stad</strong>ens två första spårvagnslinjer föreslås<br />
gå från Rosengård till Västra Hamnen. Linjen från<br />
Rosengård är en särskilt prioriterad satsning eftersom<br />
den sträckan redan idag är så högt bela<strong>stad</strong> att<br />
busstrafiken har svårt att klara uppdraget med acceptabel<br />
kvalitet.<br />
Aktuell information om vad som händer i<br />
Rosengård kan du få på malmo.se/pagangirg<br />
Magdalena Alevra<br />
magdalena.alevra@malmo.se
Mobilia i förändring<br />
Köpcentrat Mobilia genomgår för närvarande en förändringsprocess med ambitionen att omvandla handelsplatsen<br />
Mobilia till en <strong>stad</strong>sdel där boende, kultur, friskvård och handel blandas. Syftet är att skapa en <strong>stad</strong>sdel som lever alla<br />
dygnets timmar och som är trygg för alla.<br />
Planförslaget utgår från idén att flytta den<br />
befintliga gränsen för kvarters<strong>stad</strong>en söderut<br />
från Dalaplan till Stadiongatan. Ambitionen vid<br />
förändringen av området är att skapa naturliga<br />
och intressanta rörelsemönster med naturliga<br />
kopplingar i öst-västlig led. Förslaget är utformat<br />
med kända <strong>stad</strong>sbyggnadselement som gator, torg<br />
och platser där stor vikt läggs vid proportionering<br />
och utformning av dessa.<br />
Förslaget som tagits fram innebär att all parkering<br />
koncentreras till de norra och södra parkeringsytorna,<br />
med komplement av parkeringshus.<br />
Den stora mellanparkeringen försvinner helt och<br />
platsen kompletteras med nya byggnader. Tvärs<br />
igenom kvarteret och även ut mot den långsträckta<br />
gatulinjen ut mot Per Albin Hanssons väg ger planförslaget<br />
möjlighet till torgbildningar som kan<br />
vitalisera gaturummet och göra området mer tillgängligt.<br />
De arkader som planeras knyta samman<br />
byggnaderna är tänkta att gestaltas som en uteyta<br />
med ett klimatskyddande tak där de befintliga<br />
fasaderna, med sina karakteristiska tegeldetaljer,<br />
kan utgöra väggar.<br />
Detaljplanen ger möjlighet för en etablering av<br />
bostäder på sex olika platser inom planområdet,<br />
vilket innebär ett tillskott av totalt cirka 140 lägenheter.<br />
En förmodad utveckling är att de här bostäderna<br />
byggs etappvis. Sedan tidigare har 40 lägenheter<br />
i Bohus 7 i Mobilias norra del, tillkommit<br />
genom omvandling av kontorsyta.<br />
Tillsammans med det befintliga lägenhetsbeståndet<br />
blir det totala antalet bostäder inom<br />
planområdet cirka 330.<br />
Detaljplanen för Mobilias centrala delar i kvar-<br />
teret Bohus, Dp 5050, godkändes av Stadsbyggnadsnämnden<br />
<strong>2010</strong>-09-07 och beräknas antas av<br />
kommunfullmäktige i oktober.<br />
Malin Backman<br />
malin.backman@malmo.se<br />
Arkaden. Bild: Atrium Ljungberg AB. Parkeringshuset. Bild: Atrium Ljungberg AB. Torget från olika synvinklar. Bild Atrium Ljungberg AB.<br />
<strong>Planering</strong> i <strong>Malmö</strong> 20010:2 | 11
<strong>Malmö</strong> nya översiktsplan − ÖP2012<br />
Arbetet med att ta fram en ny översiktsplan för <strong>Malmö</strong> (ÖP2012) pågår sedan en tid. Strategienheten på <strong>stad</strong>sbyggnadskontorets<br />
planavdelning leder arbetet där alla kommunens övriga förvaltningar också involveras. I juni godkände<br />
kommunstyrelsen en lägesrapport för arbetet med ÖP2012. Under hösten <strong>2010</strong> utarbetas en planstrategi som<br />
utgör underlag för samråd vilket kommer att pågå 2011. Ambitionen är att en slutlig plan ska vara antagen av kommunfullmäktige<br />
under hösten 2012.<br />
Inspirera och strukturera<br />
Det övergripande målet för översiktsplanen är att<br />
<strong>Malmö</strong> ska fortsätta utvecklas som en attraktiv och<br />
hållbar <strong>stad</strong> utifrån ekonomiska, sociala och ekologiska<br />
aspekter. <strong>Malmö</strong> ska vara ledande och ett föredöme<br />
inom hållbar <strong>stad</strong>sutveckling. Översiktsplanen<br />
ska ge en samlad bild av <strong>Malmö</strong>s långsiktiga<br />
utvecklingsvisioner och hur den fysiska planeringen<br />
kan bidra till att dessa förverkligas. Översiktsplanen<br />
ska strukturera och inspirera.<br />
<strong>Malmö</strong> har i flera avseenden haft en positiv utveckling<br />
under det senaste decenniet. Staden har<br />
skapat god ekonomisk tillväxt genom en framgångsrik<br />
omvandlingsprocess från industri<strong>stad</strong> till<br />
en så kallad kunskaps<strong>stad</strong> och blivit en internationell<br />
förebild för ekologisk hållbarhet inom <strong>stad</strong>sbyggande.<br />
Den stora utmaningen för <strong>Malmö</strong>s<br />
framtid ligger allt mer i den sociala hållbarheten.<br />
Översiktsplanen och den fysiska planeringen kan<br />
i flera avseenden verka stödjande för en god socioekonomisk<br />
utveckling i hela <strong>stad</strong>en. Stadsutvecklingen<br />
i <strong>Malmö</strong> har skapat en god ekonomisk och<br />
ekologisk plattform att bygga vidare på för att också<br />
skapa socialt värde och social bärkraft.<br />
12 | <strong>Planering</strong> i <strong>Malmö</strong> <strong>2010</strong>:2<br />
Tidplan.<br />
Som ett strategiskt dokument med tydliga i<strong>nr</strong>iktningsmål<br />
kan översiktplanen fungera som vägledning<br />
och stöd för kommunala beslutsprocesser på<br />
olika plan, inte enbart i frågor som rör den fysiska<br />
planeringen. Den ska stödja och inspirera till arbetsprocesser<br />
inom <strong>stad</strong>ens förvaltningar som leder mot<br />
ett mer hållbart <strong>Malmö</strong>. Översiktsplanen ska också<br />
stimulera andra aktörer – offentliga, privata och ideella<br />
– att medverka i dynamiska processer i <strong>stad</strong>en.<br />
Vision<br />
Översiktplanen ska förmedla en stark vision om<br />
framtidens <strong>Malmö</strong>. Visionen kan ta sin utgångspunkt<br />
i berättelsen om <strong>Malmö</strong>s framgångsrika omvandlingsprocess<br />
under de senaste decennierna; en<br />
berättelse som ska föras in i framtiden. Visionen ska<br />
fungera som grund för översiktsplanen, som stöd för<br />
riktlinjer planeringsstrategier och som vägledning i<br />
handläggning och beslutsfattande; beslut ska kunna<br />
vägas och stämmas av mot visionen. Planen ska bäras<br />
av en visionär framtidsbild men samtidigt vara öppen<br />
och flexibel för nya förutsättningar och förändringar<br />
i omvärlden.<br />
Målsättningen om en attraktiv och hållbar <strong>stad</strong><br />
lever vidare men ska utvecklas, preciseras och göras<br />
mer malmöspecifik. En viktig aspekt för översiktsplanen<br />
är att vidareutveckla <strong>stad</strong>ens identitet.<br />
Underlag för att formulera en vision tas för närvarande<br />
fram i en förvaltningsövergripande process.<br />
Förslag till vision kommer att stämmas av med<br />
kommunstyrelsen och processen fortgå under samrådsfasen<br />
2011 då malmöborna får möjlighet att ge<br />
sin syn på <strong>stad</strong>ens framtidsvision.<br />
Fosie utgör ett av de utvecklingsområden i <strong>Malmö</strong> där insatser i den fysiska miljön kan bidra till en starkare socio-ekonomisk utveckling. Översiktsplanen ska kopplas till de »Områdesprogram<br />
för ett socialt hållbart <strong>Malmö</strong>« som för närvarande utarbetas för bland annat Lindängen. Foto: Tyke Tykesson.
Utmaningar och i<strong>nr</strong>iktningar<br />
<strong>Malmö</strong> ska vara en attraktiv <strong>stad</strong> – för boende, företag<br />
och besökare. <strong>Malmö</strong> har också antagit ambitionen<br />
att vara världsledande i hållbar <strong>stad</strong>sutveckling.<br />
Däri ligger en lång rad utmaningar som<br />
ska behandlas i översiktsplanen. Andra utmaningar<br />
ligger i realiteter som befolkningsutvecklingen,<br />
bo<strong>stad</strong>sbrist, segregation, ojämlikhet, luftföroreningar<br />
med mera. <strong>Malmö</strong>s strategier för hållbar<br />
<strong>stad</strong>sutveckling ska bygga på en sammansmältning<br />
av innovation och nytänkande inom samhälls- och<br />
<strong>stad</strong>splanering. Tillåtande attityder och gränsöverskridande<br />
arbetsformer i kombination med nätverkande<br />
och experimenterande kan stimulera utvecklingen.<br />
Det är väsentligt att utveckla existerande urbana resurser<br />
och nätverk med sikte på att öka värdet av socialt<br />
och urbant kapital – till nytta för alla. Man kan<br />
tala om en värdebaserad planering.<br />
I planstrategin kommer följande i<strong>nr</strong>iktningar<br />
och teman att stå i fokus:<br />
Social bärkraft & goda livsbetingelser<br />
Ekonomiskt tillväxt & attraktivitet för näringslivet<br />
Ekologisk uthållighet & resurseffektivt samhälle<br />
Bostäder<br />
Samhällsservice<br />
Nära tät och blandad <strong>stad</strong><br />
Återinförandet av spårvagn blir en viktig aspekt i <strong>Malmö</strong>s nya översiktsplan. Illustration: David Wiberg.<br />
Grön <strong>stad</strong><br />
Kommunikation & trafikmiljö<br />
Regionen & omvärlden<br />
Landsbygden, havet & kusten<br />
<br />
<br />
Stadskaraktär, arkitektur & <strong>stad</strong>smiljö<br />
Tyke Tykesson<br />
tyke.tykesson@malmo.se<br />
Utbyggnaden av Hyllie har påbörjats och kommer att fortgå inom en stor del av översiktsplanens tidshorisont. Foto: Tyke Tykesson<br />
Enligt plan- och bygglagen (PBL) ska varje<br />
kommun ha en aktuell översiktsplan som omfattar<br />
hela kommunens yta.<br />
Planen är kommunens viktigaste strategiska<br />
planeringsinstrument och anger övergripande<br />
hur kommunen avser att använda<br />
mark- och vattenområden samt hur den byggda<br />
miljön ska utvecklas och bevaras.<br />
En gång under varje mandatperiod ska<br />
kommunfullmäktige uttala sig om i vilken utsträckning<br />
översiktsplanen är aktuell.<br />
<strong>Planering</strong> i <strong>Malmö</strong> 20010:2 | 13
Hyllie – att gemensamt bygga en <strong>stad</strong><br />
Nyfikenhet och öppenhet präglar arbetet i en byggherredialog. I Hyllie genomförs nu <strong>Malmö</strong>s tredje. 14 byggherrar<br />
och flera kommunala förvaltningar jobbar tillsammans fram en helt ny <strong>stad</strong>sdel.<br />
Några av byggherrarna som investerar i Hyllie. Foto: Eva<br />
Levau.<br />
Detaljplanen för Hyllie är klar och beräknas blir<br />
antagen i kommunfullmäktige i november. Men<br />
arbetet som ledde fram till den pågår fortfarande.<br />
För <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong> och de 15 (?) byggherrarna i byggherredialogen<br />
finns fler frågor på agendan.<br />
– Nu fortsätter arbetet med hållbarheten, även<br />
om vi har haft den med oss under hela tiden. Vi<br />
går vidare från miljöarbetet i Flagghusen och Fullriggaren<br />
och tar det ett steg längre. Med Eon samarbetar<br />
vi kring lokalt producerad värme i Hyllie,<br />
säger Gunnar Nevsten, Nevsten Fastighets AB och<br />
talesman för byggherregruppen.<br />
– Vi har sagt det, att vi måste ju bli bättre. Något<br />
annat finns inte, säger Petra Amsbeck, exploateringsingenjör<br />
på Fastighetskontoret.<br />
Byggherredialogen som arbetssätt har många<br />
fördelar. Samarbete, samsyn och gemensamhet är<br />
ord som flera av deltagarna använder. Och tanken<br />
om att helheten blir större än summan av delarna<br />
återkommer.<br />
– En detaljplan är ett väldigt trubbigt verktyg<br />
och ett reaktivt sätt att styra från <strong>stad</strong>ens sida. Vi<br />
vill istället vara med i ett livfullt samtal och en dialog<br />
kring hur <strong>stad</strong>en ska se ut. Genom att mötas,<br />
stötas och blötas kommer vi längre i tankarna kring<br />
karaktären och helheten i ett område. Byggherrarna<br />
gör mer och tänker nytt, precis som vi inom <strong>stad</strong>en,<br />
säger Mikael Wallberg, landskapsarkitekt och<br />
projektledare för planeringen av Hyllie.<br />
En gång i månaden träffas hela gruppen. Då informerar<br />
de fem undergrupperna, inom allt från<br />
genomförande till gestaltning och hållbarhet, om<br />
vad de kommit fram till under sina möten och om<br />
vad de gjort sedan sist. <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong>s förvaltningar<br />
har också enskilda möten med varje byggherre där<br />
det finns möjlighet att ställa frågor, så att ingenting<br />
ska behöva hamna mellan stolarna.<br />
Arbetet i byggherredialogen tar alltså tid. För<br />
alla parter.<br />
– Jag skulle säga att det är jobbigt men bra. Vi<br />
arbetar tillsammans fram en gemensam bild av vad<br />
vi vill uppnå och hur vi ska göra det. Själva det gemensamma<br />
är det viktiga och styrkan i allting, säger<br />
Mikael Wallberg.<br />
– Man borde kunna slipa på detaljerna i proces-<br />
14 | <strong>Planering</strong> i <strong>Malmö</strong> <strong>2010</strong>:2<br />
sen så att den blir effektivare. Samtidigt är det den<br />
här processen som slipar slutresultatet och gör det<br />
bättre, säger Gunnar Nevsten.<br />
Byggherredialogerna började som ett statligt initiativ<br />
och den första som genomfördes i <strong>Malmö</strong> var<br />
i arbetet med Flagghusen. Den regeringsstödda så<br />
kallade Bygga-bo-dialogen upphörde 2009 men arbetssättet<br />
lever vidare i <strong>Malmö</strong>.<br />
– Fast nu finns inga krav på hur vi ska utforma<br />
arbetet, vi kan göra det på många olika sätt. Det<br />
viktiga är att man vill träffas och skapa gemensamma<br />
mål, säger Mikael Wallberg.<br />
Gunnar Nevsten menar att förutsättningarna<br />
för byggherrarna är väldigt olika. En del är riktigt<br />
stora aktörer, andra, som han själv, tillhör mindre<br />
bolag.<br />
– Vi går inte alltid i takt. Alla byggherrar i den<br />
här dialogen visste nog inte riktigt vad de gav sig in<br />
på. Men det skulle de ha haft klart för sig från början,<br />
säger Gunnar Nevsten, som har vanan inne sedan<br />
den första dialogen i Flagghusen och den andra<br />
i Fullriggaren.<br />
Han är ändå nöjd med arbetet så här långt.<br />
– Vi som ska bygga, och till viss del äga, känner<br />
nog alla att vi fått en detaljplan som är bättre än<br />
om tjänstemännen bestämt själva. Vi har fått påverka<br />
i en mängd frågor som takhöjder, taklutningar<br />
och våningsplan.<br />
– Utan byggherredialogen hade arbetet inte<br />
fungerat. Hyllie hade inte blivit en helhet, säger<br />
Ikano Bo<strong>stad</strong>ens Ulf Kallin.<br />
Han tycker att det är viktigt att arbetet får ta<br />
den tid det tar. För att området ska bli så bra som<br />
det över huvud taget är möjligt krävs en helhetssyn<br />
– att alla inblandade går åt samma håll och förstår<br />
varandras behov och målsättningar.<br />
– Jag tycker att vi har utvecklat detaljplanen rejält<br />
jämfört med de första utkasten, och det är inte<br />
för att de var dåliga. Bebyggelsestrukturen är oerhört<br />
mycket bättre nu. Det är stört omöjligt att<br />
göra det så här bra om det bara är några få individer<br />
1 Station hyllie - <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong>, <strong>2010</strong><br />
2 Hyllie stationstorg - <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong>, <strong>2010</strong><br />
Handel och verksamheter/Commercial<br />
3 <strong>Malmö</strong> Arena - Parkfast AB, 2008<br />
4 Emporia shoppingcenter - Steen & Ström Svergie AB, 2012<br />
5 Point Hyllie - Annehem Fastigheter AB, <strong>2010</strong>-2013<br />
6 Hotell - PASAB Fastighetsutveckling AB, 2012<br />
7 Kontorslokaler - Skanska Öresund AB, 2012<br />
8 Träningsanläggning, kontor, hotell - Parkfast AB, <strong>2010</strong>-2012<br />
9 Mässanläggning - Midroc Property Development AB, 2012<br />
10 Coop stormarknad - KF Fastigheter, 2013<br />
Bostäder/Residences<br />
11 HSB, 2011<br />
12 Annehem Fastigheter AB, 2012-2014<br />
13 SBC Mark AB, 2012-2014<br />
14 Sundprojekt AB, 2012-2014<br />
15 Veidekke Bo<strong>stad</strong> AB, 2012-2014<br />
16 Riksbyggen, 2012-2014<br />
17 IKANO Bo<strong>stad</strong>en AB, 2012-2014<br />
18 Peab Sverige AB, 2012-2014<br />
19 NCC Boende AB, 2012-2014<br />
20 KF Fastigheter AB, 2012-2014<br />
21 Midroc Property Development AB, 2012-2014<br />
22 Veidekke Bo<strong>stad</strong> AB, 2012-2014<br />
23 Riksbyggen, 2012-2014<br />
24 SBC Mark AB, 2012-2014<br />
25 Sundprojekt AB, 2012-2014<br />
26 Setra Group AB, 2012-2014<br />
27 Midroc Property Development AB, 2012-2014<br />
28 Roth Fastigheter AB, 2012-2014<br />
29 Seniorgården AB, 2012-2014<br />
30 NCC Boende AB och NCC PD AB, 2012-2014<br />
31 Lustgården AB, 2012-2014<br />
32 Nevstens Fastighets AB, 2012-2014<br />
33 Otto Magnusson AB, 2012-2014<br />
Kommunal service/Municipal services<br />
34 Förskola - Peab AB, 2014<br />
35 Flexiskola, förskola - åk 6 (lokaliserad)<br />
36 Hög<strong>stad</strong>ieskola (lokaliserad)<br />
37 Förskola (lokaliserad)<br />
Parker, grönområden/Parks, green area<br />
38 Vattenparken - <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong>, VA SYD, <strong>2010</strong>-2012<br />
39 Ekostråket - <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong>, 2012<br />
Parkering/Parking<br />
40 Markparkering - Parkering <strong>Malmö</strong>, 2008<br />
41 Park n’ ride - Parkering <strong>Malmö</strong>, <strong>2010</strong><br />
42 Parkeringshus - Steen & Ström Sverige AB, 2012<br />
som sitter och arbetar med det. Bygger man en helt<br />
ny <strong>stad</strong>sdel är det oerhört viktigt att så många som<br />
möjligt får komma till tals under arbetets gång.<br />
Exakt vilka generella skillnader en dialogbaserad<br />
detaljplan har jämfört med en »vanlig« är svårt<br />
att säga.<br />
– Vi ska bygga <strong>stad</strong> – ett gemensamt mål men<br />
med olika perspektiv. Både för byggherrarna och för<br />
oss från <strong>stad</strong>ens sida så blir det här en läroprocess.<br />
Det är lätt att vara bufflig mot varandra om man<br />
inte träffas. Nu bemöter vi varandra med nyfikenhet<br />
och öppenhet istället, säger Mikael Wallberg.<br />
– Vi lär oss av hur marknaden tänker. Är vi<br />
otydliga så får vi frågor tillbaka med en gång. Vi är<br />
också tvungna att ha koll på det förvaltningsövergripande<br />
nu, hela vägen från början till slut. Inom<br />
förvaltningarna lär vi oss också av det här, säger<br />
Petra Amsbeck.<br />
Inom det här området önskar sig Gunnar Nevsten<br />
lite mer av <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong>. Han menar att samordningen<br />
inom <strong>stad</strong>en ibland brister och att man<br />
som byggherre kan få ja av en förvaltning samtidigt<br />
som en annan tycker nej.<br />
– Precis som vi byggherrar strävar ibland de olika<br />
förvaltningarna åt olika håll. För arbetets skull<br />
hade det varit bra med en större samsyn också<br />
inom förvaltningarna.<br />
Petra Amsbeck ger honom delvis rätt och säger:<br />
– Och ibland när vi äntligen kommit överens<br />
inom <strong>stad</strong>en så är byggherrarna alls inte nöjda. Då<br />
är det bara att börja om.<br />
Men trots visst smågrus i maskineriet och att en<br />
byggherredialog tar tid verkar deltagarna överens om<br />
att det är det överlägset bästa arbetssättet hittills.<br />
– Engagemanget vi alla har är väldigt viktigt.<br />
Det är bland det bästa med det här sättet att jobba,<br />
att få vara med och arbeta när alla är engagerade<br />
och kämpar på, säger Petra Amsbeck.<br />
Anna Bjärnmark<br />
anna.bjarnmark@givakt.se<br />
Aktuella projekt, byggherrar och preliminär tidplan<br />
Lorensborgsgatan<br />
39<br />
42<br />
40<br />
42<br />
4<br />
Hyllie stationsgata<br />
6<br />
7<br />
11<br />
Hyllie boulevard<br />
36<br />
3<br />
8<br />
2<br />
5<br />
1<br />
12<br />
9<br />
Annetorpsvägen<br />
Arenagatan<br />
41<br />
13<br />
15 16<br />
14<br />
Torget<br />
21 22<br />
23<br />
24<br />
25 26<br />
35<br />
37<br />
38<br />
17<br />
Öst-västliga gatan<br />
18<br />
34<br />
19<br />
10<br />
20<br />
27 28 29 30<br />
31<br />
32<br />
33<br />
Pildammsvägen<br />
Hyllie trafikplats
En ny plan- och bygglag!<br />
Riksdagen fattade den 21 juni <strong>2010</strong> beslut om att anta regeringens förslag till en ny plan- och bygglag (proposition<br />
2009/10:170 »En enklare plan- och bygglag«). Den nya lagen träder i kraft den 2 maj 2011 och antogs med rösterna<br />
152 mot 146.<br />
Riksdagen fattade den 21 juni <strong>2010</strong> beslut om att<br />
anta regeringens förslag till en ny plan- och bygglag<br />
(proposition 2009/10:170 »En enklare plan- och<br />
bygglag«). Den nya lagen träder i kraft den 2 maj<br />
2011 och antogs med rösterna 152 mot 146. Den<br />
nya lagen är resultatet av ett stort antal ändringsförslag<br />
från flera utredningar, bland andra PBLkommitténs<br />
(Får jag lov?), Byggprocessutredningen<br />
(Bygg helt enkelt!), Klimat- och sårbarhetsutredningen,<br />
Bredband 2013, Energieffektiviseringsutredningen<br />
och flera olika rapporter från Boverket.<br />
Tanken är att bestämmelserna i den nya plan-<br />
och bygglagen ska bli enklare och tydligare. De<br />
grundläggande syftena med lagen ändras dock inte<br />
och det kommunala självstyret och kommunernas<br />
ansvar för planeringen ligger fast. Staten kommer<br />
via Länsstyrelsen att ha en fortsatt stark roll. Formerna<br />
för medborgarinflytande och enskildas rättigheter<br />
värnas och stärks i vissa avseenden.<br />
Den största förändringen är att nuvarande<br />
bygglov- och bygganmälanprocesser förs samman<br />
till en enda process. Byggnadstekniska frågor kommer<br />
alltså att prövas redan i bygglovskedet. Allmänt<br />
kan sägas att förslaget innebär att byggherren<br />
måste ta ställning till betydligt fler frågor än<br />
tidigare innan bygglov kan beviljas.<br />
Detaljplaner<br />
Regelverket för detaljplaner förändras något. Till<br />
exempel kan den som tänker vidta en åtgärd som<br />
innebär att en detaljplan behöver antas, ändras eller<br />
upphävas ställa krav på att kommunen ska ge ett<br />
besked om en detaljplan kommer att tas fram eller<br />
inte. Ett sådant besked kallas planbesked och ska<br />
ges inom fyra månader. Dessutom tas kravet på att<br />
det till detaljplanen ska fogas flera separata handlingar<br />
bort. I stället kan de olika frågorna behandlas<br />
i en och samma handling. Även kravet på planprogram<br />
som huvudregel tas bort med motivet att<br />
detta ibland har visat sig vara onödigt och har försenat<br />
planprocessen. I den nya lagen tydliggörs<br />
också att hänsyn ska tas till risken för olyckor, översvämningar<br />
och erosion i ärenden om planläggning<br />
och bygglov.<br />
Bestämmelserna om fastighetsplan slopas.<br />
Sådant som i dag regleras i särskilda fastighetsplaner<br />
kommer framöver att kunna regleras direkt<br />
i en detaljplan. Utställning ersätts med skriftlig<br />
granskning både för detaljplaneprocessen och för<br />
vissa ändringar av översiktsplan. Det får finnas fler<br />
än en huvudman i samma detaljplan vilket minskar<br />
behovet av flera planer för ett område.<br />
Flera nya bestämmelser har tillkommit som en<br />
följd av klimatproblematiken. Det tydliggörs att<br />
kommunens planering bör spela en viktig roll i klimatarbetet.<br />
Vid planläggning och annan prövning<br />
ska det med den nya lagen även tas hänsyn till<br />
elektronisk kommunikation och avfallshantering.<br />
Kommunen kan också i detaljplanen bestämma<br />
att bygglov till åtgärder som<br />
innebär en väsentlig ändring<br />
av markens användning får<br />
ges under förutsättning att<br />
viss skyddsåtgärd först vidtas.<br />
Översiktsplanen<br />
Översiktsplanen får en tydligare<br />
strategisk funktion. Det<br />
ska framöver framgå av översiktsplanen<br />
hur kommunen<br />
i den fysiska planeringen avser<br />
ta hänsyn till och samordna<br />
översiktsplanen med nationella och regionala<br />
mål, planer och program av betydelse för en hållbar<br />
utveckling. Exempel på detta är regionala tillväxtprogram,<br />
regionala utvecklingsprogram, miljökvalitetsmålen,<br />
regionala klimat- och energistrategier,<br />
länsplaner för transportinfrastruktur samt de transportpolitiska<br />
målen.<br />
Bygglov<br />
Några nyheter är att företag och enskilda som har<br />
ansökt om bygglov ska få besked inom tio veckor<br />
från det att fullständiga ansökningshandlingar har<br />
kommit in till byggnadsnämnden. De flesta kommuner<br />
klarar emellertid handläggningen snabbare<br />
än tio veckor redan idag när alla handlingar är<br />
på plats. Medborgarna ska också kunna ställa krav<br />
på att kommunen i förväg ska kunna redogöra för<br />
vilka villkor som kan komma att gälla i ett bygglov.<br />
Kraven ska redovisas genom ett så kallat villkorsbesked.<br />
Lagstiftaren har ambitionen att beslut om<br />
bygglov ska kunna vinna laga kraft. Här krävs dock<br />
en justering av förslaget för att nå hela vägen fram.<br />
Av bygglovsbeslutet kommer också att framgå vad<br />
som förväntas av sökanden innan byggarbetet kan<br />
påbörjas. Byggnadsarbetena kan till exempel inte<br />
påbörjas innan sökanden har fått ett startbesked.<br />
När byggnaden är färdig får den i princip inte tas i<br />
anspråk innan ett slutbesked har meddelats.<br />
Regleringen av krav på bygglov för vissa andra<br />
anläggningar än byggnader flyttas till förordningsnivå.<br />
Åtgärder som i dag endast kräver en bygganmälan<br />
kommer framöver att vara anmälningspliktiga<br />
enligt en ny reglering. För närvarande är<br />
regeringens förslag till ny plan- och byggförordning<br />
utsänt på remiss. Den nya förordningen är tänkt<br />
att ersätta nuvarande plan- och byggförordning,<br />
förordningen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk,<br />
förordningen om kontroll av hissar och<br />
förordningen om funktionskontroll av ventilationssystem.<br />
Kontroll och tillsyn<br />
Kontroll och tillsyn skärps. Byggherren har även<br />
fortsatt det fulla ansvaret för att byggnaden uppfyller<br />
alla krav på säkerhet och utformning. Kommunens<br />
roll är att se till att byggherren gör det<br />
som han eller hon ska enligt lagen. I den nya lagen<br />
skärps och förtydligas bestämmelserna för detta<br />
och kommunens kontroll utökas. Rollen, kompetenskraven<br />
och uppgifterna för den nya kontrollansvariga,<br />
som ersätter den nuvarande kvalitetsansvariga,<br />
förtydligas. Efter påbörjat byggarbete ska<br />
kommunen en gång under arbetets gång besöka<br />
byggarbetsplatsen för att förvissa sig om att beslutade<br />
villkor i bygglovet eller startbeskedet följs.<br />
Ett nytt sanktionsavgiftssystem<br />
Ett nytt sanktionsavgiftssystem införs. En byggsanktionsavgift<br />
ersätter de nuvarande tre olika avgiftsmöjligheterna<br />
byggnadsavgift, särskild avgift<br />
och tilläggsavgift. Avgiften ska tillfalla kommunen<br />
när kommunen beslutar om avgiften. Regleringen<br />
av vad som ska leda till en sanktionsavgift och avgiftens<br />
storlek kommer att ske på förordningsnivå<br />
i stället för som i dag i kommunernas taxor. Detta<br />
innebär att det blir ett gemensamt sanktionssystem<br />
över hela landet.<br />
Avgifter<br />
Byggnadsnämndens möjlighet att ta ut avgifter utökas.<br />
Det handlar om avgifter för de nya besked<br />
som kan begäras eller som ingår i ett ärende, till<br />
exempel planbesked, villkorsbesked och startbesked.<br />
Avgiften får i enlighet med självkostnadsprincipen<br />
inte vara högre än vad som motsvarar självkostnaden.<br />
Ny instansordning<br />
Samtidigt med den nya plan- och bygglagen träder<br />
lagen om mark- och miljödomstolar i kraft.<br />
Till de nya mark- och miljödomstolarna kommer<br />
de mål att föras som enligt nuvarande ordning<br />
handläggs i miljödomstol, huvuddelen av de<br />
mål enligt plan- och bygglagen som enligt nuvarande<br />
ordning handläggs i förvaltningsrätt och hos<br />
regeringen samt huvuddelen av de mål som enligt<br />
nuvarande ordning handläggs i fastighetsdomstol.<br />
Syftet är att förenkla, samordna och effektivisera<br />
handläggningen och domstolsprövningen av<br />
dessa mål.<br />
Lisa Holmdahl Pedersen<br />
lisa.holmdal.pedersen@malmo.se<br />
<strong>Planering</strong> i <strong>Malmö</strong> 20010:2 | 15
Ut i det vilda – om <strong>stad</strong>ens längtan till n<br />
Under 2000-talet har <strong>stad</strong>sbyggnadsdiskussionen främst handlat om att »bygga <strong>stad</strong>« och naturen har setts som ett<br />
komplement till <strong>stad</strong>en, enligt en sorts Central Park-idé. En tydlig gräns mellan <strong>stad</strong> och natur.<br />
Shenyang Architectural Campus av Turenscape, den årliga »ris-skördar-dagen« samt det ris campuset marknadsför i sitt namn.<br />
Det har också funnits en tydlig rörelse som handlar<br />
om <strong>stad</strong>sbyggandet som bild, eller ornament. Man<br />
behöver bara säga Dubai för att förstå vad jag menar.<br />
Det kinesiska landskapsarkitektkontoret Turenscape,<br />
som vann landskapskategorin vid förra årets<br />
World Architecture Festival i Barcelona, har kalllat<br />
vår tids upptagenhet vid <strong>stad</strong>en och landskapet<br />
som ornament, bild och konsumtion för »little-foot-urbanism«.<br />
En urbanism som påminner,<br />
menar de, om den kinesiska traditionen att binda<br />
kvinnors fötter. En ornamentering av den mänskliga<br />
naturen.<br />
Deras svar är the »big-foot-revolution«. Denna<br />
revolution handlar om att omdefiniera landskapsarkitekturen<br />
som »the art of survival«. De vill se arkitekturen<br />
i <strong>stad</strong>en göra ett jobb, inte bara vara dekoration.<br />
Det har varit en natur- och finanskatastrofernas<br />
vinter och vår år <strong>2010</strong> i världen. Ekologisk osäkerhet<br />
och kanske en ny finanskris på andra sidan<br />
industrisemestern. Enligt Turenscape har <strong>stad</strong>sbyggarna<br />
ett ansvar att bygga en <strong>stad</strong> som har ett<br />
socialt och ekologiskt uppdrag. Det finns flera intressanta<br />
<strong>stad</strong>sbyggnadsprojekt i Sverige att följa för<br />
att få syn på en diskussion kring just de frågorna<br />
och möjliga alternativa svar: utbyggnaden av Hyllie<br />
i <strong>Malmö</strong>, H+-projektet i Helsingborg, Norra Sorgenfri<br />
i <strong>Malmö</strong>, Norra Djurgårds<strong>stad</strong>en i Stockholm<br />
och en fördjupad översiktsplan för att bygga<br />
16 | <strong>Planering</strong> i <strong>Malmö</strong> <strong>2010</strong>:2<br />
samman Sveriges mest kända handelsplats i Kungens<br />
Kurva med Skärholmen.<br />
På webbsajten carbusters skriver arkitekten och<br />
vänsterpartisten Erik Berg om vår tids <strong>stad</strong>sbyggnadsfixering;<br />
den täta <strong>stad</strong>en och om dess ekonomiska<br />
och ekologiska konsekvenser. Hur den skiljer<br />
oss, precis som också Turenscape hävdar, från den<br />
natur som vi behöver för att överleva, men också<br />
från de sociala olikheterna som finns i <strong>stad</strong>en.<br />
»Där den industriella ålderns städer var produktionscentra,<br />
är de moderna västerländska städerna<br />
huvudsakligen centrum för konsumtion, där vi<br />
är glatt obekymrade om den sanna kostnaden för<br />
vårt uppehälle och vår livsstil. Vi, som medborgare,
aturen<br />
Arbete på fälten under »ris-skördar-dagen«.<br />
blir instängda i en låtsasvärld, där bara små delar av<br />
verkligheten är synliga och då särskilt en aspekt –<br />
det kommersiella livet, konsumtionen – som oavbrutet<br />
slår sig in i varje vrå av tillvaron. Vi blir, som<br />
Jim Carrey i filmen The Truman Show, fångar i en<br />
perfekt värld. Ett fängelse – glänsande – men fortfarande<br />
ett fängelse«.<br />
Här kommer Turenscapes idé om landskapsarkitekturen<br />
som en »överlevandets konst« in. Det låter<br />
ju mer än pretenstiöst, men ser man på deras projekt<br />
så blir det mer uppenbart vad de menar, kanske<br />
är det som mest tydligt i Shenyang Architectural<br />
Campus. Campuset skulle anläggas på ett stort<br />
risfält, men istället för att skapa en ny biotop behöll<br />
man risfältet och urbaniserade det. Man kan<br />
jämföra med hur villaområden placeras ut, särskilt i<br />
Skåne, på Sveriges mest produktiva jordbruksmark<br />
och fråga sig om det verkligen är klokt och om det<br />
skulle kunna låta sig göras, fast på något annat vis.<br />
Hus i fält?<br />
Men Turenscape inte bara bevarade risfältet,<br />
för det vore ju bara en sorts agrarisering av en suburban<br />
verklighet, utan designade det. Och det är<br />
viktigt, när naturen eller den produktiva marken<br />
närmar sig <strong>stad</strong>en, så måste den vara designad. Argumenten<br />
är inte ytliga utan verkliga:<br />
The overwhelming urbanization process in China is<br />
inevitably encroaching upon a large portion of China’s<br />
arable lands. With a population of 1.3 billion<br />
people, but with only 18% arable land, China is in<br />
danger of using up one of its very valuable and limited<br />
resources.<br />
Som en del i campuskulturen finns nu alltså det<br />
produktiva landskapet. Och varje år den sista lördagen<br />
i oktober hålls en »ris-skördar-dag«. Då sam-<br />
Stadsbyggandet som en sorts Central Park-idé. En tydlig gräns mellan <strong>stad</strong> och natur.<br />
las alla studenter och lärare och skördar sitt eget ris.<br />
Men, och det här är också intressant i vår tid<br />
som sysslar så mycket med att marknadsföra och<br />
särskilja platser och varor, campuset får också en<br />
identitet. Riset som skördas på campuset säljs som<br />
»gyllene ris« i särskilda säckar med särskilda loggor<br />
och säljs som souvenirer. Det här är ett varumärkande<br />
av en plats, med hjälp av ett produktivt<br />
landskap.<br />
Bigfoot-branding kan man kanske kalla det.<br />
Som en motvikt till idén om little-foot-branding<br />
som de senaste tjugo åren gått över kontinenterna.<br />
Från Bilbao till Dubai.<br />
En liknande anslag som Turenscapes hittar man i<br />
det vinnande förslaget för en ny park i Quito i Ecuador,<br />
Parc del Lago. En före detta flygbas ska byggas<br />
om till park. Det vinnande förslaget innehåller<br />
en stor del »odlingsfält«, till viss del som del i ett pedagogiskt<br />
budkap, men också som fungerande åker<br />
mitt i miljon<strong>stad</strong>en. Det som skördas i parken säljs<br />
på en marknad i själva parken. Intill odlingsfälten<br />
ligger lek- och spelfälten. I andra änden av parken<br />
ligger den stora skuggiga skogen. Parque del Lago är<br />
en uppdatering av den romantiska 1800-talsparkens<br />
natursyn och vår tids vilja att hitta former för en natur<br />
som gör ett jobb inne i de urbana områdena, antingen<br />
producerar något eller hanterar marken på ett<br />
sätt så att den till exempel förvandlas från förorenad<br />
mark till mindre förorenad.<br />
Turnscape har utvecklat ett helt eget designsystem<br />
för det, som de kallar för »the adaptation palette«.<br />
Ett system som gav dem segern i kategorin<br />
Landskap vid 2009 års World Architecture Festival<br />
i Barcelona. Deras slogan löd: »Let nature work.«<br />
Den första platsen där det här arbetssättet användes<br />
var en före detta skyttebana i <strong>stad</strong>en Tianjin.<br />
This project helps to define the new aesthetics of<br />
landscape today, defined by a continuous evolving<br />
process. Untidy forms, unplanned biodiversity and<br />
nature’s »messiness« keep ongoing, letting plants live<br />
and expose their genuine beauty to e<strong>nr</strong>ich the landscape.<br />
The ecology-driven Adaptation Palettes has<br />
become a valuable and remarkable site of the community<br />
of Tianjin.<br />
Notera här också orden »värdefull«. Återigen naturen<br />
som varumärke. I en intressant <strong>stad</strong>sbyggnadstävling<br />
i Philadelphia förra året var det amerikanska<br />
arkitektkontoret Front Studios »Farmadelphia«<br />
ett av de mest spännande och omtalade bidragen.<br />
Där visade de hur ödetomterna i <strong>stad</strong>en kunde<br />
tas över av olika agrara verksamheter. Kor mellan<br />
brandväggarna, odling under motorvägsbroarna.<br />
Bondens återtåg till stor<strong>stad</strong>en. Dels som lokal odling<br />
men också som turistattraktion och ny identitet.<br />
Som Kathryn Gustafsons bidrag till Millenniumparken<br />
i Chicago, Lurie Garden, med sin märkligt<br />
rika naturlikhet nedanför skyskraporna, skapad<br />
tillsammans med Piet Odulf. Eller The Highline<br />
i New York, det nedlagda järnvägsspåret som nu,<br />
genom James Corner Field Operations och Diller<br />
Scofidio+Renfro blir ett stycke smal parknatur<br />
genom västra Manhattan. Och det gröna kring<br />
etnografiska museet Qaiy Branley i Paris. Eller<br />
Downsview Park i Toronto, Bruce Mau och Rem<br />
Koolhaas Tree city, träd<strong>stad</strong>en. Nyckelorden är ekonomi,<br />
ekologi och socialt liv.<br />
Framtidens nya <strong>stad</strong> kan mycket väl vara en<br />
blandning mellan Monopol och Nya Bondespelet.<br />
Dan Hallemar<br />
dan.hallemar@bahnhof.se<br />
<strong>Planering</strong> i <strong>Malmö</strong> 20010:2 | 17
Projekt på gång<br />
Plats för bild<br />
Norra Sorgenfri, utvecklingsbyggnad<br />
för läkemedelsindustrin<br />
Inom området Norra Sorgenfri vill man bygga en<br />
utvecklingsbyggnad för läkemedelsindustrin, på<br />
fastigheten Degeln 4. När byggnaden står färdig<br />
kommer den att ligga på fastigheten Degeln 8 då<br />
mark från Degeln 4 kommer att tillfalla Degeln 8.<br />
Byggnaden föreslås bli i två plan på cirka 2500<br />
kvm. Det nedre planet används för verksamheten och<br />
det övre består av fläktutrymme. Fasaden utförs i svart<br />
fibercement med ett yttre raster av mörkt orange liggande<br />
aluminium och ett sedumtak.<br />
18 | <strong>Planering</strong> i <strong>Malmö</strong> <strong>2010</strong>:2<br />
Byggherre: Qpharma AB<br />
Arkitekt: SAMARK Arkitekter<br />
Glasbruket, 29 radhus<br />
På fastigheten Limhamn 151:462 inom området<br />
Glasbruket har 29 radhus fått bygglov. Husen<br />
grupperar sig i fyra mindre kvarter med entréplatser<br />
och parkering under pergola med två olika hustyper<br />
i två till tre våningar. Radhusen avskiljs med<br />
plank och mot gatorna finns låga staket.<br />
Fasadmaterialen varierar med tegelfärger i rött,<br />
mörkbrunt, ljusgrått, svart och vitt säckskurat,<br />
skivmaterial i sandfärg, ockra, svart, mellangrå och<br />
ljusgrå samt inslag av ekpanel.<br />
Takmaterialen på radhusen är papp, på komplementhusen<br />
sedum. Lägenhetsförråd kommer att<br />
uppföras som friggebodar.<br />
Byggherre: Skanska Nya Hem AB<br />
Arkitekt: Uniqhus av Tord Olofsson, Skanska<br />
Gyllins trädgård, nya radhus<br />
Gyllins trädgård förnyas med 39 stycken radhus.<br />
Ut av dessa 39 radhus blir 15 i ett plan och 24 i två<br />
plan. Därutöver uppförs sophus och en byggnad<br />
för undercentral. Entréerna placeras mot gemensamma<br />
gårdar där det både ska finnas plats för lek<br />
och parkering.<br />
Radhusens fasader är av skivmaterial i fyra grå<br />
nyanser som växlar mellan husen. På fasadytorna<br />
i längornas tvärriktning är skivorna vita. Ytterdörrar<br />
och fasadskivor i anslutning till entréer är av ekfanér.<br />
Fönster av trä som utvändigt är »eklaserade«.<br />
Sophus och undercentral matchar bo<strong>stad</strong>shusen<br />
med skivmaterial i grå nyanser. Kortsidor mot infarter<br />
går i vitt. Dörrar, vita respektive grå.<br />
Byggherre: Skanska Nya Hem AB<br />
Arkitekt: Arkitektlaget<br />
Plats för bild<br />
Plats för bild<br />
Sjötorps Ängar, 25 stycken enbo<strong>stad</strong>shus<br />
Ytterligare en byggetapp är på väg inom området<br />
Sjötorps Ängar i Tygelsjö. På fastigheten Hällan 1<br />
har 25 stycken enbo<strong>stad</strong>shus med tillhörande carport/förråd<br />
fått bygglov.<br />
Astrakan och Aroma är namn på de två olika<br />
hustyper som byggs inom området. Både enplans<br />
kedjehuset Aroma och tvåplans villan Astrakan har<br />
en vind- och insynsskyddad uteplats mot trädgård,<br />
samt carport och förråd.<br />
Husen har en modern och stilren arkitektur<br />
med lättskötta fasader i tegel och träpanel.<br />
Båda hustyperna har svagt lutande svart/grå papptak.<br />
Samtliga träpaneldelar på fasaden skall målas i<br />
mörkgrå och färg på tegelfasader kommer att variera<br />
mellan gulvit och brunsvart. Genom att använda<br />
olika kulörer och fasadmaterial får kvarteret en<br />
skiftande karaktär.<br />
Byggherre: Skanska Nya hem AB<br />
Arkitekt: Tord Olofsson och Arne Jönsson.
Fotomontage som visar principen av påbyggnaden. © SBK.<br />
Lägenheter byggs ovanpå fastigheten<br />
Husaren 5<br />
Del av Fastigheten Husaren 5 byggs på med två våningar,<br />
tre våningar blir fem våningar och som placeras<br />
på ett gårdsbjälklag som ligger ovanpå tredje<br />
våningens tak. Det är delar av byggnaden ut mot<br />
Husaregatan som byggs på och man gör möjligt för<br />
sex stycken nya bo<strong>stad</strong>srättslägenheter.<br />
Mot Östra Promenaden är byggnaden idag sju<br />
våningar, mot Östra Tullgatan sex våningar och<br />
mot Husargatan tre våningar. Grannfastigheterna<br />
längs Husargatan är uppförda i fyra till fem våningar.<br />
Byggherre: Fastighets AB <strong>Malmö</strong> City<br />
Arkitekt: SYDARK KONSTRUERAR<br />
Punkthus i Kirseberg<br />
Det planeras för två punkthus i Kirseberg på fastigheten<br />
Kirseberg 14:93. Husen kommer att rymma<br />
cirka 62 hyresrättslägenheter och blir åtta våningar<br />
höga. Planen omfattar även en allmän gata med<br />
gång- och cykelväg samt en mindre park.<br />
Den befintliga hangarbyggnaden på området får<br />
inte rivas och vid eventuella ombyggnader ska man<br />
ta hänsyn till byggnadens kulturhistoriska värden.<br />
Byggherre: PEAB AB<br />
Arkitekt: Arkitektbyrån AB<br />
Max hamburgerrestaurang<br />
Det kommer att ske en nybyggnad av en Max<br />
hamburgerrestaurang med drive-in-möjlighet vid<br />
Cypressvägen.<br />
Restaurangbyggnaden består av två utseendemässigt<br />
olika delar. En lägre, öppnare enplans del<br />
med glasfasad som innehåller själva restaurangen<br />
med cirka 120 serveringsplatser samt en tvåvåningsdel<br />
med ganska sluten betongfasad i naturfärg<br />
som innehåller köket och övriga biutrymmen<br />
(förvaring, personalutrymme, kontor osv.). Markytan<br />
kommer att förses med cirka 30 parkeringsplatser,<br />
en uteservering med cirka 40 platser samt<br />
med en körbar yta runt hela byggnaden (drive-in).<br />
I fastighetens östra och norra gräns skall ett 1,8 m<br />
plank uppföras. I fastighetens södra del ut mot Cypressvägen<br />
skall det placeras en 10 m hög skyltpylon.<br />
Plats för bild<br />
Mosippan<br />
Ett flerbo<strong>stad</strong>shus, såkallat »Bo Klok«-hus uppförs<br />
på Mosippan, det finns redan ett liknande på plats.<br />
Detta hus liksom det förra innehåller sex bostäder,<br />
och det är tillfälliga boenden för hemlösa, flyktingar,<br />
stora barnfamiljer eller andra grupper som i dag<br />
har svårt att hitta bo<strong>stad</strong> i <strong>Malmö</strong>.<br />
Husets fasader utgörs av stående röd träpanel,<br />
med galvaniserade trappräcken. Taksprång, fönster<br />
och fönsterdörrar, vita. Ytterdörrar, mörkgrå.<br />
Byggherre: Stadsfastigheter<br />
y g<br />
Ny profilbyggnad för högskolan, Kv<br />
Niagara<br />
<strong>Malmö</strong> högskola bjöd till projekttävling om utformning<br />
av en ny högskolebyggnad i kvarteret<br />
Niagara på Universitetsholmen. 65 arkitektkontor<br />
var intresserade av att bygga, fyra stycken gick till<br />
final. Kvarteret ligger strategiskt invid Bagers plats<br />
och Anna Lindhs plats vid uppgången från Citytunneln<br />
vid <strong>Malmö</strong> C.<br />
Det vinnande förslaget är framtaget av det danska<br />
kontoret Lundgaard & Tranberg i Köpenhamn.<br />
Deras vinnande koncept består av tre byggnader i<br />
fem, sju och elva våningar med glas- och träfasad<br />
som är sammanbundna av ett öppet atrium. Tanken<br />
med byggnaden är att den ska få en öppenhet<br />
som gör det lätt för allmänheten att komma i kontakt<br />
med <strong>Malmö</strong> högskola.<br />
På den drygt 20 000 kvadratmeter stora ytan<br />
skapas plats för bland annat en restaurang, tre stora<br />
hörsalar, 22 läro- eller datasalar, 24 grupprum och<br />
410 arbetsrum samt stora uppehålls- och mötesutrymmen.<br />
Byggherre: <strong>Malmö</strong> högskola<br />
Arkitekt: Lundgaard & Tranberg<br />
Victoria Park, etapp 2<br />
Victoria Park fortsätter utbyggnaden norr om<br />
Kalkbrottet. Det är etapp 2 med fyra stycken flerbo<strong>stad</strong>shus<br />
med 71 stycken lägenheter. Tillkommer<br />
gör också ett underjordiskt garage, samt markparkering.<br />
Här kommer det också finnas plats för<br />
cykelparkering både i garaget och på markparkeringen.<br />
Tre av husen utformas identiskt förutom<br />
bottenvåningarna. Det fjärde huset som är placerat<br />
sydväst om de övriga får en annan utformning.<br />
Samtliga hus är i fyra våningar med indragen takvåning.<br />
Fasader på de tre husen är i gråvit puts med rödbruna<br />
fasadskivor vid entréer. Fönster och fönsterdörrar<br />
av trä/aluminium. Entrépartier av stål, med<br />
inslag av oljad ek. Det fjärde huset har fasader i<br />
mörkgrå puts med gråvit puts på indragen takvåning.<br />
Burspråk och indragna fasader vid entré är av<br />
vita fasadskivor. I övrigt är material och färger lika<br />
de övriga tre husen.<br />
Byggherre: Victoria Park Bygg & Projekt<br />
Arkitekt: Chroma Arkitekter AB<br />
<strong>Planering</strong> i <strong>Malmö</strong> 20010:2 | 19
Utbyggnad norr om Centralstationen<br />
Området norr om Centralstationen utgör en unik plats i <strong>stad</strong>en med en stor potential. Det ligger centralt, stationsnära<br />
och har en intressant kulturmiljö. Området rymmer en blandning av hög och låg bebyggelse med ståtlig tegelarkitektur<br />
från sekelskiftet samt betydligt enklare och lägre industribyggnader.<br />
Vid en omvandling av området norr om Centralstationen<br />
finns en rad frågeställningar. Hur skapar<br />
vi förutsättningar för en tät, attraktiv, varierad och<br />
funktionsblandad <strong>stad</strong>sdel med fantastiska grönytor<br />
och platser, bra lokalklimat och goda boendemiljöer?<br />
Och hur tätt och högt kan vi bygga? Vilka<br />
trafikslag ska prioriteras? Hur tillvaratas kulturmiljön?<br />
Detta har <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong>, Jernhusen och Kanozi<br />
arkitekter diskuterat intensivt under våren och har<br />
resulterat i ett planprogram som antagits av Stadsbyggnadsnämnden<br />
för utskick på samråd. Under<br />
samrådet hoppas vi få dessa frågor än mer belysta.<br />
Historik och kulturmiljö<br />
Enligt 1862 års <strong>stad</strong>splan skulle hela I<strong>nr</strong>e hamnen<br />
omges med ståndsmässig <strong>stad</strong>sbebyggelse i rutnätsplan.<br />
Stadsplanen kom att förverkligas bara i<br />
de närmaste kvarteren norr om stationen. I övrigt<br />
kom området norrut att få industrikaraktär. Själva<br />
planområdet utgörs idag av markparkering, byggarbetsplats<br />
för Citytunneln och lagerverksamhet.<br />
Inom planområdet ligger en äldre kontorsbyggnad<br />
samt ett godsmagasin som utgör ett välbevarat<br />
exempel på den administration och lagerhållande<br />
funktion som behövdes i samband med transport<br />
via järnvägen.<br />
Alternativ 1A: Översikt från väster med Nyhamnen utbyggt. Illustration: Kanozi.<br />
20 | <strong>Planering</strong> i <strong>Malmö</strong> <strong>2010</strong>:2<br />
Övergripande struktur<br />
Principen för strukturen är ett urbant stråk där<br />
Carlsgatan utgör huvudgata i planområdets västra<br />
del. Huvudgatan vinklas sedan norrut för att skapa<br />
mer varierande <strong>stad</strong>srum, ett bättre lokalklimat och<br />
biltrafik med lägre hastighet. Detta medför att den<br />
östra delen får en lugnare karaktär. Ett rekreativt<br />
stråk skapas mot spårområdet.<br />
Gång- och cykelbro över spårområdet<br />
förbinder planområdet med östra delen av <strong>Malmö</strong><br />
<strong>stad</strong>skärna.<br />
I planprogrammet redovisas två alternativ angående<br />
byggnadshöjder och bebyggelsetäthet.<br />
Alternativ 1 där de högsta byggnaderna är i ungefärlig<br />
nivå med Slakthuset och alternativ 2 som mer<br />
ansluter till befintliga kvarter vid Centralstationen.<br />
Hög täthet ger ökat behov av torg och parker vilket<br />
föreslås vid noderna norr om Centralstationen, vid<br />
gång- och cykelförbindelsen samt vid den f.d. kontorsbyggnaden.<br />
Rekreativt stråk mot spårområdet redovisas<br />
genom en upphöjd park »bangårdsterrassen« (alternativ<br />
a) samt en gårdsgata (alternativ b).<br />
Bebyggelse<br />
Blandad användning<br />
En blandad användning på byggnadsnivå föreslås<br />
genom verksamheter, kontor, bostäder, hotell, förskola<br />
mm.<br />
Det bör ges möjlighet för mer publika verksamheter<br />
som butiker, restauranger, service mm i alla<br />
bottenvåningar. Det är särkilt viktigt med publika<br />
verksamheter i anslutning till torg och parker för<br />
att skapa attraktiva platser. Framtida utveckling av<br />
Nyhamnen kommer att påverka etablering av verksamheter.<br />
Förskola placeras med vistelseytor på tak. Tänkbara<br />
placeringar för dessa är söder om Slakthuset<br />
och vid gång- och cykelbron.<br />
Varierad bebyggelse<br />
Området präglas idag av kontraster i skala, byggnadsålder<br />
och verksamhet. Detta är egenskaper<br />
som ska förvaltas bl.a. genom att bevara och synliggöra<br />
äldre bebyggelse. Den f.d. kontorsbyggnaden<br />
ska bevaras men även delar av godsmagasinet kan<br />
med fördel vara kvar som en del i ny bebyggelse.<br />
Byggnader utförs så att det skapas variation i uttryck,<br />
höjder och fönstersättning. Mindre fastigheter<br />
och korta fasadlängder ger förutsättningar för<br />
en blandad arkitektur, mindre verksamhetslokaler
och en blandning av boendeformer. Detta ger även<br />
många entréer och rörelse. Ny bebyggelse söder om<br />
Carlsgatan kan utnyttjas till att skapa en karaktärsfull<br />
och rytmiskt intressant bebyggelsefront mot<br />
spårområdet och gamla <strong>stad</strong>en.<br />
Bebyggelsen bör kunna utnyttja söderläget för<br />
klimatförsörjning med solenergi. Den stärker därmed<br />
<strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong>s i<strong>nr</strong>iktning mot ekologiskt byggande<br />
och grön miljöprofil.<br />
Alternativ 1<br />
Bebyggelsestrukturen följer karaktären av högre<br />
bebyggelse i omgivningen som Kolgahuset (11<br />
vån), Bylgiahuset (12 vån), Slakthuset (13 vån) och<br />
Öresundshuset (14 vån). Strukturen ger en <strong>stad</strong>sbild<br />
där en blandning av höga byggnader, upp mot<br />
15–16 våningar, ger en för <strong>Malmö</strong> ny typ av <strong>stad</strong>sstruktur<br />
och <strong>stad</strong>ssilluett. Byggnadshöjder utformas<br />
för att ge rymd åt Slakthuset framför allt från spårområdet<br />
där den är mest framträdande. Variation<br />
i byggnadshöjder skapas där en del byggnader eller<br />
del av byggnad är lägre, cirka 3–4 våningar, mot<br />
Carlsgatan för att ge bättre solförhållanden och en<br />
lägre skala mot gatan.<br />
Exploateringstal för alternativ 1 är 2,9. Alternativet<br />
ger cirka 610 bo<strong>stad</strong>slägenheter. Den västra<br />
delen uppskattas innehålla 1/3 Bostäder och övriga<br />
delar kontor, handel och verksamheter. I den östra<br />
delen är det tvärtom d.v.s. 2/3 bostäder.<br />
Alternativ 2<br />
Bebyggelsen anpassas till den befintliga kvartersstrukturen<br />
som Posthuset och Hushållningssällskapet<br />
genom varierade bebyggelsehöjder i upp mot<br />
sex våningar.<br />
Exploateringstal för alternativ 2 är 1,8. Som jämförelse<br />
har gamla <strong>stad</strong>skärnan i <strong>Malmö</strong> ett exploateringstal<br />
på 1,8. Endast området Lugnet med<br />
Alternativ 2B. Översikt från väster med Nyhamnen utbyggt. Illustration: Kanozi.<br />
ett exploateringstal på 1,9 har högre exploatering<br />
i <strong>Malmö</strong>. Alternativet beräknas ha ungefär samma<br />
fördelning av funktioner som alternativ 1 möjligen<br />
med en mindre andel bostäder. Alternativet<br />
beräknas ge cirka 345 bo<strong>stad</strong>slägenheter.<br />
Vegetation, grönytor och utemiljö<br />
Den höga bebyggelsen och exploateringen och därmed<br />
många boende och arbetande ger ett behov att<br />
i framtiden skapa en större park men det är viktigt<br />
att även inom planområdet skapa grönytor.<br />
Området bör vara ett exempel på att det går<br />
att kombinera hög bebyggelsetäthet med god utemiljö<br />
och en hög grönytefaktor. Detta genom att<br />
utnyttja tak för vistelse och grönytor, men även<br />
fasadgrönska samt mycket vegetation i gatorna.<br />
Ett grönt stråk bildas längs med järnvägsspåret<br />
i södra delen av planområdet. I planprogrammet<br />
redovisas detta genom två alternativ. Utformning är<br />
extra viktig, då det utgör en del i bebyggelsefronten<br />
mot den gamla <strong>stad</strong>skärnan.<br />
Alternativ A Bangårdsterrassen<br />
Parkstråket ligger ovanpå ett tvåvåningars parkeringsgarage<br />
med utblickar i förlängningen av angöringsgator.<br />
Detta gör att upphöjda innergårdar och<br />
gång- och cykelbron över spårområdet direkt kan<br />
ansluta till parkstråket.<br />
Alternativ B Gårdsgata<br />
En urban och grön gårdsgata ansluter till<br />
angöringsgator. Bullerskydd i angränsning mot<br />
spårområdet utformas med utblickar.<br />
Trafikstruktur<br />
Carlsgatan är idag en nästan 1200 m lång rak gata<br />
mellan Frihamnsviadukten och Stormgatan. Den<br />
befintliga gatusektionen kommer att breddas för att<br />
möjliggöra en huvudgata med trottoar, separerad<br />
cykelbana, trädplantering, parkeringsfickor för angöringstrafik,<br />
samt en eventuell framtida utökning<br />
av körbanan från två till fyra körfält. Bilisternas tillgänglighet<br />
bör prioriteras framför dess framkomlighet.<br />
Med långa, raka och breda gaturum finns<br />
en stor risk att bilisternas hastighet blir hög vilket<br />
ökar barriäreffekten. Vid Centralstationen<br />
utgör Carlsgatan huvudgata, men cirka 300 m<br />
in på den föreslås huvudgatan istället gå i en<br />
sträckning norr om Carlsgatan. Sträckningen gör<br />
att Carlsgatans långa siktlinje bryts vilket även ger<br />
ett mer varierande <strong>stad</strong>srum. Behovet av framtida<br />
huvudgator hänger ihop med utbyggnad av<br />
Nyhamnen men även med utbyggnaden av Västra<br />
Hamnen.<br />
Fortsatt planarbete<br />
Efter avslutat och av Stadsbyggnadsnämnden godkänt<br />
samråd om planprogrammet, kommer beslut<br />
att fattas vad gäller fortsatt arbete med en eller flera<br />
detaljplaner för området. I en första etapp bör området<br />
närmast Centralstationen och Citytunneln<br />
utvecklas.<br />
Ted Gustavsson<br />
ted.gustavsson@malmo.se<br />
<strong>Planering</strong> i <strong>Malmö</strong> 20010:2 | 21
Ny kongress-, konsert- och hotellanläggning<br />
Det har varit klart sedan i våras vilket tävlingsförslag som vann projekt- och markanvisningstävlingen om en ny<br />
kongress, konsert och hotellanläggning. Kommunfullmäktige beslutade den 9 september att tilldela tävlingsförslaget<br />
Kontrapunkt uppdraget att genomföra projektet. Anläggningen beräknas stå klar i slutet på 2014 .<br />
Modell över arkitketerna Schmidt Hammer Lassens vinnande förslag på ny kongress-, konsert- och hotellanläggning i<br />
<strong>Malmö</strong>.<br />
Det vinnande förslaget har ritats av arkitektfirman<br />
Schmidt Hammer Lassen och det är Skanska Sverige<br />
AB som har fått uppdraget att bygga anläggningen.<br />
Ambitionen från <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong>s sida har varit att<br />
skapa en högkvalitativ, kombinerad anläggning<br />
för kongresser/möten, konserter och hotell. Platsens<br />
förutsättningar var en viktig utgångspunkt i<br />
tävlingen. Universitetsholmen erbjuder en unik<br />
möjlighet genom sitt strategiska läge som sammanbindande<br />
länk mellan Inner<strong>stad</strong>en och Universitetsholmen<br />
och vidare ut till Västra Hamnen.<br />
Universitetsholmen är det mest centrala av <strong>Malmö</strong>s<br />
före detta hamnområden. Stadsdelen utvecklas nu<br />
till ett attraktivt och hållbart vattennära <strong>stad</strong>sområde.<br />
Platsen kommer att få stor betydelse utifrån<br />
många aspekter bland annat som viktig framtida<br />
mötesplats för olika aktiviteter och arrangemang,<br />
där människor med olika erfarenhet, kunskap och<br />
idéer ska kunna mötas. Anläggningen ska därför<br />
berika och stärka <strong>stad</strong>slivet och utgöra en sammanbindande<br />
länk mellan gammalt och nytt.<br />
Närheten till Centralstationen och <strong>Malmö</strong> högskola<br />
är andra viktiga förutsättningar. Den nya infrastrukturen,<br />
framför allt Citytunneln påverkar<br />
också platsen. I december <strong>2010</strong> kommer en uppgång<br />
till Citytunneln att öppnas på Bagers plats,<br />
endast 150 meter från tävlingsområdet.<br />
<strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong> inbjöd i april 2008 till en projekt-<br />
och markanvisningstävling om att uppföra och förvalta<br />
en ny anläggning i <strong>Malmö</strong> för kongresser,<br />
konserter och hotell. Tävlingen genomfördes som<br />
en projekt- och markanvisningstävling där fem<br />
konsortier efter prekvalificering inbjöds att delta.<br />
22 | <strong>Planering</strong> i <strong>Malmö</strong> <strong>2010</strong>:2<br />
Kontrapunkt visade sig kunna erbjuda det för <strong>stad</strong>en<br />
mest fördelaktiga förslaget att genomföra utifrån<br />
de i tävlingsprogrammet uppställda bedömningskriterierna.<br />
Kriterierna i tävlingsprogrammet som juryn bedömde<br />
förslagen efter var,<br />
Stadsstrukturellt grepp avseende platsen, Arkitektonisk<br />
kvalitet och gestaltning, Kongress och<br />
Konserthus inklusive akustiska egenskaper, Funktionalitet<br />
och samverkan för konsert, kongress och<br />
hotell, Hållbarhet, Förutsättningar för genomförandeprocessen,<br />
ägande och förvaltning samt pris.<br />
Kontrapunkt<br />
Företag/konsortium Skanska Sverige AB<br />
Arkitekt Schmidt Hammer Lassen<br />
Landskapsarkitekt SLA Landscaping<br />
Akustiker Akusticon<br />
Operatör<br />
Jury<br />
Choice<br />
Tävlingsförslagen har bedömts av en jury bestående av:<br />
Ilmar Reepalu (s) ordförande i Kommunstyrelsen i <strong>Malmö</strong><br />
<strong>stad</strong>, juryns ordförande<br />
Anja Sonesson (m) vice ordförande i Kommunstyrelsen i<br />
<strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong><br />
Christer Larsson <strong>stad</strong>sbyggnadsdirektör, arkitekt SAR/MSA<br />
Börje Klingberg fastighetsdirektör,<br />
Gunnar Ericson <strong>stad</strong>strädgårdsmästare, arkitekt SAR/LAR<br />
Bengt Hall vd <strong>Malmö</strong> Opera, tidigare kulturdirektör<br />
Lars Carmén turistdirektör.<br />
Bengt Klaesson tidigare bl.a vd för Stockholm Convention<br />
Bureau.<br />
Ingela Lindh Stockholms Hem, tidigare <strong>stad</strong>sbyggnadsdirektör<br />
i Stockholms <strong>stad</strong>, arkitekt MSA<br />
Per Erik Veng konserthus- och arrangemangschef vid Kgl.<br />
Danska Musikkonservatoriet<br />
Gert Wingårdh arkitekt SAR/MSA<br />
Håkan Thulin exploateringschef, tävlingsombud<br />
Cecilia Hansson arkitekt SAR/MSA, tävlingssekreterare<br />
Ingrid Hansson tävlingsfunktionär<br />
Politisk referensgrupp<br />
Stadsbyggnadsnämnden Tekniska nämnden Kulturnämnden<br />
Anders Rubin (s) Emmanuel Morfiadakis (s) Carina Nilsson (s)<br />
Lars Hedåker (m) Håkan Fäldt (m) Stefan Lindhe (m)<br />
Mikael Anderson (v) Anders Törnblad (mp) Charlotte Bergström<br />
(mp)<br />
Cecilia Hansson<br />
cecilia.hansson@malmo.se
Nytt badhus<br />
Badhusfragan har föregatts av flera utredningar. Kommunstyrelsen har tidigare beslutat att en ny simtävlingsarena<br />
ska uppföras med samma lokalisering som Aq-va-kul, Rosengardsbadet byggs om till inomhusbad samt att en ny<br />
badanläggning lokaliseras till södra <strong>Malmö</strong>. Det nya badet ska även temporärt fungera som en ersättningsanläggning<br />
för Aq-va-kul tills en ny simarena uppförts pa Aqva-kul-fastigheten.<br />
Olika eventuella plaeringar av det nya famlijebadet. Flygbild: Perry.<br />
Stadsbyggnadskontoret har nu, tillsammans med<br />
gatukontoret, fastighetskontoret och <strong>stad</strong>sdelsfullmäktige<br />
Hyllie, gjort en lokliseringsstudie på<br />
uppdrag från kommunstyrelsen om var det nya<br />
familjebadet kan placeras i södra <strong>Malmö</strong>. Det finns<br />
idag ett stort behov av att förbättra simkunnigheten<br />
i <strong>Malmö</strong>, vilket ställer ökade krav på tillgång<br />
till badhusanläggningar. <strong>Malmö</strong>s totala befolkning<br />
kommer att öka kontinuerligt, vilket också innebär<br />
att efterfrågan på simbassänger ökar. Familjebadet<br />
är dimensionerat för ca 300 000 besökare/år. Områdena<br />
kring Hyllie och Stadion har studerats.<br />
Hyllieområdet<br />
Placeringen av ett nytt badhus i Hyllieområdet kan<br />
stärka den rumsliga kopplingen mellan Hyllie centrumområde<br />
och Holma och Kroksbäck. Boende<br />
i området har idag en låg simkunnighet. Badhus<br />
besöks till stor del av barn och unga och ett bad<br />
som mötesplats kan bidra till att minska segregering<br />
och därmed bidra till att öka områdets attraktivitet.<br />
1 Norra Kroksbäcksparken<br />
2 Söder om Kroksbäcksparken<br />
3 Öster om Vattenparken<br />
4 Öster om Citytunneln<br />
5 Över Annetorpsvägen<br />
2<br />
Stadionområdet<br />
Området runt <strong>stad</strong>ion och Swedbank arena är<br />
redan i dag ett område för fritid och rekreation vilket<br />
naturligtvis skulle förstärkas ytterligare med<br />
placering av ett bad. Det centrala läget gör dock att<br />
många av de människor som har närhet till denna<br />
lokalisering även har nära till Aq-va-kul, vilket är<br />
ineffektivt ur upptagningssynpunkt.<br />
5<br />
1<br />
6 Söder om Stadiongatan/COOP<br />
7 Stadion<br />
Platserna har studerats utifrån ett antal förutsättningar<br />
och kriterier, som tillexempel <strong>stad</strong>sbildsaspekter,<br />
<strong>stad</strong>sliv, tillgänglighet, social betydelse<br />
och genomförandestrategi med mera.<br />
Alternativ 2<br />
Lokaliseringen söder om Kroksbäcks-parken har<br />
bedömts ha de bästa förutsättningar utifrån uppställda<br />
kriterier.<br />
Lokaliseringen ger Hyllie Boulevard en målpunkt<br />
norr om Annetorpsvägen och stärker därigenom<br />
den rumsliga kopplingen mellan Hyllie<br />
centrumområde och Holma och Kroksbäck.<br />
Placeringen skapar också rörelser mellan områdena.<br />
Att få Hyllie centrumområde att hänga samman<br />
med de omkringliggande områdena och på så<br />
3<br />
6<br />
4<br />
7<br />
sätt motverka segregation är en viktig hållbarhetsfråga<br />
för Hyllie.<br />
I <strong>Malmö</strong>s övergripande planering finns en<br />
vision om att koppla samman <strong>stad</strong>ens centrala<br />
delar med havet och strandängarna via Pildamsstråket.<br />
Pildammsstråket och ekostråket<br />
består av många olika gröna rum och i den här<br />
lokaliseringen placeras badhuset som en nod i<br />
kopplingen mellan två parker.<br />
Ett bad placerat i anslutning till de tre delområden<br />
Holma, Kroksbäck och Hyllievång kan bidra till<br />
en ökad integration genom att människor från andra<br />
delar av <strong>Malmö</strong> söker sig dit. Därmed skapas ett<br />
större flöde där människor med olika bakgrund, erfarenheter,<br />
värderingar, personliga historier, kunskaper<br />
mm kan mötas. Ett badhus kommer att förbättra<br />
de boendes fritidsmöjligheter inom området och<br />
kan också bidra till att skapa trygghet i parkmiljön.<br />
Ett badhus i Kroksbäcksparken kan också dra<br />
till sig andra attraktiva kultur- och fritidssatsningar<br />
och bidra till utvecklingen av Kroksbäcksparken en<br />
attraktiv <strong>stad</strong>sdelspark.<br />
Badet kan bli en viktig symbol för hela området<br />
och bör därför föregås av en arkitekttävling/parallella<br />
uppdrag för att ge byggnaden den attraktion<br />
och kvalitet som krävs.<br />
Cecilia Hansson<br />
cecilia.hansson@malmo.se<br />
<strong>Planering</strong> i <strong>Malmö</strong> 20010:2 | 23
Status Västra Hamnen<br />
Kv Niagara – nya utbildningslokaler<br />
<strong>Malmö</strong> högskola bjöd till projekttävling om utformning<br />
av en ny högskolebyggnad i kvarteret Niagara<br />
på Universitetsholmen. 65 arkitektkontor var intresserade<br />
av att bygga, fyra stycken gick till final.<br />
Det vinnande förslaget är framtaget av det danska<br />
kontoret Lundgaard & Tranberg i Köpenhamn.<br />
Deras vinnande koncept består av tre byggnader i<br />
fem, sju och elva våningar med glas- och träfasad<br />
som är sammanbundna av ett öppet atrium.<br />
På den drygt 20 000 kvadratmeter stora ytan ska-<br />
24 | <strong>Planering</strong> i <strong>Malmö</strong> <strong>2010</strong>:2<br />
pas plats för bland annat en restaurang, tre stora hörsalar,<br />
22 läro- eller datasalar, 24 grupprum och 410 arbetsrum<br />
samt stora uppehålls- och mötesutrymmen.<br />
Tanken är att byggnaden ska få en öppenhet som<br />
gör det lättare för allmänhet och omgivande samhälle<br />
att komma i kontakt med <strong>Malmö</strong> högskola.<br />
Byggstarten är preliminärt planerad till september<br />
2012, med inflyttning i augusti 2015.<br />
Byggherre: <strong>Malmö</strong> högskola<br />
Arkitekt: Lundgaard & Tranberg<br />
Väster om Hallenborgs gata<br />
Syftet med planen är att å<strong>stad</strong>komma ett område<br />
med blandad kvartersbebyggelse som är tillgänglig<br />
för allmänheten. Bo<strong>stad</strong>sbebyggelse ska placeras<br />
med Östra Varvsgatan, Lilla Varvsgatan och Hallenborgs<br />
gata för att uppnå målet om den blandade<br />
<strong>stad</strong>en med en relativt sluten utformning. I planområdets<br />
mitt ska en allmän park med mycket<br />
grönska locka männiksor in i planområdet. Parkens<br />
norra del ska rymma en lekplats som även ska försörja<br />
andra delar av Dockanområdet.<br />
Mässområdet<br />
Mässverksamheten upphörde under våren <strong>2010</strong>.<br />
Den 17 maj <strong>2010</strong> gick startskottet för ett omfattande<br />
utvecklingsprojekt. Mässhallarna rivs för att<br />
lämna plats åt 18 nya <strong>stad</strong>sdelskvarter med såväl<br />
kontor som bostäder, handel och service.<br />
Kontorsbyggnaden med restaurang i kvarterets<br />
västra del samt livsmedelsaffären ICA Maxi med lagerlokaler<br />
i den sydvästra delen kommer bevaras.<br />
Arkitekter: Kenzo Arkitekter<br />
Byggherre: Diligentia
Varvs<strong>stad</strong>en – en ny dimension<br />
<strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong>s <strong>stad</strong>sbyggnadskontor och Peab arbetar tillsammans med planprogrammet för Varvs<strong>stad</strong>en, de äldsta<br />
delarna av Kockums varvsområde i Västra Hamnen.<br />
Programmet skall vara klart under våren 2011 och<br />
är en vidareutveckling av arkitektfirman Vandkunstens<br />
förslag från de parallella uppdragen som genomfördes<br />
hösten 2008 och tidigare presenterats i<br />
<strong>Planering</strong> i <strong>Malmö</strong> <strong>nr</strong> 1 2009.<br />
Syfte och vision<br />
Förslaget bygger på en omvandling av det 19 ha<br />
stora Kockumsområdet från industriområde till<br />
en blandad <strong>stad</strong>smiljö med karaktär av <strong>stad</strong>skärna.<br />
Målet är att Varvs<strong>stad</strong>en skall skapa en ny dimension<br />
för <strong>stad</strong>en och regionen som skall ta position på<br />
den europeiska arenan.<br />
Den viktigaste ledbilden är att Varvs<strong>stad</strong>en utvecklar<br />
människan och samhället. Utifrån denna<br />
värdegrund skall en hållbar och innovativ <strong>stad</strong>sdel<br />
med stark identitet växa. Visionen om den byggda<br />
miljön är att den skall vara <strong>stad</strong>smässig, varierad,<br />
öppen och inkluderande. Den skall utveckla såväl<br />
attraktiva och hållbara boendeformer som innovativa<br />
och nätverksskapande verksamhetsmiljöer.<br />
Idén med Varvs<strong>stad</strong>en<br />
Varvs<strong>stad</strong>ens identitet skapas av ett antal centrala<br />
kärnvärden som Kockumsarvet, en mix av gammalt<br />
och nytt, den urbana karaktären, vattenkontakten,<br />
mötesplatserna, stråken och närvaron av<br />
lärande och FoU, IT och media. Varvs<strong>stad</strong>ens enastående<br />
kulturarv, hamnmiljö och vattenkontakt<br />
skall prägla upplevelsen av den framväxande <strong>stad</strong>sdelen.<br />
Den skall gestaltas utifrån sitt unika läge i <strong>stad</strong>en<br />
och sambanden med nya hållbara kommuni-<br />
Flygbild över gamla Kockumsåmrådet från 2008. Copyright Stasbyggnadskontoret.<br />
kationssystem.Varvs<strong>stad</strong>en kommer att koppla<br />
centrum till hela Västra<br />
Hamnen. Flöden av<br />
människor och aktiviteter<br />
kommer att vara<br />
starkt identitetsskapande<br />
i den tillgängliga <strong>stad</strong>sdelen<br />
och strömmarnas intensitet<br />
och fördelning<br />
kommer att sätta olika<br />
prägel på <strong>stad</strong>srummen.<br />
Citytunnelns entré och<br />
<strong>Malmö</strong> högskola på tröskeln<br />
till Varvs<strong>stad</strong>en är<br />
ett drömscenario för hållbart<br />
och attraktivt <strong>stad</strong>sbyggande.<br />
Flanör<strong>stad</strong>en<br />
och cykel<strong>stad</strong>en ligger<br />
inom nära räckhåll genom<br />
ett antal strategiskt placerade broar.<br />
En <strong>stad</strong>smiljö skall utvecklas som i första hand<br />
inbjuder människor från hela <strong>stad</strong>en att bo, arbeta,<br />
shoppa, delta i evenemang, eller bara flanera och<br />
vara, men även långväga besökare, pendlare och turister<br />
från Öresundsregionen, Skandinavien och internationellt.<br />
Varvs<strong>stad</strong>en skall vara unik och attraktiv<br />
genom sin arkitektur och kombinationen av<br />
uppseendeväckande och hållbara urbana designlösningar.<br />
Vandkunstens idé<br />
Arkitektfirman Vandkunstens idé bygger på platsens<br />
speciella historia och viljan att finna en balans<br />
mellan bevarande och omgestaltning (transformation).<br />
Idén är tydligast i det centrala stora<br />
<strong>stad</strong>srummet där man bevarat den stora befintliga<br />
ljusblå plåthallen men demonterat dess tak- och fasadplåt<br />
och endast låtit stålkonstruktionen stå kvar<br />
som ett stort offentligt rum. Detta rum skall i sin<br />
tur kunna fyllas med en rad olika innehåll, både<br />
permanenta och tillfälliga, allt ifrån hängande trädgårdar,<br />
kollektivtrafikstråk, evenemang, hängande<br />
möteslokaler med mera. Det stora <strong>stad</strong>srummet<br />
omsluts av en labyrintisk tät kvartersstruktur<br />
som skapar en variation av torg, gaturum, stråk och<br />
gröna platser, med gåtfulla gränser och övergångar.<br />
Bottenvåningarna har utformats så att det finns<br />
förutsättningar för aktiviteter som stödjer <strong>stad</strong>slivet<br />
och att kvarterens halvprivata/privata i<strong>nr</strong>e har starka<br />
visuella kontakter med gaturummen för att skapa<br />
trygghet och delaktighet.<br />
Omvandlingen<br />
Varvs<strong>stad</strong>en är idag stängt för allmänheten och uthyrt<br />
för industriell produktion av vindkraftstorn<br />
samt järnvägsvagnar. På sikt kommer produktionen<br />
att lämna Varvs<strong>stad</strong>en och omvandlingen påbörjas.<br />
Under ombyggnadsskedet kommer området att<br />
öppnas upp och befintliga lokaler kunna användas<br />
för tillfälliga verksamheter och olika typer av evenemang.<br />
Omvandlingen har i viss mån redan påbörjats<br />
i och med att SVT i våras flyttade hit sin verksamhet<br />
från Jägersro. I direkt anslutning till SVT<br />
pågår uppförandet av Media Evolution City vilket<br />
kommer att bli ett innovativt hus för företag inom<br />
mediabranschen.<br />
Karin Månsson<br />
krain.mansson@peab.se<br />
<strong>Planering</strong> i <strong>Malmö</strong> 20010:2 | 25
Sege park – mer än bara ett namn<br />
Utmaningarna ligger inte enbart i det som vi skapar nytt när vi bygger, utan även i hur vi kan utveckla och förvalta<br />
det som redan finns. Sege park är ett konkret exempel på hur vi inom <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong> med nya perspektiv både kan<br />
bevara och förädla för att bygga en hållbar <strong>stad</strong>sdel.<br />
Takintegrerad solcellsanläggning i Sege park.<br />
Möjligheterna att tillgodogöra sig energi från solen<br />
spelar en avgörande roll i omställningen till ett ekologiskt<br />
hållbart samhälle. I <strong>Malmö</strong> genomförs det<br />
för närvande satsningar på att integrera solenergi i<br />
<strong>stad</strong>smiljön. Satsningarna har i svenska mått mätt<br />
varit omfattande.<br />
Kombinerat med fysiska investeringar bedrivs<br />
det mellan <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong>, Energikontoret i<br />
Skåne och Lunds tekniska högskola en samverkan<br />
som heter »Solar Region Skåne«. Det handlar<br />
om en större informationssatsning på solenergi.<br />
I Sege park tar <strong>Malmö</strong> steget vidare i<br />
solenergisatsningarna och demonstrerar olika former<br />
av teknologi som har utsikter till att få en stor<br />
framtida spridning.<br />
Vad gör man med ett nedlagt sjukhus? Frågan är<br />
egentligen varken ny eller unik. Det intressanta är<br />
vilken utvecklingsväg man väljer.<br />
<strong>Malmö</strong> är sedan 1990-talet i en fas av en stark<br />
utveckling och förändring. Speciellt påtagligt är befolkningsökningen<br />
som ställer nya krav och som<br />
skapar en föryngring av <strong>stad</strong>ens befolkning. Behovet<br />
av bostäder är stort och detta faktum har<br />
präglat förslagen till utveckling. Ur ett boendeperspektiv<br />
har den befintliga parkmiljön ett stort<br />
mervärde. En unik tillgång som saknas i andra<br />
delar av <strong>stad</strong>en.<br />
För Sege parks del påbörjades år 2000 ett förändrings-<br />
och utvecklingsarbete. Från sjukhusområde<br />
till skapandet av en »vanlig« <strong>stad</strong>sdel med bostäder,<br />
skola, kontor etc. har hela tiden varit ett ledmotiv.<br />
<strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong>s kraftiga utveckling har generellt skapat<br />
ett ökat behov av byggbar mark. Ur detta perspektiv<br />
är Sege parks strategiska läge innanför den i<strong>nr</strong>e Ringvägen<br />
och den direkta anslutningen till <strong>stad</strong>ens in-<br />
och utfart en intressant faktor.<br />
Tanken är att området ska försörjas med så stor<br />
del förnyelsebar energi som möjligt och utformas<br />
till en ekologiskt hållbar <strong>stad</strong>sdel. Värme ska produceras<br />
med solfångare och bioenergi medan elen<br />
26 | <strong>Planering</strong> i <strong>Malmö</strong> <strong>2010</strong>:2<br />
ska komma från solceller.<br />
Sveriges största solcellsanläggning<br />
har en placering<br />
och en utformning som<br />
har getts ett mycket viktigtmarknadsföringsvärde<br />
för området. Tekniskt är<br />
den utförd som en varsam<br />
komplettering till bebyggelsen<br />
och sammanhanget<br />
den befinner sig i. Solcellsanläggningen<br />
färdigställdes<br />
år 2007 och är belönad med<br />
Skåne solar award 2009, i<br />
kategorin bästa solcellsanläggning.<br />
Sammanlagt är<br />
det 1250 kvadratmeter solceller<br />
med en maximal<br />
effekt på 166 kW.<br />
Anläggningen är publicerad International<br />
Energy Agency (IEA) årliga rapport 2007. IEA är<br />
en överstatlig och globalt rådgivande organisation<br />
till 28 medlemsländer avseende tillhandahållande<br />
av pålitlig, möjlig och ren energi till medborgarna.<br />
Sjukhusets värmecentral med en bruttoarea<br />
på cirka 1350 kvm har omvandlats till ett utbildningscentrum<br />
för kurser och konferenser inom<br />
områdena energiteknik och ekologisk hållbarhet.<br />
<strong>Malmö</strong>s första byggnadsintegrerade solcellsanläggning,<br />
BIPV, blev klar i december 2009. BIPV<br />
står för Building Integrated Photovoltaics, där Photovoltaic<br />
är det gängse engelska ordet för solcell.<br />
Den nya solcellsanläggningen på Sege park är<br />
jämt fördelade på två likadana byggnader och har<br />
en toppeffekt på ca 100 kW. Detta är i dagsläget<br />
Sveriges största takintegerade solcellsanläggning<br />
och solcellerna ersätter totalt 750 kvm taktegel.<br />
Den uppskattade elproduktionen 90 000 kWh/år<br />
går internt till fastigheten.<br />
Det handlar om polykristallina celler, 215 W/<br />
panel som är uppdelade i sex stycken delsystem.<br />
Vardera delsystem har en växelriktare vardera. För<br />
att eliminera skuggningsproblem har varje byggnad<br />
10–13 »dummies« (vanliga, andrasorterade moduler<br />
som inte är inkopplade).<br />
Anläggningen är belönad med Skåne solar<br />
award <strong>2010</strong>, i kategorin bästa solcellsanläggning.<br />
I Sege park har det i år uppförts ett demonstrationsprojekt<br />
i mindre skala, en soldriven stirlinganläggning.<br />
Det är en ny produkt som producerar<br />
el av instrålad solenergi på ett mycket effektivt<br />
sätt. Tekniken att producera el med hjälp av en stirlingmotor<br />
och solenergi har potential att bli en stor<br />
produkt för elproduktion i solrikaregioner. Det<br />
handlar om en unik produkt, utvecklad i <strong>Malmö</strong><br />
och som har mycket goda utsikter att etableras på<br />
den internationella marknaden.<br />
Produkten bygger på tekniken från en stirlingmotor.<br />
Stirlingmotorn är en motor som drivs med<br />
Solstirlinganläggningen i Sege park.<br />
hjälp av extern värmetillförsel med utvändig förbränning<br />
eller koncentrerad instrålad solvärme.<br />
Genom att koncentrera solenergin med hjälp av<br />
stora speglar värms den varma sidan på motorn<br />
upp och motorn startar. Motorn kopplas sedan till<br />
en generator som producerar el. Verkningsgraden<br />
beräknat på spegelytan ligger på 29,4 procent, vilket<br />
är världsrekord i verkningsgrad. Det kan till<br />
exempel jämföras med solceller som har en verkningsgrad<br />
på cirka 10–15 procent. En enhet har en<br />
spegelyta på cirka 80 kvm och en effekt på 25 kW.<br />
Anläggningen följer solen från morgon till kväll för<br />
att fokusera solstrålarna maximalt.<br />
Den installerade solstirlinganläggningen har<br />
gett <strong>Malmö</strong> ett stort mervärde som en förebild<br />
inom miljöteknik. Nationellt och internationellt är<br />
det viktigt för <strong>Malmö</strong> att vara en demonstrationsplats<br />
av en lokalt utvecklad solenergiteknik. Det<br />
är viktigt att ha en testanläggning för att vidareutveckla<br />
tekniken. Dessutom finns möjligheter att<br />
bygga upp en inhemsk industri för produktion av<br />
solstirlinganläggningar, vilket kan ge arbetstillfällen<br />
och tillväxt för både <strong>Malmö</strong> och regionen i sin<br />
helhet.<br />
Kvar sedan sjukhustiden är ett underjordiskt<br />
kulvertsystem som förbinder den tidigare panncentralen<br />
med områdets olika byggnader. I kulvertarna<br />
finns idag ledningar och rör för distribution av<br />
olika media, vatten, värme och el. Kulverten gör att<br />
det finns en gynnsam förutsättning för en lokalisering<br />
av en lokal värmeanläggning.<br />
<strong>Malmö</strong>, i folkmun kallad parkernas <strong>stad</strong>, producerar<br />
årligen 1500–2000 ton brännbart avfall. Idag<br />
saknas en större lokal anläggning för omhändertagande<br />
av detta avfall. Tanken med att bygga en<br />
lokal fliseldningsanläggning, alternativt en ugn för<br />
pyrolys, är att basbränslet finns nära och att anläggningen<br />
kan användas vintertid när behovet är som<br />
störst.<br />
Torsten Persson<br />
torsten.persson@malmo.se
Framtidens kollektivtrafik är spårvagnar –<br />
och bussar, tåg, cyklar, fotgängare…<br />
Fördjupningarna i det förvaltningsövergripande utredningsprojektet Framtidens kollektivtrafik är nu klara, och<br />
har rapporterats till kommunstyrelsen i juni. Ett förslag på första etapp med spårväg till Lindängen, Rosengård och<br />
Västra Hamnen lades fram, och accepterades av kommunstyrelsen, som gav förvaltningarna i uppdrag att starta en<br />
förstudie för denna etapp. Samtidigt fortsätter parallellt utredningar om utvecklingen av buss- och tågtrafiken, liksom<br />
konsekvenser och möjligheter för gång-, cykel-, och biltrafiken, och inte minst <strong>stad</strong>sutvecklingen i stort.<br />
Så här kan det se ut i korsningen Mäster Nilsgatan/Adelgatan<br />
i framtiden. Spårvagnen är på väg till <strong>Malmö</strong> central.<br />
Illustration: ©Kragh-Berglund/<strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong>.<br />
I den rapport, »Strategi för genomförande maj<br />
<strong>2010</strong>«, som projektet presenterade för kommunstyrelsen,<br />
fanns följande rekommendationer för fortsättningen:<br />
Den första spårvägsetappen i <strong>Malmö</strong> består<br />
av två linjer, Lindängen-Västra Hamnen<br />
och Rosengård-Västra Hamnen.<br />
En förstudie enligt lagen om byggande av<br />
järnväg påbörjas för att möjliggöra förverkligandet<br />
av den första etappen inom sex år.<br />
Parallellt med förstudien tas det fram planprogram<br />
och ytterligare underlag, t.ex. gestaltningsprogram<br />
och handelsutredning.<br />
Olika finansieringskällor detaljstuderas och<br />
analyseras.<br />
Dagens kollektivtrafik anpassas till spårvägsplanerna<br />
och busstrafiken utvecklas parallellt<br />
mot högre kapacitet. Här ingår också<br />
utveckling av eldrift för bussar.<br />
Reservat för spårväg läggs in i <strong>Malmö</strong>s översiktsplan.<br />
Kollektivtrafiken ska ses som en<br />
metod för <strong>stad</strong>sutveckling<br />
Fortsatt utredning och etapputbyggnad av<br />
fler spårvägsetapper.<br />
Kommunikation och dialog kring arbetet<br />
drivs strategiskt.<br />
<strong>Planering</strong> och genomförande sker i nära<br />
samarbete med Region Skåne, Lund och<br />
Helsingborg, samt grannkommunerna.<br />
Kommunstyrelsen godkände detta och pekade ut<br />
gatukontoret som ansvarigt för att samordna det<br />
fortsatta arbetet, i samverkan med övriga berörda<br />
förvaltningar.<br />
Vi fortsätter med en förstudie<br />
Kommunstyrelsen har emellertid bara, än så länge,<br />
pekat ut den formella förstudien som omedelbart<br />
ska förberedas. Förstudien kommer att fördjupa de<br />
tekniska och utformningsmässiga förutsättningarna<br />
för den föreslagna spårvägsetappen ytterligare, med<br />
syftet att finna den fördelaktigaste lösningen för<br />
<strong>Malmö</strong> ur ett brett <strong>stad</strong>sutvecklingsperspektiv.<br />
Nu pågår samtal förvaltningarna emellan om<br />
vad som ska tas med i det fortsatta arbetet. En<br />
styrka i det genomförda arbetet har varit fokus på<br />
den sociala hållbarheten, som kollektivtrafiken ytterst<br />
ska bidra till att stärka. Detta arbete önskar vi<br />
i projektgruppen fortsätta att utveckla. Siktet är inställt<br />
på effekter när det gäller att rusta upp gator<br />
och <strong>stad</strong>smiljöer, kanske främst i miljonprogramsområdena,<br />
att bättre förbinda <strong>stad</strong>ens olika delar<br />
genom strukturbildande kollektivtrafik och att på<br />
så sätt skapa möjligheter till bättre integration. Således<br />
är det viktigt att inte bara se spårväg som ett<br />
trafikprojekt. Det är ett <strong>stad</strong>sutvecklingsprojekt,<br />
och kan inte skiljas från det ordinarie sättet att arbeta<br />
med trafikfrågor eller ens <strong>stad</strong>sbyggnadsfrågor.<br />
Människor ska genom trafikens utveckling känna<br />
sig delaktiga i <strong>stad</strong>ens liv och ges makt att påverka sina<br />
egna liv. Givetvis är då också jämställdhetsperspektivet<br />
fortsatt viktigt, och de resultat som under hösten<br />
har kommit fram och kommer att komma fram ur den<br />
forskning som har gjorts inom paraplyarbetet Hållbar<br />
jämställdhet kommer att inverka på projektet.<br />
Kritiskt för framgång, för att kunna nå de mål<br />
som sätts upp och för att kunna genomdriva ett fysiskt<br />
spårvägsprojekt, är målmedveten kommunikation<br />
och dialog – med medborgarna och med<br />
andra intressegrupper – och de arbetssätt som har<br />
sjösatts under de fördjupade utredningarna kommer<br />
förhoppningsvis att vidareutvecklas och tas i<br />
praktiskt bruk.<br />
Spårvägar i Skåne<br />
Den sistnämnda punkten i listan ovan, rörande<br />
den regionala samverkan, har fått stort fokus under<br />
sensommaren och den tidiga hösten. Tillsammans<br />
med Region Skåne och de två andra skånska<br />
kommuner som planerar för spårväg, Lund och<br />
Helsingborg, har ett samverkansprogram nu formaliserats<br />
i och med att det genomförts ett första<br />
styrgruppsmöte med regionala och lokala politiker.<br />
Programmet går under namnet SPIS, Spårvägar i<br />
Skåne. Tjänstemännen orienterade på detta möte<br />
om planer och utredningar, och i<strong>nr</strong>iktningen godkändes<br />
om ett gemensamt utredningsprogram med<br />
dessa delprojekt:<br />
En gemensam vision om spårvägar i Skåne<br />
En gemensam teknisk standard och utformningsprinciper<br />
för spårväg (s.k. strukturhandling)<br />
Organisation<br />
Finansiering<br />
Kommunikation<br />
Delprojektet om strukturhandling har redan startat,<br />
och en framtagen handling är redan under<br />
samråd, bland annat hos kommunerna. SPIS går<br />
nu in i ett skede där de övriga delprojekten ska<br />
konkretiseras och kanske avgränsas gentemot kommunernas<br />
egna insatser.<br />
Nyligen färdigställdes och skickades ansökan<br />
in till Europeiska investeringsbanken, inom<br />
det så kallade ELENA-programmet, om ekonomiskt<br />
bidrag för förberedande arbeten för spårvägar<br />
i samverkan mellan regionen och de tre städerna.<br />
Om allt går väl kan parterna få dela på i runda<br />
tal 30 miljoner kronor, som då kan användas i de<br />
nämnda utredningarna, men också för att bygga<br />
upp kompetens inom kommunerna när det gäller<br />
t.ex. gestaltning och teknik i förhållande till spårvägar.<br />
Motkravet är en 10-procentig motfinansiering<br />
från deltagande parter och att investeringen i<br />
själva spårvägen börjar om cirka tre år. Det är inte<br />
en orimlighet med tanke på att Lund faktiskt ligger<br />
långt framme med sina planer på att konvertera<br />
bussvägen Lundalänken till spårväg – 2014 är<br />
Lunds målår för trafikstart där.<br />
Trafik för en tät och nära <strong>stad</strong><br />
En förtätning av <strong>stad</strong>en kommer också att innebära<br />
en förtätning av trafiken. Tack vara kollektivtrafikens<br />
– och inte minst spårvagnens – högre transportkapacitet,<br />
kan människorna fortsätta att resa i<br />
<strong>stad</strong>en när befolkning och sysselsättning ökar, även<br />
om vi inte har plats till att bredda gatorna. Tvärtom<br />
kan idag torftiga gatumiljöer med stora impediment,<br />
förtätas genom kompletterande blandad<br />
bebyggelse nära gator som byggs om från trafikleder<br />
till <strong>stad</strong>sgator, med kollektivtrafikprioritering<br />
som metodisk och symbolisk »portal«. Detta är ett<br />
konstaterat utvecklingsbehov, kanske främst i våra<br />
halvcentrala områden. Att planera för spårväg är då<br />
att proaktivt verka för bredare acceptans för denna<br />
utveckling.<br />
Detta utgör både nya utmaningar och nya lösningar<br />
i förhållande till exempelvis buller och utsläpp,<br />
som ambitionerna måste brytas mot i <strong>stad</strong>ens<br />
översiktliga planering. I den kommande<br />
ÖP2012 blir detta onekligen en viktig fråga, och<br />
kollektivtrafikens position i <strong>stad</strong>sbyggnadet kommer<br />
därför att stärkas.<br />
Under tiden ser vi också fram emot den utveckling<br />
som Citytunneln kan sätta igång när tågtrafiken<br />
öppnar i december. Förhoppningsvis följs denna<br />
av trafiken på <strong>Malmö</strong>ringen – med den nya<br />
stationen i Rosengård som också nämnts som en<br />
del i Framtidens kollektivtrafik – med flera tågsatsningar<br />
i regionen.<br />
Daniel Svanfelt<br />
daniel.svanfelt@malmo.se<br />
<strong>Planering</strong> i <strong>Malmö</strong> 20010:2 | 27
<strong>Malmö</strong>s nyaste byggskola<br />
på Norra Sorgenfri<br />
gymnasium<br />
Den 15 september klockan 12:00 invigs <strong>Malmö</strong>s<br />
nya byggskola på Norra Sorgenfri gymnasium.<br />
Vid invigningen talar Ilmar Reepalu, ordförande i<br />
Kommunstyrelsen i <strong>Malmö</strong>, Agneta Eriksson, ordförande<br />
i utbildningsnämnden i <strong>Malmö</strong> och Louise<br />
Rehn Winsborg, ordförande i utbildningsnämnden<br />
i Lund.<br />
Norra Sorgenfri gymnasium är en toppmodern<br />
och centralt belägen skola med gedigna yrkesutbildningar<br />
inom bland annat plåtslageri och anläggning.<br />
Med över 400 elever är det en av Sveriges<br />
största byggskolor. Norra Sorgenfri gymnasium<br />
är också en del av Byggutbildning Syd, som är ett<br />
unikt samarbete mellan utbildning och näringsliv i<br />
Öresundsregionen.<br />
– Oerhört kul att den gamla Tripasin-fabriken<br />
nu omvandlats till toppmoderna utbildningslokaler!<br />
Det är ett lyft för både elever och lärare, säger<br />
Ilmar Reepalu, (S), kommunstyrelsens ordförande.<br />
– Med det unika samarbete vi har tillsammans<br />
med Lunds kommun genom Byggutbildning Syd,<br />
förbereds eleverna för sina framtida arbetsplatser<br />
som ju inte bara finns inom kommunen utan i hela<br />
regionen, säger han.<br />
– Toppen att vi har byggutbildningen så centralt<br />
placerat i <strong>Malmö</strong>, det bidrar positivt till omvandlingen<br />
av industriområdet i Sorgenfri. Och när<br />
eleverna är klara på skolan kommer de att fortsätta<br />
bidra till omvandlingen av <strong>Malmö</strong>, vi står ju inför<br />
stora utmaningar när det gäller bo<strong>stad</strong>sbyggandet<br />
framöver, säger Anneli Philipson, (V), kommunalråd<br />
med ansvar för demokrati och jämställdhet.<br />
– Roligt att byggprogrammet också får en miljöi<strong>nr</strong>iktning.<br />
Byggbranschen håller på att förändras<br />
med nya krav på energi och miljökompetens, jag<br />
är glad att vi i <strong>Malmö</strong> tillsammans med Lund kan<br />
erbjuda detta till våra ungdomar, säger Lari Pitkä-<br />
Kangas, (MP), <strong>stad</strong>sekologikommunalråd.<br />
28 | <strong>Planering</strong> i <strong>Malmö</strong> <strong>2010</strong>:2<br />
Studiebesökssamordnare<br />
– nyi<strong>nr</strong>ättad tjänst<br />
Elisabeth Aquilonius – studiebesökssamordnare<br />
för <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong>.<br />
Den 1 september tillträdde<br />
Elisabeth Aquilonius den nyi<strong>nr</strong>ättade<br />
tjänsten som studiebesöksamordnare<br />
för hela<br />
<strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong>. Tjänsten innebär<br />
att det nu finns en koordinerande funktion inom<br />
<strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong> som ska samordna förfrågningar och<br />
aktörer för kommunövergripande besök.<br />
<strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong> är ett attraktivt besöksmål<br />
Över 12 000 personer från hela världen beräknas<br />
varje år i olika sammanhang besöka <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong> i<br />
form av technical visits. År 2008 tog <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong><br />
emot 364 grupper enbart från andra delar av Sverige<br />
samt Danmark. Med ett strategiskt och fokuserat<br />
arbete inom bland annat hållbar utveckling,<br />
<strong>stad</strong>splanering, vård och omsorg, kultur och teknik<br />
attraherar <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong>s verksamheter besök från<br />
andra kommuner och myndigheter i Sverige, men<br />
också från övriga Europa och resten av världen.<br />
Studiebesök en form av imageskapande<br />
Studiebesök är ett bra sätt att visa upp <strong>Malmö</strong><br />
<strong>stad</strong> för vår omvärld och knyta nya viktiga kontakter<br />
och eventuella samarbetspartners till oss. Ju<br />
tydligare vi kan kommunicera vårt utbud och det<br />
vi är bra på genom studiebesöken desto mer stärker<br />
<strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong> sitt varumärke som en spännande, nytänkande<br />
och kreativ <strong>stad</strong>. För mig som boende i<br />
<strong>Malmö</strong> sedan högskolans etablering år 1998, känns<br />
det extra roligt att få vara med och marknadsförda<br />
<strong>stad</strong>en som jag känner så starkt för. Studiebesöken<br />
är ett sätt att visa upp vårt kunnande och sprida<br />
kunskap till andra.<br />
Det är många som är inblandande i skapandet<br />
av en god mottagarorganisation och det finns<br />
många goda idéer, hög kompetens och stor erfarenhet<br />
av professionella besök till <strong>stad</strong>en. Min roll blir<br />
framförallt att formalisera strukturer, få en kontinuitet<br />
och arbeta fram en policy för en på sikt hållbar<br />
organisation.<br />
De senaste åren har <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong> i olika sammanhang<br />
varit nominerad till eller mottagare av flera välrenommerade<br />
utmärkelser vilket än mer har ökat<br />
intresset för vårt sätt att utveckla <strong>stad</strong>en. European<br />
Award of Excellence: City for Children, Sveriges<br />
bästa miljökommun, BEX Award – masterplan,<br />
<strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong>s medverkan i Expo <strong>2010</strong> och Urban<br />
Best Practice Area är alla exempel på att kommunen<br />
genom sin starka ställning kommer attrahera ytterligare<br />
besök till <strong>stad</strong>en. Mycket tyder på att vi de<br />
kommande åren kommer stå värd för fler besök och<br />
stärka vår position som ett intressant resmål för representanter<br />
från offentliga förvaltningar, företag,<br />
organisationer, studerandegrupper och vänorter.<br />
Elisabeth Aquilonius<br />
elisabeth.aquilonius@malmo.se<br />
Succé för Arkitektur-<br />
och designdagarna<br />
Arkitektur- och designdagarna är ett årligen återkommande<br />
arrangemang som initierades i samband<br />
med Sveriges Arkitekturår 2001. I år samarbetade<br />
vi med Köpenhamn och Arkitektur och<br />
designdagarna är en del av Öresundregionens<br />
10-årsjubileum.<br />
I <strong>Malmö</strong> anordnades arkitekturvandringar i inner<strong>stad</strong>en,<br />
arkitektur och hållbarhetsvandringar på<br />
Västra Hamnen och i Eko<strong>stad</strong>en Augustenborg,<br />
byggprojektexkursion med buss och med turistbåten<br />
Rundan, besök i Turning Torso eller guidad tur<br />
i Kalkbrottet. Allt gratis!<br />
Detta är bara ett axplock av vad som hände under<br />
dagarna.<br />
Ett år med Boplats<br />
Syd<br />
Ett år har nu gått sedan den kommunala bo<strong>stad</strong>sförmedlingen<br />
Boplats Syd startade den 15 september<br />
2009. Intresset från allmänheten har varit<br />
stort. Under året har drygt 37 000 registrerat sig<br />
i förmedlingens kö vilket tyder på en stor efterfrågan<br />
på bostäder i <strong>Malmö</strong>. Under året har cirka 2<br />
300 lägenheter förmedlats varav cirka 400 var studentlägenheter<br />
och cirka 130 seniorlägenheter. Den<br />
genomsnittliga kötiden för att erhålla en successionslägenhet<br />
eller seniorlägenhet var cirka 2,5 år<br />
och för studentlägenhet cirka 0,6 år.<br />
Den största anslutna fastighetsägaren är MKB<br />
med sitt bestånd av cirka 22 500 lägenheter. Målsättningen<br />
är att de flesta av kommunens hyresrätter<br />
skall förmedlas via Boplats Syd. Efterhand som<br />
verksamheten har bedrivits har ett antal privata<br />
fastighetsägare anslutits sig och börjat lämna in<br />
lediga lägenheter. Detta visar sig framför allt på studentbo<strong>stad</strong>ssidan<br />
där Boplats Syd förmedlat 1 800<br />
lägenheter av totalt cirka 2 200. Vidare finns ambitionen<br />
att Boplats Syd skall leva upp till namnet,<br />
nämligen att vara den gemensamma marknadsplatsen<br />
för regionens hyresrätter.<br />
Kommunala tomter<br />
Boplats Syd administrerar också den kommunala<br />
tomtkön och tilldelar de lediga tomterna för dem<br />
som önskar bygga sitt eget hus. Du erbjuds tomt<br />
efter önskemål och kötid. 843 hushåll har under<br />
året registrerat sig i tomtkön. Pågående projekt är<br />
Bunkeflostrand med 43 tomter. Lanseringen av<br />
tomtkön på webben har visat sig fungera mycket<br />
bra.<br />
Stina Andersson<br />
stina.andersson@malmo.se
<strong>Malmö</strong> i Shanghai – Expo<strong>2010</strong><br />
Besökare i <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong>s monter fikar vid en fondvägg av Västra Hamnen.<br />
Fullt med besökare, många intresserade frågor och<br />
en och annan VIP-grupp. Det går bra för <strong>Malmö</strong> i<br />
Shanghai.<br />
Sedan den 1 maj finns det ett litet Mini-<strong>Malmö</strong> i<br />
Shanghai. På 320 kvadratmeter mitt i världsutställningen<br />
Expo <strong>2010</strong> kan man här besöka en utställning<br />
om Västra Hamnen och lära sig mer om utvecklingen<br />
från en industri<strong>stad</strong> till en hållbar <strong>stad</strong>sdel.<br />
Det är en historia som väcker stort intresse i<br />
Kina, där det finns gott om tunga industristäder<br />
och ett stort behov av andra visioner om framtiden.<br />
– När det gällde <strong>Malmö</strong> fastnade expo-organisationen<br />
särskilt för de helhetslösningar för hållbar utveckling<br />
som finns i Augustenborg och Västra Hamnen;<br />
att vi arbetar med flera aspekter i ett område:<br />
avfall, transporter, förnybar energi, dagvattenhantering,<br />
byggande och <strong>stad</strong>splanering och gröna frågor,<br />
säger Monika Månsson, projektledare för utställningen.<br />
<strong>Malmö</strong>s utställning är förhållandevis liten och<br />
anspråkslös jämfört med de andra utställningarna<br />
på området. Det är en mycket öppen utställning<br />
som bygger på dialog med besökarna, kunskapsutbyte<br />
och attityd.<br />
– Men vi har fått väldigt bra utdelning för vår<br />
jämförelsevis blygsamma satsning. Vi har fått väldigt<br />
mycket mer mediauppmärksamhet än de flesta<br />
av våra stora grannar, som Prag, Paris och Bilbao.<br />
Och vi har definitivt fått mer besök från fackfolk,<br />
säger Monika Månsson.<br />
Dessutom får <strong>Malmö</strong> regelbundet ta emot VIPgrupper,<br />
den närmaste veckan exempelvis en VIPgrupp<br />
från Beijing och en från Malaysia. <strong>Malmö</strong><br />
har nämligen blivit utvald av expo-organisationen<br />
för UBPA som en av de tre innehållsmässigt bästa<br />
utställningarna inom området. Det innebär att vi<br />
finns med i deras VIP-program och därför kommer<br />
nu politiker och andra VIP:s till <strong>Malmö</strong> för att lära<br />
sig mer om hur man kan skapa en hållbar <strong>stad</strong>.<br />
<strong>Malmö</strong> finns med på det som kallas Urban Best<br />
Practices Area (UBPA), en särskild temautställningen<br />
inom världsutställningen. Hela världsutställningen<br />
har i år temat »Better City, Better Life« och<br />
tar särskilt fast på kommuner och regioners möjlighet<br />
att påverka och hitta spännande framtidslösningar<br />
för hållbara städer. Därför valde expo-orga-<br />
nisationen tidigt att bjuda in ett antal städer som<br />
anses vara särskilt framstående att ställa ut inom<br />
UBPA, däribland <strong>Malmö</strong>.<br />
Världsutställningen varar från den 1 maj till 31<br />
oktober i år. Varje månad lyfts ett särskilt tema<br />
fram i utställningen. I september är det särskilt fokus<br />
på <strong>stad</strong>splanering, och personal från <strong>stad</strong>sbyggnadskontoret,<br />
serviceförvaltningen och MKB finns<br />
på plats under månaden.<br />
Utställningsperioden avslutas sedan i oktober<br />
med ett cleantech-tema.<br />
Expo <strong>2010</strong> är en mötesplats för hela världen. På<br />
sikt hoppas <strong>stad</strong>en förstås på att deltagandet här inte<br />
bara stärker <strong>Malmö</strong>s redan mycket goda rykte och<br />
anseende som en av världens ledande städer inom<br />
hållbar utveckling, men också att satsningen ska<br />
gynna turismen till <strong>Malmö</strong> och lokala företag i <strong>stad</strong>en<br />
Därför har kommunstyrelsen inte bara sagt ja<br />
till att delta i UBPA, utan också till att <strong>Malmö</strong> ordnar<br />
specialevenemang i den svenska paviljongen under<br />
en vecka i oktober som vi delar med region Skåne.<br />
<strong>Malmö</strong> ansvara för program den 24–27 oktober.<br />
Läs mer på www.southernswedenexpo.se<br />
Modellen över <strong>Malmö</strong>s Västra Hamnen tilldrar sig uppmärksamhet<br />
från besökarna.<br />
I »Framtidskikaren« kan man blicka in i det framtida<br />
<strong>Malmö</strong>.<br />
Foton: Monika Månsson.<br />
<strong>Planering</strong> i <strong>Malmö</strong> 20010:2 | 29
<strong>Malmö</strong>s näringsliv i fokus<br />
Finanskrisen och den allmänna lågkonjunkturen i hela världen har inte gått och går naturligtvis inte <strong>Malmö</strong> heller<br />
spårlöst förbi, även om vi kan konstatera att <strong>Malmö</strong> så här långt klarat sig tämligen bra i jämförelse med andra<br />
regioner/orter i Skandinavien.<br />
Konjunkturinstitutets »Konjunkturbarometer Företag<br />
och hushåll Augusti <strong>2010</strong>« anger att ekonomin<br />
idag ligger på en nivå som signalerar att<br />
stämningsläget bland både företag och hushåll är<br />
betydligt starkare än normalt. Hushållens uppfattning<br />
om läget i svensk ekonomi är mer positiv än<br />
normalt och likaså synen på arbetsmarknaden. Fler<br />
är positiva även på tolv månaders sikt och förväntar<br />
sig att den egna ekonomin kommer att vara bättre<br />
om ett år.<br />
Branscher som bedöms vara på väg upp i<br />
Sverige är Tillverkningsindustri samt Bygg- och anläggningsverksamhet<br />
medan Specialiserad butikshandel<br />
är nedåtgående. Läget är bra inom Handel<br />
med motorfordon och Privata tjänstenäringar<br />
medan det är svagt inom Livsmedelshandel.<br />
Orderingång och byggande har stigit, medan<br />
sysselsättningen har varit i det närmaste oförändrad.<br />
Branschen räknar med att byggaktiviteten ökar<br />
ytterligare de kommande månaderna. Försäljningstillväxten<br />
inom detaljhandeln har dämpats de senaste<br />
månaderna.<br />
För <strong>Malmö</strong>s del kan vi konstatera att samtliga<br />
av branscherna ovan är viktiga profilområden<br />
i <strong>Malmö</strong>s näringsliv, vilket ju bådar gott för framtiden.<br />
Bland annat bygg- och anläggningssidan är<br />
stark. Från senaste <strong>Malmö</strong>läget (aug <strong>2010</strong>) framgår<br />
att i år beräknas omkring 600 bostäder färdigställas<br />
och ytterligare cirka 1 500 kunna påbörjas.<br />
I centrum drar också en hel del igång avseende<br />
kommersiella lokaler. I nära anslutning till den nya<br />
citytunnelstationen Triangeln kommer Vasakronan<br />
att investera i en större ansiktslyftning av köpcentret<br />
Triangeln. Samtidigt uppför NCC en fastighet<br />
bakom köpcentret som ska innehålla handel, kontor,<br />
lägenheter och parkeringsplatser.<br />
I de viktiga utvecklingsområdena Västra Hamnen<br />
och Hyllie görs det en hel del nya etableringar.<br />
I Västra Hamnen med Universitetsholmen<br />
är utbyggnadstakten hög, nya företag och nya<br />
invånare tar kontinuerligt området i besittning. Redan<br />
är fler människor verksamma i området än när<br />
Kockums varvsverksamhet var som störst.<br />
Konsultverksamheten Ramböll har flyttat in i<br />
»sitt« nya hus i Västra Hamnen, vilket ger lediga<br />
utrymmen i andra kontorshus på området. Rezidor<br />
öppnar ett Park Inn hotell bredvid World Trade<br />
Center i Västra Hamnen. Hotellet kommer att ha<br />
230 rum, restaurang och konferenslokaler och beräknas<br />
stå klart i början av nästa år.<br />
I Dockanområdet fortsätter utvecklingen av<br />
Media Evolution City där olika mediaföretag ges<br />
möjlighet att etablera sig. SVT finns på plats sedan<br />
i våras. Nära intill kommer också Region Skåne att<br />
flytta in i sitt nya regionhus under september och<br />
kan då koncentrera mer av sin administrativa verksamhet<br />
hit och bli mer synliga.<br />
<strong>Malmö</strong> kan snart också locka med ett nytt område<br />
runt citytunnelstationen i Hyllie. Här kom-<br />
30 | <strong>Planering</strong> i <strong>Malmö</strong> <strong>2010</strong>:2<br />
mer att finnas närhet till<br />
allt. Med <strong>Malmö</strong> Arena<br />
som invigdes redan hösten<br />
2008, en vattenpark<br />
och shoppingcentret Emporia<br />
blir Hyllie samtidigt<br />
ett centrum för upplevelser.<br />
Det är en styrka<br />
att ta fasta på, för både<br />
verksamheter och bostäder,<br />
bland annat ur<br />
ett Öresundsperspektiv.<br />
De som kommer att<br />
bo eller verka i Hyllie får<br />
närmare till Köpenhamn<br />
än många av köpenhamnarna<br />
själva!<br />
I Annehems Point<br />
Hyllie vid den nya citytunnelstationen<br />
har<br />
bl a it-företaget System<br />
Verification tecknat hyreskontrakt och ska flytta<br />
sin verksamhet från centrala <strong>Malmö</strong> till det första<br />
huset som blir färdigt vid stationstorget. Företaget<br />
består av över 130 konsulter och ett tillgängligt<br />
kontor med smidiga kommunikationer är högt<br />
prioriterat inför framtiden. Utöver Tullen blir det<br />
Pressbyrån, Subway, Chinabox, Pölsemannen och<br />
Swedbank som är först ut. De blir en del i det<br />
breda serviceutbud som krävs i och med närheten<br />
till Citytunnelns station Hyllie.<br />
Ett annat företag som tror på utvecklingen i<br />
<strong>Malmö</strong> är Porsche Center Syd som nu gör det möjligt<br />
att kunna handla sin Porsche i regionen. Läget<br />
är naturligtvis valt med omsorg, mitt i <strong>Malmö</strong>s<br />
framväxande bilmekka på Fredriksbergsområdet<br />
där BMW, Peugeot och Lexus redan finns.<br />
Andra intressanta nya etableringar i <strong>Malmö</strong> är<br />
Eden Springs som marknadsför källvatten och vattenautomater,<br />
med tillbehör, till verksamheter och<br />
Tarsier, ett företag inom dataspelsutveckling som<br />
nu tar steget från Karlshamn till <strong>Malmö</strong>. I de tidigare<br />
Hondalokalerna på Västkustvägen kommer<br />
Mechanum att starta Sveriges första auktoriserade<br />
flermärkesverk<strong>stad</strong>.<br />
I början av 2011 flyttar Elfakoncernen till Södertull<br />
i <strong>Malmö</strong> där man kommer att ha de olika ledningsfunktionerna<br />
placerade. I Sverige finns företaget<br />
tidigare i centrala funktioner framför allt i<br />
Västervik och Järfälla.<br />
Många kontakter med företag i olika branscher<br />
som inom t ex cleantech, media, kundservice<br />
och företagstjänster av olika slag. Framöver kommer<br />
också utvecklingen inom Norra Hamnen som<br />
logistikområde att påbörjas. Bygget av nya hamnterminaler<br />
(godsfärje-, container- samt kombiterminaler)<br />
som ska vara klara i april 2011.<br />
Från industri<strong>stad</strong> till kunskaps<strong>stad</strong><br />
Idag arbetar ett stort antal personer inom<br />
olika kunskapsintensiva tjänstebranscher i<br />
<strong>Malmö</strong>. Endast 8 procent arbetar inom tillverkning.<br />
Detta är en lägre siffra än Sverige<br />
som helhet där 15 procent arbetar inom tillverkning.<br />
<strong>Malmö</strong> har störst andel förvärvsarbetande<br />
inom handel (16 procent) följt av företagstjänster<br />
(14 procent), därefter kommer vård,<br />
omsorg och sociala tjänster (14 procent) följt<br />
av utbildning (9 procent).<br />
Över hälften (53 procent) arbetar inom de<br />
fyra största grupperna ovan.<br />
Sverige som helhet skiljer sig från <strong>Malmö</strong><br />
när det gäller vilka områden som har flest<br />
förvärvsarbetande. I Sverige är den största<br />
gruppen vård, omsorg och social tjänster (16<br />
procent) följt av tillverkning (15 procent).<br />
De nya anläggningarna i Norra Hamnen skall<br />
fylla samma funktion som de befintliga i Nyhamnen.<br />
Främst söker vi dynamiska, industriella verksamheter<br />
med ett starkt behov av hamn- och<br />
transporttjänster och som samtidigt gagnar näringslivsstrukturen<br />
i <strong>stad</strong>en vad gäller arbetstillfällen,<br />
tillväxt och innovationer. Här vi ser fram<br />
mot många intressanta kontakter med kinesiska<br />
verksamheter i samband med <strong>Malmö</strong>veckan vid<br />
världsutställningen i Shanghai i slutet av oktober.
Nya steg framåt för <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong>s<br />
Cleantechsatsning<br />
Ett av de profilområden som<br />
<strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong> lägger extra vikt<br />
vid just nu är Cleantech –<br />
»Clean Technologies« som<br />
handlar om miljöförbättrande<br />
tekniker och de företag som<br />
arbetar med och inom detta.<br />
Satsningen <strong>Malmö</strong> Cleantech City ska genom<br />
sitt samarbete mellan företag, högskola och kommun<br />
skapa ett grönt kluster samtidigt som det<br />
ska stötta utvecklingen av cleantechföretagandet i<br />
<strong>Malmö</strong>.<br />
Det finns omkring 100 miljöteknikföretag i<br />
<strong>Malmö</strong>, 200 i övriga Skåne och 400 i Köpenhamnsområdet.<br />
Företagen specialiserar sig på allt<br />
från avloppshantering, energieffektivisering till<br />
transportmedel.<br />
I projektet som nu fortskrider föds nu nya<br />
konkreta affärsmöjligheter och innovativa samarbeten<br />
och projekt. I våras startades exempelvis en »testbedgrupp«<br />
med fyra miljöintresserade deltagare som ska<br />
förmedla innovationer och smarta lösningar.<br />
Gruppen ska uppmärksamma projekt där miljöteknik<br />
efterfrågas, sammanställer behovet och<br />
arrangerar sedan matchmaking aktiviteter där beställare<br />
och leverantörer kan sammanföras på en<br />
neutral arena.<br />
Ett annat exempel är den projekttävling för<br />
Framtidens hållbara tvättstugor som arrangerades<br />
under våren i Eko<strong>stad</strong>en Augustenborg. Under en<br />
halvdag fick intresserade företag presentera sina<br />
innovativa produkter och smarta lösningar inom<br />
allt från vattenlösningar, alternativa bokningslösningar<br />
och energisnåla maskiner för en jury.<br />
I höst planerar <strong>Malmö</strong> Cleantech City<br />
ytterligare fyra aktiviteter, bland annat inspirationsföreläsningar<br />
och leverantörsträffar. Tanken är att<br />
arrangemangen ska inspirera och vara en mötesplats<br />
som leder till fler affärsmöjligheter. Ett annat<br />
syfte är att uppmärksamma det stöd företagen<br />
behöver i sin utveckling så att man kan samordna<br />
detta behov tillsammans med andra näringslivsorganisationer.<br />
<strong>Malmö</strong> Cleantech City erbjuder numera även<br />
en digital mötesplats. På den nya hemsidan www.<br />
malmocleantechcity.se, finns aktuell information<br />
om projektet och vad som är på gång inom cleantech<br />
just nu. Här kan man söka bland cleantechföretag<br />
i <strong>Malmö</strong> och hitta nya samarbetspartners.<br />
MINC – året som gått<br />
I Västra Hamnen bredvid <strong>Malmö</strong> högskola, med<br />
stora IT-bolag som grannar, finns regionens ledande<br />
innovationsmiljö och inkubator – MINC<br />
(<strong>Malmö</strong> Inkubator). MINC finns mitt i högskoleområdet<br />
och i gränslandet mellan forskning, innovationer,<br />
entreprenörer och näringsliv.<br />
2009 var ett bra år för Minc – inkubatorprogrammet<br />
hade i genomsnitt 27 bolag, kontorshotellet<br />
i genomsnitt 60 företag och 5 700 personer besökte<br />
inkubatorn. Man genomförde dessutom flera<br />
välbesökta events som Minc/On och Eric Ries.<br />
Det gör att vi nu funderar över expansion av<br />
verksamheten. Där huvuddelen av expansionen<br />
kommer handla om att bli en än starkare entreprenörsmiljö,<br />
ha möjlighet att bredda erbjudandet till<br />
entreprenörerna med tillväxtbolag i sikte samt vara<br />
drivande aktör inom sociala och digitala medier,<br />
säger Bodil Rosvall, vd på MINC.<br />
Med en ökad satsning och expansion kommer<br />
MINC kunna arbeta med fler entreprenörer samt<br />
bidra till att öka <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong>s attraktionskraft.<br />
För mer information<br />
Agneta Möller, Näringslivskontoret <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong><br />
agneta.moller@malmo.se och malmo.se/naringsliv<br />
Bodil Rosvall, vd MINC<br />
bodil@minc.se och minc.se<br />
Magdalena Kuchinska, <strong>Malmö</strong> Cleantech City<br />
magdalena.kuchinska@malmo.se och malmocleantechcity.se<br />
Unga i fokus<br />
Projektsekreterarna för Unga i fokus.<br />
<strong>Malmö</strong> har en av Sveriges yngsta befolkningar, en<br />
resurs som <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong> måste bli bättre att ta tillvara<br />
på. Unga i fokus vill visa vägen för hur det ska<br />
gå till.<br />
Om <strong>Malmö</strong> ska fortsätta utvecklas mot en socialt<br />
hållbar <strong>stad</strong> krävs det att dialogen mellan <strong>stad</strong>ens<br />
unga och förvaltningarna förbättras. Därför<br />
har <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong> anställt 21 unga akademiker inom<br />
projektet Unga i fokus. De har placerats på varsin<br />
förvaltning med ett tvådelat uppdrag: dels för att<br />
införliva ett ungt perspektiv i förvaltningsledningarna,<br />
dels för att tillsammans utforma ett projekt<br />
som ska öka ungas inflytande i förvaltningarna.<br />
För det gemensamma projektet har Unga i fokus<br />
bildat tre grupper som arbetar med varsitt område:<br />
Unga <strong>Malmö</strong>bor: Gruppen genomför en kartläggning<br />
av, och arbetar aktivt med, aktörer som på<br />
olika sätt jobbar för unga. I arbetet ingår också<br />
att undersöka kommunikationskanalerna mellan<br />
förvaltningarna och <strong>stad</strong>ens unga.<br />
Unga medarbetare i <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong>: Gruppen arbetar<br />
för att göra <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong> till en mer attraktiv<br />
arbetsplats för unga medarbetare, genom att på<br />
olika sätt belysa hur organisationen bättre skulle<br />
kunna tillvarata deras kompetenser och erfarenheter.<br />
Kommunikation: Bistår de två andra grupperna i<br />
deras arbete, genom att bland annat ta fram material<br />
och kommunikationsstrategier. Gruppen<br />
är även Unga i fokus kanal utåt.<br />
Utru<strong>stad</strong>e med en två gånger två meter stor karta och klisterlappar<br />
har Unga i fokus gett sig ut på <strong>Malmö</strong>festivalen<br />
för att spana in ungdomsaktörer.<br />
ungaifokus@malmo.se<br />
<strong>Planering</strong> i <strong>Malmö</strong> 20010:2 | 31
Hur skapas plats för <strong>Malmö</strong>s näringsliv?<br />
<strong>Malmö</strong>s näringsliv har genomgått en anmärkningsvärd förnyelse de senaste tjugo åren från forna industritider<br />
till dagens alltmer diversifierade näringsliv med anställda inom företagstjänster, handel och kommunikation och<br />
service. Den största andelen av <strong>Malmö</strong>s företag har färre än tio anställda. I ett diskussionsunderlag till markprogram<br />
för näringslivet lyfts en rad frågor kring lokaliseringsalternativ för företag med olika behov.<br />
Fler självförsörjande <strong>Malmö</strong>bor är grundläggande för<br />
<strong>stad</strong>ens sociala hållbarhet. Bild: Ylva Hazell.<br />
Plats för näringslivet<br />
<strong>Malmö</strong> ska kunna erbjuda goda lokaliseringsmöjligheter<br />
åt företag av olika slag och i skilda utvecklingsskeden,<br />
från enkla startmiljöer med lokaler till<br />
lägre hyra för den enskilde entreprenören till stora<br />
ytor för logistikföretag och exklusiva kontor för<br />
kunskapsföretag. Genom att planera för goda förutsättningar<br />
för näringslivet kan vi utveckla <strong>Malmö</strong><br />
och skapa fler arbetstillfällen. Fler självförsörjande<br />
<strong>Malmö</strong>bor är grundläggande för <strong>stad</strong>ens sociala<br />
hållbarhet och verksamhet mot otrygghet, utanförskap<br />
och segregation.<br />
Dialog om lokaliseringsmöjligheter<br />
för företag<br />
I ett diskussionsunderlag till markprogram som nu<br />
är ute på samråd lyfts en rad frågor kring lokaliseringsalternativ<br />
för företag med olika behov. Syftet<br />
är att få till stånd en dialog kring lokaliseringsmöjligheter<br />
för verksamheter i <strong>Malmö</strong>. De tankar och<br />
synpunkter som framkommer i samband med samrådet<br />
ska utgöra underlag till kommande översiktsplan<br />
för <strong>Malmö</strong> – ÖP 2012.<br />
<strong>Malmö</strong>s profilområden<br />
<strong>Malmö</strong> kommer i sin marknadsföring i näringslivssammanhang<br />
alltmer att fokusera på ett antal<br />
profilområden där vi bedömer att <strong>Malmö</strong>s styrkor<br />
kan bli särskilt framträdande avseende fler<br />
arbetstillfällen och tillväxt.<br />
De nya profilområdena är:<br />
Nya media – Media Evolution City i Västra<br />
hamnen utvecklas till en mötesplats i världsklass<br />
för företag inom rörlig bild inom nya<br />
media med satsningar på film, tv, datorspel,<br />
webb, mobila plattformar, design och reklam<br />
Life Science – Inom det Medicinska <strong>Malmö</strong><br />
knyts näringslivet ihop med forskning inom<br />
32 | <strong>Planering</strong> i <strong>Malmö</strong> <strong>2010</strong>:2<br />
läkemedel, medicinteknik, bioteknik och<br />
hälsovård<br />
Besöksnäring – Flera nya mötesplatser som<br />
arenor, konsert och kongressanläggningar<br />
drar besökare till <strong>Malmö</strong><br />
Cleantech – <strong>Malmö</strong> samlar aktörer inom<br />
miljöteknik från högskolan, näringslivet och<br />
det offentliga för att profilera <strong>Malmö</strong> som en<br />
hållbar <strong>stad</strong> och därigenom skapa fler arbetstillfällen<br />
Logistik – Logistikcentrum i Norra Hamnen<br />
med etableringsstart 2011<br />
Handel – En för <strong>Malmö</strong> viktig sektor med<br />
stora framtidsplaner<br />
Huvudkontor – <strong>Malmö</strong>s goda infrastruktur<br />
och närhet till Copenhagen Airport<br />
och Köpenhamn gör <strong>stad</strong>en till en attraktiv<br />
etableringsort<br />
Det är också dessa områden som är högst prioriterade<br />
när det gäller att erbjuda goda lokaliseringsmöjligheter<br />
i <strong>Malmö</strong>.<br />
<strong>Malmö</strong> växer!<br />
<strong>Malmö</strong>s befolkning ökar tjugofemte året i rad.<br />
Befolkningstrycket medför ett ökat behov av fler<br />
arbetsplatser och efterfrågan på mark för verksamheter<br />
är stor. Samtidigt har <strong>stad</strong>en begränsade<br />
marktillgångar och det är därför viktigt att slå vakt<br />
om långsiktigt strategiska lägen. <strong>Malmö</strong> står inför<br />
ett vägval där en rad frågor behöver diskuteras.<br />
Exempel på frågor att diskutera<br />
Hur kan man genom fysisk planering skapa<br />
gynnsamma miljöer för företag?<br />
Hur skapas plats för nya verksamheter –<br />
genom förtätning eller med nya verksamhetsområden?<br />
Hur kan det kommunala samarbetet i etableringsfrågor<br />
förbättras?<br />
Attraktiv och hållbar <strong>stad</strong> = blandad<br />
<strong>stad</strong>?<br />
Många av de nya arbetstillfällena bedöms kunna<br />
finnas i den blandade <strong>stad</strong>sbebyggelsen. Norra<br />
Sorgenfri förvandlas exempelvis från renodlat industriområde<br />
till en sektorsblandad <strong>stad</strong>sdel med<br />
verksamhetslokaler, bostäder, handel, service, kultur<br />
och fritidsaktiviteter.<br />
»Blandad <strong>stad</strong>« är ett begrepp som används i<br />
<strong>stad</strong>sbyggnadssammanhang för att beskriva att det<br />
finns blandade funktioner inom en byggnad, ett<br />
kvarter eller inom en <strong>stad</strong>sdel. Det är förenklat en<br />
blandning av bostäder och arbetsplatser som åsyftas<br />
men många gånger är det en blandning av så<br />
många ingredienser som möjligt som menas. Det<br />
kan vara en blandning av bostäder, handel, kontor,<br />
restauranger, skolor, institutioner, etc. Målet med<br />
blandad <strong>stad</strong> är att människor ska kunna både bo<br />
och verka, ha service och rekreation nära och att<br />
närhet mellan bostäder, arbetsplatser och service<br />
ger ett rikt och tryggt liv för <strong>Malmö</strong>bon.<br />
Blandad <strong>stad</strong> finns exempelvis i inner<strong>stad</strong>en, Västra<br />
Hamnen och på sikt i det pågående utbyggnadsområdet<br />
Hyllie samt i omvandlingsområdena Norra<br />
Sorgenfri, Limhamns hamn- och industriområde. I<br />
dessa omvandlingsområden är en av utmaningarna<br />
just att skapa samband med den övriga <strong>stad</strong>en, ge<br />
området struktur och kvalitet samt värna om mångfalden,<br />
blandade verksamheter och blandat boende.<br />
Det är därför viktigt att behålla verksamheter för<br />
att skapa en blandad <strong>stad</strong> med kreativa miljöer och<br />
lokaler i olika kostnadslägen.<br />
Prognoser för <strong>Malmö</strong>s näringsliv visar att de<br />
områden som förväntas utvecklas och stärkas framöver<br />
bland annat finns inom forskning och produktutveckling,<br />
företagsservice, kultur och besöksnäringar<br />
– <strong>stad</strong>smässiga näringar som med fördel<br />
lokaliseras i blandad <strong>stad</strong>sbebyggelse.<br />
Allt går inte att blanda<br />
En blandad <strong>stad</strong> är eftersträvansvärd men det finns<br />
också verksamheter som inte är lämpliga att blanda<br />
med bostäder – verksamheter som kräver rejäla<br />
skyddsavstånd, exempelvis logistik och tyngre industrier.<br />
Den här typen av verksamheter kommer<br />
i huvudsak att koncentreras till Norra Hamnen.<br />
Andra verksamheter som kan vara svåra att blanda<br />
med bostäder är de som ligger i särskilda verksamhetsområden,<br />
exempelvis småindustrier och verkstäder,<br />
utrymmeskrävande grossistverksamhet,<br />
stora lager och volymhandel. För den här typen av<br />
verksamheter finns det brist på lokaliseringsmöjligheter<br />
i <strong>Malmö</strong>.<br />
Hur löser vi bristen på mark i verksamhetsområden?<br />
Behovet kan mötas på olika sätt, genom att:<br />
1. Utnyttja befintliga verksamhetsområden<br />
bättre<br />
2. Planera för nya verksamhetsområde<br />
3. Utveckla det regionala samarbetet i etableringsfrågor
Attraktionskraften i regionen är inte enbart knuten till en<br />
enskild kommun. Tillväxten i <strong>Malmö</strong> kommer hela regionen<br />
tillgodo – omvänt är det också bra för <strong>Malmö</strong> när<br />
arbetstillfällen skapas i kringliggande kommuner.<br />
I) Möjligheter i befintliga verksamhetsområden<br />
Det handlar om att se över möjligheter till komplettering<br />
av de relativt lågt exploaterade områdena<br />
och undersöka intresset för exempelvis påbyggnad<br />
och tillbyggnad av befintlig bebyggelse. För att<br />
få till stånd en förtätningsprocess i verksamhetsområdena<br />
behövs ett nära samarbete mellan berörda<br />
fastighetsägare och kommunen.<br />
II) Nya verksamhetsområden<br />
I programmet ges förslag på möjliga lägen för nya<br />
verksamhetsområden på kort och på lång sikt och<br />
med ett intervall beroende på efterfrågan. Det har<br />
varit viktigt att hitta lägen med goda tillfartsmöjligheter<br />
och som särskilt lämpar sig för verksamheter,<br />
framför andra ändamål. På kort sikt finns tomter<br />
i anslutning till befintlig infrastruktur, områden i<br />
närheten av vägar som har goda kommunikations-<br />
och skyltlägen. I några lägen får verksamhetsbebyggelse<br />
en avskärmande betydelse för bakomliggande<br />
bostäder. Området Fortuna-Hemgården är ett<br />
exempel som illustreras i skissen bredvid.<br />
Kan <strong>Malmö</strong>s verksamhetsområden utnyttjas bättre? Vad är viktigt när det planeras för nya? Bild: Stadsbyggnadskontoret.<br />
Många av de nya arbetstillfällena bedöms kunna finnas i den blandade <strong>stad</strong>sbebyggelsen. Norra Sorgenfri förvandlas<br />
exempelvis från renodlat industriområde till en sektorsblandad <strong>stad</strong>sdel med verksamhetslokaler, bostäder,<br />
handel, service, kultur och fritidsaktiviteter. Illustration: David Wiberg.<br />
Exempel där verksamhetsbebyggelse får en avskärmande<br />
betydelse för bostäder. Illustration: Jan-Olof Jönsson.<br />
III) Tänk hela regionen som en tillgång!<br />
Det regionala samarbetet i etableringsfrågor<br />
kan utvecklas. I en större region som Skåne och<br />
Öresundsregionen är attraktionskraften inte endast<br />
knuten till en enskild kommun utan till ett större<br />
geografiskt område. Tillväxten i <strong>Malmö</strong> kommer<br />
hela regionen tillgodo – omvänt är det också bra<br />
för <strong>Malmö</strong> när arbetstillfällen skapas i kringliggande<br />
kommuner.<br />
Anna Brandt<br />
anna.brandt@malmo.se<br />
<strong>Planering</strong> i <strong>Malmö</strong> 20010:2 | 33
<strong>Malmö</strong> i EU – just nu<br />
<strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong>s internationella engagemang är stort, inte minst inom EU. Efter att ha signerat Covenant of Mayors, där<br />
vi bl a förbinder oss att minska koldioxid utsläppen med 20 procent före 2020. Har vi markerat gentemot Europeiska<br />
kommissionen våra högt satta mål. Vidare har <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong> också undertecknat Eurocities Klimat deklaration och<br />
inte minst Eurocities Green digital Charter.<br />
Europeiska parlamentet i Bryssel.<br />
Här strävar vi efter att starta ett antal banbrytande<br />
IT-projekt relaterade till minskad energiförbrukning,<br />
det som just nu är aktuellt är ett forskningsprojekt<br />
kring offentliga byggnader och deras<br />
energiförbrukning.<br />
För att kunna förverkliga flera av dessa åtaganden<br />
och projekt, samverkar vi som medlemmar<br />
med ett stort antal Europeiska och internationella<br />
nätverk som Eurocities, Union of Baltic Cities,<br />
Baltic Metropoles, UITP m fl. På Eurocities årsmöte<br />
i november får vi bekräftelse på att Ilmar<br />
Reepalu blir ny ordförande i Eurocities Miljöforum<br />
för två år framåt, ett beslut som tas i oktober<br />
i Köpenhamn. Ilmar kommer också att möta<br />
Europeiska kommissionen miljökommissionär<br />
Janez Potočnik i Bryssel i oktober.<br />
De viktigaste frågorna just nu inom EU handlar<br />
om den framtida sammanhållningspolitiken och<br />
strukturfonderna efter 2013. Det som står på spel<br />
är om vi i <strong>Malmö</strong> även efter 2013 kommer att ha ett<br />
mål 2-program med ett specifikt stor<strong>stad</strong>spaket, något<br />
som vi har stor nytta av just nu. Den lobbying<br />
som <strong>Malmö</strong> bedriver bygger på ett samarbete med<br />
Stockholm och Göteborg. Vi har gemensamt skrivit<br />
ett brev till regeringen före sommaren undertecknat<br />
av alla tre borgmästarna för att lyfta betydelsen<br />
av strukturfonderna även i framtiden. Vidare har vi<br />
sänt ett erfarenhetsdokument till Europeiska kommissionen,<br />
andra organisationer (inkl SKL) och berörda<br />
svenska departement för att visa på våra aktuella<br />
erfarenheter och projekt som vi jobbar med.<br />
EU 2020 är Europeiska kommissionens och<br />
dess president Barrosos strategi för perioden fram<br />
till 2020, och bygger på tillväxt, baserad på kun-<br />
34 | <strong>Planering</strong> i <strong>Malmö</strong> <strong>2010</strong>:2<br />
skap och delaktighet i ett samhälle för alla och<br />
konkurrenskraftig ekonomi som är miljövänligare.<br />
Stort fokus läggs på ökad utbildning och minskad<br />
fattigdom inom EU. <strong>Malmö</strong> ligger i förhållande till<br />
målen bra till på vissa områden men vi har också<br />
saker som vi måste fokusera på där framtida strukturfonder<br />
kommer att spela en viktig roll.<br />
Vidare, några viktiga händelser i korthet. EU:s<br />
ramdirektiv om avfall och återvinning implementeras<br />
senast den 12 december i Sverige. Kommissionen<br />
håller på att jobba på en Grönbok om Bioavfall.<br />
EU:s energipolitik kommer att fokusera på<br />
att bl a renovera 15 miljoner byggnader inom EU,<br />
främst från efterkrigstiden, som idag är väldigt undermåliga<br />
ur ett energiperspektiv, till 2020. EU bekämpar<br />
också sena betalningar, där man tagit fram<br />
ett förslag som bygger på att offentliga myndigheter<br />
ska ha max 30 dagar på sig att betala sina fakturor.<br />
Ett system med tydliga specifikation för sena<br />
betalningar och krav. Europeiska kommissionen<br />
jobbar också med att ta fram det nya Forskningsprogrammet<br />
(FP8) FoU – 2013. Från <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong>s<br />
sida är vi intresserade av att samverka med <strong>Malmö</strong><br />
högskola och Lunds universitet när de uttrycker<br />
synpunkter kring det nya programmet. Samtidigt<br />
som vi från <strong>Malmö</strong>s sida haft goda erfarenheter<br />
av det nuvarande programmet vad gäller tilllämpningsbar<br />
forskning och projekt som använder<br />
kommunen som »experimentanläggning«. Det har<br />
vi bl a genom projekt under Concerto-och Civitasprogrammen.<br />
Aktuella budgetlinjer i korthet som är öppna<br />
under hösten för projekt är bl a följande:<br />
Interreg IVA, Öresund, löpande: www.interregoks.eu/se<br />
Interreg IVB, Östersjön, sista möjligheten preliminärt<br />
öppet september.<br />
Nordsjöprogrammets sista ansökan varen 2011.<br />
www.northsearegion.eu/ivb/home/<br />
http://eu.baltic.net/<br />
Interreg IVC, öppet januari 2011 och stänger<br />
april 2011: www.interreg4c.net/<br />
Life +, program öppet nästa gång maj 2011<br />
(preliminärt): ec.europa.eu/environment/life/<br />
index.htm<br />
Intelligent Energy for Europé, program öppetvaren<br />
2011: http://ec.europa.eu/energy/intelligent/<br />
ELENA t o m 2015, EIB Klimatinvesteringar<br />
ICT, Green digital charter support actions öppnar<br />
28/9 stänger 18/1 2011 (andra prioriteringar<br />
är governance, policy mm)<br />
Energi, indirekt intresse för oss, öppet juli<br />
stänger 7/4 2011. Energi effektivitet i hållbara<br />
industriparker.<br />
Miljö, öppet juli stänger 16/11 <strong>2010</strong>. Hållbara,<br />
uthålliga gröna städer. Strategisk urban forskning.<br />
Transport, juli stänger 2/12 <strong>2010</strong>. Energieffektivitet<br />
i urbana spår system. Transportbehov för<br />
en åldrande befolkning.<br />
Miljö/Energi/ICT. Öppet i juli stänger 2/12<br />
<strong>2010</strong>. Demonstrationsprojekt låg energi byggnader.<br />
Energi effektiva byggnader med fokus-<br />
På inomhus miljö och övervakning. Offentligabyggnader<br />
och energi användning.<br />
Ola Nord<br />
ola.nord@malmo.se
BOPLATS SYD<br />
<strong>Malmö</strong>’s<br />
BOSTADSFÖRMEDLING<br />
HYRES<br />
LÄGENHETER STUDENT<br />
SENIOR<br />
LÄGENHETER<br />
ÖPPETTIDER:<br />
måndag kl 13.00–18.00<br />
tisdag-torsdag kl 13.00–16.00<br />
Boplats Syd, Lejonetpassagen, Stortorget 8<br />
TELEFONTIDER:<br />
måndag-fredag 9.00–12.00, 040-34 24 50<br />
LÄGENHETER<br />
KOMMUNALA<br />
TOMTER<br />
www.boplatssyd.se
Nya skrifter från Stadsbyggnadskontoret<br />
DRAGÖRKAJEN<br />
Dragörkajen. Program för parallella uppdrag<br />
Stadsutveckling Fosiestråket<br />
Dialog-pm <strong>2010</strong>:1<br />
November 2008<br />
PROGRAM FÖR PARALLELLA UPPDRAG<br />
Framtidens kollektivtrafik i <strong>Malmö</strong><br />
Planer & strategier för/Plans & strategies<br />
for Det medicinska <strong>Malmö</strong><br />
Så förtätar vi <strong>Malmö</strong>!<br />
Dialog-PM <strong>2010</strong>:2<br />
MALMÖ STADSBYGGNADSKONTOR<br />
STADSHUSET 205 80 <strong>Malmö</strong><br />
www.malmo.se<br />
sbk.info@malmo.se<br />
Så förtätar vi <strong>Malmö</strong>!<br />
Dialog-pm <strong>2010</strong>:2<br />
<strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong>sbyggnadskontor juni <strong>2010</strong><br />
Fyra visioner om<br />
VARVSSTADEN<br />
Esplanaden<br />
Neptunigatan<br />
Fyra visioner om Varvs<strong>stad</strong>en<br />
Planer & strategier för/ Plans & strategies<br />
for Hyllie<br />
Det 4. <strong>stad</strong>srum – værdibaseret <strong>stad</strong>sudvikling<br />
För mer information kontakta:<br />
Maria Öhrn, tel 040 34 23 92<br />
maria.ohrn@malmo.se<br />
Hur kan <strong>Malmö</strong> växa – hållbart?<br />
Dialog-PM 2009:1<br />
Naturvårdsprogram <strong>2010</strong><br />
<br />
<br />
<br />
Naturvårdsprogram <strong>2010</strong><br />
Parkeringspolicy och Parkeringsnorm<br />
för bil, mc och cykel i <strong>Malmö</strong><br />
Antagen september <strong>2010</strong><br />
<strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong>sbyggnadskontor Pr 3087<br />
Parkeringspolicy och parkeringsnorm<br />
för bil, mc och cykel i <strong>Malmö</strong>
Change language