LKAB-strejken 1969-1970 - Marxistarkiv

More documents

Recommendations

Info

LKAB-strejken 7 Bolaget Det första och omedelbaraste kännetecknet på de strejkande gruvarbetarnas motståndare är att det är ett stort, rikt och betydelsefullt företag. LKAB hade vid årsskiftet 1968/69 6 783 anställda, varav i Kiruna (inklusive Svappavaara) 3 737 (2 990 arbetare), Malmberget 1 998 (1 564 arbetare), Luleå 135 (107 arbetare) och Narvik 732 (668 arbetare). Det producerade 1969 ungefär 28,5 miljoner ton malm och anrikade produkter. 95 % av produktionen går på export – främst till Västtyskland, Belgien och Storbritannien – och resten huvudsakligen till Norrbottens Järnverk. LKAB:s omsättning 1969 beräknas uppgå till 1,1 miljard kronor. Det hör inte till de allra största svenska företagen. 1968 var det 28 företag som hade en större omsättning. Men det dominerar sin bransch. LKAB svarar för 3% av den svenska järnmalmsproduktionen och uppemot 1/25 av Sveriges export. Det är världens största järnmalmsexportföretag, och enligt senast tillgängliga uppgifter (från 1966) är det det tredje största gruvföretaget i världen i fråga om produktion. LKAB är ett rikt företag. Rörelseöverskottet, bruttovinsten, var 1969 ca 400 miljoner, dvs ungefär 40 % av omsättningen. Detta var en stegring jämfört med 1968. I mitten av 60-talet uppgick rörelseöverskottet till 47-48 % av omsättningen. Lokalt är LKAB ett mycket betydelsefullt företag. Det är den helt dominerande arbetsgivaren i Kiruna (direkt ca 30 % av sysselsättningen och sedan tillkommer de indirekta sysselsättningseffekterna), Gällivare kommun och Narvik. Dessa kommuner är höggradigt beroende av LKAB också som skattebetalare. Under 50-talet hände det att LKAB i Kiruna stod för 80 % av skattekronorna och i Gällivare för 56 %. Nu är siffrorna lägre, men fortfarande kommer i Kiruna drygt en tredjedel av skatteintäkterna direkt från LKAB, dvs bortsett från de LKABanställda, i Gällivare ännu mer. LKAB har ungefär 1 500 bostäder i Kiruna och Malmberget och stod för byggandet av det nya samhället i Svappavaara. I början av seklet var det LKAB som i stort sett drev hela malmfältssamhällena: höll polis, skolor, kyrkor och brandkår osv. De engagemangen har på senare tid minskat, men företaget skänker fortfarande kyrkklockor (till den nya kyrkan i Svappavaara), anslag till Folkets Hus-bygge och (miss)sköter gruvarbetarnas transporter till och från arbetet m m. Också i produktivitet räknas LKAB till världens ledande gruvföretag. Verksamhetsåret 1957/58 (första året i statlig ägo) hade företaget ungefär 8 200 anställda och producerade 12,9 miljoner ton, tio år senare, kalenderåret 1968 producerades 25,5 mton med 6 800 anställda. Medan produktionen har fördubblats, så har antalet anställda minskat med 1 400. Nu är man uppe i 28,5 mton med än färre anställda. Den nya gruvan i Leveäniemi i Svappavaara, där strejken bröt ut, är särskilt högproduktiv: 50 % större produktivitet än i Kirunavaara. Helt nyligen har i Svappavaara Europas största kulsinterverk blivit färdigt. Utsikterna för företagets framtid, både för den allra närmaste tiden och det närmaste årtiondet bedöms både av företagsledningen och försäljningsbolaget Malmexport som goda. Åtskilliga av de unga gruvorna i världen befinner sig ganska nära produktionstaket och relativt få nya gruvor håller på att växa fram. Japan väntas ta en stor del av malmen från gruvorna i Australien, medan LKAB:s främsta kunder är i Europa. Envojen uttalade den 7 maj 1969: ”I vissa avseenden kommer vi sannolikt att uppleva något av en stabilisering i förhållandet tillgång-efterfrågan på malm under 1970-talet. Det betyder
8 emellertid inte att det blir ont om malm. Men det kan inte bli en ny prisskjuts nedåt som under 1960-talet.” 1969 blev ett nytt rekordår, och inför (de p g a strejken uppskjutna) förhandlingarna om 1970 års leveranser och priser ansågs utsikterna mycket goda. Vi har alltså ett stort och välbärgat företag med stora resurser och goda framtidsutsikter. Varför ska en strejk behöva bryta ut i ett sådant företag? Varför ska 4 500 arbetare behöva gå ut i en 8 veckor lång olaglig strejk för att hävda sina krav om skälig betalning och mänskliga arbetsförhållanden? Företaget har ju råd att tillfredsställa dessa krav. Även under konjunktursvackan 1966 67 höll sig rörelseöverskottet på 3-400 miljoner, omkring 40 % av omsättningen. Är det för att envojen och den övriga LKAB-ledningen råkar vara några särskilt läskiga figurer? Är det för att, som Arne Geijer påstått, ”tjänstemännen fått breda ut sig”? Är det för att LKAB:s huvudkontor ligger i Stockholm, som en del borgerliga anti-”centralbyråkrater” hävdat? Vi ska senare återvända till de olika faktorer som utlöste strejken. Vad vi här är ute efter är de förhållanden som ligger bakom och i sin tur förklarar de missförhållanden, som var den direkta anledningen 40 till strejken. Då måste vi få fram en sak, som vi tidigare i det här avsnittet noga undvikit. Vi har hittills bara talat om ett företag, en enhet där nyttigheter produceras. Vi har talat om hur stort och effektivt företaget är. Vad vi inte har talat om är vad det är för typ av företag. Det ska vi göra nu. Bolaget: Kapital och arbete LKAB är ett bolag. Företag förekommer i alla samhällen över en viss utvecklingsnivå, och de kan styras på mycket olika sätt för olika syften. Ett bolag kan se annorlunda ut, det kan vara stort eller litet och ledas klumpigt eller smidigt, men ett bolag styrs alltid av samma drivkrafter och mot samma mål. Grundvalen för ett bolag är inte en uppsättning produktionsmedel, maskiner, byggnader etc – ett bolag kan sakna både det ena och det andra. Grundvalen för ett bolag är kapital – i LKAB är aktiekapitalet 500 miljoner kr – och bolagets ändamål är att förränta, dvs föröka detta kapital. Vad betyder nu detta konkret för dem som arbetar i ett bolag, t ex LKAB-arbetarna? Först ska vi se hur bolagsfilosofin tar sig uttryck i officiellt tal och skrift. Ägaren: ”. . LKAB… skall drivas efter affärsmässiga principer ..” (finansminister Sträng i regeringens proposition nr 171 år 1956). Företagsledningen: ”Man tar inte språng, från 20 miljoner ton 1967 till uppemot 28 miljoner ton 1969, utan vidare. En sådan kraftansträngning innebär att vi tar vissa risker ... Men vi skall då komma ihåg att ... det är fråga om en kraftansträngning som har betydelse för vårt framtida fotfäste på marknaden.” (Envojen på företagsnämndssammanträde den 7/5 1969.) ”Jag har en känsla av att många av arbetarna anser att vi bråkar med dem och är onödigt krävande. Sådan kritik tar inte hänsyn till den utveckling vi är inne i. Vi håller på att lägga om produktionsapparaten för att öka vår konkurrenskraft.” (Chefen för LKAB:s förvaltning i Malmberget, disp. Wickbom på ett nämndsammanträde våren 1968.) ”Det är säkert varje företagslednings erfarenhet: en förändring måste ofta genomföras medan den är svår och skapar motstånd. Väntar man tills motståndet är borta, är man förmodligen för sent ute med beslut och handlande.” (Göransson i Skip/Malmaren nr 8-68.) Målsättningen för ett Bolag är att ständigt föröka sitt kapital, i försäljningen av varor på en marknad under mer eller mindre fri konkurrens med andra bolag. Det är detta som affärsmässiga principer går ut på. Det är därför som envojen efter ett fantastiskt rekordår inte talar om att förbättra arbetarnas och tjänstemännens förhållanden utan bara om ytterligare kraftansträngningar av de anställda. Den utveckling Wickbom talar om är utveckling av kapitalet, som arbetarnas krav måste ta hänsyn till. Ska kapitalet kunna förökas snabbt måste företags-
Page 1 and 2: Zenit 16½ LKAB-strejken Denna bros
Page 3 and 4: Art 19: Envar har rätt till åsikt
Page 5 and 6: 4 kapacitetsprofil. Man mäter puls
Page 7: 6 rättighet endast för ombudsmän
Page 11 and 12: 10 bostadsnämndens dokument står
Page 13 and 14: 12 att göra utan med blandekonomi,
Page 15 and 16: 14 Dessa exempel fick vi i Svappava
Page 17 and 18: 16 produktiviteten.” I personalpo
Page 19 and 20: läggande intressen gemensamt. Det
Page 21 and 22: 20 andra människors problem. Någo
Page 23 and 24: 22 nya gruvfältet utanför Kiruna,
Page 25 and 26: 24 genom att man hållit frågan om
Page 27 and 28: 26 Det är svårt att tänka sig at
Page 29 and 30: 28 uppträdde emellertid enigt och
Page 31 and 32: 30 Med 30 röster mot 28 beslöt ko
Page 33 and 34: 32 Strejkdagbok LKAB-strejken kan i
Page 35 and 36: 34 styrelsen fortsätter arbetet. T
Page 37 and 38: 36 Fredagen den 12 december. Tre re
Page 39 and 40: 38 strejkande. Förbundsledningen h
Page 41 and 42: 40 NEJ. Är det strejkkommittén so
Page 43 and 44: 42 konflikten spelar KFML inte”.
Page 45 and 46: 44 genom LO-ingripande och ombudsma
Page 47 and 48: 46 ”kompromissförslaget” om en
Page 49 and 50: 48 Onsdagen den 21 januari. Kurt No
Page 51 and 52: e. Utbildningslönerna betalas med
Page 53 and 54: männen. Vagt talar man om förbät
Page 55 and 56: 54 Återstoden av förhandlingsdele
Page 57 and 58: 56 England, USA och andra länder i
Page 59 and 60:
58 I 135:ans styrelseval förekom i
Page 61 and 62:
60 Den 25 januari i år uttalade Ho
Page 63 and 64:
62 utplundrade koloni i Sverige som
Page 65 and 66:
64 vid ett annat att plötsligt gå
Page 67 and 68:
66 Oavsett de uttryck som används
Page 69 and 70:
Sverige har vi bl a den akuta krise
Page 71 and 72:
70 Dessa förändringar i slutet av
Page 73 and 74:
72 visade att en ändring var på v
Page 75 and 76:
74 det området. Det uttalandet kan
Page 77 and 78:
76 Philips (högste chef för de st
Page 79 and 80:
78 Hur fungerade avdelningen under
Page 81 and 82:
Bilagor 80 Arbete Gruvarbete bestå
Page 83 and 84:
Handlastning var vanlig till 1920,
Page 85 and 86:
84 LKAB skulle förstatligas under
Page 87 and 88:
86 Malmbrytning nu Brytningen av ma
Page 89 and 90:
88 Men man vinner också. Det bäst
Page 91 and 92:
90 Det är viktigt att veta att sju
Page 93 and 94:
92 Arbetarna som tvingas gå i denn
Page 95 and 96:
94 Man räknar med att 10 procent a
Page 97 and 98:
”Och så snart en paragraf kan g
Page 99 and 100:
98 Men instruktionerna betonar att
Page 101 and 102:
100 av arbetssökanden. Först 1955
Page 103 and 104:
102 stöddes av tidningen på ledar
show all

LKAB-strejken 1969-1970 - Marxistarkiv

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?