Att kommunicera risker - Myndigheten för samhällsskydd och ...

More documents

Recommendations

Info

sinsemellan. Allmänheten har en tendens till att överskatta de små riskerna och underskatta de stora.52 I riskkommunikationssmanhang kan det betyda att allmänheten förväntar sig mer information om förhållanden i samhället som experter på området uppfattar som mindre nskfjdlda och att den inte bryr sig om att efterfråga information på områden, där de faktiska riskerna är större än de förra. Det är relativt vanligt förekommande att experterna anser att riskerna är mindre än vad allmänheten gör.53 Experterna har ibland också olika uppfattning& om risker i vissa miljöer och när det gäller vissa fenomen i samhället. Eftersom riskbedömningar handlar om faror i framtiden är det naturligt att uppfattningarna varierar. Ju osäkrare faktorer som förs in i bedömningen, desto mer av gissning blir det över prognoserna och i desto mindre omfattning kan experternas kunskap ligga till grund för bedömningen av den aktuella risken. Det här är själv- fallet också något som allmänheten har i åtanke eller som i varje fall finns med vid bedömningen av riskprognosens säkerhet. Det bör de som arbetar med riskkommunikationen vara väl medvetna om. Vad skulle då kunna vara lösningen på ovannämnda hinder for en effektiv riskkommunikation? En möjlig strategi skulle kunna vara att allmänheten ges tillgång till all tänkbar information och samtidigt delges upplysningar om hur beslutsfattare har kommit fram till de beslut, som resulterat i aktuell risk. Ett sådant förfaringssätt kan möjligtvis skapa en ökad förståelse för den aktuella situationen och for nödvändigheten av riskkommunikation, men kommer kanske inte att påverka manniskors grundläggande uppfattning om att risken inte borde ha fått uppstå. Människor lär sig inte eller glömmer Ett växande problem är att andelen människor som inte nås av konventionella meddelanden ökar. Förklaringen till det kan variera. Det kan vara ungdomar som väljer andra informationskanaler än dem som vanligtvis brukar användas for att förmedla riskinformation, oavsett om det är i förebyggande syfte, i samband med en akut olycka eller i anslutning till efterarbetet. Det kan också vara sådana som på grund av lässvårigheter eller andra svårigheter (uteliggare som inte har tillgång till massmedier över- huvud taget) inte förmår att ta till sig information i den form som den vanligtvis ges i samband med risker. Till den här kategorin svårfångade människor hör självfallet många sociala awikargrupper. Hur löser man detta problem? Ett förslag till lösning, som kommer att återkomma flera gånger, är att lära känna sin målgrupp så bra som möjligt. Vetskapen om att målgruppen eller stora delar av den exempelvis har lässvårigheter påverkar rimligtvis utformningen av budskapet, både 52 Sjöberg, Lennart och Britt-Marie Drottz Sjöberg, "Hur upplever vi teknikens risker?" i Grimvall, Göran, Jacobsson, Per och Thedéen, Torbjörn (red), Risker i tekniska system. Utbildningsradions förlag. Stockholm. 1998. Sid 224. 53 Sjöberg och Drottz Sjöberg, (ibid., sid 225), visar exempelvis att ca tre Särdedelar av experterna anser att fi-ågoma laing slutförvaring av kiimavfall idag är tillfredsställande lösta, medan knappt en av tio bland allmänheten har samma uppfattning.
innehållsligt och formmässigt. Kunskapen om att målgruppen huvud- sakligen består av awikargrupper, som inte har tillgång till konventionella massmedier, tvingar fram andra lösningar på distributionen av informationen och på kommunikationsprocessen som sådan än vad som annars skulle ha varit fallet. Ett stort problem i samband med all informationsverksamhet är att människor, om de nu trots allt har tagit del av wormationen och lärt sig något, glömmer. Samtliga undersökningar, som intresserat sig för den här frågan, kommer fram till samma sak, nämligen att den skapade kunskapen, om hur man exempelvis skall gå tillväga vid en olycka, avtar successivt. I vissa fall går denna process relativt fort. I tabell 2 redovisas resultaten fran en studie som gjordes i Dordrecht, Nederländerna, 1989. Utfallet av kampanjen kunde matas genom att en undersökning genomföres innan kampanjen genomfördes. Det gav underlag för jamförelser med resultaten från de undersökningar, som gjordes efter kampanjen. Dessa gjordes med olika intervaller, först en tre veckor efter kampanjen och senare en, som gjordes hela fem månader efter densamma. Vid förundersökningens genomförande kände en knapp femtedel (1 7%) till den korrekta betydelsen av larmsignalen. Andelen ökade till tre fjärdedelar några veckor efter kampanjen. Den sjönk därefter och efter fem månader var det knappt hälften (44%) som kände till signalens betydel~e.'~ I genomsnitt hade en tredjedel glömt vad som är ratt beteende vid en akut krissituation drygt *a månader efter den första eftermatningen, som alltså gjordes tre veckor efter själva kampanjen. Effekten av informationskampanjens budskap är påtaglig upp till en månad efter kampanjen, men avtar därefter högst avsevärt. 54 Van Eijndhoven, Josée, C.M., Weterings, Rob, A.P.M., Worrel, Cor, W., de Boer, Joop, van der Pligt, Jwp and Stallen, Pieter-Jan, "Risk Comrnunication in The Netherlands: The Monitored Introduction of the EC "Post-Seveso" Directive", Risk Analysis. Vol. 14. No.1. 1994. Sid 93.
Page 2 and 3: Denna rapport ingår i Raddningsver
Page 4 and 5: Innehållsförteckning 1 . Inlednin
Page 6 and 7: 1. Inledning Sevesodire ktivet Uppd
Page 8 and 9: centrala än andra, nämligen Vad
Page 10: - chefer inom företag och myndighe
Page 13 and 14: Varje steg i kommunikationsprocesse
Page 15 and 16: defensiv till sin karaktär möjlig
Page 17 and 18: har uppskattat den ti11.14 Det beh
Page 19 and 20: information i samband med framtagan
Page 21 and 22: sitt ansvar fullt ut för vilka åt
Page 23 and 24: timmar om dagen"24. Men, säger Sam
Page 25 and 26: Ur ett företags eller en myndighet
Page 27 and 28: "A scentist speaking to a community
Page 29 and 30: Tabell 1. Förtroendet för olika s
Page 32 and 33: av många sägs vara i det närmast
Page 34 and 35: fiån ett uttalande gjort av en aus
Page 38 and 39: Tabell 2. Andel som känner till l
Page 40 and 41: teorier. Sannolikheten att de intr
Page 42 and 43: 3. En modell för kommunikation av
Page 44 and 45: Projektgruppens uppgifter Några av
Page 46 and 47: andel av medborgarna i exempelvis e
Page 48 and 49: Olika typer av målgrupper Sammanfa
Page 50 and 51: människors status vad gäller risk
Page 52 and 53: vilken säkerhet vi vill uttala oss
Page 54 and 55: isk, dvs den risk som allmänheten
Page 56 and 57: andra händelser och erfarenheter f
Page 58 and 59: säkerhetsåtgärder som har vidtag
Page 60 and 61: sig i området. Det innebär förmo
Page 62 and 63: - utlovade aktiviteter verkställs
Page 64 and 65: Det är viktigt att allmänheten up
Page 66 and 67: Annonser i tidningar, reklaminslag
Page 68 and 69: föreslagna vägarna, som kan anvä
Page 70 and 71: och representanter för massmediern
Page 72 and 73: Det har redan antytts att informati
Page 74 and 75: Informera om "det värsta som kan h
Page 76 and 77: Kvantlpera med omdöme. All kvantif
Page 78 and 79: Oka förutsättningarna för aktivi
Page 80 and 81: forvag for att möjliggöra en snab
Page 82 and 83: Resultat måste tolkas med försikt
Page 84: En permanent projektgrupp Avsikten
Page 87 and 88:
Hedman, Lowe och Jan Trost, Riskkom
Page 89 and 90:
Elektroniska kallor Beder, Sharon o
Page 91 and 92:
Tyckte du att informationen stämde
Page 93:
OM JA! Gjorde du något åt det? I
show all

Att kommunicera risker - Myndigheten för samhällsskydd och ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?