Att kommunicera risker - Myndigheten för samhällsskydd och ...

Två steg ger både djup och bredd
Hur skall då genomföras? Vår kunskap om kommu-
nikationsprocesser på riskområdet är generellt så begränsad att det förefaller
viktigt att gå mycket systematiskt tillväga när det gäller att samla in data om
målgrupperna- Det betyder att försöka samla in data via personliga inter-
vjuer med ett begränsat antal person för att därefter vända sig till ett större
urval för att G deras uppfattning i de frågor, som den första studien har visat
vara intressanta inledningsvis.
En kvalitativ ansats
Vid en tidpunkt, när kunskapen är relativt begränsad vad gäller allmänhetens
erfarenheter av och attityder till risksituationer samt beteenden i
nödsituationer och vilka faktorer som styr dessa variabler, h s det anledning
att på olika sätt försöka satta sig in i hur människor funderar och
resonerar kring risker i samhället. Är "risker" centrala fiågor för människor?
Är det något de diskuterar ofta eller mindre ofta med sin omgivning? Om de
diskuterar sådana saker, med vilka är det de för en dialog? Frågor av de här
slaget är svåra att få svar på, om man inte agnar varje sagesman relativt stor
uppmärksamhet, dvs att man låter var och en fi prata förhållandevis fiitt om
sådana här fenomen, dvs utan alltfar långtgående styrning.66 Det antyder att
den första typen av studier som bör företas inom området riskkommunikation,
dvs innan man vet mer om hur det egentligen ser ut, iir en form av
kvalitativa studier6', där försök görs att gå på djupet och verkligen penetrera
'' Ordet "förundersökning" används ibland med tv3 olika innebörder. I det ena fallet avses
närmast en pilotundersökning för att testa itagor och fi.ageformulär, dvs en undersökning
som föregår en större, bredare upplagd studie. I det andra fallet avses en självständig
undersökning som genomförs före en informationskampanj och som är avsedd att ligga till
underlag för kampanjen i Mga. Det är i den meningen begreppet används i det här
sammanhanget. Begreppet "förundersökning7' antyder att det ocksa finns en
"efterundersökning". S3 behöver inte vara fallet, men utan en sadan är det svårt att avgöra
om kampanjen har varit lyckad eller inte.
'' Covelle, et al, säger att "do not make assurnptions about what people know, think, or
want done about risks. Take the time to fmd out what people are thinking: use techniques
such as interviews, focus groups, and surveys." (Covello, Vincent, T., Sandman, Peter, M.,
and Paul Slovic, Risk Communication, Risk Statistics, and Risk Comparisons: A Manual for
Plant Managers. Chemical Manufacturers Association. Washington D.C. 1988. Sid 4.)
67 Om undersökningen skall genomföras av den egna organisationen rekommenderas n3gra
relativt enkla handböcker i kvalitativ metod, som exempelvis Svensson, Per-Gunnar och
Bengt Starrin (red), Kvalitativa studier i teori och praktik Studentlitteratur. Lund. 1996
(262 sid.); Trost, Jan, Kvalitativa intervjuer. Studentlitteratur. Lund. 1993. (81 sid.)
Inom den samhällsvetenskapliga forskningen skiljer man ofta mellan kvalitativ och
kvantitativ forskningsinriktning och avser vanligtvis datainsamlingsmetoden. Kvalitativa
intervjuer, som inte är standardiserade och strukturerade, görs för att undersöka, upptäcka
och förstå n3got som man inte kmer s3 bra. Det galler att komma p3 faktorer och
egenskaper som är viktiga för att förklara variationer hos det studerade fenomenet.
Kvantitativa intervjuer, dvs standardiserade m or och frageformul& används för att möta
egenheter som redan är kända hos ett objekt. Syftet med den här typen av intervjuer är
vanligtvis att undersöka hur olika variabler fördelar sig i en population (se exempelvis
Starrin, Bengt och Renck, Barbro, "Den kvalitativa intervjun" i Svensson, Per-Gunnar och
Bengt Starrin (red), Kvalitativa studier i teori och praktik. Studentlitteratur. Lund. 1996.
Sid 53.)