Att kommunicera risker - Myndigheten för samhällsskydd och ...
Att kommunicera risker - Myndigheten för samhällsskydd och ...
Att kommunicera risker - Myndigheten för samhällsskydd och ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Det är viktigt att allmänheten uppfattar projektledningen som seriös, framfor<br />
allt när det galler engagemanget i problemet. Det betyder att det är mycket<br />
viktigt <strong>för</strong> informationsledningen att lyssna <strong>och</strong> reagera på allmänhetens<br />
reaktioner på kampanjen. Förmodligen är det viktigare än att utforma de<br />
enskilda meddelandena i kampanjen på ett korrekt satt. I sjalva kornmunika-<br />
tionen är det dock viktigt att <strong>för</strong>söka anpassa utformningen av budskapen till<br />
mottagargruppen i den mån det är möjligt. Projektledningen bör inte<br />
använda uttryck eller ett språk, som det finns anledning misstänka att<br />
mottagargruppen inte <strong>för</strong>står klart <strong>och</strong> tydligt, dvs den bör undvika uttryck<br />
som på minsta satt kan tänkas miss<strong>för</strong>stås av mottagaren.<br />
Det är också viktigt att tänka på att information riktad till en målgrupp<br />
mycket val kan nå andra målgrupper <strong>och</strong> dar<strong>för</strong> måste vara a assad så att<br />
de icke tänkta målgrupperna inte berörs illa av informationen' Det betyder<br />
att det som kan <strong>för</strong>efalla ge kortsiktiga informationsvinster kan visa sig vara<br />
<strong>för</strong>ödande <strong>för</strong> trovärdigheten på lite längre sikt.<br />
Val av kanaler<br />
Vad skall man tanka på när man väljer informationsvagar? Vilka är de bästa<br />
kanalerna under vissa givna fönitsattningar? Svaren på dessa frågor varierar<br />
en del beroende på vilken målgruppen är. För den informationsansvariga<br />
gäller det exempelvis att tänka igenom vilken teknisk utrustning <strong>för</strong> att ta<br />
emot meddelanden olika målgrupper kan tänkas ha. Även om det i dag talas<br />
mycket om den nya informationsteknologin <strong>och</strong> möjligheterna att utnyttja<br />
den for olika ändamål, måste vi dock konstatera att det fortfarande är en<br />
minoritet av svenska folket som har tillgång till datorer i hemmen <strong>och</strong> att det<br />
är en <strong>för</strong>svinnande liten del, om än växande, som utnyttjar dess kapacitet,<br />
exempelvis i form av att leta information på Internet, fullt ut.<br />
En speciell fråga i sammanhanget är om <strong>och</strong>, i sådana fall hur, mass-<br />
medierna kan användas i olika riskkommunikationssammanhang? Medierna<br />
är intressanta ur flera aspekter. De tillhör de vardagen <strong>för</strong> de flesta<br />
människor, dvs några skaffar sig information genom någon form av media<br />
varje dag. Det innebär att det är möjligt att nå en stor grupp av människor<br />
via olika massmedier. Troligtvis har också läsare, tittare <strong>och</strong> lyssnare stort<br />
<strong>för</strong>troende for just sitt "eget" medium. Informationsspridning via<br />
massmedier kan vara ett satt att kostnadsminimera informationsbudgeten<br />
<strong>och</strong> att öka informationens trovärdighet. <strong>Att</strong> fi ut meddelanden via<br />
exempelvis lokala medier kan vara mycket värt, om alternativet skulle vara<br />
att köpa annonsplats.<br />
89 Det anses exempelvis att rederiaktiebolaget Nordström&Thulin gjorde ett avsevärt<br />
misstag, när bolaget som <strong>för</strong>sta informationsinsats efter bilfajan Estonias <strong>för</strong>lisning<br />
lämnade ett meddelande till den svenska börsen att bolaget inte skulle lida nAgon<br />
ekonomisk skada av olyckan. Det meddelandet uppfattades av ekonomijournalistema p&<br />
vissa medier, som <strong>för</strong>de informationen vidare till andra reportrar. Informationen tokades<br />
som att tigarna till rederiet enbart eller i varje fall i fdrsta hand var intresserade av att<br />
informera sina aktietigare via börsen än exempelvis anhöriga <strong>och</strong> andra nära relaterade till<br />
olyckan. Detta kom <strong>för</strong>modligen att ligga <strong>för</strong>etaget till last under hela den efterföljande<br />
diskussionen om bl a fiagan om vem som var ansvarig <strong>för</strong> sjtilva katastrofen.