TROVÄRDIGHET - Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
TROVÄRDIGHET - Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
TROVÄRDIGHET - Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Syfte <strong>och</strong> upplägg<br />
Denna studie har ambitionen att utreda det<br />
komplexa begreppet trovärdighet, som är en<br />
<strong>för</strong>utsättning <strong>för</strong> <strong>för</strong>troende, <strong>för</strong>eslå vidare<br />
forskning inom området <strong>för</strong>troende, trovärdighet,<br />
risk- <strong>och</strong> kriskommunikation, 3 samt<br />
inte minst viktigt, ge en del ganska handfasta<br />
råd i konsten att kommunicera så att trovärdigheten<br />
stärks.<br />
Utgångspunkten <strong>för</strong> arbetet är det retoriska<br />
begreppet etos, modellen <strong>för</strong> studien är retoriken.<br />
Redan under antiken hade man nämligen<br />
helt klart <strong>för</strong> sig att kommunikation <strong>och</strong><br />
påverkan inte alls bara var en fråga om rationalitet.<br />
Antikens talare hade insett att den<br />
känslomässiga aspekten var synnerligen väsentlig<br />
<strong>för</strong> en lyckad kommunikation.<br />
I resonemangen i de <strong>för</strong>sta avsnitten är<br />
utgångspunkten hela tiden en enskild talare<br />
som står in<strong>för</strong> en grupp av lyssnare, som han<br />
vill påverka (en retorisk situation). Men det är<br />
ytterst viktigt att poängtera att det är möjligt<br />
att generalisera denna kommunikativa mikronivå<br />
till en makronivå. De principer som diskuteras<br />
är således användbara <strong>och</strong> relevanta<br />
på organisationsnivå <strong>och</strong> på nivån samhällskommunikation.<br />
Eftersom kommunikationen<br />
även via massmedierna i vår tid blir allt mer<br />
personlig (se Hedquist 1998a), kan man i<br />
många fall se att en enskild <strong>för</strong>eträdare <strong>för</strong> en<br />
organisation står som representant <strong>för</strong> hela<br />
organisationen. En icke trovärdig talesman <strong>för</strong><br />
en organisation kommer alltså att skada hela<br />
organisationens trovärdighet. Men det finns<br />
också allmänna principer <strong>för</strong> trovärdighet som<br />
kan appliceras på en organisations hela informationspolicy<br />
på ett mera opersonligt plan.<br />
Underlag till studien har <strong>för</strong>stås hämtats<br />
från vetenskapliga undersökningar, men även<br />
material ur dagstidningar, där ordet trovärdig<br />
har <strong>för</strong>ekommit i skilda sammanhang, har<br />
8<br />
utnyttjats. Ur användningen av ordet trovärdighet<br />
i medierna kan man hämta en hel del<br />
information om vad begreppet står <strong>för</strong>. Det<br />
har dessutom känts viktigt att <strong>för</strong>ankra de<br />
modeller som återfinns i trovärdighetsforskningen<br />
med exempel ur den pågående debatten<br />
om trovärdighet i medierna. Någon regelmässig<br />
avsökning av alla <strong>för</strong>ekomster under<br />
en viss tid <strong>och</strong> i vissa tidningar har dock inte<br />
gjorts, nedslagen är mera slumpmässiga.<br />
Rapporten disponeras på följande sätt:<br />
I denna <strong>för</strong>sta del presenteras den antika retoriska<br />
synen på etos-begreppet; i praktiken blir<br />
det en presentation av Aristoteles etosbegrepp.<br />
Dessutom presenteras en del tidigare<br />
forskning om trovärdighet <strong>och</strong> närbesläktade<br />
begrepp (till<strong>för</strong>litlighet, <strong>för</strong>troende <strong>och</strong> tillit).<br />
En modell presenteras <strong>för</strong> hur dessa närbesläktade<br />
begrepp kan tänkas vara relaterade.<br />
I en andra del presenteras viktiga faktorer<br />
som konstituerar begreppet trovärdighet, belysta<br />
med exempel från den svenska debatten.<br />
Här ges också en del praktiska råd <strong>för</strong> hur en<br />
talare ska kunna <strong>för</strong>bättra sin trovärdighet.<br />
Varje delavsnitt avslutas med en kort sammanfattning<br />
som fram<strong>för</strong> allt tar fasta på rekommendationer<br />
<strong>för</strong> en trovärdig kommunikation.<br />
I en avslutande del diskuteras relationen<br />
mellan trovärdighet hos en talare, mikronivån,<br />
<strong>och</strong> trovärdigheten hos en organisation,<br />
makronivån. Dessutom diskuteras åter relationen<br />
mellan trovärdighet <strong>och</strong> <strong>för</strong>troende.<br />
Här presenteras också en checklista <strong>för</strong> talare<br />
som söker trovärdighet. Avslutningsvis definieras<br />
en del forskningsuppslag.<br />
Aristoteles syn på trovärdigheten<br />
Aristoteles, som var elev till Platon, var anti-<br />
kens kanske främste retoriklärare <strong>och</strong> skrev<br />
en mycket uppmärksammad lärobok i retorik<br />
som fortfarande studeras. Aristoteles betydel-<br />
3) Med kris avses i detta sammanhang i fortsättningen allvarligare samhällsstörningar på såväl nationell, regional som lokal<br />
nivå.