Myten om den kommunala maten.pdf - Nybro kommun

More documents

Recommendations

Info

Andelen skolor som startar lunchserveringen före kl.11.00 Nybro Åstorp Osby Hörby Östra Göinge Procent av totala antalet 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % förskolor Procent av totala antalet skolor 29 % 14 % 83 % 24 % 71 % Schemaläggning från rektorerna påverkar när skolorna måste öppna matsalarna. Ibland schemaläggs för många elever samtidigt för lunch, vilket gör att det blir en stökig miljö. Det bästa hade varit om lunchen hade schemalagts på samma sätt som en vanlig lektion och inte med en rast inplanerad direkt före lunch eftersom eleverna vill börja med att äta. Problemet tenderar att bli större desto äldre barnen är eftersom eleverna då inte längre äter klassvis tillsammans med sin mentor. Det finns tendenser som visar på att eleverna kastar mer mat de dagar det är hög tillströmning till matsalen under kort tid. Kommunernas kommentarer: Nybro Det är stor variation på schemaläggning av lunchraster på de olika skolorna. Åstorp Rektorerna ansvarar för mottagningsköken i förskolan och skolan. Det är idag endast en skolrestaurang som öppnar före kl. 11. Osby De flesta skolorna serverar lunch före kl. 11. Kokerskorna har idag ingen möjlighet att påverka schemaläggningen. De elever som äter tidigast äter redan 10.30. Hörby En anledning att någon skolas elever börjar äta skollunch innan kl. 11.00 är att få busstiderna för hemresan att fungera. Östra Göinge Alla skolor utom en startar lunchserveringen före kl. 11. Kökspersonalen har idag mycket liten möjlighet att påverka schemaläggningen vilket medför att det är svårt att tillgodose behov av nylagad mat, sittplatser, rent och snyggt mm när det kommer för många elever samtidigt. De elever som äter tidigast äter redan kl.10.40. 5.5 Upplevs ljudnivån i matsalen som störande? Syftet med denna fråga är att få en bild av hur många elever som störs av buller i måltidssituationerna. Matsalen är en del av både elevers och anställdas arbetsmiljö. Ur riktlinjerna: ”Maten i skolan är en viktig del av arbetsmiljön och en grund för lärande, utveckling och hälsa. Stress och buller i matsalen, utanförskap, bråk och mobbing kan medföra att någon elev inte vill äta i matsalen. Detta är ett arbetsmiljöproblem som bör uppmärksammas.” 22
Andel förskolor/skolor som upplever ljudnivån i matsalen som störande Nybro Åstorp Osby Hörby Östra Göinge Procent av totala antalet 17 % 14 % 0 % 20 % 20 % förskolor Procent av totala antalet skolor 43 % 57 % 80 % 55 % 71 % Kommunernas kommentarer: Nybro Mätningar av ljudnivån visar att den höga ljudnivån kommer från matgästernas prat och skrapet av stolar och tallrikar. Vi har i flera matsalar ett ”öra” uppsatt som mäter ljudnivån. Några av lågstadierna har även satt plastmattor på borden för att minska ljudnivån. Osby Många elever i Osby klagar över den höga ljudnivån. Därför har akustiktak installerats på Parkskolan och flera skolor kommer att få det i sina matsalar. Östra Göinge Tidigare mätningar av ljudmiljön i skolmatsalarna visar att mesta ljuden orsakas av matgästernas prat. Insatser med akustikdämpande åtgärder har gjorts i flera matsalar. När för många elever släpps in samtidigt i matsalen uppstår högre ljudnivå. I förskolan kan man fundera på hur lokaler och möbler är utformade, om det behövs förbättringar och om barngrupperna har blivit större. 5.6 Finns det två maträtter att välja mellan på matsedeln? Syftet med denna fråga, gällande skolan, är att se hur många som följer riktlinjerna för ”Bra mat i skolan”. För Särskilda boenden är syftet att se hur många som lever upp till högsta ”poäng” gällande en fråga i Socialstyrelsens årliga brukarundersökning. Ur riktlinjerna: ”Rektor kan arbeta med bra matvanor genom att se till att det till lunch erbjuds minst två rätter och ett vegetariskt alternativ.” Andelen skolor och särskilda boenden som kan välja mellan två maträtter Nybro Åstorp Osby Hörby Östra Göinge Procent av totala anta- 0 % 0 % 0 % 0 % 14 % let skolor Procent av totala antalet särskilda boenden 0 % 0 % 0 % 0 % 33 % Med en välplanerad lunchmatsedel med valmöjlighet mellan minst två lunchrätter, kan antalet s.k. minuskoster inom särskilt boende minskas kraftigt. I samtliga kommuner har man dock möjlighet att önska annan mat om man inte kan äta det som serveras enligt matsedeln. Med en välplanerad skollunchmatsedel, med valmöjlighet mellan minst två lunchrätter, tror vi att tallrikssvinnet kan minskas. 23
Page 1 and 2: Myten om Den kommunala maten Nätve
Page 3 and 4: 1. Bakgrund Jämförelseprojektet b
Page 5 and 6: 2. Sammanfattning Nätverket Julia
Page 7 and 8: 3. Hur produceras maten? 3.1 Andel
Page 9 and 10: Antal referensportioner per normal
Page 11 and 12: Osby Osby kommun har ingen kostchef
Page 13 and 14: inte gjorts. I samarbete mellan ver
Page 15 and 16: Föreläsningar om ekologisk mat ha
Page 17 and 18: Kommunernas kommentarer: Nybro Kök
Page 19 and 20: 5. Inflytande Möjligheten till inf
Page 21: 5.3 Serveras det dagligen enbart l
Page 25 and 26: 6. Kostnader I denna del har fokus
Page 27 and 28: med kök/städ. Osby I Äldreomsorg
Page 29 and 30: 8. Vad tycker eleverna om maten? N
Page 31 and 32: 9. Vad tycker hemtjänsttagarna om
Page 33 and 34: 10. Slutkommentarer från de deltag
Page 35 and 36: I alla kommunerna ger de äldre ele
Page 37 and 38: ÅSTORPS KOMMUN Äldreboenden Motta
Page 39 and 40: Kökens namn Typ av hantering 1 Has
Page 41 and 42: BROBY LINDGÅRDEN TK 435 lunch BROB
Page 43 and 44: Resultat enkätundersökning grunds
Page 45: Resultat enkätundersökning hemtj

Myten om den kommunala maten.pdf - Nybro kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?