Materialkatalog 2, 2007-2008 - Sida

Del av artikel ur Nerikes Allehanda 8 juni 2003
Örebroare på vandring för kaffeskörden
REGNET HAR ÖST under natten och det
har varit svårt att sova.
Vi har vaknat tidigt på morgonen av
tupparnas galande och ett barns hjärtskärande
skrik.
Är det öronen som värker eller är det
hunger? En stund senare står vi utanför
handelsboden. Vi har bestämt möte med
Juan Lopez och hans fru Maria Garcia
och deras l7-årige son Roberto. Vi handlar
majsmjöl, socker, salt och svarta bönor.
Familjen Lopez är mayaindianer och
bor i byn Yalambojoch i norra Guatemala.
De har en egen kaffeodling i
regnskogen ett stycke från byn, alldeles
invid mexikanska gränsen. Dit ska vi
vandra för att plocka kaffe.
Fukten efter nattens häftiga regn stiger
uppåt. Det blir varmare längre fram
på förmiddagen. Vegetationen blir allt
tätare. Här och där skymtar bananörter
med mogna frukter. Fåglarna sjunger
men syns inte till i det täta buskaget.
Vi vandrar från byn, som ligger i 600
meter över havet. Efter några timmar siktar
vi lagunen Yolnabaj. Den skiftar i blågrönt
och ligger som en spegel mitt i
djungeln. Nu är vi nere på 1000 meters
höjd, här finns de bästa förutsättningar för
ett bra kaffe.
JUAN HAR GÖMT balsastockar vid stranden
och vi hjälps åt att surra fast dem fem
och fem till flottar. Vi skjuter ut dem i lagunen
och sätter oss tillrätta med ryggsäckarna
mellan oss. Det är alldeles stilla i
luften.
En dryg timme senare har Juan och hans
son Roberto tagit oss över till andra sidan
och vi landar mjukt på stranden. Djungeln
tätnar allt mer och nu tar Juan täten. Han
får användning för sin långa och breda
machete. Plötsligt öppnar sig vegetationen
och familjens skärmtak dyker upp - ett
plåttak som står på stockar över ett stampat
jordgolv.
- Här har mina förfäder odlat majs och
bönor generationer tillbaka, ja, i alla fall
de senaste hundra åren. Nu odlar vi kaffe
här i stället, berättar Juan. Marken är
mycket bra för det, den är varm och fuktig.
Här är aldrig frost.
Så fort vi kommer fram börjar sysslorna.
Maria sätter igång med att baka
tortillas på en bit plåt över den öppna elden
och några av oss hämtar vatten i floden.
För sex år sedan planterade Juan kaffebuskarna
och valde sorten "Bourbon". De
ger första skörden efter tre år.
Han utrustar oss med varsin flätad korg
som fästs med ett rep runt midjan. Ute i
djungeln plockar vi buske i efter buske.
Röda och orange bönor, Juan själv plockar
de omogna gröna. Efter en timmes arbete
har vi kanske fått ihop bortåt 4000 kaf-
När kaffedofterna sprider sig i köket,
har du kanske precis lagt sista handen
vid de bönor familjen Lopez drivit upp i
den lilla byn Yalambojoch i Guatemala.
De är mayaindianer och kaffeodlare,
och när de tre örebrolärarna
Christer Blohm, Kerstin Göras och
Gunilla Muhr reste till Guatemala för
att delta i ett Sida-projekt, gästade de
den stora familjen och deras odlingar.
JUAN OCH MARIA är båda 54 år och
stolta föräldrar till tolv barn i åldrarna 7-
35 år. Alla är ovanligt nog fortfarande i livet
och flera av dem bor alltjämt hemma,
liksom en del av de sexton barnbarnen.
Det är trångt i familjens boningshus. När
vi tittar in finns där bara fyra träbritsar.
Kanske är det så att några av dem sover i
kokhuset, där maten lagas och det ständigt
är rökigt. Hönsen och hundarna lever
nära.
Juan själv har gått två år i skolan och
kan knappt skriva. Maria är analfabet, vilket
är särskilt vanligt bland den äldre generationen
mayaindianer. Däremot har
alla barn i familjen utom den äldsta sonen
gått sex år i skolan, där de lärt sig läsa,
skriva, räkna och spanska. Till vardags
pratar de indianspråket chuj. Juan och
Maria hade önskat att alla barn skulle fått
möjlighet att studera vidare, men pengarna
har inte räckt till.
När familjen Lopez har lagt sista handen
vid bönorna och förhoppningsvis fått
det mesta sålt, tar andra krafter vid. Deras
kaffe blir snart en vara på världsmarknaden,
en väl så viktig. Näst olja är kaffet, i
penningvärde räknat, den största handelsvaran
i världen.
PÅ DE STORA råvarubörserna i New
fefrukter, vilket skulle räcka till ett kilo York och London byter råkaffet ägare.
färdigmalet kaffe.
Priserna varierar kraftigt beroende på
Nu ska det röda, köttiga skalet bort och frost, naturkatastrofer, torka, politiska be-
strax har Juan plockat fram sin kvarn ur slut och spekulation. Philip Moms och
ett gömsle i skogen. l den skiljs själva kaf- Nestlé är de största aktörerna i den här
febönorna från sitt hölje.
branschen. Det är också dessa bolag som
äger de stora svenska rosterierna, Zoéga i
MARIA HAR FÖRBERETT vår middag. Helsingborg och Gevalia i Gävle. Där-
Juan hugger ner en bananstock, pacaya, emot är det välkända Löfbergs Lila i
några citrusfrukter och trädtomater. Karlstad fortfarande ett svenskägt familje-
Klockan närmar sig sju och här faller företag.
mörkret väldigt fort. Innan dess hinner vi Varje rosteri och varje sort har sin egen
ut i skogen för att plocka ner de torra ba- blandning, röstning och kvalitetskontroll
nanblad som ska bli vår sovplats för nat- där man bedömer smak, lukt och färg. Det
ten.
är i det här skedet som man på Löfbergs
Nästa morgon bär det av tillbaka ner "kryddar" några av sina blandningar med
mot lagunen. Där sköljer vi kaffebönorna kaffe från just Guatemala.
innan vi åter flottas över i vattnet.
Nu blir kaffet kaffe. Vid röstningen bil-
Vägen tillbaka blir lång och mödo sam.
das och frigörs de ämnen som ger kaffet
Det är hett och det går brant uppför och de
dess arom och fyllighet, vattnet avdunstar,
blöta kaffebönorna väger en del. Tillbaka
bönorna blir spröda och utvidgar sig.
i byn måste kaffebönorna torka och vi
Rostas kaffet för mycket avdunstar en del
breder ut dem på gårdsplanen. Har famil-
av oljorna, medan andra bränns. Det blir
jen tur med vädret så går det på en vecka.
då en bitter och frän smak utan arom och
I år har jag haft svårt att få mitt kaffe fyllighet. Rostas kaffet däremot för lite
sålt. Uppköparna från Huehuetenango har utvecklas inte alla oljor och kaffet blir för
inte varit här på länge. Det finns tillräck- svagt.
ligt med kaffe på andra ställen i landet
Nu är det inte långt tills dess att den så
och hit tar det nio timmar att ta sig. Upp-
eftertraktade koppen kaffe hamnar på vårt
köparna vet också att det står kaffe lite här
fikabord. När vi fyller vår kaffekopp så
och där och bjuder lågt, säger Juan.
måhända finns där en eller annan böna
Han har fortfarande halva årsskörden i från familjen Lopez lilla odling djupt inne
säckar hemma på gården. Skulle han få i djungeln i Guatemala.
allt sålt i år, 675 kilo, skulle han få 5000
quetzales och på det ska han försörja hela
sin familj.
TEXT OCH BILD: CHRISTER BLOHM
och KERSTIN GÖRAS
85