4 § Uppgiften inom den grundläggande utbildningen

UTBILDNINGSSTYRELSEN 19.12.2002
GRUNDER FÖR LÄROPLANEN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN SOM
ENLIGT UTBILDNINGSSTYRELSENS BESLUT SKALL FÖLJAS VID
FÖRSÖKSVERKSAMHETEN 2003−04
Kapitel 1 Läroplanen
1 § Läroplanens utformning
2 § Läroplanens innehåll
Kapitel 2 Utgångspunkterna för att anordna undervisningen
3 § Värdegrunden inom den grundläggande utbildningen
4 § Uppgiften inom den grundläggande utbildningen
5 § Strukturen inom den grundläggande utbildningen
Kapitel 3 Utgångspunkterna för att genomföra undervisningen
6 § Synen på kunskap och lärande
7 § Den pedagogiska miljön
8 § Arbetsmetoder
Kapitel 4 Undervisningens mål och centrala innehåll
9 § Integrering och temaområden
10 § Studier i olika modersmål och det andra inhemska språket
11 § Modersmål och litteratur
Svenska som modersmål
Finska som modersmål (äidinkieli)
Samiska som modersmål (eatnigiella)
Romani som modersmål
Teckenspråk som modersmål
Modersmål för elever med invandrarbakgrund
Svenska som andraspråk
Finska som andraspråk (suomi toisena kielenä)
Finska för samisktalande barn
Svenska för teckenspråkiga barn
Finska för teckenspråkiga barn (suomi viittomakielisille)
12 § Det andra inhemska språket
Finska
Svenska (ruotsi)
13 § Främmande språk
14 § Matematik
15 § Miljö- och naturkunskap
16 § Biologi och geografi
17 § Fysik och kemi
18 § Hälsokunskap

19 § Religion
Den evangelisk-lutherska religionen
Den ortodoxa religionen
Övriga religioner
20 § Livsåskådningskunskap
21 § Historia
22 § Samhällslära
23 § Musik
24 § Bildkonst
25 § Slöjd
26 § Gymnastik
27 § Huslig ekonomi
28 § Valfria ämnen
29 § Elevhandledning
Kapitel 5 Allmänt stöd för studierna
30 § Samarbetet mellan hem och skola
31 § Plan för elevens lärande
32 § Anordnande av handledning
33 § Stödundervisning
34 § Elevvård
35 § Klubbverksamhet
Kapitel 6 Undervisning av elever i behov av särskilt stöd
36 § Olika former av stöd
37 § Specialundervisning på deltid
38 § Undervisning av elever som tagits in eller överförts
till specialundervisning
39 § Individuell plan för hur undervisningen skall ordnas
40 § Undervisning per verksamhetsområde
Kapitel 7 Elevbedömningen
41 § Bedömningen under studiernas gång
42 § Elevens självvärdering
43 § Profil för goda kunskaper
44 § Betyg
45 § Slutbedömning
Kapitel 8 Undervisning för olika språk- och kulturgrupper
46 § Samer
47 § Romer
48 § Elever med teckenspråk som modersmål
49 § Elever med invandrarbakgrund

Kapitel 9 Undervisning i enlighet med en särskild undervisningsuppgift och undervisning
enligt ett särskilt pedagogiskt system eller en särskild princip
50 § Undervisning på främmande språk
och svenskt eller finskt språkbad
51 § Nationella språkskolor
52 § Internationella språkskolor
53 § Steinerskolor
Bilagor Bilaga 1. Typbokstäver, siffror och matematiska tecken
Bilaga 2. Allmäneuropeisk referensram för undervisning och inlärning av språk
(CEF) och referensramens finländska tillämpning
Bilaga 3. Statsrådets förordning Nr 1435/2001
Bilaga 4. Utkast till grunderna för läroplanen för den undervisning som förbereder
för den grundläggande utbildningen.

Kapitel 1 Läroplanen
1 § Läroplanens utformning
Grunderna för läroplanen utgör en nationell ram när en läroplan görs upp på det lokala planet.
Utbildningsanordnaren ansvarar för att göra upp och utveckla läroplanen. I läroplanen preciseras de
mål och innehåll som fastställts i dessa grunder, liksom övriga aspekter som sammanhänger med
hur undervisningen skall anordnas. När läroplanen för den grundläggande utbildningen görs upp
skall förskoleundervisningens läroplan samt den grundläggande utbildningens enhetlighet beaktas,
liksom övriga kommunala beslut som angår barn, ungdomar och utbildning.
De riksomfattande och lokala beslut som gäller den grundläggande utbildningen bildar en helhet
som utgör fundamentet för den grundläggande utbildningen. Besluten är:
• lagen om grundläggande utbildning och förordningen om grundläggande utbildning
• statsrådets förordning om riksomfattande mål för utbildningen enligt lagen om grundläggande
utbildning och om timfördelning i den grundläggande utbildningen
• grunderna för förskolans läroplan och grunderna för läroplanen för den grundläggande
utbildningen
• en läroplan som godkänts av utbildningsanordnaren
• en årlig plan som utformas i enlighet med 9 § i förordningen om grundläggande utbildning.
Läraren skall i undervisningen följa den läroplan som utbildningsanordnaren fastställt.
Läroplanen kan göras upp så att den innehåller delar som utarbetats kommunvis, regionvis eller
skolvis i enlighet med vad utbildningsanordnaren beslutar. Elevens vårdnadshavare skall kunna
påverka i synnerhet den process där målen för fostran fastställs i läroplanen. Eleven kan också tas
med i arbetet med läroplanen.
2 § Läroplanens innehåll
I läroplanen skall åtminstone följande moment ingå i enlighet med vad anordnandet av utbildningen
förutsätter:
• en värdegrund och en verksamhetsidé
• allmänna mål för fostran och utbildning
• språkprogram
• den lokala timfördelning som skall följas
• en beskrivning av skolans verksamhetskultur
• eventuella tyngdpunktsområden i undervisningen
• genomförande av ämneshelheter
• undervisningens målsättningar och innehåll i skilda läroämnen årskursvis
• undervisning av valfria ämnen
• mål för elevens beteende
• samarbete med förskoleundervisningen och övrig grundläggande utbildning
• samarbete med hemmen
• samarbete med andra instanser
• en plan för anordnande av elevvård och samarbete i anslutning till den
• principer för utformande av plan för elevens lärande

• handledningsverksamhet som stöd för studierna och en plan för anordnande av praktisk
arbetslivsorientering
• anordnande av klubbverksamhet
• anordnande av elevhandledning
• undervisning av elever i behov av särskilt stöd
• undervisning av elever från olika språkliga och kulturella miljöer
• bedömning av eleven med utgångspunkt i profiler för elevens goda kunskaper
• principer för studiegången
• betyg
• IT-strategi
• fortgående utveckling och utvärdering av verksamheten.
Kapitel 2 Utgångspunkterna för att anordna undervisningen
3 § Värdegrunden inom den grundläggande utbildningen
De mänskliga rättigheterna, alla människors lika värde, demokrati, en vilja att bevara naturens
mångfald och omgivningens livsduglighet samt tolerans och vilja att slå vakt om den kulturella
mångfalden är de värden som den grundläggande utbildningen skall gestalta och förmedla. Den
skall också främja social gemenskap, ansvarskänsla och respekt för individens fri- och rättigheter.
Grunden för undervisningen är den finländska kulturen som har formats i växelverkan mellan den
specifikt finländska, den nordiska och den europeiska kulturen. I undervisningen skall de nationella
och lokala särdragen beaktas, liksom nationalspråken, de två folkkyrkorna, samekulturen och de
övriga nationella minoriteterna. Den finländska kulturen blir i dag allt mångsidigare tack vare
invandrare från olika kulturer. Undervisningen skall vara ett stöd då elevens kulturella och unika
egenart formas. Undervisningen skall även stödja elevens delaktighet i det finska samhället och i en
värld som globaliseras. Skolan skall också främja tolerans och förståelse för andra människor och
kulturer.
I den grundläggande utbildningen skall undervisningen i de olika läroämnena vara ideologiskt
obunden och icke-konfessionell med undantag av undervisningen i religion.
I den lokala läroplanen för den grundläggande utbildningen skall de värden som ligger till grund för
undervisningen preciseras. Dessa värden skall överföras till målen och innehållet i undervisningen
samt till den dagliga verksamheten.
4 § Uppgiften inom den grundläggande utbildningen
Den grundläggande utbildningen är en del av grundtryggheten inom utbildningen. Den har till
uppgift att både fostra och utbilda barn och unga. Den grundläggande utbildningen skall å ena sidan
erbjuda individen en möjlighet att skaffa sig allmänbildning och att fullgöra sin läroplikt och å
andra sidan ge samhället ett medel att utveckla sitt kulturella kapital. Dessutom skall den
grundläggande utbildningen utöka den sociala gemenskapen och jämlikheten.
Den grundläggande utbildningen skall ge eleven möjlighet till en mångsidig tillväxt, till lärande och
till att utveckla en sund självkänsla så att han eller hon kan skaffa sig de kunskaper och färdigheter
som behövs i livet. Eleven skall få beredskap för fortsatta studier och som aktiv medborgare

utveckla det demokratiska samhället. Den grundläggande utbildningen skall dessutom stödja varje
elevs språkliga och kulturella identitet och modersmålsutveckling. Syftet är också att väcka lust till
livslångt lärande.
Uppgiften inom den grundläggande utbildningen är att säkerställa samhällets kontinuitet och bygga
en framtid. Den grundläggande utbildningen skall överföra kulturarvet från en generation till en
annan, bidra till att kunskapen i samhället ökar samt sprida kunskap om de värden och handlingssätt
som bildar samhällets grundpelare. Dess uppgift är också att utveckla analytisk omdömesförmåga,
att skapa nya kulturtraditioner samt att utveckla nya sätt att tänka och handla.
I undervisningen i årskurserna 1−2 skall den beredskap som förskoleverksamheten, i synnerhet
förskoleundervisningen gett beaktas. Förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen
skall tillsammans utgöra en sammanhängande och logisk helhet. Speciellt undervisningen i de lägre
årskurserna har som uppgift att utveckla beredskapen för arbete och lärande under senare år.
Årskurserna 8−9 utgör slutskedet i den grundläggande utbildningen och har som uppgift att också
vägleda eleven till fortsatta studier och att utveckla färdigheter som behövs i samhället och i
arbetslivet.
5 § Strukturen inom den grundläggande utbildningen
Den grundläggande utbildningen är läroplansmässigt en sammanhängande helhet. Målen för
undervisningen och de centrala innehållen fastställs i läroplansgrunderna enligt läroämne eller
ämnesgrupp för etapperna mellan etappmålen enligt timfördelningen (F 1435/20.12.2001, 6 §). Som
avslutning på varje etapp har en profil för elevens goda kunskaper och färdigheter (43 §) uppgjorts. I
den läroplan som utbildningsanordnaren godkänner bestäms om timfördelningen samt om målen för
utbildningen och utbildningens innehåll årskursvis utgående från statsrådets förordning och grunderna
för läroplanen.
Om det i läroplanen har bestämts att eleven kan gå vidare enligt ett eget studieprogram i stället för
att studera enligt en lärokurs indelad i årskurser fastställs timfördelningen samt målen för och
innehållet i undervisningen för studiehelheterna. Studiehelheterna bildas utgående från de av statsrådet
fastställda etapperna för läroämnena och ämnesgrupperna. Etapperna kan vid behov uppdelas i två eller
flera avsnitt som också kan sammanslås till integrerade studiehelheter mellan olika läroämnen och
ämnesgrupper. I läroplanen skall bestämmas vilka avsnitt eller studiehelheter som är obligatoriska och
vilka som är valfria för eleven.
Ifall antalet veckotimmar i några läroämnen på en sammansatt klass blir olika i olika årskurser kan
årsveckotimmarna i dessa läroämnen också indelas i avsnitt och undervisningstimmarna i dem på så
sätt fördelas jämnt.
Kapitel 3 Utgångspunkterna för att genomföra undervisningen
6 § Synen på kunskap och lärande
Som grund för föreliggande nationella läroplansgrunder ligger den inlärningssyn som ser lärandet
som en individuell och social process under vilken kunskaper och färdigheter byggs upp och
förändras samtidigt som eleven får intryck av den omgivande kulturen. Lärandet skall ses som en
målmedveten studieprocess som äger rum i olika situationer, både självständigt och tillsammans

med andra i gruppen och med läraren. Lärandet handlar om att inhämta ny kunskap men även om
att tillägna sig inlärnings- och arbetssätt som redskap för ett livslångt lärande.
Lärandet skall vara en aktiv och målinriktad verksamhet, där eleverna utgående från sina tidigare
kunskapsstrukturer bearbetar och tolkar det material de skall lära sig. De allmänna principerna för
lärandet är desamma för alla, men inlärningen är för varje enskild elev beroende av dennes tidigare
kunskaper, motivation samt inlärnings- och arbetsmetoder. Den individuella inlärningen skall
stödjas genom en lärandeprocess som sker i social samverkan. Lärandet skall i alla dess former vara
en aktiv, målinriktad process där eleverna lär sig arbeta och lösa problem både självständigt och
tillsammans med andra. Inlärningen är situationsbunden och därför skall man fästa speciell vikt vid
att skapa en mångsidig pedagogisk miljö. Då eleverna inhämtar nya kunskaper öppnas nya
möjligheter att förstå den omgivande kulturen och dess betydelse samt att delta i
samhällsverksamhet.
7 § Den pedagogiska miljön
Med den pedagogiska miljön förstås den miljö som undervisningen försiggår i − en helhet som
består av fysiska och psykiska element. Till den fysiska pedagogiska miljön hör människorna, den
bebyggda miljön, samt naturen. Hit hör speciellt byggnader, lokaliteter och läromedel samt
närmiljön. Med den psykiska pedagogiska miljön avses kognitiva, emotionella och sociala element.
Den pedagogiska miljön skall såväl fysiskt som psykiskt vara trygg och trivsam och den skall stödja
elevens hälsa.
Den pedagogiska miljön bör formas så att den stöder elevens tillväxt och lärande. Den bör vara
estetiskt tilltalande. Studielokalerna och -redskapen skall kunna användas flexibelt så att de inspirerar
till användning av mångsidiga undervisningsmetoder och arbetssätt. Arbetsredskap och arbetsmaterial
samt bibliotekstjänster skall stå till elevens förfogande så att inlärningen kan ske aktivt och också
självständigt. Utrustningen i den pedagogiska miljön skall stödja eleven i hans eller hennes
utveckling till medlem av det moderna informationssamhället och ge eleven möjligheter att använda
datorer och annan medieteknik samt i mån av möjlighet informationsnätverk.
Den pedagogiska miljön skall stödja elevens inlärningsmotivation och nyfikenhet samt hans
eller hennes aktivitet, självstyrning och kreativitet. Den skall också stöda en växelverkan såväl
mellan läraren och eleven som mellan eleverna. Den pedagogiska miljön skall också främja elevens
bedömning av sin egen verksamhet. Målet är en atmosfär som är öppen, uppmuntrande, lugn och
positiv. Ansvaret för att upprätthålla en sådan atmosfär ligger såväl på eleven som på läraren.
Skolans verksamhetskultur har en betydande inverkan på den pedagogiska miljön. Med
verksamhetskultur avses den praktiska tolkningen av skolans uppgift att fostra och utbilda. Målet är
att skolans alla rutiner byggs upp så att de konsekvent stödjer skolan att nå de mål som uppställts
för fostrings- och utbildningsarbetet. Till verksamhetskulturen hör alla skolans officiella och
inofficiella regler, handlings- och beteendemodeller samt värderingar, principer och kriterier på
vilka kvaliteten på skolarbetet grundar sig. Verksamhetskulturen inverkar också på all verksamhet
utanför lektionerna, såsom fester, temadagar och olika evenemang och jippon.
8 § Arbetsmetoder
I undervisningen skall mångsidiga och ämnesspecifika arbetsmetoder användas med vars hjälp
elevens inlärning stöds och styrs. Arbetsmetodernas uppgift är att utveckla förmågan till inlärning,
tänkande och problemlösning, förmågan att arbeta och fungera socialt samt ett aktivt deltagande.
Arbetsmetoderna skall också ge möjligheter till skapande verksamhet, lek och upplevelser som
kännetecknar åldersgruppen.

Läraren väljer arbetsmetoderna. Lärarens uppgift är att undervisa och handleda elevernas
inlärning och arbete både individuellt och som grupp.
Grunderna för valet av arbetssätt är att de
• stimulerar viljan att lära sig
• beaktar att inlärningen är en målinriktad process
• aktiverar till målinriktat arbete
• främjar utvecklingen av en organiserad kunskapsstruktur
• utvecklar förmågan att skaffa sig, tillämpa och bedöma kunskap
• stöder den inlärning som sker i kommunikationen mellan eleverna
• främjar den sociala flexibiliteten och förmågan att samarbeta på ett konstruktivt sätt samt
att ta ansvar för andra
• utvecklar beredskapen att ta ansvar för och bedöma den egna inlärningen samt att få
respons för att reflektera över den egna verksamheten
• hjälper eleven att bli medveten om sin egen inlärning och om sina möjligheter att
påverka den
• utvecklar elevens inlärningsstrategier och förmåga att tillämpa dem i nya situationer.
Elevernas olika sätt att lära sig samt såväl skillnaderna mellan pojkars och flickors utveckling
som individuella skillnader i utveckling och bakgrund skall beaktas. Då undervisningen bedrivs i en
sammansatt klass eller integrerad med förskoleundervisningen bör de olika årskursernas mål och
särprägel beaktas.
Kapitel 4 Undervisningens mål och centrala innehåll
9 § Integrering och temaområden
Undervisningen kan vara ämnesindelad eller integrerad. Målet med en integrerad undervisning är
att lära ut förmågan att betrakta företeelser som helheter, förena tänkandet inom olika
vetenskapsgrenar och betona de allmänna målen för fostran och utbildning. Vid ämnesintegrering är
basfärdigheterna viktigare än enskilda ämnesområden.
Temaområdena är centrala tyngdpunktsområden inom skolans fostran och undervisning. Deras mål
och innehåll skall ingå i många läroämnen. De kan även beskrivas som teman som integrerar fostran
och undervisning. Genom dem svarar skolan på de utmaningar som möter eleven i dagens samhälle.
Temaområdena beskrivs allmänt i denna paragraf, men har även lyfts in i de olika läroämnena enligt
de synsätt som präglar läroämnet och på ett sätt som är lämpligt för elevens utvecklingsskede. Då
läroplanen utarbetas skall temaområdena synas i beskrivningen av läroämnena och skolans
verksamhetskultur.
1. ATT VÄXA SOM MÄNNISKA
Syftet med temaområdet Att växa som människa är att stödja elevens hela utveckling och
livsfärdighet. Målet är att skapa en uppväxtmiljö som å ena sidan stödjer utvecklingen av
individualiteten och en sund självkänsla och å andra sidan elevens utveckling som samhällsvarelse.

MÅL
Eleven skall lära sig
• att förstå sin fysiska, psykiska och sociala tillväxt och sin unika individualitet
• att bedöma det etiska i sitt handlande och att känna igen vad som är rätt och fel
• att se sin egen inlärningsstil och utveckla sig själv som lärande individ, dvs. som elev
• att verka som medlem i en gemenskap.
CENTRALT INNEHÅLL
• faktorer som inverkar på den fysiska, psykiska och sociala tillväxten, att identifiera och hantera
känslor
• rättvisa, jämlikhet mellan könen
• inlärningsfärdigheter och självutveckling
• att ta hänsyn till andra, rättigheter och skyldigheter i en grupp, olika samarbetsformer.
2. KULTURELL IDENTITET OCH INTERNATIONALISM
Syftet med temaområdet Kulturell identitet och internationalism är att hjälpa eleven att förstå den
finländska och den europeiska kulturidentitetens karaktär, att finna sin egen kulturidentitet och att
utveckla sin förmåga till växelverkan mellan olika kulturer och till internationalism.
MÅL
Eleven skall
• lära sig känna och uppskatta det egna andliga och materiella kulturarvet och lära sig betrakta
den finlandssvenska och finska kulturidentiteten som en del av en specifikt finsk, nordisk och
europeisk kultur
• lära sig förstå rötterna och mångsidigheten i den egna kulturen samt lära sig att se sin egen
generation som den som för kulturarvet vidare och utvecklar tidigare generationers levnadssätt
• bekanta sig med andra kulturer och livsåskådningar och få beredskap att fungera i ett
mångkulturellt samhälle och i internationellt samarbete
• få en uppfattning om faktorer som bidrar till kulturidentiteten och lära sig att förstå deras
betydelse för individen och samhället.
CENTRALT INNEHÅLL
• Den egna kulturen, hembygdens kultur, det finländska, det nordiska och det europeiska
• andra kulturer och kulturell mångfald
• mänskliga rättigheter och förutsättningar för förtroende mellan människogrupper och för ett
framgångsrikt samarbete
• internationalism inom olika livsområden och förmåga till internationell växelverkan
• betydelsen av seder och bruk.
3. KOMMUNIKATION OCH MEDIEKUNSKAP
Syftet med temaområdet Kommunikation och mediekunskap är att utveckla färdigheterna inom
detta område. De kommunikativa färdigheter som betonas är deltagande, växelverkan och
gemenskap samt förmåga att skaffa, analysera och välja ut information och kunna påverka i
samhället. Eleven skall studera mediekunskap både som informationsanvändare och -skapare.
MÅL

Eleven skall lära sig
• grundläggande färdigheter i kommunikation och att utvecklas till en mångsidig och ansvarsfull
kommunikatör och medieanvändare
• att tolka medier på ett analytiskt sätt och känna igen kommunikationens etiska och estetiska
värden
• kommunikation som kännetecknas av deltagande, interaktion och effektivitet
• att använda olika slag av medier och medieteknik.
CENTRALT INNEHÅLL
• Att uttrycka egna känslor och tankar, olika uttryckssätt och deras användning i olika situationer
• olika mediers form och innehåll samt användningen av mediernas uttrycksmedel i olika
situationer och miljöer
• samarbete med de lokala medierna
• källkritik och dataskydd
• mediernas roll och inflytande i samhället samt datanätsetik
• medietekniska redskap och allsidig användning av dem.
4. DELTAGANDE, DEMOKRATI OCH ENTREPRENÖRSKAP
Syftet med temaområdet Deltagande, demokrati och entreprenörskap är att hjälpa eleven att se
samhället ur olika aktörers synvinkel, att utveckla de färdigheter som eleven behöver för att delta i
samhällsverksamhet samt att skapa en grund för entreprenörmässiga handlingssätt. Skolans
pedagogiska miljö och verksamhetsformer skall stödja elevens utveckling till en självständig,
företagsam, målmedveten, samarbetskunnig och deltagande medborgare samt hjälpa eleven att bilda
sig en realistisk bild av sina möjligheter att påverka.
MÅL
Eleven skall lära sig
• att förstå skolgemenskapens, den offentliga sektorns, näringslivets och olika organisationers
betydelse, verksamhetsformer och behov och att se detta ur ett samhällsnyttigt perspektiv
• att bilda sig en egen uppfattning i olika frågor genom att utnyttja olika slags expertis
• att delta på ett ändamålsenligt sätt och att ta ansvar för skötseln av gemensamma angelägenheter
i sitt skolsamfund och i närsamhället
• att möta och hantera förändringar, osäkerhet och konflikter, att handla på lång sikt för att nå ett
mål samt att bedöma hur effektiv en verksamhet är
• färdigheter för ett inre entreprenörskap och att lära känna företagsverksamhet.
CENTRALT INNEHÅLL
• Grundläggande kunskaper om skolsamfundets, den offentliga sektorns, näringslivets och olika
organisationers verksamhet och arbetsfördelning
• olika sätt att delta och påverka i demokratin
• att bilda nätverk för att främja den egna och den gemensamma välfärden
• att delta och påverka i den egna skolan och livsmiljön samt bedöma verkningarna av sitt eget
handlande
• företagsamhet och dess betydelse, baskunskaper om företagsamhet som yrke samt att stifta
bekantskap med företagsverksamhet.
5. ANSVAR FÖR MILJÖ, VÄLFÄRD OCH EN HÅLLBAR UTVECKLING

Syftet med temaområdet Ansvar för miljö, välfärd och en hållbar utveckling är att öka elevens
förutsättningar och motivation då det gäller att verka för miljöns och människans välfärd. Den
grundläggande utbildningen skall fostra miljömedvetna medborgare som har förbundit sig vid en
hållbar livsstil. Skolan skall lära eleven framtidstänkande och att bygga framtiden på ekologiskt,
ekonomiskt, socialt och kulturellt hållbara lösningar.
MÅL
Eleven skall lära sig
• att förstå nödvändigheten av miljövård och förutsättningarna för människans välfärd samt
förhållandet dem emellan
• att varsebli förändringar i miljön, att utreda orsaker och förutse följder samt att verka till förmån
för livsmiljön och för att öka välfärden
• att bedöma sin egen konsumtion och vilken inverkan hans eller hennes egna handlingssätt har på
miljön samt att tillägna sig sådana handlingssätt som en hållbar utveckling förutsätter
• att främja välfärden i sitt samhälle samt att förstå hoten mot och möjligheterna till välfärd på
global nivå
• att förstå att individen genom sina val formar såväl sin egen framtid som vår gemensamma
framtid och att verka på ett uppbyggande sätt för en bärkraftig utveckling.
CENTRALT INNEHÅLL
• En ekologiskt, ekonomiskt, kulturellt och socialt hållbar utveckling i den egna skolan och
livsmiljön
• individens och samhällets ansvar för tillståndet i livsmiljön och för människornas välfärd
• miljövärden och en hållbar livsstil
• ekologisk effektivitet i produktion och samhälle samt i dagliga handlingssätt, en produkts
livscykel
• kontroll över egen ekonomi och eget konsumtionsbeteende
• en positiv utveckling och val och verksamhet som en sådan förutsätter.
6. TRYGGHET OCH TRAFIKKUNSKAP
Syftet med temaområdet Trygghet och trafikkunskap är att lära eleven att förstå hur man
upprätthåller och främjar trygghet och att handleda eleven till ett ansvarsfullt beteende i trafiken.
Den grundläggande utbildningen skall ge eleven färdigheter som hör samman med åldern för att
verka tryggt i olika verksamhetsmiljöer och situationer
MÅL
Eleven skall lära sig
• att känna igen säkerhets- och hälsorisker, att förutse och undvika farliga situationer samt att
handla på ett sätt som främjar hälsa och trygghet
• att främja icke-våld och handla konstruktivt i mobbningssituationer
• att handla ändamålsenligt i olycksfalls- och krissituationer
• att bete sig ansvarsfullt och tryggt i trafiken
• att påverka säkerheten i trafikmiljön och andra verksamhetsmiljöer.
CENTRALT INNEHÅLL
• Att skydda sig mot olyckor, rusmedel och kriminalitet i den egna livsmiljön
• arbetssäkerhet och miljöskydd
• handlingsmodeller som främjar hälsa, trygghet och icke-våld i skolan

• våldets dimensioner i närmiljön och samhället
• centrala trafikregler och olika slags trafikmiljöer
• trafikbeteende som tar hänsyn till andra, säkerhet och säkerhetsanordningar i trafikmiljön
• att kartlägga trafikfarliga ställen i närmiljön och att förbättra säkerheten.
7. MÄNNISKAN OCH TEKNOLOGIN
Syftet med temaområdet Människan och teknologin är att hjälpa eleven att förstå människans
beroende av den moderna teknologin och att se teknologins betydelse i vårt vardagsliv. Den
grundläggande utbildningen skall ge baskunskaper om teknologin, dess utveckling och inflytande,
ge handledning i förnuftiga val och väcka frågor om etik, moral och jämlikhet i anknytning till
teknologin. Undervisningen skall utveckla förmågan att använda och förstå verksamhetsprinciperna
för redskap, apparater och maskiner.
MÅL
Eleven skall lära sig
• att förstå teknologin, dess utveckling och inflytande på olika livsområden och sektorer i
samhället och miljön
• att använda teknologi på ett ansvarsfullt och kritiskt sätt
• att använda informationsteknisk apparatur och program samt att använda datanätet för olika
ändamål
• att ta ställning till teknologiska val och bedöma framtida följder av dem.
CENTRALT INNEHÅLL
• Teknologin i vardagslivet, i samhället och de samhälleliga strukturerna, i produktionen av varor
och tjänster och i hälso- och miljövården samt i det lokala produktionslivet
• den teknologiska och informationstekniska utvecklingen i olika kulturer och på olika
livsområden under olika tider
• växelverkan mellan naturvetenskaplig kunskap, andra vetenskapsområden och teknologi
• teknologins utveckling och dess olika skeden
• frågor om etik, moral, välfärd och jämlikhet i anknytning till utveckling och användning av
teknologi och informationsteknik
• framtidens samhälle och teknologin.

10 § Studier i olika modersmål och det andra inhemska språket
För läroämnet modersmål och litteratur har i dessa grunder fastställts elva lärokurser som är finska,
svenska, samiska, romani och teckenspråk som modersmål, modersmål för elever med
invandrarbakgrund samt finska och svenska som andraspråk samt finska för samisktalande barn och
för teckenspråkiga barn. I lärokurserna har i svenska och finska som andra inhemska språk fastställts
A- och B-lärokurser samt modersmålsinriktade lärokurser avsedda för tvåspråkiga elever.
I läroämnet modersmål och litteratur och i det andra inhemska språket studerar eleven de lärokurser
som nämns i tabellen nedan enligt vad utbildningsanordnaren erbjuder och enligt vårdnadshavarens
val. Med ”elevens modersmål” avses i tabellen skolans undervisningsspråk (svenska, finska eller
samiska) eller något annat språk som vårdnadshavaren anger.
Elevens Modersmål och litteratur Det andra inhemska språket
modersmål gemensamt valfritt gemensamt valfritt
svenska svenska --- finska ---
finska finska --- svenska ---
samiska samiska och --- --- svenska
finska för samisk-
talande
romani svenska eller romani finska eller ---
finska svenska
teckenspråk teckenspråk och --- --- finska eller
svenska eller finska svenska
för teckenspråkiga
modersmål för svenska eller finska elevens finska eller ---
elever med in- som andraspråk modersmål svenska
vandrarbakgrund
eller
svenska eller finska elevens finska eller
modersmål svenska
eller
elevens --- --- svenska eller
modersmål och finska
svenska eller finska
som andra språk

SVENSKA SOM MODERSMÅL
11 § Modersmål och litteratur
Utbildningen i ämnet modersmål och litteratur syftar till att väcka elevernas intresse för språk,
litteratur och interaktion. Modersmålsämnets uppgift är vidare att stärka den personliga och
kulturella identiteten samt utveckla tänkandet, kreativiteten och förmågan att kommunicera med
andra. Modersmålet är av grundläggande betydelse för lärandet och en väg till kunskap som börjar i
hemmet, daghemmet och förskolan.
Modersmål och litteratur är som läroämne ett livskunskapsämne och ett centralt färdighets-,
kunskaps- och kulturämne. Ämnet får sitt innehåll närmast från språk-, litteratur- och
kommunikationsvetenskaperna samt från kulturforskningen. Genom läsning och skrivande och
muntlig kommunikation tillägnar sig eleverna nya begrepp och lär sig att se sammanhang, tänka
logiskt, reflektera över och ta ställning till företeelser i omvärlden. Genom litteraturen och
bildmedier får eleverna kunskap och möter olika kulturer. Litteraturen stödjer även
personlighetsutvecklingen. Inom undervisningen i modersmål och litteratur och även vid samarbete
med andra ämnen strävar man efter en integration av flera olika färdigheter i ett funktionellt
sammanhang. Läroämnet baserar sig på ett vidgat textbegrepp som innebär att texterna kan vara
fiktiva eller faktabaserade, handskrivna, tryckta, grafiska eller elektroniska. I detta vidgade
textbegrepp ingår alltså förutom skrivna och talade texter även medietexter, ljud och bilder samt
kombinationer av dessa.
Att i tal och skrift kunna använda sitt modersmål, skolspråket, är en förutsättning för studier och
för att aktivt kunna delta i samhällslivet. Därför är det viktigt att skolan skapar goda möjligheter för
språkutveckling, både inom ämnet modersmål och litteratur och inom andra ämnen i den
grundläggande utbildningen. I flertalet finlandssvenska skolor har eleverna varierande
språkbakgrund och färdigheterna i skolspråket, svenskan, kan vara mycket varierande inom samma
klass. Det är väsentligt att all undervisning i skolan, inte minst inom ämnet modersmål och
litteratur, beaktar denna språkliga variation i syfte att stödja och stärka alla elevers språkliga
identitet och färdighet att använda skolspråket.
ÅRSKURSERNA 1−2
I årskurserna 1−2 skall skolan ge utrymme för elevens individuella språkinlärningsprocess.
Eleverna befinner sig då oftast på mycket olika nivåer: en del börjar bekanta sig med bokstäverna
medan andra redan läser böcker på egen hand. Huvudsyftet med undervisningen i modersmål och
litteratur är att ge eleverna möjlighet att dagligen få öva sig i att läsa och skriva för att få nya
kunskaper och erfarenheter. Språkutvecklingen bör ses i ett helhetsperspektiv där talet, lyssnandet
och skrivandet ingår som naturliga element. De olika elementen utvecklas inte isolerat, utan
beroende av varandra. Struktureringen nedan är gjord för att förtydliga läroplanstexten.
MÅL
Eleven skall
• upptäcka idén med att läsa och skriva
• vilja, våga och kunna uttrycka sig både muntligt och skriftligt och genom drama
• kunna lyssna koncentrerat och med inlevelse
• delta i samtal genom att fråga, svara och berätta och ge uttryck för sina kunskaper,
erfarenheter och åsikter

• lära sig den grundläggande tekniken för att läsa och skriva, lära sig språkliga grundbegrepp
såsom språkljud, enskilda bokstäver och alfabetet, stavelser och ord, få ett grepp om
helheterna sats, mening och text samt få insikt i vikten av att öva och repetera vid läs- och
skrivinlärningen
• lära sig iaktta sin egen läsning och sin förståelse av textens innehåll
• lära sig förstå språket som fenomen genom att lyssna till texter, läsa och skriva, samt lära sig
förstå att innehåll och uttryck hör ihop
• få möjlighet att även genom datateknik utveckla sina läs-, skriv- och
kommunikationsfärdigheter
• börja följa skriftspråkets normsystem när han eller hon skriver egna texter
• genom att läsa litteratur och lyssna till högläsning lära sig det skrivna språket, få stimulans
för sin fantasi och impulser för sitt eget skrivande och tänkande
• få handledning i att hitta intressant läsning och att läsa sådana böcker som är lämpliga för
elevens egen läsfärdighetsnivå.
CENTRALT INNEHÅLL
.
Tala och lyssna
• att uttrycka sig muntligt i olika kommunikationssituationer, att delta i par-, grupp- och
klassdiskussioner
• att genom improvisation, berättande, lek och drama bearbeta det hörda, sedda, upplevda och
lästa
• att öva sig i att lyssna noggrant och koncentrerat, och att dra slutsatser av det hörda
• att med hjälp av lärarens berättande och högläsning bekanta sig med skriftspråket och det
talade standardspråket
• att öva dikter och ramsor, också utantill
• att muntligt redogöra för erfarenheter, iakttagelser och händelser och att återberätta
berättelser för en annan elev eller i en liten grupp, därefter för hela klassen
• att stärka den dramatiska uttrycksförmågan både kroppsligt och verbalt, att använda fantasin
och att genom integration med andra konstämnen få vana att uppträda
Läsa och skriva
• att på ett mångsidigt sätt och med texter som både ger kunskap och fantasiupplevelser öva
läsning och skrivande
• att skriva textade bokstäver och småningom skrivstilsbokstäver (de förnyade typbokstäverna,
siffrorna och matematiska symbolerna, se bilaga)
• att forma bokstäver och bokstavskombinationer samtidigt som eleverna vänjer sig vid rätt
penngrepp och en god skrivställning
• att hitta rytmen i skrivandet och att skriva texter både för hand och på dator
• att öva sig i att använda musen i anslutning till datorn och hur man skriver och ritar med
hjälp av en dator, och därmed stärker ögats och handens koordinationsförmåga
• att skriva texter som baserar sig på alldagliga erfarenheter, åsikter och iakttagelser, samt på
fantasin. Huvudvikten läggs vid att stödja det skriftliga uttrycket och innehållet i texten samt
lusten att skapa egen text.
• att laborera med stor begynnelsebokstav, interpunktion, mellanrum mellan orden och
radbrytning
• att upptäcka analogin mellan ljud och bokstav

• att känna igen korta välbekanta ord och så småningom övergå till att känna igen också
längre, mindre bekanta ord, samt efterhand övergå från högläsning till tyst läsning
• att laborera utgående från hela texter, meningar, ord, morfem och fonem och på så sätt
utveckla den språkliga medvetenheten
• att lära sig använda centrala lässtrategier som att kunna förutse textens typ och innehåll
utgående från rubriken och bilderna, att kunna sakta in vid naturliga ställen för att underlätta
förståelsen av texten, att kunna se det väsentliga i texten och anknyta texten till egna
upplevelser och kunskaper om språket
• att vänja sig vid att ord, meningar eller textavsnitt ibland kan vara svårförståeliga och öva sig
i att försöka hitta betydelsen i den omgivande texten
• att med hjälp av diskussion analysera tryckta och elektroniska texter
• att lära sig dela upp talet i ord och orden i morfem och fonem och att öva sig i att skriva
ljudenligt uttalade ord samt att så småningom upptäcka svenskans skriftspråkskod och inse
att rättskrivning och uttal kan stå i konflikt med varandra
Litteratur
• att på ett mångsidigt sätt bekanta sig med litteratur, till en början genom att lyssna på lärarens
högläsning, genom att titta på bilder och så småningom läsa på egen hand. Eleverna bekantar
sig med sagor, dikter, berättelser och serier samt med litteratur i form av bild, film och teater
samt digitala texter
• att läsa och behandla böcker så att tyngdpunkten ligger på det upplevda och på delade
läserfarenheter. Eleverna samtalar om böcker de läst eller hört, berättar för varandra om
innehållet i dem och använder litteraturen som inspirationskälla för sitt skrivande och sina
muntliga prestationer
• att samtala om litteratur och därmed lära sig att använda begrepp som huvudperson, plats, tid,
tema och handling
• att använda bibliotek och att öva sig i alfabetisk uppställning i naturliga
informationssökningssituationer.
PROFIL FÖR GODA KUNSKAPER I ÅRSKURS 2
Tala och lyssna
Eleven
• uttrycker sig flytande och rationellt i dagligt tal och kan lyssna koncentrerat till läraren och de
andra eleverna
• kan delta i samtal på ett naturligt sätt och bidrar med egna kommentarer och frågor i diskussioner
• är van vid att uttrycka sig muntligt och kan berätta för en liten grupp om sina erfarenheter på ett
sammanhängande sätt
• har förmåga att uppfatta stavelser, ljud och rytm, och kan leka med språket, uppfatta rim och
reflektera över ordens form och betydelse.
Läsa och skriva
Eleven(s)
• läser tämligen felfritt texter som är lämpliga för hans eller hennes läsutveckling och lästekniken
bör ha automatiserats. Läsningen är flytande och eleven känner lätt igen välbekanta ord
• textförståelse har utvecklats från att eleven känner igen detaljer till att han eller hon ser texten i
sitt sammanhang. Eleven iakttar under läsningen sin egen förståelse av det lästa. Eleven förstår

att det går att använda sig av allmänna kunskaper, olika erfarenheter och kunskaper om språket
ifall förståelsen av texter är bristfällig.
• vill och klarar av att uttrycka sig skriftligt, skriver för olika situationer
• skriver berättelser om vardagssituationer och om sin fantasivärld och kan också producera egen
datortext.
• behärskar svenskans grundläggande stavningsregler och frekventa ord är korrekt stavade
• skriver fullständiga meningar med en logisk tankekedja och klarar åtminstone tidvis av att inleda
en mening med stor bokstav.
Litteratur
Eleven(s)
• är en motiverad och aktiv läsare, som själv kan skaffa sig lämplig och intressant litteratur
• har läst flera barnböcker och använder sin läskunskap för att skapa trivsel och inlevelse men
även för att söka kunskap
• ordförråd och medieläsförmåga är tillräckliga för att han eller hon skall förstå till åldern
anpassade tryckta texter samt medietexter.
ÅRSKURSERNA 3−5
I årskurserna 3−5 är huvudsyftet med undervisningen i modersmål och litteratur att fortsätta att
utveckla elevernas basfärdigheter i modersmålet, så att eleverna lär sig läsa och skriva flytande.
Elevernas läsförståelse fördjupas och de övar sig i att söka information. Läsningen av skönlitterära
verk har under denna period betydelse både genom det innehåll böckerna förmedlar och genom att
läsandet utvecklar läsförmågan, uttrycksförmågan, inlevelseförmågan, fantasin och kreativiteten.
MÅL
A. Interaktionsfärdigheter
Eleven skall
• lära sig att delta aktivt i kommunikationssituationer
• lära sig förstå kommunikation som en process där det gäller att både lyssna och ge och ta
emot synpunkter och respons
• exponeras för en vidgad textmiljö där ord, bilder och ljud samverkar med läsaren
• lära sig beakta den mottagande parten i kommunikationssituationer.
B. Att tillägna sig, tolka och bruka olika slags texter
Eleven skall
• lära sig att läsa olika slag av texter flytande och att vid läsningen använda strategier som
kännetecknar en skicklig läsare, lära sig att välja för åldern lämplig litteratur för att leva sig
in i en fantasivärld, utveckla sin inlevelseförmåga och utvidga sina erfarenheter
• lära sig ställa frågor och dra slutsatser utifrån den lästa texten
• lära sig söka information ur många olika slag av källor som är lämpliga för denna
åldersgrupp.
C. Att producera och bruka olika slags texter
Eleven skall
• våga och kunna bygga upp olika slag av texter, både muntligt och skriftligt
• utveckla förmåga att uttrycka sig tydligt och utvidga sitt ord- och begreppsförråd samt
utveckla sin meningsbyggnad i ett funktionellt sammanhang

• lära sig att skriva flytande handskrift och få erfarenhet av att producera olika slags texter med
ord- och textbehandlingsprogram
• lära sig grundreglerna för rättstavning och normer för talad standardsvenska i funktionella
sammanhang.
D. Språk, litteratur och kultur
Eleven skall
• lära sig språkliga begrepp och strukturer, speciellt grunderna för indelningen av ord i
ordklasser, ordböjning, sambandet mellan form och innehåll i språket och att urskilja
predikat, subjekt och objekt i enkla satser
• uppmuntras till läsning genom rikligt med barn- och ungdomslitteratur samt lära sig välja
böcker som engagerar honom eller henne
• få möta andra länders kulturer genom litteratur, teater, film och andra medier samt erbjudas
möjligheter att uppleva sambandet mellan litteratur och andra konstarter
• lära sig baskunskaper om medier och att på ett funktionellt sätt använda sig av olika medier
både i skolan och under fritiden
• lära sig lägga märke till och respektera de språk som talas i närmiljön samt lära känna de
nordiska grannspråken.
CENTRALT INNEHÅLL
Interaktionsfärdigheter
• att bekanta sig med kommunikationens grunder och att iaktta hur kommunikation äger rum
• att berätta och referera, uttrycka sin egen åsikt, uträtta ärenden, ställa frågor, delta i en
diskussion, öva sig i att lyssna och uttrycka sig enligt situationens krav
• att använda sig av dramats uttrycksmöjligheter.
Informationssökning
• att använda olika slag av uppslagsverk
• att öva sig i att förstå olika slag av faktatexter
• att bekanta sig med biblioteket och där söka information och böcker av olika slag
• att öva sig i enkel informationssökning på Internet och handledd informationssökning i flera
steg.
Textförståelse
• att lära sig förutse innehåll och strukturer i en text på basis av bilder, rubriker och tidigare
läserfarenhet
• att se skillnaden mellan viktiga helheter och mindre viktiga detaljer i en text, att komprimera,
använda sig av mellanrubriker, ställa frågor till texten, jämföra olika texter och reflektera över
innehållet i en text.
Skriva och tala
• att öva sig i att uppträda, ta kontakt med sin publik och disponera sitt inlägg
• att berätta och beskriva något välbekant, skapa en egen berättelse med en intrig, samla
information till en helhet samt uttrycka åsikter och motivera dessa
• att planera sin egen text, att omforma och bearbeta texter utgående från återkoppling och med
hjälp av textbehandling
• att öva sig i att använda styckeindelning, rubriker och tankekartor
• att öva sig i att skriva flytande med ledig och tydlig skrivstil
• att öva sig i standardspråkets normer

• att öva grundläggande rättstavning, speciellt kort och lång vokal och ljudstridigt stavade ord.
Språkets funktion, struktur och form
• att observera språket och dess funktion
• att klassificera ord på olika grunder och använda gängse terminologi för de begrepp som
behandlas
• att känna till ordklasser, ordböjning och meningsbyggnad samt begreppen subjekt, predikat och
objekt i modellsatser
• att se de tydligaste skillnaderna mellan talat och skrivet språk.
Litteratur
• att läsa rikligt med texter och bekanta sig med de litterära genrerna berättelsen, sagan, dramat,
lyrik, folklore och seriemagasin
• att gemensamt läsa eller lyssna till flera barnböcker och kortare texter samt bearbeta det lästa
• att redogöra för sina gemensamma och personliga läserfarenheter genom att berätta, diskutera,
skriva eller dramatisera
• att bekanta sig med några centrala begrepp som är viktiga då man analyserar och diskuterar
litteratur
• att bekanta sig med svensk och nordisk barnlitteratur och de nordiska grannspråken.
PROFIL FÖR GODA KUNSKAPER I SLUTET AV ÅRSKURS 5
Interaktionsfärdigheter
Eleven
• är van vid att uttrycka sig både muntligt och skriftligt och strävar efter att utveckla sina
färdigheter i muntlig kommunikation
• tar till orda i diskussioner och berättar om och beskriver sina egna iakttagelser, idéer och
åsikter och jämför dem med andras
• strävar efter att nå fram med sitt budskap och har medvetet anpassat sitt uttryckssätt till
situationen och till mediet
• har förmåga att samarbeta vid gruppkommunikation
• vill och kan lyssna till andras tankar och synpunkter och har förmåga att forma egna åsikter
• kan uppfatta helheten i en text och plocka ut det väsentliga ur ett meddelande eller ett
påstående som är anpassat till hans eller hennes åldersnivå
• klarar av att för en bekant publik hålla en kort och till strukturen klar muntlig presentation
med stöd av nyckelord och har även aktivt använt drama som uttrycksmedel.
Informationssökning
Eleven
• kan använda sig av biblioteket och av elementära informationssökningsmetoder då han eller
hon letar efter något att läsa eller söker information
• hittar ändamålsenlig information i uppslagsverk och i annan facklitteratur samt i elektroniska
källor och har lärt sig något om källkritik
• förstår vad en informationssökningsprocess innebär och kan under handledning producera en
egen skriftlig redovisning om ett givet ämne.
Textförståelse
Eleven
• kan läsa flytande, har bekantat sig med strategier som förbättrar läsförståelsen och kan vid
behov använda sig av dessa

• har även lärt sig att i någon mån reflektera över både form och innehåll i sitt eget läsande och
kan läsa texter uttryckta med ord, bilder och ljud.
Skriva och tala
Eleven
• har skrivit flera texter för olika situationer och är van vid att planera, bearbeta och förbättra
sin text
• är van vid att ta emot och använda sig av den återkoppling han eller hon får av läraren och de
andra eleverna
• är medveten om att en del av textplaneringsprocessen består i att finna idéer och samla
kunskap och erfarenhet
• förstår idén med styckeindelning då man strukturerar en text och kan använda sina kunskaper
i logisk ordningsföljd i texten
• behärskar två typer av handstil, textning och skrivstil, har utvecklat en personlig skrivstil och
är även van vid att producera text med hjälp av textbehandling
• behärskar rättstavning på ordnivå och kan använda ordböcker
• känner till regler för användningen av stor och liten bokstav samt behärskar stavningen av
olika slag av namn och av vanliga sammansatta ord samt reglerna för interpunktion.
Språkets funktion, struktur och form
Eleven
• kan indela ord i ordklasser, böja vanliga ord och urskilja predikat, subjekt och objekt i en
enkel sats
• kan reflektera över förhållandet mellan form och innehåll i ord och i modellsatser och förstår
skillnaderna mellan talat och skrivet språk så väl att det syns i elevens texter.
Litteratur
Eleven
• har läst de böcker som klassen gått igenom gemensamt samt ett flertal valbara böcker och
kortare texter och bearbetat det lästa på olika sätt
• har förmåga att välja intressant litteratur för sin läsning och kan beskriva sig själv som läsare
• kan i någon mån begrunda vad han eller hon lärt sig genom läsandet och hur denna kunskap
hänger samman med egna livserfarenheter samt strävar efter att få ny insikt och erfarenhet
och efter att utveckla sin fantasi genom läsandet
• har bekantat sig med fiktiva texter genom film, teater och andra medier.
ÅRSKURSERNA 6−9
I årskurserna 6−9 står elevernas förmåga att läsa skönlitteratur och att utveckla sitt språk och sin
kommunikationsförmåga i centrum. Eleverna lär sig att utgående från de språkliga färdigheter som
krävs i en bekant näromgivning vidga sin språkanvändning till att motsvara de krav standardspråket
ställer och till nya slag av texter. Eleverna får lära sig att se sig själv och sina texter som en del av
den sociokulturella miljön och i ett elevorienterat perspektiv. De lär sig bland annat att klara av ett
flertal olika kommunikationssituationer. Eleverna skall i allt högre grad uppmuntras till att läsa både
litteratur och medietexter, de blir mer målmedvetna i sitt bruk av språket och utvecklar förmåga att
tolka olika slag av texter på ett analytiskt och reflekterande sätt. De kan laborera med ord och
språkformer och lär sig förstå sina egna möjligheter att påverka genom språket.
MÅL

A. Interaktionsfärdigheter
Eleven skall
• utveckla en större säkerhet i kommunikationssituationer och medvetenhet om
kommunikationssituationens krav
• utveckla social kompetens i klassrums- och studiesituationer
• bli medveten om hur man skapar ett positivt kommunikationsklimat
• visa tolerans gentemot olika synsätt och sätt att delta i kommunikationen.
B. Att tillägna sig, tolka och bruka olika slags texter
Eleven skall
• stärka sina färdigheter i att tolka och utvärdera texter och utvecklas till en aktiv och
reflekterande läsare och lyssnare
• utveckla en genremedvetenhet så att han eller hon vet vilken förförståelse som krävs för att
kunna läsa, lyssna till och bearbeta olika slag av texter
• utveckla sina färdigheter att söka och använda information och tillgodogöra sig olika slag av
källor
• utveckla sitt ordförråd i funktionella sammanhang.
C. Att producera och bruka olika slags texter
Eleven skall
• utvecklas till en textförfattare med mångsidigt ordförråd och personlig stil som i tal och skrift
kan använda sig av sina kunskaper om språket
• vilja och våga framföra och motivera sina åsikter och kommentera andras
• bli van vid att planera och strukturera sin kommunikation i tal och skrift
• bli medveten om mottagarens, situationens och mediernas roll vid textproduktion.
D. Språk, litteratur och kultur
Eleven skall
• lära sig grundläggande kunskaper om svenska språket, dess struktur och grammatik,
varieteter och utveckling
• öka och fördjupa sitt läs- och litteraturintresse genom att läsa skönlitteratur från Finland,
Norden och andra länder
• få en uppfattning om hur texter och medier har makt att skapa bilder och tankar, forma
människors världsbild och påverka deras val
• bekanta sig med olika kulturer genom litteratur, teater och medier och därmed utveckla sin
etiska medvetenhet och få estetiska upplevelser
• utveckla tolerans gentemot språklig variation och olika språk.
CENTRALT INNEHÅLL
Interaktion
• att förstå förhållandet mellan textinnehåll, form och uttryckssätt samt förhållandet mellan
kommunikationens syfte och olika kommunikationssätt
• att öva sig i att diskutera, föra en dialog mot ett bestämt mål och föra dialog i olika
kommunikationssituationer
• att öva sig i att kommunicera enligt situationens krav på stilnivå och språkvariant.
Informationssökning
• att planera och strukturera informationssökningen
• att söka information i olika källor och bedöma tillförlitligheten i olika texter

• att reflektera över och bearbeta den samlade informationen under processens gång
• att göra anteckningar och öva sig i att ge enkla källhänvisningar
• att välja, strukturera och presentera material.
Textförståelse
• att öva sig i att förstå och bilda egna uppfattningar då man lyssnar
• att behandla det lästa på olika sätt: författar- och textorienterade analyser samt
läsarorienterade analyser
• att reflektera över det egna läsandet och betydelsen av det man läst utgående från
erfarenheter i texten och från egna erfarenheter
• att analysera och bedöma faktatexter, att komprimera textinnehåll, att skilja material som
baserar sig på värderingar från faktabaserade texter
• att analysera och bedöma mål och metoder hos textförfattaren, speciellt i medietexter
• att förstå sambandet mellan text och mottagare: dolda attityder i texter, texters makt och
påverkan.
Skriva och tala
• att öva kommunikationsfärdigheter och personliga uttryckssätt i ett funktionellt sammanhang
• att arbeta process- och målinriktat med textproduktion
• att producera texter för olika målgrupper, både för hand och med textbehandlingsprogram
• att sammanställa och presentera ett arbete utgående från egna erfarenheter
• att reflektera över och bearbeta information
• att experimentera med ord, meningar och satser i skriftlig och muntlig form
• att utforska språket experimentellt, genom drama och lek
• att öva rättskrivning i funktionella sammanhang
• att använda av standardspråk både i tal och skrift
• att behärska skillnaderna mellan tal- och skriftspråk
• att lära sig en del om språkvård och normer för talat och skrivet standardspråk.
Språkets funktion, struktur och form
• att betrakta texter som helheter: deras struktur, syfte och användning
• att undersöka principerna för satsbyggnad i det svenska språket med fokus på ordföljd,
struktur, sats och mening
• ordval, ordbetydelser och olika stilnivåer.
Språk, litteratur och kultur
• att granska social, geografisk och situationsbunden variation i det svenska språket
• att få grundläggande kunskap om den språkliga situationen i Finland och Norden och i ett
globalt och ett individuellt perspektiv
• att läsa, analysera, reflektera över och gestalta skönlitteratur från Finland, Norden och andra
länder samt bekanta sig med teater och film
• att känna igen centrala icke-fiktiva textgenrer
• att läsa gemensamma och valfria romaner eller ungdomsböcker och dessutom dikter, noveller
och annan kortprosa
• att stifta bekantskap med epik i form av noveller, romaner, sagor, myter och science fiction,
samt med drama och nyare och äldre lyrik och folklore

• att känna till centrala litteraturanalytiska begrepp som intrig, motiv, tema, berättarperspektiv,
tomrum, diktjaget, metafor, symbol, vers, strof, rim, allitteration, akt, scen, dialog, monolog
och replik
• att lära känna olika litterära stilriktningar.
KRITERIER FÖR VITSORDET ÅTTA VID SLUTBEDÖMNINGEN
A. Interaktionsfärdigheter
Eleven
• har lust och vilja att uttrycka sig muntligt både ensam och i grupp och strävar efter att få
kontakt med sin publik
• vågar och kan ta till orda i en diskussion, visar förmåga till aktivt lyssnande och kan anknyta
till andra diskussionsdeltagares yttranden
• visar respekt för andra talare, accepterar olika åsikter och kan delta i en diskussion på ett
konstruktivt sätt
• känner till de viktigaste skillnaderna mellan talspråk och skriftspråk, är medveten om
privatspråkets möjligheter och begränsningar och kan förändra sitt språkbruk beroende på
situationen. Detta gäller speciellt förmågan att byta ut det egna privatspråket mot ett mera
offentligt språk (standardspråk).
• tar emot och utnyttjar respons på egna texter för att utveckla sina egna färdigheter och kan
också ge andra konstruktiv respons och arbeta både enskilt och i grupp.
B. Att tillägna sig, tolka och bruka olika slags texter
Eleven(s)
• läsfärdighet är sådan att han eller hon kan läsa långa texter och hela böcker, läser och förstår
olika slags texter − också medie- och webbtexter − och använder en ändamålsenlig
lässtrategi. Eleven förstår både textens syfte och grundidé och betydelsen av enskilda detaljer
i texten
• kan jämföra olika texter, känna igen värdepåståenden, komprimera och tolka textinnehåll
samt dra slutsatser, reflektera över det lästa samt över textens form
• kan granska fiktiva texters innehåll och form och har tillägnat sig ett metaspråk för
textiakttagelser på den nivå som motsvarar elevens åldersgrupp
• kan göra en del språkliga iakttagelser om saktexter och vid iakttagelserna använda sig av
inlärda begrepp
• känner till ordklassindelning, böjningssystem och satsanalys inklusive ordföljdsprinciper och
kan laborera med språket
• kan föra en dialog med såväl fiktiva texter som saktexter
• vågar och kan uttrycka sin egen läsartext, fundera över textens betydelse och
överensstämmelse med egna tankar och erfarenheter.
C. Att producera och bruka olika slags texter
Eleven
• kan använda bibliotek, uppslagsverk och databaser samt muntligt förmedlad information som
informationskällor och ta fram väsentlig information också i källor med delvis motstridig
information
• känner till olika arbetsfaser i uppläggningen av muntliga och skriftliga uppgifter, kan samla
tillräckligt med material, strukturera och analysera detta samt kan ta fram det väsentliga i en
text
• kan strukturera sitt muntliga framförande så att det centrala innehållet förmedlas till åhörarna
och så att tankegången i texten är lätt att följa

• kan producera många olika slags fiktiva texter och saktexter samt känner också till olika
typer av medietexter, speciellt nyheter, reklam och artiklar av olika slag, samt kan förhålla
sig analytiskt och kritiskt till dessa
• kan producera sin text både för hand och med ordbehandlingsprogram och även i övrigt
utnyttja informationsteknik och medier
• kan skriva någotsånär felfritt och förstår innebörden av en språklig norm. Språkstrukturer,
interpunktion och ortografi är i huvuddrag korrekta. Ordförrådet är tillräckligt stort och
ordvalet är ändamålsenligt. Enstaka talspråkliga, dialektala eller finskpåverkade uttryck kan
förekomma
• kan göra iakttagelser och reflektera över sig själv som läsare, talare och skribent och kan
anpassa sin språkform efter situationens krav samt utnyttja sina kunskaper om skillnaden
mellan talat och skrivet språk.
D. Språk, litteratur och kultur
Eleven
• finner intressant läsning och kunskap bland fakta- och/eller skönlitteratur och i olika medier
och kan också utnyttja litteratur som informationskälla
• kan beskriva sig själv som läsare, presentera sina favoritböcker och -författare och motivera
sina egna litteraturval
• har läst både inhemsk, svensk och nordisk samt utländsk skönlitteratur som hela verk och
som utdrag i olika genrer
• känner till de skönlitterära huvudgenrerna, olika stilriktningar och en del klassiska verk samt
några centrala verk inom inhemsk och nordisk litteratur samt inom världslitteraturen
• kan reflektera över litteratur, teater och film samt dela sina upplevelser med andra
• känner till det svenska språkets viktigaste särdrag och kan i någon mån jämföra svenska
språket med andra språk, speciellt finska språket, nordiska språk och de främmande språk
som eleven får undervisning i
• har någon kännedom om svenska språkets variation och utveckling och vet att språket är ett
kulturfenomen som utvecklas och förändras, beroende på språkbrukarna och på geografiska,
sociala, politiska och historiska faktorer
• kan utgående från sina kunskaper förstå och reflektera över modersmålets roll i förhållande
till andra språk i en mångkulturell språkgemenskap
• kan reflektera över svenskan i Finland som en del av den nordiska språkgemenskapen och i
ett mera globalt perspektiv samt förstår språkets och modersmålets betydelse för människan.
FINSKA SOM MODERSMÅL (ÄIDINKIELI)
Äidinkielen ja kirjallisuuden opetuksen perustehtävänä on kiinnostuttaa oppilas kielestä,
kirjallisuudesta ja vuorovaikutuksesta. Opetuksen tulee perustua yhteisölliseen näkemykseen
kielestä: yhteisön jäsenyys ja osallisuus tietoon syntyy, kun oppii käyttämään kieltä yhteisön tavoin.
Opetuksen tulee perustua myös oppilaiden kielellisiin ja kulttuurisiin taitoihin ja kokemuksiin ja
tarjota mahdollisuuksia monipuoliseen viestintään, lukemiseen ja kirjoittamiseen, joiden avulla
oppilas rakentaa identiteettiään ja itsetuntoaan. Tavoitteena on, että oppilaasta tulee aktiivinen
viestijä ja lukija, joka pääsee osalliseksi kulttuurista, osallistuu ja vaikuttaa yhteiskuntaan.
Äidinkielen ja kirjallisuuden opetuksessa opitaan käsitteitä, joilla kielentää maailmaa ja omaa
ajattelua: oppilas saa keinoja todellisuuden jäsentämiseen mutta myös mahdollisuuksia irrota siitä,
rakentaa uusia maailmoja ja kytkeä asioita uusiin yhteyksiin.
Äidinkieli ja kirjallisuus on tieto-, taito- ja taideaine, joka saa sisältöaineksensa kieli- ja
kirjallisuustieteestä sekä viestintätieteistä. Oppiaineen pohjalla on laaja tekstikäsitys: tekstit ovat

puhuttuja ja kirjoitettuja, kuvitteellisia ja asiatekstejä, sanallisia, kuvallisia, äänellisiä ja graafisia
sekä näiden elementtien yhdistelmiä, painettuja, sähköisiä kuin myös verkkotekstejä. Opetuksessa
on otettava huomioon, että oppilaan äidinkieli on oppimisen perusta: kieli on oppilaalle sekä
oppimisen kohde että väline. Äidinkielen ja kirjallisuuden opetuksen tehtävä on suunnitelmallisesti
kehittää kieleen pohjautuvia opiskelu- ja vuorovaikutustaitoja.
Äidinkielen oppiminen on kokonaisvaltaista: se kattaa kaikki kielen osa-alueet ja tehtävät ja
koostuu toisiinsa kietoutuneista prosesseista, joissa tieto ja tietoisuus kielestä ja sen
mahdollisuuksista lisääntyvät uusissa ja yhä vaativammissa kielenkäyttö- ja viestintätilanteissa.
VUOSILUOKAT 1-2
Vuosiluokkien 1 – 2 äidinkielen ja kirjallisuuden opetuksen keskeinen tehtävä on luoda pohja jo
kotona, varhaiskasvatuksessa ja esiopetuksessa alkaneelle kielen oppimiselle. Opetuksen tulee olla
kokonaisvaltaista, kaikki kielen osa-alueet kattavaa oppilaan arkeen liittyvää suullista ja kirjallista
kommunikaatiota, joka tukee oppilaan yksilöllistä kielenoppimista. Opetuksessa on otettava
huomioon, että oppilaat voivat olla oppimisprosessissaan hyvin eri vaiheissa.
TAVOITTEET
Oppilas
• haluaa, rohkenee ja osaa ilmaista itseään sekä suullisesti että kirjallisesti ja hänen
kokonaisilmaisunsa kehittyy
• kuuntelee keskittyen ja eläytyen tilanteen mukaan
• osallistuu keskusteluun kysymällä, vastaamalla, kertomalla sekä ilmaisemalla omia tietojaan,
kokemuksiaan, ajatuksiaan ja mielipiteitään
• oppii lukemisen ja kirjoittamisen perustekniikan sekä niihin liittyviä käsitteitä; hän oppii
ymmärtämään myös harjoittelun ja säännöllisen lukemisen ja kirjoittamisen merkityksen näiden
taitojen kehittymisessä
• oppii tarkkailemaan lukemistaan ja luetun ymmärtämistään
• tutustuu kieleen ilmiönä tekstejä kuunnellessaan, lukiessaan ja kirjoittaessaan ja tottuu
tarkastelemaan kielen merkityksiä ja muotoja
• saa mahdollisuuksia kehittää luku- ja kirjoitustaitoaan, myös medialukutaitoaan sekä kehittää
viestintävalmiuksiaan myös tietoteknisessä oppimisympäristössä
• oppii vähitellen omaa tekstiä kirjoittaessaan ottamaan huomioon kirjoitetun kielen sopimuksia ja
sääntöjä
• kuuntelee ja lukee kirjallisuutta niin, että hän sen avulla tutustuu kirjoitettuun kielimuotoon,
hänen sana- ja ilmaisuvarastonsa ja mielikuvituksensa rikastuvat, hän saa aineksia ajatteluunsa
ja ilmaisuunsa ja hänelle tarjoutuu mahdollisuus aikuisen lukemista kuunnellessaan löytää
kirjallisuuden kiehtova maailma
• opettelee valitsemaan itseään kiinnostavaa luettavaa ja lukee lukutaitoaan vastaavia kirjoja.
KESKEISET SISÄLLÖT
Puhuminen ja kuunteleminen
• suullista ilmaisua erilaisissa viestintätilanteissa, osallistumista pari-, pienryhmä- ja
luokkakeskusteluihin
• kuullun, nähdyn, koetun ja luetun työstämistä improvisoinnin, kerronnan, leikin ja draaman
avulla
• keskittyvän, tarkan ja päättelevän kuuntelemisen harjoittelua
• kirjoitettuun kieleen ja yleispuhekieleen tutustumista opettajan luennan ja kerronnan avulla

• omien kokemuksien, havaintojen ja tapahtumien selostamista ja tarinoiden kertomista aluksi
omalle parille ja pienryhmälle
• kielellisen ja fyysisen kokonaisilmaisun vahvistamista, mielikuvituksen käyttöä ja
esiintymistottumusten kartuttamista muihin taideaineisiin integroiden.
Lukeminen ja kirjoittaminen
• lukemisen ja kirjoittamisen monipuolista päivittäistä harjoittelua
• painettujen ja sähköisten tekstien avaamista yhdessä keskustellen niin, että oppilaan
tekstinymmärtäminen syvenee
• äänne-kirjain-vastaavuuden runsasta harjoittelua
• visuaalisesti lyhyiden, tuttujen sanojen tunnistamista ja etenemistä kohti outojen, pitkien
sanojen tunnistamista; vähitellen tapahtuvaa siirtymistä ääneen lukemisesta äänettömään
lukemiseen
• tekstin ymmärtämistä parantaviin strategioihin tutustumista ja totuttautumista niiden
käyttämiseen
• puheen purkamista sanoiksi, tavuiksi ja äänteiksi; sanojen kirjoittamisharjoittelua
• kirjainmuotojen piirtämisen harjoittelua niin, että kirjoittamisen rytmi löytyy; isojen ja pienten
tekstauskirjainten sekä kirjoituskirjainten opettelua ja kirjainten yhdistämisen harjoittelua
(kirjainmallit, numerot ja matemaattiset merkit liitteenä)
• harjaantumista oikeaan kynäotteeseen, tarkoituksenmukaisen kirjoitusasennon löytäminen,
silmän ja käden koordinaation vahvistamista sekä harjaantumista myös tietokoneen hiiren
käyttöön ja tietokoneella piirtämiseen ja kirjoittamiseen
• oikeinkirjoituksen harjoittelua nimenomaan sana- ja lausetasolla; sanavälit ja sanan jakaminen
eri riveille, totuttautumista käyttämään isoja alkukirjaimia tutuissa nimissä ja lauseiden alussa,
lauseiden lopetusmerkkeihin tutustumista ja niiden käytön alustavaa harjoittelua omissa
teksteissä
• omiin arkikokemuksiin, havaintoihin, mielipiteisiin ja mielikuvitukseen perustuvien tekstien
tuottamista niin, että päähuomio on sisällössä ja luomisen ilossa.
Kirjallisuus
• monipuolista kirjallisuuteen ja muihin teksteihin tutustumista, opettajan luentaa kuunnellen,
kuvia katsellen ja vähitellen itse lukien
• kirjojen lukemista ja käsittelyä niin, että keskeistä on elämyksellisyys ja lukukokemusten
jakaminen; luetuista kirjoista keskustelua ja niistä muille kertomista; kirjallisuuden käyttämistä
monin tavoin virikkeinä luovassa toiminnassa
• kirjallista keskustelua, jonka yhteydessä tutustutaan käsitteisiin päähenkilö, tapahtuma-aika ja -
paikka sekä juoni; luetun liittämistä omaan elämään, aiemmin luettuun, kuultuun ja nähtyyn
• kirjaston käytön harjoittelua.
KUVAUS OPPILAAN HYVÄSTÄ OSAAMISESTA 2. LUOKAN PÄÄTTYESSÄ
Puhuminen ja kuunteleminen
Oppilas
• osaa toimia tarkoituksenmukaisesti arkipäivän puhetilanteissa, seuraa opettajan ja muiden
oppilaiden kerrontaa ja keskustelua ja pyrkii puhujana vastavuoroisuuteen; keskustelussa hän
reagoi kuulemaansa omilla ajatuksillaan ja mielipiteillään sekä kysymyksillä

• on tottunut ilmaisemaan itseään suullisesti: hän pystyy kertomaan pienelle ryhmälle
havainnoistaan ja kokemuksistaan niin, että kuulijat pystyvät seuraamaan kerrontaa; hän
osallistuu luokkansa yhteisiin ilmaisuharjoituksiin.
Lukeminen ja kirjoittaminen
Oppilas
• pystyy tekemään ikäkaudelleen ominaisia havaintoja kielen merkityksestä ja muodosta: hän
rohkaistuu erittelemään sanojen tavu- ja äännerakennetta, riimittelemään ja pohtimaan sanojen
merkityksiä ja muotoja; hän osaa luetella kirjaimet aakkosjärjestyksessä ja osaa käyttää
aakkosjärjestystä
• on edennyt alkavan lukemisen vaiheesta perustekniikan vahvistumisen vaiheeseen, jolloin
lukemisen sujuvuus ja nopeus kehittyvät; lukeminen on melko sujuvaa: hän tunnistaa tutut sanat
ilman kirjain kirjaimelta, tavu tavulta etenemistä, hän osaa kuitenkin käyttää tätä tekniikkaa
hyväkseen oudon sanan lukemisessa; häneltä sujuu tälle ikäkaudelle tarkoitettujen tekstien
lukeminen
• on kehittynyt luetun ymmärtämisen taidoissa päätelmien tekemiseen; hän on alkanut jo
tarkkailla lukiessaan, ymmärtääkö hän lukemaansa ja tietää, että apuna voi käyttää yleistietoa
sekä erilaisia kokemuksia ja tietoa kielestä
• haluaa ilmaista itseään myös kirjallisesti, on kokeillut kirjoittaa eri tarkoituksiin ja osaa myös
käyttää mielikuvitusta kirjoittaessaan
• kehittää kirjoittamistaitojaan: käsin kirjoittaminen on motorisesti vakiintumassa, ja oppilas osaa
jo sitoa kirjaimia toisiinsa; hän osaa tuottaa omaa tekstiä myös tietokoneella; helppojen ja
tuttujen sanojen oikeinkirjoitus on jo lähes virheetöntä, ja oppilas alkaa käyttää lauseissa
lopetusmerkkejä ja lauseen alussa isoa kirjainta.
Kirjallisuus
Oppilas
• etsii itselleen sopivaa ja mieluisaa luettavaa; hän käyttää lukutaitoaan viihtymiseen ja joskus
myös löytääkseen tietoa
• on lukenut ainakin muutamia, lukutaitoaan vastaavia lastenkirjoja, ja hänen medialukutaitonsa
riittää ikäkaudelle suunniteltujen ohjelmien ja aineistojen seuraamiseen ja käyttämiseen ja
niiden edellyttämään vastavuoroisuuteen.
VUOSILUOKAT 3-5
Vuosiluokkien 3 - 5 äidinkielen ja kirjallisuuden opetuksen keskeinen tehtävä on äidinkielen
perustaitojen oppiminen. Opetuksen tavoitteena on sujuvan luku- ja kirjoitustekniikan oppiminen,
luetun ymmärtämisen syventäminen ja tiedonhankintataitojen kartuttaminen. Oppilasta ohjataan
kuuntelemaan, puhumaan, lukemaan ja kirjoittamaan erityyppisiä tekstejä. Kirjallisuuden
lukemisella on näinä vuosina itseisarvoa, mutta sillä tuetaan myös oppilaan lukutaidon,
ilmaisuvarojen, mielikuvituksen ja luovuuden kehittymistä. Oppilasta harjaannutetaan myös oman
lukukokemuksen jakamiseen ja käsittelemiseen.
TAVOITTEET
A. Oppilaan vuorovaikutustaidot karttuvat
Oppilas
• oppii erilaisissa viestintätilanteissa aktiivisen kuuntelijan ja viestijän taitoja; hän rohkaistuu
osallistumaan keskusteluihin ja pyrkii ottamaan vastaanottajaa huomioon omassa viestinnässään
• oppii toimimaan tekstiympäristöissä, joissa sanat, kuvat, äänet ja vastaanottaja ovat
vuorovaikutuksessa.

B. Oppilaan taito tulkita ja hyödyntää erilaisia tekstejä kehittyy
Oppilas
• oppii lukemaan sujuvasti erilaisia tekstejä; hän tottuu tarkkailemaan ja arvioimaan itseään
lukijana; hän tutustuu erilaisiin lukutapoihin ja harjaantuu käyttämään luetun ymmärtämistä
parantavia strategioita
• oppii valitsemaan sopivaa luettavaa eri tarkoituksiin; hän tottuu pohtimaan ja ilmaisemaan
tekstien herättämiä ajatuksia sekä siltaamaan niitä omaan elämäänsä ja ympäristöönsä
• opettelee etsimään tietoa erityyppisistä ikäkaudelleen sopivista lähteistä.
C. Oppilaan taito tuottaa tekstejä ja hyödyntää niitä eri tarkoituksiin kehittyy
Oppilas
• rohkenee ja pystyy rakentamaan erilaisia tekstejä sekä suullisesti että kirjallisesti
• kehittää taitoaan ilmaista itseään, hänen sanavarastonsa laajenee ja täsmentyy; hän tottuu
arvioimaan omaa ilmaisuaan
• oppii kirjoittamaan sujuvasti käsin, saa kokemuksia kirjoitelman tuottamisesta
tekstinkäsittelyohjelmalla ja oppii käyttämään viestinnän välineitä.
D. Oppilaan suhde kieleen, kirjallisuuteen ja muuhun kulttuuriin syvenee
Oppilas
• lukee paljon ja monipuolisesti lasten- ja nuortenkirjallisuutta ja oppii valitsemaan itselleen
kiinnostavaa ja sopivaa luettavaa; hänen positiivinen asenteensa lukemiseen säilyy
• kasvattaa kiinnostustaan kielen toimintaan; hän oppii ymmärtämään kieliopillisen kuvauksen
perusteita ja havaitsemaan ympäristössään puhuttavat eri kielet ja antamaan niille arvon
• oppii perustietoja mediasta ja hyödyntää viestintävälineitä tavoitteellisesti.
KESKEISET SISÄLLÖT
Vuorovaikutustaidot
• tutustumista viestinnän perustekijöihin ja vuorovaikutuksen havainnointia
• kertomista ja selostamista, oman mielipiteen esittämistä, asiointia, kysymysten tekoa,
keskustelupuheenvuoron käyttämisen, aktiivisen ja toiset huomioon ottavan kuuntelemisen
harjoittelua
• oman kerronnan ja ilmaisun rikastuttamista.
Tiedonhankintataidot
• erilaisten tietokirjojen käytön harjoittelua
• erilaisten tietotekstien avaamisen harjoittelua
• kirjaston aineiston ryhmittelyyn ja sisältöihin tutustumista, kirjojen hakua ja varausta,
yksinkertaisia tiedonhakuja tietoverkoista ja tiedonhaun vaiheiden harjoittelua ohjatusti.
Tekstinymmärtäminen
• tekstien sisällön ja rakenteen ennustamista kuvien, otsikon ja aikaisempien lukukokemusten ja
ennakkotietojen perusteella
• pääasioiden erottamista yksityiskohdista, tiivistämistä, väliotsikointia, kysymysten esittämistä,
muistiinpanojen tekemistä, päätelmien tekoa ja luetun ja kuullun arviointia
• ajatuskarttojen laatimista, tekstin ajatusten pohdintaa ja tekstien vertaamista.
Puhe-esitysten ja kirjoitusten laatiminen

• tukisanalistan laatimista ja käyttöä, kontaktin ottamista yleisöön, esityksen jaksottamista ja
havainnollistamista, äänenkäytön selkeyttämistä
• tutun asian selostaminen ja kuvailu, juonellinen kertomus, hankittujen tietojen koonti,
mielipiteen ilmaisu ja perusteleminen
• oman tekstin suunnittelua, muokkaamista ja viimeistelyä palautteen pohjalta käsin
• yleiskielen käytön harjoittelua
• otsikoinnin ja kappalejaon, ajatuskartan käytön ja laadinnan harjoittelua
• selkeän ja sujuvan käsialan harjoittelemista
• oikeinkirjoituksen perusasiat.
Kielen tehtävät ja rakenne
• sanojen merkitysten tarkastelua ja vertailua tekstiyhteydessä
• sanojen ryhmittelyä merkityksen ja taivutuksen perusteella
• taivutuksen tehtävien tarkastelua tekstilauseissa
• lauseiden tarkastelua rakenteellisina ja toisiinsa liittyvinä yksikköinä
• puhuttujen ja kirjoitettujen tekstien vertailua.
Kirjallisuus
• erilaisten tekstien runsasta lukemista ja tutustumista kirjallisuuden lajeihin
• luokan yhteisten kokonaisteosten ja lyhyempien tekstien sekä useiden vapaavalintaisten kirjojen
lukemista tai kuuntelemista sekä niiden käsittelyä ja oman lukukokemuksen jakamista monin eri
tavoin
• keskeisiin kirjallisuuden käsittelyssä tarvittaviin käsitteisiin tutustumista ja niiden käyttöä.
KUVAUS OPPILAAN HYVÄSTÄ OSAAMISESTA 5. LUOKAN PÄÄTTYESSÄ
Vuorovaikutustaidot
Oppilas
• rohkenee ilmaista itseään sekä suullisesti että kirjallisesti erilaisissa tilanteissa ja haluaa kehittää
ilmaisu- ja vuorovaikutustaitojaan; hän osaa käyttää puheenvuoron keskustelutilanteessa
• kertoo ja kuvailee omia havaintojaan ja ajatuksiaan sekä vertailee niitä toisten havaintoihin; hän
pystyy jo omassa viestinnässään jonkin verran ottamaan huomioon viestintätilanteen ja -
välineen pyrkien siihen, että hänen oma viestinsä on ymmärrettävä ja saavuttaa vastaanottajan
• haluaa ja osaa kuunnella toisten ajatuksia, hän osaa myös muodostaa omia mielipiteitä ja pyrkii
perustelemaan niitä; hän on tottunut arvioimaan kuulemaansa ja lukemaansa ja osaa tehdä
viestinnän keinojen perusteella niiden sisältöä, viestintätilannetta ja nonverbaalista viestintää
koskevia päätelmiä; hänen on kohtuullisen helppo erottaa ikäkaudelle tarkoitetuista viesteistä
pääasiat
• pystyy pitämään selkeällä äänellä ja omalla puhekielellään tutulle yleisölle pienimuotoisen
suullisen esityksen esimerkiksi tukisanalistan avulla; hän osallistuu aktiivisesti
ilmaisuharjoituksiin.
Tiedonhankintataidot
Oppilas
• tuntee tiedonhankinnan päävaiheet
• osaa ohjatusti tuottaa kirjallisen ja suullisen esityksen annetusta aiheesta
• osaa käyttää kirjastoa etsiessään tarvitsemaansa tietoa painetuista ja sähköisistä lähteistä
• löytää pääasiat ja erottaa mielipiteen tosiasiasta omalle ikäkaudelleen tarkoitetusta tekstistä
• pohtii tiedon oikeellisuutta ja merkitystä itselleen.

Lukutaito
Oppilas
• on saavuttanut sujuvan peruslukutaidon
• hyödyntää ja käyttää luetun ymmärtämistä parantavia strategioita
• osaa muodostaa lukemastaan mielipiteen ja pohtii, miten luettu liittyy hänen omaan elämäänsä
tai mitä uutta hän on lukemastaan oppinut; hän käyttää lukutaitoaan sekä hyödykseen että
huvikseen
• hahmottaa tekstejä, joissa on sanaa, ääntä ja kuvaa.
Kirjoitustaito
Oppilas
• kirjoittaa säännöllisesti eri tarkoituksiin ja on tottunut suunnittelemaan ja parantamaan tekstiään
ja hyödyntämään opettajalta ja luokkatovereiltaan saamaansa palautetta
• suunnittelee ja ideoi tekstinsä sisältöä ja pystyy rakentamaan tietoon, kokemukseen ja
mielikuvitukseen perustuvia tekstejä; hänen kirjoitelmissaan on havaittavissa kirjoittajan oma
ääni ja laajeneva sanavarasto
• ymmärtää lauserakenteiden ja kappalejaon merkityksen tekstin jäsentäjänä ja osaa käyttää
tietoaan kronologisesti etenevää tekstiä suunnitellessaan ja tuottaessaan; hän osaa käyttää
teksteissään vaihtelevasti erimittaisia lauseita ja yhdistää niitä melko sujuvasti.
• osaa tekstata, ja hänelle on kehittymässä oma henkilökohtainen sidosteinen käsiala; hän osaa
myös tuottaa tekstiä tekstinkäsittelyohjelmilla
• hallitsee melko varmasti sanatasoisen oikeinkirjoituksen sekä ison ja pienen kirjaimen keskeiset
käyttötavat, kirjoittaa nominatiivialkuiset yhdyssanat useimmiten oikein, osaa käyttää
lopetusmerkkejä ja merkitä pilkun usein oikeaan kohtaan sekä osaa melko varmasti repliikkien
kirjoitustavan
• pyrkii käyttämään kappalejakoa rakentaessaan tekstiä.
Kielen tehtävät ja rakenne
Oppilas
• hyödyntää kielellisiä havaintojaan ja taitojaan omien ja muiden tekstien ymmärtämisessä ja
tuottamisessa
• on tottunut tarkastelemaan sanojen käyttöä tekstissä; hän osaa etsiä ja luokitella tekstien sanoja
eri perustein ja ryhmitellä prototyyppisiä sanoja merkityksen ja taivutuksen perusteella
sanaluokkiin
• tietää, miten verbeillä ilmaistaan persoonaa ja aikaa ja millaisia tehtäviä verbillä on lauseessa
• hahmottaa tekstistä lauseet ja lauseista prototyyppisen subjektin ja predikaatin
• osaa pohtia sanojen merkityksiä ja muotoja
• tuntee puhutun ja kirjoitetun kielimuodon eroja ja hyödyntää niiden työnjakoa jo omassa
ilmaisussaan.
Kirjallisuus
Oppilas
• on lukenut luokan yhteiset kokonaisteokset, runsaasti lyhyitä tekstejä ja erilaisia valinnaisia
kirjoja ja työstänyt niitä eri menetelmin
• pystyy valitsemaan itselleen mieluista luettavaa ja osaa kuvailla itseään lukijana; hän laajentaa
lukemalla tietämystään, saa elämyksiä ja kehittää mielikuvitustaan
• on tutustunut myös elokuvan, teatterin ja median keinoin rakennettuun fiktioon.

VUOSILUOKAT 6-9
Vuosiluokilla 6 - 9 äidinkielen ja kirjallisuuden opetuksen ydintehtävä on laajentaa oppilaan
tekstitaitoja lähipiirissä tarvittavista taidoista kohti yleiskielen ja oppilaalle uusien tekstilajien
vaatimuksia. Oppilasta ohjataan hahmottamaan itsensä ja tekstinsä osaksi sosiokulttuurista
ympäristöä ja rakentamaan vuorovaikutusta erityyppisissä viestintätilanteissa. Pyrkimys on, että
oppilas tulee entistä tietoisemmaksi tavoitteistaan ja itsestään kielenkäyttäjänä. Hän kehittyy
tekstien erittelijänä ja kriittisenä tulkitsijana. Opetuksen tehtävänä on kannustaa oppilasta lukemaan
ja arvioimaan kirjallisuutta ja mediatekstejä. Opetus ohjaa oppilasta hankkimaan yleissivistävää
tietoa kirjallisuudesta ja innostaa häntä tutkimaan kieltä.
TAVOITTEET
A. Oppilaan vuorovaikutustaidot karttuvat
Oppilas
• kehittää viestintävalmiuttaan ja tilannetajuaan
• harjaantuu toimimaan puhujana, lukijana ja kirjoittajana tavoitteellisesti ja
vuorovaikutussuhdetta rakentaen erilaisissa viestintäympäristöissä koulussa ja sen ulkopuolella
• pyrkii suojelemaan vuorovaikutukselle myönteistä ilmapiiriä ja tottuu siihen, että on erilaisia
näkemyksiä ja tapoja osallistua vuorovaikutukseen.
B. Oppilaan taito tulkita ja hyödyntää erilaisia tekstejä kehittyy
Oppilas
• harjaantuu aktiiviseksi ja kriittiseksi lukijaksi ja kuulijaksi; hänen tulkitsevat ja arvioivat luku-
ja kuuntelutaidot kehittyvät
• kehittää tekstilajituntemustaan, ja tottuu ennakoimaan, millaista luku-, kuuntelu- tai
tiedonhankintatapaa tekstilaji ja tavoite edellyttävät
• tottuu tiedonhankinnan ja -käytön prosessiin ja osaa hyödyntää monenlaisia lähteitä.
C. Oppilaan taito tuottaa tekstejä ja hyödyntää niitä eri tarkoituksiin kehittyy
Oppilas
• kehittyy monipuoliseksi ja omaääniseksi tekstien tekijäksi, joka osaa hyödyntää oppimaansa
kielitietoa puhuessaan ja kirjoittaessaan
• rohkaistuu tuomaan esille ja perustelemaan näkemyksiään sekä kommentoimaan muiden
ajatuksia
• tottuu suunnittelemaan viestintäänsä ja etenemään tavoitteellisesti puhe- ja kirjoitustehtävissään
• ottaa huomioon tilanteen, viestintävälineen ja vastaanottajan teksteissään.
D. Oppilaan suhde kieleen, kirjallisuuteen ja muuhun kulttuuriin syvenee
Oppilas
• oppii perustietoa omasta äidinkielestään, sen rakenteesta, vaihtelusta ja muuttumisesta
• monipuolistaa lukuharrastustaan; hänen kirjallisuudentuntemuksensa syvenee, ja hän oppii
tuntemaan Suomen kirjallisuuden vaiheita ja eri maiden klassikkoja
• saa käsityksen median ja tekstien mahdista tuottaa mielikuvia, muokata maailmankuvaa ja
ohjata ihmisten valintoja
• saa mahdollisuuksia avartaa esteettistä kokemusmaailmaansa; hänen eettinen tietoisuutensa
vahvistuu, ja hänen näkemyksensä kulttuureista laajenevat
• kasvaa suvaitsevaiseksi erilaisia kielenpuhujia kohtaan.

KESKEISET SISÄLLÖT
Vuorovaikutustaidot
• perustietoa vuorovaikutuksesta ja tekstien sisällöstä, rakenteesta ja ilmaisutavasta ja niiden
riippuvuudesta viestinnän tavoitteesta, välineestä ja viestintäsuhteesta
• tehtävän mukaisen etenemisen ja puheenvuorolajien monipuolistamisen harjoittelua
erityyppisissä keskusteluissa ja viestintäympäristöissä
• puheenvuoron ajoittaminen ja mitoittaminen, kielimuodon valinta, menettely ristiriitatilanteissa
ja eriävien näkemysten hyödyntäminen, palautteen antaminen ja vastaanottaminen
• viestintärohkeuden ja -varmuuden vahvistamista, omien näkemysten esittämisen ja
puolustamisen harjoittelua sekä ilmaisutapojen kehittämistä.
Tiedonhankintataidot
• tietojen hankintaa erityyppisistä lähteistä: tiedonhankinnan suunnittelua, lähteiden
luotettavuuden ja ymmärrettävyyden arviointia
• muistiinpanojen tekemisen ja yksinkertaisten lähdemerkintöjen harjoittelua, aineistojen
valikointia, ryhmittelyä ja rakentamista esitykseksi.
Aktiivinen ja kriittinen kuunteleminen ja lukeminen
• ymmärtävän ja arvioivan kuuntelun harjoittelua
• silmäilevän, etsivän sekä sana- ja asiatarkan ja päättelevän lukutavan harjoittelua,
lukuprosessien hallinnan varmentamista
• siltojen rakentamista tekstin ja vastaanottajan välille, oman tekstin vastaanoton tarkastelua ja
perustelua tekstistä käsin, luetun ohjattua analysointia ja lukukokemusten jakamista
• tekstin sisällön tiivistämistä, mielipideainesten, tekijän tavoitteiden ja keinojen tunnistamista,
erittelyä ja arviointia vaikuttavuuden kannalta, tekstien vertaamista eri näkökulmista
• puheeseen, kirjoitukseen ja kuviin kätkeytyneiden näkemysten, arvojen ja asenteiden etsimistä
ja arviointia.
Tekstitieto
• selostavien, kuvailevien, ohjaavien, kertovien, pohtivien ja kantaa ottavien tekstityyppien
tarkastelua asia- ja kaunokirjallisissa teksteissä
• kulttuurissa keskeisten tekstilajien tunnistamista ja tekstien tarkastelua rakenteellisina ja
merkityksellisinä kokonaisuuksina
• tekstien verbaalisten, visuaalisten ja auditiivisten keinojen tarkastelua tekstien merkityksen
rakentajina
• tekstiyhteydessä olevien lauseiden tarkastelua sananvalinnan ja kieliopillisten keinojen käytön
näkökulmasta.
Puhe-esitysten ja kirjoitelmien laatiminen
• omien tekstien ja työskentelyn tavoitteiden määrittelyä ja tekstintekoprosessien vakiinnuttamista
• tekstien sisällön, kielen ja muodon tarkastelua ja suunnitelmallista kehittelyä
• tavallisten jäsentelytapojen harjoittelua, jaksotus-, aloitus- ja päätäntätaidon varmentamista
• tekstien suuntaamista eri kohderyhmille ja erilaisiin viestintävälineisiin
• puhe-esityksiä koulussa ja mahdollisuuksien mukaan muuallakin
• kirjoittamista käsin ja tietotekniikkaa hyödyntäen.
Yleiskielen käyttö

• suomen kielen tilanteenmukaisen, sosiaalisen ja maantieteellisen vaihtelun sekä yleiskielen
käytön perusteiden pohdintaa
• yleispuhekielen ja kohteliaan, kuulijan huomioon ottavan ilmaisu- ja viestintätavan harjoittelua
• kirjoitetun kielen lause- ja virketajun kehittämistä ja oikeinkirjoituksen vakiinnuttamista.
Yleissivistävä kielitieto
• perustiedot Suomen ja maailman kielitilanteesta ja käsitys kielidemokratiasta sekä äidinkielen
merkityksestä
• suomen kielen vaiheisiin ja vaihteluun tutustumista
• suomen kielen rakenteellisten ominaisuuksien tarkastelua.
Kirjallisuustieto
• kirjallisen yleissivistyksen pohjan luomista: tietoa keskeisistä kirjailijoista ja tutustumista
heidän teoksiinsa sekä Kalevalaan, kansanperinteeseen ja Suomen kirjallisuuden päävaiheisiin
• yhteisten ja valinnaisten kokonaisteosten lukemista ja runsaasti ja muita lyhyitä tekstejä
• kaunokirjallisuuden luokittelu pää- ja joihinkin alalajeihin
• tekstien tyylillinen pääjako: romanttisten, realististen ja modernien tekstien tuntomerkkejä
• fiktion rakenteiden erittelyä keskeisiä käsitteitä käyttäen.
Suhde yhteisön kulttuuriin
• omien luku-, viestintä- ja mediankäyttötottumusten sekä –taitojen kehittymisen seuraamista sekä
arviointia
• kaunokirjallisten tekstien tulkintaa ja tarkastelua elämysten antajina ja näkemysten kehittäjinä;
omia elämyksiä ja näkemyksiä kuvaavien ja uusia maailmoja rakentavien fiktioiden tuottamista
• teatteri- ja elokuvakokemusten hankkimista, kokemusten erittelyä ja jakamista.
PÄÄTTÖARVIOINNIN KRITEERIT ARVOSANALLE 8
A. Oppilaan vuorovaikutustaidot ovat kehittyneet niin, että hän
• haluaa ja rohkenee ilmaista itseään kirjallisesti ja suullisesti sekä ryhmän jäsenenä että yksin
esiintyessään
• osoittaa kuuntelemisen taitoa
• osaa ottaa ideointi- ja ongelmanratkaisukeskusteluissa sekä muissa ryhmäviestintätilanteissa
puheenvuoron ja esittää ehdotuksen, kannanoton, kysymyksen, lisätietoja ja perusteluja
• edistää ryhmän pääsyä tavoitteeseen sekä osaa toimia rakentavasti myös tilanteissa, joissa
asioista ollaan eri mieltä
• tuntee keskeisimmät puhutun ja kirjoitetun kielimuodon erot ja ottaa huomioon
viestintätilanteen, vastaanottajan ja välineen mm. kielimuotoa valitessaan; hän pystyy
vaihtamaan nuorison oman puhekielen tarvittaessa yleispuhekieliseksi
• pystyy havainnoimaan ja arvioimaan äidinkielen taitojaan; hän ottaa vastaan palautetta ja
hyödyntää sitä omien taitojensa kehittämiseksi; hän antaa myös rakentavaa palautetta toisille ja
työskentelee tavoitteellisesti sekä yksin että ryhmässä.
B. Oppilaan taito tulkita ja hyödyntää erilaisia tekstejä on kehittynyt niin, että hän
• osaa keskustella erilaisten tekstien kanssa: hän osaa kysyä, tiivistää, kommentoida, väittää
vastaan, esittää tulkintoja ja arvioita sekä pohtia tekstin yhteyksiä omiin kokemuksiinsa ja
ajatuksiinsa
• tuntee erilaisten tekstien käyttömahdollisuuksia ja osaa suunnistaa monenlaisessa
tekstiympäristössä
• lukee tekstejä, myös media- ja verkkotekstejä, tarkoituksenmukaista lukutapaa käyttäen
• tuntee tavallisten tekstityyppien keskeiset ominaisuudet ja erottaa niitä tekstikokonaisuuksista

• tunnistaa tavallisia kaunokirjallisuuden, median ja arjen tekstilajeja
• osaa vertailla tekstejä, löytää sisällön ydinasiat sekä tekijän mielipiteen perustelut
• pystyy tiivistämään fiktiivisen tekstin juonen, laatimaan henkilökuvia, seuraamaan henkilöiden
ja heidän suhteittensa kehitystä; osaa luonnehtia kertojaa ja kerrontaa
• osaa etsiä runosta merkityksiä
• tietää, että tekstillä on tekijä ja tarkoitus, jotka vaikuttavat sen sisältöön, muotoon ja ilmaisuun
• pystyy tekemään havaintoja ja päätelmiä tekstien visuaalisista ja auditiivisista keinoista
• pystyy tekemään havaintoja kielen keinoista ja huomaa esimerkiksi sananvalintojen, käytetyn
kuvakielen, lausemuotojen sekä tyyliarvoltaan erilaisten ilmausten yhteyksiä tekstin
tarkoitukseen ja sävyyn
• pystyy käyttämään opetettuja kielitiedon käsitteitä kieltä havainnoidessaan ja kirjallisuustietoa
fiktiivisiä tekstejä käsitellessään.
C. Oppilaan taito tuottaa tekstejä ja hyödyntää niitä eri tarkoituksiin on kehittynyt niin, että
hän
• osaa käyttää tiedon lähteenä kirjastoa, tieto- ja kaunokirjallisia teoksia, tietoverkkoja sekä
suullisesti välitettyä tietoa; hän osaa valita tietolähteensä ja myös ymmärtää ilmoittaa ne
• tuntee puhe-esityksen ja kirjoitelman laadintaprosessin ja soveltaa tietoaan tekstejä tuottaessaan
• kokoaa esitykseensä riittävästi aineksia, jäsentelee niitä sekä tuo asiasta esille olennaisen; hänen
tekstinsä ajatuskulkua on helppo seurata
• pystyy laatimaan suullisia ja kirjoitettuja tekstejä eri tarkoituksiin, mm. kuvauksia, kertomuksia,
määritelmiä, tiivistelmiä, selostuksia, kirjeitä, hakemuksia, yleisönosastokirjoituksia ja muita
kantaa ottavia ja pohtivia tekstejä
• pystyy tuottamaan tekstinsä sekä käsin että tekstinkäsittelyohjelmalla ja muutenkin
hyödyntämään työskentelyssään tietotekniikkaa ja viestintävälineitä
• osaa hyödyntää kielitietoaan tekstien tuottamiseen ja tehdä tyylillisiä, sanastollisia ja
rakenteellisia valintoja, osaa säädellä virkkeiden rakennetta ja pituutta sekä tiivistää tekstiään
• soveltaa teksteihinsä tietoaan puhutun ja kirjoitetun kielen eroista, kohteliaisuuskeinoista ja
oikeinkirjoituskäytänteistä.
D. Oppilaan suhde kieleen, kirjallisuuteen ja kulttuuriin on kehittynyt niin, että hän
• on saavuttanut lukutaidon, joka riittää myös pitkien tekstien lukemiseen
• löytää itseään kiinnostavaa tieto- ja kaunokirjallisuutta sekä mediatuotteita ja osaa perustella
valintojaan
• on lukenut sekä kotimaisesta että ulkomaisesta kaunokirjallisuudesta runoja, satuja, tarinoita,
novelleja, esimerkkejä näytelmäteksteistä ja sarjakuvia sekä tuntee Kalevalan runoja ja
muutakin kansanperinnettä; kokonaisteoksia hän on lukenut ainakin yhteisesti sovitun määrän
• tuntee kirjallisuuden päälajit, tekstien tyylillisen pääjaon sekä joitakin kirjallisuuden
klassikkoja, jotka edustavat eri aikakausia
• pystyy jakamaan katselukokemuksensa muiden kanssa
• on oppinut metatietoa kielen rakenteesta ja sanastosta; hänellä on tietoa sanaluokista ja
lauseenjäsenistä ja niiden määrittelyongelmista
• tuntee suomen kielen keskeisimmät ominaispiirteet ja pystyy vertailemaan suomen kieltä
muihin kieliin; hänellä on käsitys kielisukulaisuudesta ja suomen sukukielistä
• ymmärtää, että suomen kieli vaihtelee tilanteen, käyttäjän ja alueen mukaan
• ymmärtää kielen muuttumista ja äidinkielen aseman muiden kielten joukossa ja
monikulttuurisessa kieliyhteisössä; oppilas tuntee Suomen kielitilanteen, hänellä on perustietoa
Suomessa puhuttavista kielistä.

SAMISKA SOM MODERSMÅL (EATNIGIELLA)
Undervisning kan ges på alla tre varianter av samiska som talas i Finland: nordsamiska,
enaresamiska och skoltsamiska. Syftet med undervisningen i samiska i läroämnet modersmål och
litteratur är att erbjuda eleven mångsidiga språkliga och litterära erfarenheter och upplevelser både
som mottagande och givande part i kommunikationssituationer. Undervisningen i modersmål och
litteratur skall stödja utvecklingen av tvåspråkighet och stärka barnets och den ungas självkänsla.
Målet för undervisningen är att ge eleven möjligheter, redskap och begrepp för att analysera,
uttrycka och utveckla sina tankar, erfarenheter och kunskaper. Eleven får handledning i att tänka
kritiskt och att tillämpa ny kunskap i olika språkbrukssituationer.
Undervisningen i modersmål och litteratur skall erbjuda eleven upplevelser av att lyckas både
som medlem av en grupp och då han eller hon arbetar individuellt och motivera honom eller henne
att utveckla sina modersmålsfärdigheter. Modersmålsfärdigheterna som håller på att utvecklas i
undervisningen i årskurserna 1−2 blir i de övre klasserna det viktigaste redskapet för att inhämta
kunskaper och färdigheter och för att uttrycka sig. Basfärdigheterna i modersmålet som förvärvats i
undervisningen i modersmål och litteratur ger eleven möjlighet att utvidga sin erfarenhets- och
samarbetskrets så att den omfattar barn och unga som talar samiska i de andra nordiska länderna
och i Ryssland. I undervisningen bör beaktas att elevernas färdigheter i samiska är på olika nivåer
då de påbörjar den grundläggande utbildningen.
ÅRSKURSERNA 1–2
Den centrala uppgiften i undervisningen i modersmål och litteratur i årskurserna 1−2 är att utveckla
inlärningen av de grundläggande färdigheterna i modersmålet vilka inletts redan i hemmet, i
småbarnsfostran och i förskoleverksamheten. Undervisningen skall vara heltäckande och omfatta all
muntlig och skriftlig kommunikation inom språkets olika delområden som anknyter till elevens
vardag och som stöder hans eller hennes individuella språkinlärning. I undervisningen bör man
vidare beakta att eleverna kan befinna sig i mycket olika skeden i sin språkinlärning och
inlärningsprocess.
MÅL
Tala och lyssna
Eleven skall
• vänja sig vid att lyssna på berättande framställningar av lärare, elever och besökande berättare,
att lyssna på högläsning av lärare samt att delta i olika diskussioner
• öva sig i att leka med språket med hjälp av ramsor och talesätt
• delta i diskussioner genom att fråga, svara, berätta och ge uttryck för sina kunskaper,
erfarenheter, tankar och åsikter och att uppträda i par och i smågrupper
• lära sig att lägga märke till dialekter inom sitt eget språk
• kunna och våga uttrycka sig både muntligt och skriftligt.
Läsning och skrivning
Eleven skall
• dagligen öva sig i att läsa och skriva
• lära sig den grundläggande tekniken i läsning, så att han eller hon förstår och vänjer sig vid att
berätta och bedöma det som han eller hon har läst
• lära sig att småningom övergå från högläsning till tyst läsning
• upptäcka att text är talat språk och öva sig i att indela tal i satser, ord och språkljud
• öva upp sin förmåga att förutse innehållet i en text utgående från rubrik och bilder

• lära sig att skriva korta texter om bekanta ämnen och att beakta överenskommelser och regler
för språket då han eller hon skriver
• öva sig i att skriva med olika typbokstäver: små och stora tryckbokstäver, skrivstil med små och
stora bokstäver
• öva sig i rättskrivning och lära sig att använda skiljetecken och stora begynnelsebokstäver i
satser
• utöka sitt ordförråd
• öva sig i att fråga sig fram och ta reda på vad främmande ord betyder
• lära sig att lägga märke till de vanligaste skillnaderna mellan den egna dialekten och
skriftspråket
• få möjlighet att utveckla sin läs- och skrivförmåga
• öva sig i att skriva även på dator.
Litteratur
Eleven skall
• bekanta sig med barnlitteratur på samiska och med den samiska berättartraditionen
• vänja sig vid att låna böcker på biblioteket eller i bokbussen
• vänja sig vid att i mån av möjlighet lyssna och se på samiskspråkiga barnprogram i radio, tv och
på video
• lära sig att välja litteratur som intresserar och läsa böcker som motsvarar hans eller hennes
läsfärdighet
• i mån av möjlighet bekanta sig med en samisk författare och/eller samisk teater.
CENTRALT INNEHÅLL
Tala och lyssna
• Att uttrycka sig muntligt i olika kommunikationssituationer, att delta i par-, smågrupps- och
klassdiskussioner
• att bearbeta det hörda, sedda, upplevda och lästa med hjälp av improvisation, berättande, lek och
drama
• att bekanta sig med skriftspråk och talspråk med hjälp av lärarens högläsning och berättande
• eleven får lära sig att lyssna: berättande framställningar av lärare och elever, högläsning av
lärare, eventuella besök av en samisk historieberättare
• att redogöra för egna upplevelser, iakttagelser och händelser och att berätta historier, till en
början för den egna partnern och smågruppen: historier, diktuppläsning, rollekar, dockteater,
improvisation och dramatisering.
Läsning och skrivning
• Att dagligen öva sig i att läsa och skriva på ett mångsidigt sätt
• att göra texter (tryckta och elektroniska texter) tillgängliga genom gemensamma diskussioner så
att elevens läsförståelse fördjupas, att reda ut främmande ord
• att dela upp talet i satser, ord, stavelser och språkljud: att öva sig i att skriva ord
• att öva den alfabetiska ordningen i det samiska språket och att dela in bokstäverna i vokaler och
konsonanter
• att öva sig i rättskrivning på ord- och satsnivå: ordmellanrum, skiljetecken, användning av
skiljetecken och stora begynnelsebokstäver i bekanta ord och satser, att bekanta sig med stora
skiljetecken och inledande övningar i hur de används i satser
• att öva sig i att skriva bokstavstyper av olika slag: små och stora tryckbokstäver, skrivstil med
små och stora typbokstäver

• att producera texter som baserar sig på egna vardagserfarenheter, iakttagelser, åsikter och den
egna fantasin med tyngdpunkt på innehåll och skaparglädje.
Litteratur
• Att bekanta sig med samisk barnlitteratur genom att lyssna och titta och småningom läsa själv
• att öva sig i att använda klass-, och skolbibliotek samt allmänna bibliotek
• att diskutera lästa böcker och att berätta om dem för andra
• att lyssna på samiskspråkiga barnprogram i radio och i mån av möjlighet titta på samiskspråkiga
barnprogram i tv och på video
• diskussion om litteratur då man bekantar sig med begreppen huvudperson, tid och plats för en
händelse samt intrig
• att i mån av möjlighet ta del av samiska författares verk eller samisk teater.
PROFIL FÖR GODA KUNSKAPER I SLUTET AV ÅRSKURS 2
Tala och lyssna
Eleven
• kan tala samiska flytande
• klarar av att lyssna koncentrerat på lärarens och andra elevers samtal och framställningar och
strävar efter ömsesidighet; i diskussioner reagerar eleven på det hörda med egna tankar, åsikter
och frågor
• har vant sig vid att uttrycka sig muntligt: eleven kan för en liten grupp berätta om sina
iakttagelser och erfarenheter så att lyssnarna kan följa framställningen
• vågar delta i klassens eller gruppens gemensamma framföranden vid skolans tillställningar.
Läsning och skrivning
Eleven
• kan läsa flytande och förstår det han eller hon läser i texter som är typiska för åldersstadiet
• kan räkna upp de samiska bokstäverna i alfabetisk ordning och vet vad de används till
• kan i enlighet med skriftspråkets normer skriva enkla och bekanta ord nästan felfritt och börjar
använda stora skiljetecken i slutet av en sats och stor bokstav i början av en sats
• kan också uttrycka sig skriftligt: kan skriva korta berättelser eller historier, meddelanden,
postkort, brev, åsikter, korta ramsor och texter om sitt vardagsliv
• kan producera egen text även på dator
• utvecklar sin skrivfärdighet och förmåga att skriva för hand håller på att stabiliseras motoriskt.
Litteratur
Eleven
• har läst samisk barnlitteratur
• kan leta reda på lämplig och tilltalande läsning; eleven använder sin läsfärdighet för sitt eget
välbefinnande och för att finna information.
ÅRSKURSERNA 3–5
Den centrala uppgiften i undervisningen i modersmål och litteratur i årskurserna 3–5 är att lära
eleven de grundläggande färdigheterna i modersmål och att utveckla dem. Målet för undervisningen
är att lära eleven en flytande läs- och skrivteknik, fördjupad läsförståelse och en ökad förmåga att
inhämta kunskap. Eleven handleds till att lyssna, tala, läsa och skriva olika slags texter.
Tyngdpunkten i undervisningen ligger på språkets användning som ett redskap för att inhämta

kunskaper och färdigheter och för att uttrycka sig. I undervisningen bekantar man sig med barn- och
ungdomslitteratur som är lämpad för åldersstadiet.
MÅL
A. Eleven utvecklar sina interaktionsfärdigheter
Eleven skall
• lära sig att aktivt lyssna och kommunicera i olika kommunikationssituationer: han eller hon
uppmuntras till att delta i diskussioner och strävar efter att ta hänsyn till motparten i sin egen
kommunikation
• lära sig att fungera i textmiljöer där det finns en växelverkan mellan ord, bild, ljud och
mottagare
• öva sig i att uppträda vid skolans olika festtillställningar.
B. Elevens förmåga att tolka och utnyttja olika slags texter utvecklas
Eleven skall
• lära sig att flytande läsa olika slags texter och hela böcker: han eller hon skall bekanta sig med
olika sätt att läsa och få övning i att använda sig av strategier som förbättrar läsförståelsen
• läsa och förstå texter som är typiska för åldersstadiet
• lära sig att bedöma böckerna han eller hon läser och sig själv som läsare
• lära sig att välja texter som är lämpliga för olika avsikter
• få övning i att finna det väsentliga i olika texter och att dra egna slutsatser utgående från det
lästa
• lära sig att leta reda på information i olika källor som lämpar sig för åldersstadiet.
C. Elevens förmåga att producera texter och utnyttja dem för olika ändamål utvecklas
Eleven skall
• kunna och våga bygga upp olika slags texter både muntligt och skriftligt
• få övning i att producera texter om sina vardagserfarenheter, iakttagelser, åsikter och den egna
fantasin
• utveckla förmågan att uttrycka sig, hans eller hennes ordförråd vidgas och preciseras; eleven
vänjer sig vid att bedöma den egna framställningen
• lära sig att skriva flytande för hand samt att också producera text med ett
textbehandlingsprogram
• få övning i att värna om den språkliga renheten
• lära sig att bygga upp en kronologisk berättelse med intrig
• lära sig grundläggande rättskrivningsregler för att forma satser och meningar och lära sig att
klassificera huvuddelarna i en sats
• lära sig att indela ord i ordklasser
• lära sig att känna böjningen av nomen och verb och i dem förekommande stadieväxling
• lära sig att använda ordböcker för att reda ut och förstå främmande ord.
D. Elevens förhållande till litteratur, media och framställningskonst på samiska fördjupas
Eleven skall
• läsa barn- och ungdomslitteratur på samiska och lära sig att leta reda på lämplig och intressant
läsning
• känna till några samiska böcker och författare
• lära sig att kunna hämta information på bibliotek och i facklitteratur på samiska och att använda
elektroniska informationskällor

• lära sig grundläggande färdigheter om media och få övning i att använda samiskspråkiga medier
på ett målmedvetet sätt
• i mån av möjlighet bekanta sig med samisk teater och film.
E. Elevens förhållande till sitt eget språk fördjupas
Eleven skall
• lära sig att förstå dialekter inom sitt eget språk
• lära sig att visa tolerans gentemot språklig variation
• vänja sig vid att lyssna till och känna igen andra samiska språk som talas i Finland.
CENTRALT INNEHÅLL
Interaktionsfärdigheter
• Att bekanta sig med kommunikationens grundelement och ge akt på interaktionen
• att berätta och referera, uttrycka sin åsikt, sköta ärenden, komma med inlägg i en diskussion,
ställa frågor, att handla artigt och att öva sig i att ta hänsyn till andra genom att lyssna
• att lyssna på framställningar som hålls av elever och lärare samt eventuellt av samiska besökare
• att öva upp konsten att uppträda: små dramaföreställningar, bokpresentationer, skapande
framställning, att berätta det man hört med egna ord, dockteater, rollekar m.m.
• att berika det egna berättandet och uttrycket genom drama, språkliga lekar, ramsor, talesätt och
ordlistor med stödord.
Färdigheter i informationssökning
• Att bekanta sig med samisk facklitteratur, tidningar, elektroniska informationskällor, bibliotek
och bokbuss
• att öva sig i att göra olika slags facktexter tillgängliga
• att bekanta sig med hur materialet på ett bibliotek är klassificerat; att leta efter och reservera
böcker, enkel informationssökning på datanätet och att under handledning öva sig i
informationssökningens olika skeden
• att samla in uppgifter om tradition och annan muntlig information exempelvis genom intervjuer.
Läsförståelse
• Att lära sig förutse innehåll och strukturer i en text utgående från rubriken
• att skilja på väsentligheter och detaljer, att komprimera, sätta mellanrubriker, ställa frågor, göra
anteckningar, dra slutsatser och analysera det man läst och hört
• att konstruera tankekartor, uttrycka sin åsikt om det man läst, reflektera över innehållet i en text
och jämföra olika texter.
Att utarbeta texter och muntliga framföranden
• Att på skriftspråk producera texter med olika syften: att berätta om och beskriva något
välbekant, att skapa en berättelse med intrig, att sammanföra information samt att uttrycka och
motivera åsikter
• att planera, omforma och bearbeta egen text utgående från respons
• att öva sig i rubriksättning och styckeindelning och att göra upp och använda tankekartor
• att öva sig i att skriva flytande med ledig och tydlig handstil
• grunderna i rättstavning
• att öva sig i att framträda: att göra upp och använda en lista med stödord, att ta kontakt med
publiken, att dela upp framställningen och göra den åskådlig, att öva sig i röstanvändning.

Språkets uppgifter och struktur
• Grammatikalisk indelning av ord, att öva sig i stadieväxling, vokalförändring samt hur
diftongerna reduceras
• principerna för indelning av ord i ordklasser, ordböjning, analys av hur man använder ordklasser
och grupperar ord enligt huvudformer
• att undersöka betydelser hos verbens tempus- och kasusformer
• att i enkla satser skilja åt predikat och subjekt
• att jämföra skillnaderna mellan den egna dialekten och skriftspråket
• att känna igen och skriva typiska egennamn och artnamn: hur man i elementära fall använder
stor och liten begynnelsebokstav
• att urskilja sammansatta ord i texter
• att använda räkneord för att ange mängd
• att lära sig att använda små och stora skiljetecken samt att skriva repliker och anföringssatser
• att stärka rättstavningen
• att jämföra upplästa och skrivna texter.
Litteratur
• Att läsa texter av olika slag och att bekanta sig med samisk barnlitteratur, samiska författare och
muntlig tradition
• att bekanta sig med olika litteraturgenrer, såsom berättelser, sagor, romaner för barn, pjäser,
dikter, serier, gammal och ny folktradition
• att bekanta sig med samiska teaterföreställningar av olika slag.
PROFIL FÖR GODA KUNSKAPER I SLUTET AV ÅRSKURS 5
Interaktionsfärdigheter
Eleven
• kan tala samiska flytande utan att upprepade gånger blanda in finska ord
• kan och har mod att uttrycka sig både muntligt och skriftligt i olika situationer
• berättar om och beskriver sina iakttagelser och tankar samt jämför dem med andras tankar och
iakttagelser; i sin kommunikation kan eleven redan i viss mån ta hänsyn till
kommunikationssituation och medium och strävar efter att få den egna kommunikationen
begriplig så den når mottagaren
• vill och kan lyssna på andras tankar
• kan med tydlig röst och på eget talspråk hålla en liten muntlig framställning för en bekant
publik, exempelvis med hjälp av en lista med stödord.
Färdigheter i informationssökning
Eleven
• känner huvudskedena i en informationssökningsprocess
• kan använda bibliotek och tryckta och elektroniska informationskällor för informationssökning
• kan samla uppgifter om traditionerna i den egna gemenskapen och närmiljön.
Läsning
Eleven
• har uppnått en grundläggande läsfärdighet för att läsa flytande; eleven kan läsa samiska så att
han eller hon redan kan läsa hela böcker
• utnyttjar och använder strategier som förbättrar läsförståelsen
• kan bilda sig en åsikt om det han eller hon läser och använda sin läsfärdighet både till nytta och
nöje

• kan uppfatta texter som innehåller ord, bild och ljud
• finner det väsentliga och kan skilja åsikter från fakta i texter som är avsedda för åldersstadiet
• läser olika slags texter och förstår vad han eller hon läser.
Skrivfärdighet
Eleven
• skriver för olika ändamål och är van vid att planera och förbättra sin text och utnyttja den
respons han eller hon fått av läraren och klasskamraterna
• kan producera texter om sina egna erfarenheter, iakttagelser och sin egen fantasi
• kommer med uppslag, planerar innehållet i sina texter och kan bygga upp texter som baserar sig
på kunskap, erfarenhet och fantasi; elevens egen röst och ordförråd kan iakttas i texterna
• inser satskonstruktionernas och styckeindelningens betydelse då det gäller att dela in texter och
strävar efter att använda styckeindelning då han eller hon bygger upp en text
• kan texta och håller på att utveckla en egen bunden handstil och kan också producera text med
hjälp av ordbehandlingsprogram
• kan under handledning åstadkomma en muntlig eller skriftlig framställning om ett givet ämne
• behärskar rättstavning på ordnivå med rätt stor säkerhet.
Språkets uppgifter och struktur
Eleven
• utnyttjar sina språkliga iakttagelser och färdigheter för att förstå andras texter och producera
egna
• behärskar grundläggande rättskrivningsregler för samiskan både i skrivning och
meningsbyggnad
• kan på olika grunder söka och klassificera ord i texter och indela ord i ordklasser enligt
betydelse och böjning
• känner till ordklasserna, behärskar grundläggande böjning av nomen och verb och kan
klassificera huvuddelarna i en sats
• kan använda ordböcker i samiska språket för att förstå främmande ord
• känner igen skillnader mellan talspråk och skriftspråk.
Litteratur
Eleven
• har läst samisk litteratur och känner till en del samiska författare
• kan leta reda på tilltalande läsning och kan beskriva sig själv som läsare
• har bekantat sig med media på samiska
• har i mån av möjlighet bekantat sig med samisk film och teater.
Förhållandet till det egna språket
Eleven
• förstår dialekter inom sitt eget språk
• känner igen de samiska språk som talas i Finland.
ÅRSKURSERNA 6–9
Den centrala uppgiften i undervisningen i modersmål och litteratur i årskurserna 6–9 är att utvidga
elevens textfärdigheter från de färdigheter som behövs i den närmaste kretsen till att motsvara de
krav som nya textslag innebär. Eleven handleds i att gestalta sig själv och sin text som en del av den
egna kulturen och i att bygga upp interaktionen i olika slags kommunikationssituationer. Målet är

att få eleven att bli alltmer medveten om sina mål och om sig själv som språkbrukare. Han eller hon
utvecklas i att analysera texter och i att tolka dem kritiskt. Undervisningen har vidare som uppgift
att uppmuntra eleven till att läsa och bedöma litteratur och medietexter. Eleven handleds att inhämta
kunskap om samisk litteratur och inspireras att studera språket.
MÅL
A. Eleven utvecklar sina interaktionsfärdigheter
Eleven skall
• utveckla sina kommunikativa färdigheter och sin känsla för situationen
• lära sig att lyssna på och uppskatta andra talare
• få övning i att tala, läsa och skriva målmedvetet och bygga upp interaktionsförhållanden i olika
kommunikationsmiljöer
• vänja sig vid att det finns olika synsätt och sätt att delta i interaktion
• lära sig att kommunicera, lyssna och använda media på ett kritiskt och aktivt sätt
• vänja sig vid att uppträda och ta kontakt med lyssnarna i olika slags kommunikationssituationer
• värna om den språkliga renheten.
B. Elevens förmåga att tolka och utnyttja olika slags texter utvecklas
Eleven skall
• lära sig att läsa och lyssna på ett aktivt och kritiskt sätt
• utveckla sin kännedom om olika textslag och vänja sig att förutse vilket sätt att läsa, lyssna eller
inhämta kunskap som respektive textslag och ändamål förutsätter
• vänja sig vid processen att inhämta och använda information och kan utnyttja många olika slags
källor
• lära sig att läsa tillräckligt flytande för att kunna läsa långa texter och hela böcker
• läsa olika slags medietexter och böcker
• få övning i att avfatta refererande, beskrivande, berättande och slutledande texter
• lära sig att utveckla sitt uttryckssätt, att utöka sitt ord- och begreppsförråd, att bygga upp en
argumenterande text och att urskilja fakta, motiveringar och slutledningar i sina texter.
C. Elevens förmåga att producera texter och utnyttja dem för olika ändamål utvecklas
Eleven skall
• utvecklas till en mångsidig textskapare med en egen röst som kan utnyttja den språkfärdighet
han eller hon lärt sig då han eller hon talar och skriver
• få mod att komma fram med sina synsätt och motivera dem samt kommentera andras tankar
• vänja sig vid att planera sin kommunikation och att målmedvetet gå framåt i sina tal- och
skrivövningar
• ta hänsyn till situation, medium och mottagare i sina texter
• lära sig att uppfatta hur en text framskrider kronologiskt och betrakta verbböjningen i sina texter
ur det kronologiska framskridandets perspektiv
• lära sig att skriva i enlighet med skriftspråkets normer
• lära sig att bli medveten om de viktigaste skillnaderna mellan samiskan och finskan.
D. Elevens förhållande till litteratur, media och framställningskonst på samiska fördjupas
Eleven skall
• fördjupa sin kännedom om samisk litteratur, teater och konstarter; lära sig att känna till den
samiska litteraturens olika skeden och klassiker

• bekanta sig med litteraturen också hos annan ursprungsbefolkning
• lära sig att använda media på samiska
• lära sig att använda och utnyttja bibliotek, fack- och skönlitteratur, datanätet samt muntlig
tradition
• lära sig att presentera sina favoritböcker och -författare samt att motivera sina bokval.
E. Elevens förhållande till sitt eget språk fördjupas
Eleven skall
• lära sig baskunskaper om sitt eget modersmål, dess struktur, växlingar och förändring
• förstå och begrunda språkets förändring och det egna modersmålets ställning bland andra språk
och i en mångkulturell språkgemenskap
• inse att det samiska språket kan vara samernas gemensamma språk över riksgränserna
• lära sig att utveckla tolerans gentemot språklig variation
• känna igen andra samiska språk.
CENTRALT INNEHÅLL
Interaktionsfärdigheter
• Grundläggande insikter om interaktion och innehåll, struktur och uttryckssätt i olika texter och
deras samband med kommunikationens syfte, medel och kommunikationsförhållande
• övning i att gå framåt i enlighet med uppgiften och komma med mångsidigare inlägg i olika
slags diskussioner och kommunikationsmiljöer
• att öva sig i hur man kommunicerar, exempelvis hur man kommer med lämpligt långa inlägg
vid lämplig tidpunkt, att välja språkvariant och stil, att hantera konflikter och avvikande synsätt,
att ge och ta emot respons
• att bli säkrare och modigare i att kommunicera, att uttrycka och försvara egna synsätt samt att
utveckla sättet att uttrycka sig
• att öva sig att i talspråket ta hänsyn till situationens krav
• att utvidga uttrycksförrådet med hjälp av språkstudier, drama, experiment och lekar.
Färdigheter i informationssökning
• Att söka information i olika slag av källor: att planera informationssökning, att bedöma källors
tillförlitlighet och klarhet
• att öva sig i att göra anteckningar och enkla källhänvisningar, att välja, gruppera och bygga upp
material till en framställning.
Att lyssna och läsa aktivt och kritiskt
• Att öva sig i att förstå och bilda sig en egen uppfattning då man lyssnar
• att öva sig i översiktsläsning, ordagrann och sakligt korrekt samt slutledande läsning, att läsa på
ett sökande sätt, att kontrollera läsprocesserna
• att behandla det lästa på olika sätt: handledd analys av det lästa, delade läsupplevelser, att ge akt
på det egna läsandet och fundera över betydelsen i det lästa
• att komprimera textinnehåll, att med tanke på textens slagkraft känna igen, analysera och
bedöma material som baserar sig på värderingar och upphovsmannens syften och metoder, att
jämföra texter ur olika synvinklar
• att leta efter och bedöma i tal, skrift och bilder dolda synsätt, värderingar och attityder.
Kunskap om olika slag av texter
• Att analysera refererande, beskrivande, berättande, analyserande och ställningstagande texttyper
i fakta- och skönlitteratur

• att känna igen de centrala textslagen i kulturen och att analysera texterna som strukturella och
betydelsebärande helheter
• att undersöka hur man bygger upp textinnebörder med verbala, visuella och auditiva metoder
• att analysera satser i sitt textsammanhang utgående från ordval och användning av
grammatikaliska metoder.
Att utarbeta texter och muntliga framföranden
• Att definiera mål för de egna texterna och det egna arbetet och att befästa textprocessen
• att analysera och systematiskt utveckla texterna med avseende på innehåll, språk och form, att
också i grupp bedöma texter
• övning i ofta förekommande sätt att disponera texter, att kontrollera inledning, avslutning och
indelning i avsnitt
• att rikta texter till olika målgrupper och för olika slags kommunikationssituationer
• att skaffa fram behövlig information ur olika källor: att planera informationssökning, att bedöma
texters tillförlitlighet och läslighet, att göra anteckningar och öva sig i att göra enkla
källanvisningar, att välja, gruppera och bygga upp material till en framställning
• att rikta texter till olika målgrupper och för olika medier
• att skriva för hand och med utnyttjande av datateknik
• muntliga framföranden i skolan och i mån av möjlighet också annanstans.
Språkets uppgifter och struktur
• Att granska hur samiskan varierar enligt situation och region, att kontrollera de egna
uttryckssätten och att fundera över grunderna för hur skriftspråket används
• att iaktta och bedöma texters ordförråd, struktur och stilmässiga drag med avseende på deras
kommunicerbarhet, klarhet och stil samt för att utveckla det egna uttryckssättet
• att utveckla känslan för satser och meningar i det skrivna språket och att befästa rättstavningen
• att öva sig i talat standardspråk och sätt att uttrycka sig och kommunicera som tar hänsyn till
lyssnaren på ett artigt sätt.
Språk och kultur
• Grundläggande kunskaper om samernas språksituation samt om modersmålets och två- och
flerspråkighetens betydelse
• att bekanta sig med det samiska språkets olika skeden
• att studera det samiska språkets uppbyggnad
• att bekanta sig med de samiska språken
• att ge akt på och bedöma hur de egna vanorna och färdigheterna utvecklas då det gäller att läsa,
kommunicera och använda media
• att skaffa sig upplevelser av film och teater, att dela och analysera erfarenheter.
Litteratur
• Att bekanta sig med samiska författare och deras verk samt med de centrala epokerna i samisk
litteratur
• att läsa gemensamma och valfria hela verk samt enskilda noveller, dikter och andra korta texter
• indelning av skönlitteratur i genrer och stilriktningar
• analys av strukturen i litteratur genom användning av de centrala begreppen
• att tolka skönlitterära texter
• att skaffa sig upplevelser av film och teater, att dela och analysera erfarenheter.
KRITERIER FÖR VITSORDET 8 VID SLUTBEDÖMNINGEN

Interaktionsfärdigheter
Eleven
• kan och har mod att uttrycka sig både muntligt och skriftligt både enskilt och i grupp
• visar förmåga att lyssna
• kan komma med inlägg i kommunikationssituationer i grupp och ta ställning till förslag och
ställa frågor, be om ytterligare information och motiveringar
• arbetar för att gruppen skall uppnå ett mål och kan fungera på ett uppbyggande sätt då oenighet
råder
• känner de viktigaste skillnaderna mellan talspråk och skriftspråk och tar hänsyn till
kommunikationssituation, mottagare och medium
• uttrycker det han eller hon har att säga så att det centrala förmedlas till mottagaren.
Färdigheter i informationssökning
Eleven
• kan använda bibliotek, fack- och skönlitterära verk, muntlig tradition samt datanät som
informationskällor, eleven kan välja informationskällor och kan också ange dem
• kan använda media på samiska.
Att lyssna och läsa aktivt och kritiskt
Eleven
• förstår och bedömer det han eller hon hör och läser
• kan behandla det han eller hon läst på varierande sätt: kan analysera och dela med sig av sina
läsupplevelser, följa med i det han eller hon läst och reflektera över dess betydelse
• kan komprimera textinnehåll
• vet att en text har en upphovsman och en mening som påverkar dess innehåll, form och uttryck
• kan jämföra texter och finna det centrala i innehållet samt motiveringarna för upphovsmannens
åsikter.
Kunskap om olika slag av texter
Eleven
• kan beskriva sig själv som läsare, talare, lyssnare och skribent
• kan leta reda på tilltalande fack- och skönlitteratur samt medieprodukter
• kan föra dialog med olika slags texter: eleven kan fråga, komprimera, kommentera, komma med
invändningar, lägga fram tolkningar och bedöma samt begrunda textens samband med egna
erfarenheter och tankar
• känner till olika texters användningsmöjligheter
• läser texter, även medietexter och texter på datanätet, på ett ändamålsenligt sätt
• känner till olika texttypers centrala egenskaper och kan skilja dem från texthelheter
• känner igen allmänna textslag inom skönlitteratur, i medierna och i vardagen
• kan leta efter innebörder i en dikt
• kan göra iakttagelser om språkliga metoder.
Att utarbeta texter och muntliga framföranden
Eleven
• känner till processen för hur man utarbetar en muntlig eller skriftlig framställning och tillämpar
sin kunskap då han eller hon producerar texter
• samlar tillräckligt material för sina framställningar
• kan utarbeta muntliga och skriftliga texter för olika ändamål

• kan producera texter för hand och med hjälp av ordbehandlingsprogram
• kan utnyttja sina språkfärdigheter för att producera text och kan göra val gällande stil, ordförråd
och struktur
• tillämpar sin kunskap om skillnaderna mellan talat och skrivet språk i sina texter.
Språkets uppgifter och struktur
Eleven
• kan klassificera ord, analysera böjning av nomen och verb, analysera satser samt göra
iakttagelser om olika texters ordförråd, verkningsmedel och struktur
• kan iaktta och bedöma sina kunskaper i samiska
• kan skriva felfritt i enlighet med skriftspråkets normer.
Språk och kultur
Eleven
• känner till samiskans viktigaste särdrag och kan jämföra sitt modersmål med finska språket,
eleven har en uppfattning om den språkliga släktskapen mellan samiskan och finskan och om
språk som är besläktade med finskan
• inser att språk förändras samt samiskans ställning bland de övriga språken
• känner till språksituationen i Finland och känner till Finlands officiella språk, förstår
modersmålets samt två- och flerspråkighetens betydelse för den som talar och språkets betydelse
för identiteten
• förstår andra samedialekter inom sitt eget språk och känner till andra samiska språk.
Litteratur
Eleven
• har vidgat sin kännedom om samisk litteratur och samiska författare
• har bekantat sig med den samiska litteraturens klassiker, litteraturens huvudgenrer och litterära
klassiker
• har läst avsnitt och hela verk i den samiska skönlitteraturen
• känner till samisk litteratur och har förmåga att bedöma den kritiskt.
ROMANI SOM MODERSMÅL
Målet för undervisningen i romani är att elevernas kunskaper i och användning av romani skall
aktiveras så att elever med romani som modersmål kan och vill använda sitt eget språk som redskap
för kommunikation och tänkande både inom romanigemenskapen och utanför den. Undervisningen
hjälper eleven att inse det egna språkets betydelse för livskraften och identiteten i hans eller hennes
kultur samt att förstå vilken betydelse romani har vid sidan av andra språk. Undervisningen i romani
skall hjälpa eleven att förstå att talspråket i hemmet och det i skolan använda skriftspråket är
element som kompletterar varandra. Undervisningen har som uppgift att stödja en balanserad
utveckling av elevens dubbelidentitet och förmåga att integreras både i romanigemenskapen och i
det finländska samhället. Ämnesområdena i undervisningen i romani väljs nära elevens hemkultur
och livssituationer i vardagen. Undervisningen förmedlar kunskaper om den egna kulturens seder
och bruk både när det gäller vardag och fest och eleven får bekanta sig med huvuddragen i
romernas historia. I undervisningen bör beaktas att elevernas färdigheter och kunskaper i romani
och romsk kultur är på olika nivåer då de påbörjar den grundläggande utbildningen. Dessutom skall
undervisningen stärka och sporra eleven i hans eller hennes skolgång och motivera till fortsatta
studier. Samarbetet mellan hem och skola är nödvändigt med tanke på elevens skolframgång och
för att hans eller hennes kunskaper i romani skall utvecklas.

ÅRSKURSERNA 1–2
I årskurserna 1–2 ligger tyngdpunkten i undervisningen på att utveckla den muntliga
språkfärdigheten. Målet med undervisningen är att uppmuntra barnet att använda det redan bekanta
och i skolan lärda språket i lekliknande interaktionssituationer som är lämpliga för åldersstadiet.
MÅL
Eleven skall
• lära sig att i tal urskilja de svåra språkljuden i romani och att uttala dem korrekt samt att skilja
mellan meningar, ord och stavelser
• lära sig grundläggande läs- och skrivfärdigheter och rättskrivningen av språkljuden i romani
samt utveckla dem i enlighet med sina egna förutsättningar
• utvidga sitt ordförråd så att han eller hon kan ställa och besvara frågor samt muntligt formulera
korta berättelser om sin närmiljö i enlighet med de egna förutsättningarna
• lära sig att känna igen maskulina och feminina former av ord och att använda dem i sitt eget tal
• lära sig att lyssna med inlevelse och att uttrycka sig.
CENTRALT INNEHÅLL
• att öva sig i språkljuden och språkljudskombinationerna i romani
• att öva sig i muntlig framställning, att spjälka upp det talade i satser, ord och stavelser
• berättelser, ramsor, lekar och sånger på romani
• övningar i hörförståelse
• läs- och skrivövningar
• övningar i rättskrivning på ordnivå
• nominalböjning (substantiv adjektiv, pronomen och numeralia): levande och icke-levande,
genus och antal
• verbböjning: presens, imperativ och nekande former
• de vanligaste prepositionerna och postpositionerna
• kasusböjning i nominativ, ackusativ och genitiv
• ämnesområden: jag själv, familjen och hemmet, gården, lekar, skolan och närmiljön, kultur,
seder och vanor.
PROFIL FÖR GODA KUNSKAPER I SLUTET AV ÅRSKURS 2
Eleven
• strävar efter rätt uttal av romani på en grundläggande nivå
• strävar efter att använda maskulina och feminina former av ord i sitt tal
• strävar efter att i sitt tal använda de strukturer i romani som han eller hon blivit lärd
• förstår i stora drag den romani som används under lektionerna och de instruktioner som ges på
romani
• strävar efter att uttrycka sig på romani vid tal om bekanta ämnesområden
• har kännedom om ramsor, lekar och sånger på romani och känner den romska kulturens
sedvänjor
• klarar av att läsa enskilda ord och korta satser på romani.
ÅRSKURSERNA 3–5

I undervisningen i årskurserna 3–5 är tyngdpunkten lagd på att utveckla den muntliga
språkfärdigheten. Målet för undervisningen är att undervisa om de viktigaste strukturerna i romani
och handleda barnet i att använda dem på ett mera medvetet sätt i muntliga interaktionssituationer i
liten skala. Ett annat mål är att lära barnet att läsa och skriva på romani.
MÅL
Eleven skall
• lära sig att förstå att talspråket i hemmet och det i skolan använda skriftspråket är element som
kompletterar varandra
• känna igen och i tal och skrift kunna använda de grundläggande strukturerna och särdragen i
romani
• lära sig aktivt och interaktivt lyssnande
• lära sig grundläggande läsfärdigheter i romani, utveckla sin läsförståelse och utvidga sitt
ordförråd
• lära sig att under handledning och med hjälp av övningar åstadkomma korta skriftliga alster
• lära sig att delta i diskussioner i par och i grupp och att under handledning skapa korta muntliga
berättelser om ämnen som hämtats ur den närmaste kretsen.
CENTRALT INNEHÅLL
• Språkljuden i romani, språkljudskombinationerna och deras rätta uttal
• nominalböjning (substantiv, adjektiv, pronomen och numeralia): levande och icke-levande,
genus och antal
• verbböjning: presens, imperfekt, imperativ och nekande former
• de vanligaste prepositionerna, postpositionerna, konjunktionerna och adverben
• kasusböjning i nominativ, ackusativ och genitiv samt övning av andra former
• mångsidiga övningar i grundläggande läsfärdighet
• att öva sig i ordagrann och sakligt korrekt samt slutledande läsning
• att utvidga ordförrådet i samverkan med andra läroämnen
• att öva sig i att skriva för hand
• rättskrivning: rättskrivning av ord och korta satser
• övningar i att lyssna och att skriva efter diktamen
• att med egna arbeten öva sig i skriftlig framställning: brev, korta beskrivningar och
redogörelser, historier, ramsor
• övningar i muntlig framställning om ämnen i den närmaste kretsen: diskussioner i par och i
smågrupper, korta framträdanden, att berätta om saker och händelser, övningar i att lyssna på ett
deltagande sätt
• att utveckla språkinlärningsförmågan
• ämnesområden som skall behandlas: den egna släkten, intressen, skolan, en jaguppfattning som
vidgas, fenomen i natur och miljö, romernas historia i Finland, kultur och sedvänjor både när det
gäller vardag och fest.
PROFIL FÖR GODA KUNSKAPER I SLUTET AV ÅRSKURS 5
Eleven
• kan i skolarbetet iaktta anvisningar på romani och kan under lektionerna arbeta både enskilt och
i grupp
• behärskar rätt uttal av romani och kan flytande läsa korta texter om bekanta ämnen
• kan i tal tillämpa sin kunskap om de grundläggande strukturerna och särdragen i romani
• behärskar ett tillräckligt ordförråd för att i par eller grupp tala om bekanta saker och händelser

• uppvisar relativt stor säkerhet i skrivning för hand och rättskrivning på ordnivå, kan bilda enkla
satser i sina texter
• kan under handledning åstadkomma kortfattade skriftliga meddelanden och redogörelser över
bekanta ämnen
• deltar aktivt i språkundervisningen
• kan sånger och lekar på romani
• är intresserad av kunskap om den egna kulturens seder och bruk både vad gäller vardag och fest.
ÅRSKURSERNA 6–9
I undervisningen i årskurserna 6–9 är huvudvikten lagd på att göra den muntliga framställningen
mer mångsidig och precis. Målet för undervisningen är att eleven skall behärska språkets strukturer
i skriftlig framställning och att göra den skriftliga framställningen mer mångsidig. Ett ytterligare
mål för undervisningen är att lära eleven slutledande och bedömande läsning.
MÅL
Eleven skall
• lära sig att utvidga sitt ord- och uttrycksförråd genom att utnyttja det han eller hon lärt sig både
hemma och i skolan och få mod att använda romani allt mer
• lära sig de grundläggande strukturerna och särdragen i romani och lära sig att tillämpa dem
muntligt och skriftligt
• fördjupa sina färdigheter i ordagrann och sakligt korrekt samt slutledande och bedömande
läsning
• fördjupa och göra sin förmåga att producera och förstå olika slag av texter mångsidigare
• lära sig att utnyttja informationsteknik vid informationssökning och då han eller hon skriver på
romani
• bekanta sig med olika slag av texter på romani och fördjupa sina kunskaper om språket och
kulturen
• lära sig att förstå tvåspråkighetens betydelse för den egna utvecklingen
• lära sig att förstå skillnaderna och likheterna mellan romani och finska och känna till andra
talade romanispråk vad gäller dialekter, ställning och historia.
CENTRALT INNEHÅLL
• Språkljuden och språkljudskombinationerna i romani, rätt uttal
• nominalböjning (substantiv, adjektiv, pronomen och numeralia): levande och icke-levande,
genus och antal
• verbböjning: perfekt, pluskvamperfekt, konditionalis och nekande former
• att bli säkrare i att använda de vanligaste prepositionerna, postpositionerna, konjunktionerna och
adverben
• kasusböjning i nominativ, ackusativ och genitiv samt andra kasusformer
• grunderna i användningen av kasus- och verbformer
• läran om avledningar av ord
• övningar i ordagrann och sakligt korrekt samt slutledande läsning
• satsanalysens grunder: subjekt, predikat och objekt
• att utvidga ordförrådet i samverkan med andra läroämnen
• rättskrivning: rättskrivning av korta meddelanden och skrifter
• egna skriftliga alster: olika slags meddelanden, brev, korta beskrivningar och redogörelser,
berättelser och åsikter

• övningar i muntlig framställning om ämnen i den närmaste kretsen: diskussioner i par och i
smågrupper, korta framträdanden, att berätta om saker och händelser, övningar i att lyssna på ett
deltagande sätt
• övningar i att lyssna och att skriva efter diktamen, att med egna ord berätta och skriva det man
hört och läst
• att bekanta sig med romernas och romanispråkets historia
• att utveckla språkinlärningsförmågan, att öva sig i att använda ordböcker och andra
informationskällor
• ämnesområden: jag och de andra, fortsättningsstudier och yrken, finländskhet, mångkulturalism
i Finland, internationalism: romernas historia och ställning, kulturkännedom.
KRITERIER FÖR VITSORDET 8 VID SLUTBEDÖMNINGEN
Eleven
• kan med lärarens hjälp mångsidigt utnyttja material på romani som stöd för sina studier
• klarar sig på ett naturligt sätt i olika kommunikationssituationer i hem och skola vid tal om
bekanta ämnesområden samt strävar efter att hålla sig till romskt uttryckssätt då han eller hon
använder romani
• använder nominal- och verbformer på ett relativt säkert sätt både muntligt och skriftligt
• skriver texter på romani som är förståeliga och språkligt sett relativt korrekta
• förstår i stora drag sakinnehållet i fack- och medietexter på romani
• deltar aktivt i undervisningen i romani och visar prov på skötsamhet i sina uppgifter
• känner romsk kultur och historia och är intresserad av att lära sig mera
• inser dubbelidentitetens betydelse för egen del.
TECKENSPRÅK SOM MODERSMÅL
Lärokursen i teckenspråk som modersmål följer i tillämpliga delar lärokursen i svenska som
modersmål till struktur, mål och innehåll. Det allmänna målet för undervisningen i teckenspråk som
modersmål är att stärka elevens identitet och jaguppfattning som teckenspråkig person och som
medlem i en teckenspråkig gemenskap i en talande omgivning. Målet är att utveckla goda
förutsättningar för två- och flerspråkighet samt förmåga att konfronteras med kulturerna i andra
grupper. En god förmåga att kommunicera på teckenspråk skapar en grund för inlärning av svenska
och andra talade språk samt mångsidiga kommunikations- och studiefärdigheter.
I undervisningen behandlas berättartradition och skönlitteratur på teckenspråk, vilka stärker
elevens kulturella identitet och hjälper honom eller henne att tillägna sig språkliga färdigheter. I
undervisningen bör beaktas att teckenspråket för en elev med teckenspråk som modersmål har
samma betydelse som det talade modersmålet har för andra elever. Undervisningens uppgift är att
utveckla elevens personliga och kulturella identitet, att uttrycka tankar och känslor samt
metaspråkliga och kommunikativa färdigheter. Undervisningen skall också stödja utvecklingen av
en god självkänsla och sociala färdigheter.
ÅRSKURSERNA 1–2
I undervisningen i årskurserna 1–2 betonas inlärningen av grundläggande färdigheter i teckenspråk.
Målet är att uppmuntra eleven att i olika interaktionssituationer använda det teckenspråk som han
eller hon redan kan och som han eller hon lärt sig i skolan.
MÅL
Eleven skall

• vilja, våga och kunna uttrycka sig på teckenspråk, och hans eller hennes helhetsgestaltning av
språket skall utvecklas
• lära sig att betrakta teckenspråket koncentrerat och inlevelsefullt
• lära sig att delta i diskussioner genom att ställa och besvara frågor, genom att berätta och
uttrycka egna kunskaper, erfarenheter, tankar, åsikter och känslor; eleven skall lära sig att iaktta
grundreglerna för en diskussion på teckenspråk
• lära sig att iaktta hur han eller hon tar emot och förstår en text på teckenspråk
• lära sig att fråga och skaffa information på teckenspråk
• bekanta sig med språket som fenomen genom att betrakta och producera texter på teckenspråk
och redan i detta skede vänja sig vid att iaktta teckenspråkets betydelser och former
• lära sig att iaktta tecknen i det finländska teckenspråket samt lära sig att känna igen betydelser
och användningsändamål för olika tecken i olika språkbrukssammanhang
• bekanta sig med texter som skapats på eller översatts till teckenspråk samt med konst på
teckenspråk på ett sätt som gör att hans eller hennes tecken- och ordförråd och fantasi berikas
och han eller hon får stoff som utvecklar tanke och framställning.
CENTRALT INNEHÅLL
Interaktion
• Att öva sig i att kommunicera på teckenspråk i olika kommunikationssituationer, att delta i
diskussioner parvis, i smågrupper och i klass
• att öva upp sina interaktionsfärdigheter i teckenspråk: teknik för att fånga uppmärksamhet,
ögonkontakt, teckenspråksanvändarnas optimala position, att be om ordet, samtalsturer i
diskussioner, att motivera tankar och åsikter, att aktivt betrakta och kommentera
• att bekanta sig med det vid framträdanden använda teckenspråket genom att följa med hur
läraren tecknar och genom att titta på bandinspelningar på teckenspråk
• öva sig i att på teckenspråk berätta på ett koncentrerat, exakt och slutledande sätt
• att öva sig i grunderna i medieläskunnighet.
Språkkänsla
• Att bekanta sig med beståndsdelarna i tecken och att öva sig i att behärska och urskilja dem med
hjälp av olika slags lekar och ramsor som baserar sig på teckenspråk
• att undersöka teckenspråkets betydelser och sammanhangen där det används samt att bekanta
sig med hur man bildar fasta och produktiva tecken
• att bekanta sig med grammatikaliska grundelement, rumsdisposition och icke-manuella
strukturer
• att utöka teckenförrådet med hjälp av sagor, anekdoter och berättelser.
Kännedom om kultur
• Att studera beteendenormer och sedvänjor i teckenspråkig miljö
• att bekanta sig med det teckenspråkiga kulturarvet och kulturverksamheten i teckenspråkig
miljö.
Litteratur
• Att bekanta sig med sagor, berättelser, ramsor samt barndikter och -sånger som skapats på eller
översatts till teckenspråk
• att göra texter på teckenspråk tillgängliga genom gemensam diskussion
• att bekanta sig med hur man använder bibliotekstjänster av olika slag.

PROFIL FÖR GODA KUNSKAPER I SLUTET AV ÅRSKURS 2
Eleven
• kan i vardagssituationer handla på ett ändamålsenligt sätt på teckenspråk
• följer med då läraren och andra elever berättar och diskuterar; eleven strävar efter växelverkan
genom sitt tecknande; i diskussioner reagerar han eller hon på andras tecknande utifrån sina
egna tankar, åsikter och frågor
• kan uttrycka sig genom att teckna; han eller hon kan teckna åt en liten grupp om sina
iakttagelser och erfarenheter så att publiken kan följa presentationen; han eller hon deltar i
klassens gemensamma övningar i att uttrycka sig
• är kapabel att göra för sin åldersgrupp typiska iakttagelser om teckenspråkets betydelse och
form; han eller hon kan särskilja hur olika slag av tecken är uppbyggda och reflektera över deras
uttryckssätt
• förstår för åldersnivån anpassade texter på teckenspråk så, att han eller hon förutom att känna
igen och upprepa detaljer kan göra slutledningar utifrån texten; eleven letar fram lämpliga och
tilltalande texter på teckenspråk; han eller hon använder dem dels för underhållning, dels för att
finna information
• vill uttrycka sig genom att teckna korta planerade och systematiserade texter på teckenspråk
• kan åstadkomma tydligt teckenspråk utan att blanda in svenska strukturer och drag som
försvårar förståelsen
• vet att man via tolk kan diskutera med svenskspråkiga.
ÅRSKURSERNA 3–5
I årskurserna 3–5 betonas utvecklingen av kunskaper och färdigheter i teckenspråk och
användningen av teckenspråk som ett redskap för att uttrycka sig. Undervisningen har också som
mål att lära eleven att använda stödtjänster och olika slags medier.
MÅL
Eleven skall
• lära sig att ta emot och producera meddelanden på teckenspråk
• lära sig att presentera sina tankar och motivera sina åsikter på teckenspråk
• lära sig att medvetet klassificera betydelser, strukturer och former i teckenspråket samt jämföra
dem med det svenska språket
• ha modet att självständigt eller via tolk delta i diskussioner och sträva efter att ta hänsyn till den
mottagande parten i sitt eget kommunicerande
• på ett mångsidigt sätt bekanta sig med texter som skapats på eller översatts till teckenspråk,
diskutera texterna och berätta om dem för andra; eleven skall använda sig av litteratur på
teckenspråk som stimulans för skapande aktivitet
• lära sig att använda tolktjänster
• lära sig att känna igen det finlandssvenska teckenspråket och hur det skiljer sig från andra
teckenspråk.
CENTRALT INNEHÅLL
Interaktion
• Att öva sig i att diskutera på teckenspråk; samtalsturer, övning i att formulera tankar och
motivera åsikter; övning i att se och kommentera aktivt
• att planera och genomföra korta framställningar på teckenspråk för smågrupper, klasser
och/eller på video
• att under lärarens ledning öva sig i kommunikation på teckenspråk

• att under lärarens ledning öva sig i kunskapssökning i olika slag av teckenspråkiga källor
• att öva sig i att kommunicera på teckenspråk via bildtelefon och datanätsbaserade medier.
Språkkänsla
• Att undersöka tecknens betydelser i det fasta och produktiva teckenförrådet och de sammanhang
där de används
• att undersöka tecknens uppkomst och böjning
• att undersöka teckenförrådets utveckling
• att undersöka teckenspråkets satslära
• att utöka förrådet av tecken genom att behandla allsidiga texter på teckenspråk.
Kännedom om kultur
• Att bekanta sig med teckenspråkstraditionen
• att planera och genomföra framställningar i samband med kulturverksamhet i den
teckenspråkiga gemenskapen.
Litteratur
• Att bekanta sig med historier, berättelser, drama, poesi och sånger som skapats på eller översatts
till teckenspråk.
PROFIL FÖR GODA KUNSKAPER I SLUTET AV ÅRSKURS 5
Eleven
• kan använda teckenspråk på ett ändamålsenligt sätt och behärskar de centrala stilarterna i olika
slag av sociala situationer och i studierna
• deltar i diskussioner, behärskar den teckenspråkiga kommunikationens regler och teknik samt är
kapabel att uttrycka sina tankar och åsikter genom att teckna klart och strukturerat
• förstår för sin åldersgrupp avsedda texter på teckenspråk och kan analysera deras uppbyggnad
och innehåll
• vet hur man får tag på underhållning och information på teckenspråk i olika medier samt i
inlärningsmiljöer och källor som finns på nätet
• kan skaffa sig information samt bygga ut och utveckla den vidare på nätet genom inlärning
under samverkan
• kan på teckenspråk producera planerade och strukturerade texter om olika ämnen och för olika
ändamål
• är insatt i hur man använder bildtelefon och tolktjänst
• känner till skillnaden mellan fasta och produktiva tecken och kan använda dem på ett
ändamålsenligt sätt i olika sammanhang; han eller hon känner till de strukturella delarna i ett
tecken och kan klassificera tecknen enligt uppkomst; han eller hon känner till de viktigaste sats-
och texttyperna och kan använda dem på ett ändamålsenligt sätt
• känner till de viktigaste reglerna för satsbildning och kan skilja åt huvud- och bisatser då han
eller hon tecknar.
ÅRSKURSERNA 6–9
I årskurserna 6–9 betonas utveckling och fördjupning av färdigheterna i teckenspråk samt god
kompetens i teckenspråk så att eleven kan fungera som en jämlik medlem i den teckenspråkiga
gemenskapen.
MÅL

Eleven skall
• lära sig att analysera uppbyggnaden i en teckenspråkig text och känna igen teckenspråkets
textslag och stil
• utveckla sin kritiska förmåga i fråga om teckenspråkiga medier och sin kommunikativa
färdighet i informationstekniskt teckenspråk i inlärningsmiljön
• lära sig att använda tolktjänst och att samarbeta med en tolk i teckenspråk i olika slags
situationer som anknyter till studier och kultur eller då det gäller att uträtta ärenden
• lära sig att känna igen det finlandssvenska teckenspråkets olika användargrupper och
skillnaderna i situationer med olika språkbruk
• bekanta sig med ett eller flera främmande teckenspråk samt med grunderna i internationellt
teckenspråk
• bekanta sig med olika slag av skriftsystem på teckenspråk.
CENTRALT INNEHÅLL
Interaktion
• Att öva sig i olika diskussionsformer
• att öva sig i att planera och genomföra föredrag samt andra framställningar på teckenspråk
• att öva sig i självständig kunskapssökning i olika slag av teckenspråkiga källor; att bedöma
tillförlitligheten i olika källor
• att öva sig i vardagsdiskussionens grunder på ett främmande teckenspråk samt
internationellt teckenspråk.
Språkkännedom
• Att undersöka begrepp och fenomen som gäller tecknens uppbyggnad och teckenspråkets
grammatikaliska processer
• att bekanta sig med tecknens uppkomst och böjning samt med det finlandssvenska
teckenspråkets satslära
• att undersöka fasta och produktiva tecken samt de teckenspråkiga idiomens betydelser
• att undersöka stilskillnader i teckenförrådet
• att öva sig i att använda ordböcker på teckenspråk
• att jämföra det finlandssvenska teckenförrådet, dess uppbyggnad och grammatik med ett
nordiskt teckenspråk eller med ett annat främmande teckenspråk
• att jämföra teckenspråkens uppbyggnad med svenskan och andra talade språk.
Kännedom om kultur
• Att bekanta sig med särdragen hos dövblinda
• att bekanta sig med särdragen hos finlandssvenska döva och det finlandssvenska
teckenspråket
• att öva sig i att kommunicera med svenskspråkiga med och utan tolk
• att undersöka skillnader och gemensamma drag i kulturen hos teckenspråkiga och dem som
använder talat språk.
Litteratur
• Att bekanta sig med olika slag av text- och stilarter och att öva sig i att producera dem
• att bekanta sig med den berättande traditionen på teckenspråk.
KRITERIER FÖR VITSORDET 8 VID SLUTBEDÖMNINGEN
Eleven

• kan använda teckenspråk på ett ändamålsenligt sätt i olika kommunikationssituationer; han eller
hon kan beakta samtalspartnerns språkliga behov och begränsning och anpassa sitt tecknande
efter situationens krav
• förstår texter på teckenspråk bra och är i stånd att utnyttja dem i sitt eget arbete; han eller hon
kan självständigt söka information och underhållning från källor på teckenspråk på bibliotek och
datanät
• kan producera planerade och strukturerade texter på teckenspråk: referat, rapporter, föredrag,
intervjuer, fiktiva berättelser och framställningar om kultur; han eller hon har lärt sig samarbeta
med en tolk i teckenspråk
• känner teckenspråkets grammatik och tecknens uppkomstprocesser; han eller hon kan analysera
betydelser och stilskillnader i fasta och produktiva tecken samt i teckenspråkiga idiom; han eller
hon kan beskriva hur teckenspråket är uppbyggt och kan göra jämförelser med talade språk med
syftet att fördjupa den metaspråkliga medvetenheten
• är insatt i hur man använder ordböcker i teckenspråk
• känner till de olika användargrupperna i den teckenspråkiga miljön och har kännedom om
berättar- och kulturtraditionen på teckenspråk
• känner de viktigaste dialektområdena och vad som kännetecknar dem
• har en uppfattning om med svenskan besläktade språk och om teckenspråken i andra länder.
MODERSMÅL FÖR ELEVER MED INVANDRARBAKGRUND
ÅRSKURSERNA 1–9
Med undervisningen i modersmålet stöder man elevens tankeutveckling, språkfärdigheter,
uttrycksförmåga, förmåga till kommunikation, sociala relationer och världsbild samt en harmonisk
utveckling av hela personligheten. Både undervisningen i svenska/finska som andraspråk och
undervisningen i elevens eget modersmål stärker elevens identitet och skapar en grund för
mångkulturell och funktionell tvåspråkighet.
Undervisningen i modersmål har till uppgift att få eleverna att bli intresserade av sitt eget
modersmål, att använda och utveckla sina kunskaper i modersmålet även efter den grundläggande
utbildningen samt att värdesätta sin egen bakgrund och kultur. Undervisningen i modersmål främjar
elevens möjligheter att fullvärdigt studera alla ämnen inom den grundläggande utbildningen.
När läroplaner för olika språk görs upp är det viktigt att utgå från respektive språks särart,
uppbyggnad, skriftspråkets utvecklingsskede och hela kulturbakgrunden. Under
modersmålslektionerna skall eleven få möjlighet att se närmare på sitt eget lands kultur, i enlighet
med särdragen i varje språk- och kulturgrupp. Då man ställer upp mål bör man beakta elevens ålder,
tidigare undervisning, modersmålskunskaper, studievanor samt det stöd som hemmet och miljön
erbjuder för modersmålets utveckling. I undervisningen utgår man från elevens språkliga
förutsättningar och kulturella erfarenheter. I undervisningen utnyttjar man det stöd som andra elever
som talar samma modersmål ger och eleven erbjuds så många tillfällen som möjligt att lyssna och
tala sitt modersmål i skolan. En målinriktad modersmålsundervisning skall stödjas genom
samarbete mellan hem och skola.
I det centrala innehållet i modersmål tillämpas i mån av möjlighet lärostoffet i svenska som
modersmål. Därtill stöder undervisningen inlärning av de övriga läroämnenas ordförråd och
begrepp. Innehållsområdena betonas i förhållande till timantalet, undervisningsgruppens storlek,
elevernas språkliga förutsättningar och ålder.
Undervisningens omfattning fastställs i läroplanen. Målen skall anpassas efter undervisningens
omfattning. Dessa mål i grunderna för läroplanen har gjorts upp utgående från en
modersmålsundervisning som omfattar två årsveckotimmar.

MÅL
Under den grundläggande utbildningen skall eleven lära sig
• att använda de kommunikationsfärdigheter som är specifika för hans eller hennes egna språk
och kultur och de viktigaste sociala reglerna i hans eller hennes modersmål
• att använda sitt modersmål frimodigt och naturligt i olika språkbrukssituationer i och utanför
skolan
• att känna det egna modersmålets läs- och skrivriktning
• att behärska basfärdigheten i läsning och att fördjupa den till förstående läsning
• att bedöma och bearbeta det sedda, hörda, erfarna och lästa
• att befästa bokstavsformer, rättskrivningsregler och det skrivna språkets strukturer
• att öka sitt ordförråd och göra det mångsidigare
• utveckla sin språkliga medvetenhet
• att förstå vad tvåspråkigheten betyder för hans eller hennes egen utveckling
• att känna sin kultur och utveckla sin förmåga att jämföra fenomen som motsvarar varandra i
olika kulturer.
CENTRALT INNEHÅLL
Interaktionsfärdigheter
• Att öva sig i vardagligt talspråk; fraser, att ge och be om råd, olika interaktions- och
servicesituationer i och utanför skolan
• undervisningssamtal i olika grupper: att berätta om sina egna erfarenheter, tankar och känslor,
att ställa frågor, att komma med inlägg och motivera sina åsikter, att lyssna på andra
• att planera och öva korta framställningar av olika slag
• att planera meddelanden till olika slag av mottagare.
Läsning och skrivning
I det centrala innehållet i modersmål tillämpas lärostoffet i svenska som modersmål så att varje
språks särart beaktas. Då huvudvikten i skönlitteraturen på elevens eget modersmål är på material
som gått vidare i form av muntlig tradition vänjer sig eleven vid att uttrycka de tankar och känslor
som den berättade historien väckte samt utvärdera dess betydelse för sig själv.
Språk, litteratur och övrig kultur
I det centrala innehållet i modersmål tillämpas lärostoffet i svenska som modersmål så att varje
språks särart beaktas. Eleven bekantar sig med texter som är typiska för sin språk- och kulturgrupp
och använder dem som en grund för sina egna skriftliga eller muntliga arbeten.
KRITERIER FÖR VITSORDET 8 VID SLUTBEDÖMNINGEN
Vid användningen av kriterier vid slutbedömningen bör beaktas att elevernas modersmålskunskaper
kraftigt varierar enligt hur länge de vistats i en hemspråksmiljö och hur mycket undervisning de fått
i sitt eget språk. Dessutom bör man beakta att olika språk har särdrag som på olika sätt och i olika
omfattning inverkar på hur språkfärdigheterna utvecklas. Sådana särdrag är till exempel
skriftsystemen, vars inlärning i vissa språk kan ta flera år, skillnader mellan tal- och skriftspråk,
skriftspråkets skede i allmänhet samt olika varianter av samma språk.
Dessa kriterier har gjorts upp som en gemensam grund för läroplaner i olika språk som görs upp
i kommuner och skolor. I dem bör varje språks särart beaktas.
Tala och lyssna
Eleven
• kan uttrycka sig tydligt och förståeligt i vardagliga kommunikationssituationer

• kan logiskt och med egna ord återberätta en hörd berättelse
• kan följa en diskussion samt lyssna på andra och delta i en diskussion
• känner till de centrala sociala reglerna i sitt eget språk, t.ex. samtalssätt mellan unga och
vuxna samt språkliga uttryck för artighet.
Läsning och litteratur
Eleven
• har uppnått flytande läsfärdigheter i förhållande till kravnivån i respektive språk
• kan göra iakttagelser i berättelsens intrig, personer, beskrivning av tid och miljö, språk och
centrala tankar
• läser och förstår olika typer av saktexter, såsom läroboks- och tidningstexter och kan
komprimera textens huvudinnehåll
• är intresserad av att läsa; läser även på fritiden om det finns litteratur på hans eller hennes
eget språk i Finland
• kan söka information och använda informationskällor på sitt eget språk t.ex. (ord)böcker och
datanät.
Skrivning
Eleven
• behärskar de viktigaste grundreglerna i rättskrivning i sitt eget språk
• skriver förståeligt om bekanta ämnen.
• visar i sina skrivna texter att han eller hon behärskar det skrivna språkets strukturer
• kan skriva olika texter, såsom brev, insändare och berättelser enligt
kommunikationstraditionen i sin egen kultur.
Språkkännedom
Eleven
• känner till de centrala strukturerna och särdragen i sitt modersmål
• kan jämföra egenskaper i sitt eget språk med egenskaper i svenska eller finska
• kan skilja mellan skriftspråk och talspråk
• känner till sitt eget språks historia och språkliga släktskap
• är intresserad av sitt modersmål och sin egen språkliga bakgrund samt försöker förbättra
sina modersmålskunskaper.
Kulturkännedom och språkidentitet
Eleven
• känner till seder och traditioner i sin egen kulturgemenskap och kan jämföra dem med
sederna i andra kulturer
• har kunskap om de centrala uppgifterna om sitt folks historia och bosättningsområden
• känner till skönlitteratur och annan konst i den mån det är möjligt, centrala författare samt
muntlig historie- och kunskapstradition i sin egen kulturgemenskap
• förstår vilken betydelse modersmålet har för identitetsutvecklingen samt uppskattar sitt
modersmål och sin kultur och även andra språk och kulturer.
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK
ÅRSKURSERNA 1−9
De elever vilkas modersmål inte är finska, svenska eller samiska kan få undervisning i svenska som
andraspråk antingen helt eller delvis i stället för lärokursen svenska som modersmål.

Undervisningens omfattning bestäms i läroplanen. Dessa grunder för läroplanen har uppgjorts för
undervisningen i svenska som andraspråk. Antalet årsveckotimmar motsvarar undervisningen i
svenska som modersmål.
Utgångspunkten för lärokursen svenska som andraspråk är elevens inlärningssituation; eleven lär
sig svenska i en svensk eller tvåspråkig miljö och kunskaperna i svenska utvecklas så småningom
allt mer vid sidan av hans eller hennes eget modersmål. Lärokursen i svenska som andraspråk
skiljer sig till mål och innehåll från lärokursen i svenska som modersmål.
Det centrala målet för undervisningen i svenska som andraspråk är att eleven vid slutet av den
grundläggande utbildningen skall ha uppnått så goda kunskaper som möjligt inom svenska språkets
alla delområden. Eleven skall kunna studera samtliga läroämnen inom den grundläggande
utbildningen fullödigt och ges möjlighet till fortsatta studier efter den grundläggande utbildningen.
Med undervisningen försöker man styra eleven till livslångt lärande så att han eller hon så
småningom kan uppnå språkkunskaper i svenska på samma nivå som en infödd svenskspråkig och
på så sätt får fullvärdiga möjligheter att handla och påverka i det finländska samhället.
Undervisningen i svenska som andraspråk stärker tillsammans med undervisningen i det egna
modersmålet elevens mångkulturella identitet och skapar en grund för funktionell tvåspråkighet.
För en elev som lär sig svenska som andraspråk är svenskan både inlärningsinstrument och -
objekt under hela skoltiden. Eleven lär sig svenska i alla läroämnen och undervisningen i svenska
som andraspråk förutsätter samplanering och samarbete mellan olika lärare. Lärokursen i svenska
som andraspråk skall målmedvetet utveckla elevernas kunskaper i svenska och i undervisningen
skall också innehåll, grundläggande begrepp och ordförråd i de övriga läroämnena beaktas.
I undervisningen skall man ta hänsyn till att det tar flera år för eleven att grundligt lära sig ett nytt
språk. Man bör fästa vikt vid att elevens kompetens i sitt eget modersmål, de strukturella
skillnaderna mellan modersmålet och det svenska språket samt den kulturella distansen kan inverka
på den tid det tar för eleven att uppnå målen.
Elevens helhetssituation, bland annat ålder, språklig färdighet samt skol- och erfarenhetsbakgrund
bör beaktas vid uppgörandet av målen och valet av innehåll. Utgångspunkten för undervisningen är
elevens kunskapsnivå i svenska, inte den årskurs i vilken han eller hon studerar. I undervisningen
betonas kommunikationen: att utvidga ordförrådet och öva språkets strukturer ingår i utvecklandet
av den språkliga färdigheten och i elevens kulturkännedom. Undervisningsmetoder och arbetssätt
bör väljas så att eleven får möjlighet att lära sig inlärningsstrategier som hjälper honom eller henne
att aktivt tillgodogöra sig språkligt och kulturellt material både i och utanför skolan. De
kommunikationssituationer som omgivningen erbjuder samt elevernas erfarenheter och iakttagelser
skall bilda en naturlig bas för undervisningen.
MÅL
Under den grundläggande utbildningen skall eleven lära sig
• att förstå tal i normalt tempo ansikte mot ansikte, att förstå samtal om allmänna
ämnesområden, att grundligt förstå lärarens tal under lektionerna i olika ämnen samt att
förstå radio- och televisionsprogram som berör bekanta ämnesområden
• att klara sig i praktiska talsituationer i skolan och utanför skolan och att i sitt tal göra
skillnad mellan centrala talregister
• att förstå text som behandlar olika läroämnen samt olika ämnesområden, att läsa
självständigt och välja för ändamålet lämplig litteratur och genom läsningen utveckla sitt
ordförråd och sin språkförståelse samt utveckla sina möjligheter till läsupplevelser
• att skriva privata texter och sådana som anknyter till undervisningen och att uttrycka sina
tankar skriftligt som enhetliga helheter samt att i skrivandet använda det skrivna språkets
register
• att utveckla sin språkliga medvetenhet och sin språkkännedom

• att använda varierande arbetssätt som är typiska för språkstudier och att känna igen sina
inlärningsstrategier samt att vid behov förändra dessa så att de blir mera ändamålsenliga
• att bedöma hur den egna språkliga färdigheten utvecklas
• att utveckla sina språkkunskaper också under lektioner i övriga läroämnen samt utanför
klassrummet
• att jämföra sin egen kultur med den finländska samt att kommunicera och verka i den
finländska kulturen, att förstå den egna och den finländska kulturens ursprung och att
värdesätta bägge kulturerna
CENTRALT INNEHÅLL
Situationer och ämnesområden som eleven skall kunna kommunicera om
• privatliv, familj, släkt, vänner; årstider, tidsbestämningar samt väder; hem och boende;
skolan som fysisk miljö, lektioner, skolkamrater, lärare och annan personal; måltider och
hygien; människans kropp och klädsel; offentliga lokaler och tjänster, såsom affärer, trafik
och hälsovård; landsbygd och stad; natur; fritid, kultur och idrott, resor;
kommunikationsmedel
• ordförråd och begrepp i olika läroämnen
• högtidsdagar, folklig tradition, seder och bruk; lekar; betydelsefulla finländska personer och
händelser; vardagstradition och livsstil
Strukturer och språkkännedom
• grundläggande kunskaper om svenska språket; dess struktur och prosodi
• ordklasser och ordböjning: genus, kongruens samt tidsformer
• principerna för sats- och meningsbyggnad i det svenska språket
• iakttagelser om språket och laborering med språket
• normer för och skillnader mellan tal- och skriftspråk; standardspråk och dialekter
• svenskan i Finland i relation till de nordiska och europeiska språken, samt i ett globalt
perspektiv
Läsning och skrivning
• de vanligaste textgenrerna
• sambandet mellan ljud och bokstav och mellan ord och bild i begreppsinlärningen, samt
typbokstäverna
• olika lässtrategier, automatisering av den mekaniska läsförmågan, med övergång från
högläsning till tystläsning
• att iaktta sin egen läsning och sin förståelse av textens innehåll
• att skriva för olika situationer och målgrupper
Berättartradition, litteratur och mediekunskap
• sagor, dikter, berättelser, folklore och andra skönlitterära genrer från Finland, Norden och
andra länder, valda enligt språkkunskaper och åldersgrupp
• grunderna i att läsa och analysera medietexter, bilder, film och teater
• att använda sig av bibliotek
• olika medietexter i TV, radio, tidningar och reklam, datakunskap och informationsteknologi
Interaktion och muntlig kommunikation
• olika talstrategier såsom att inleda, upprätthålla och avsluta en diskussion, att uttrycka en
åsikt, att beakta lyssnaren och lyssnarens respons

• kulturbundna kommunikationssituationer, såsom att hälsa, att tilltala, att presentera sig, att
tacka, att be om ursäkt, telefonbeteende
• att uttrycka och motivera egna känslor, behov, kunskaper och åsikter
• att kompensera bristfälliga språkkunskaper genom att till exempel använda relaterade
begrepp eller genom att förklara
• att utveckla förhandlingsförmåga samt förmåga att föra en konstruktiv diskussion
Språkinlärningsfärdigheter
• användning av läroböcker och ordböcker, användning av nya ord och strukturer i egna
framställningar, par- och smågruppsdiskussioner som ett regelbundet sätt att öva muntlig
kommunikation, att se de betydelsebärande elementen i en text, jämförelse av det svenska
språket med det egna modersmålet, att iaktta och korrigera sin egen framställning, att
bedöma sin språkliga färdighet
KRITERIER FÖR VITSORDET 8 VID SLUTBEDÖMNINGEN
Vid bedömningen beaktas alla språkkunskapens delområden. Vid slutbedömningen bör beaktas att
elevens språkfärdighetsprofil kan vara mycket ojämn.
Språk
Nivån för språkkunnandet i årskurs 9 enligt den europeiska språkfärdighetsskalan (CEF)
(bilaga): B1.1−B1.2
Kulturell kompetens
Eleven
• känner till det finländska samhället, den finländska kulturen och finländska seder
• förstår och uppskattar betydelsen av flerspråkighet och mångkulturalism
• förstår och kan relatera den finländska kulturens värden till sina egna värderingar
Studiefärdigheter
Eleven
• är van att regelbundet använda arbetssätt som är typiska för språkstudier
.
FINSKA SOM ANDRASPRÅK (SUOMI TOISENA KIELENÄ)
VUOSILUOKAT 1-9
Oppilaille, joiden äidinkieli ei ole suomi, ruotsi tai saame, opetetaan suomea toisena kielenä joko
kokonaan tai osittain äidinkielen ja kirjallisuuden suomi äidinkielenä -oppimäärän sijaan.
Opetuksen laajuudesta päätetään opetussuunnitelmassa. Nämä opetussuunnitelman perusteet on
laadittu suomi toisena kielenä -opetukseen, joka vuosiviikkotunneiltaan vastaa suomi äidinkielenä -
opetusta.
Suomi toisena kielenä -oppimäärän lähtökohtana on toisen kielen oppijan oppimistilanne:
oppilas oppii suomea suomenkielisessä ympäristössä, ja hänelle kehittyy vähitellen monipuolinen
suomen kielen taito oman äidinkielen rinnalle. Suomi toisena kielenä -oppimäärä eroaa
tavoitteiltaan ja sisällöiltään suomi äidinkielenä -oppimäärästä.
Suomi toisena kielenä -opetuksen keskeinen tavoite on, että oppilas saavuttaa perusopetuksen
loppuun mennessä mahdollisimman hyvän suomen kielen taidon kaikilla kielitaidon osa-alueilla,
pystyy opiskelemaan täysipainoisesti kaikkia perusopetuksen oppiaineita ja että hänen on
mahdollista jatkaa opintojaan perusopetuksen jälkeen. Opetuksessa pyritään ohjaamaan oppilasta
elinikäiseen oppimiseen niin, että hän voi vähitellen saavuttaa äidinkielisten veroisen suomen kielen

taidon ja saa siten tasavertaiset mahdollisuudet toimia ja vaikuttaa suomalaisessa yhteiskunnassa.
Yhdessä oman äidinkielen opetuksen kanssa suomi toisena kielenä -opetus vahvistaa oppilaan
monikulttuurista identiteettiä ja rakentaa pohjaa toiminnalliselle kaksikielisyydelle.
Suomea toisena kielenä oppivalle suomen kieli on sekä oppimisen kohde että sen väline koko
kouluajan. Suomea opitaan kaikissa oppiaineissa, ja suomen opetus toisena kielenä edellyttää
yhteissuunnittelua ja yhteistyötä opettajien kesken. Suomi toisena kielenä -oppimäärän tehtävänä on
kehittää oppilaiden suomen kielen taitoa suunnitelmallisesti, ja opetuksessa otetaan huomioon myös
muiden oppiaineiden sisältöjä, peruskäsitteitä ja sanastoa.
Opetuksessa tulee ottaa huomioon, että uuden kielen syvällinen oppiminen vie useita vuosia. On
kiinnitettävä huomiota siihen, että tavoitteiden saavuttamiseen kuluvaan aikaan voi vaikuttaa
oppilaan oman äidinkielen hallinta, äidinkielen ja suomen kielen rakenteiden erilaisuus sekä
kulttuurinen etäisyys.
Tavoitteita asetettaessa ja sisältöjä valittaessa otetaan huomioon oppilaan kokonaistilanne, kuten
ikä, kielitaito sekä koulu- ja kokemustausta. Opetuksen lähtökohtana on oppilaan suomen kielen
taito, ei luokka-aste, jolla hän opiskelee. Opetuksessa painotetaan viestinnällisyyttä: sanaston
kasvattaminen ja kielen rakenteiden harjoittelu kietoutuvat kielitaidon eri osa-alueiden
kehittämiseen ja oppijan kulttuuritietouden lisäämiseen. Opetusmenetelmät ja työtavat tulee valita
niin, että oppilas saa mahdollisuuden omaksua oppimisstrategioita, joiden avulla hän pystyy
aktiivisesti hyödyntämään koulussa ja koulun ulkopuolella kohtaamaansa kielellistä ja kulttuurista
ainesta. Opetuksessa käytetään hyväksi kieliyhteisön keskellä elämistä: ympäristön tarjoamia
viestintätilanteita sekä oppilaiden kokemuksia ja havaintoja niistä.
TAVOITTEET
Oppilas oppii perusopetuksen kuluessa
• ymmärtämään normaalitempoista kasvokkaista puhetta, keskustelua yleisistä aihepiireistä ja
saamaan hyvin selvää opettajan puheesta eri aineiden tunneilla sekä radio- ja televisioohjelmista,
jos aihepiiri on tuttu
• selviämään käytännön puhetilanteissa koulussa ja koulun ulkopuolella ja tekemään
puheessaan eron keskeisten puheen rekisterien välillä
• ymmärtämään eri oppiaineita sekä yleisiä aihepiirejä käsittelevää tekstiä, lukemaan
itsenäisesti ja valitsemaan tarkoitukseensa sopivaa kirjallisuutta sekä kehittämään sen avulla
sanastoaan ja ymmärtämystään ja löytämään kirjallisuudesta elämyksiä
• kirjoittamaan yksityisiä ja opetukseen liittyviä tekstejä ja esittämään ajatuksiaan kirjallisesti
yhtenäisinä kokonaisuuksina sekä käyttämään kirjoittaessaan kirjoitetun kielen rekisteriä
• kehittämään kielellistä tietoisuuttaan ja kielentuntemustaan
• käyttämään erilaisia kielenopiskelulle tyypillisiä työtapoja, tunnistamaan omia
oppimisstrategioitaan sekä tarvittaessa muuttamaan niitä tarkoituksenmukaisemmiksi
• arvioimaan kielitaitonsa kehittymistä
• kehittämään kielitaitoaan myös muiden oppiaineiden tunneilla ja luokkahuoneen
ulkopuolella
• vertailemaan omaa ja suomalaista kulttuuria sekä viestimään ja toimimaan suomalaisessa
kulttuurissa, ymmärtämään oman ja suomalaisen kulttuurin juuria ja arvostamaan molempia
kulttuureita.
KESKEISET SISÄLLÖT
Tilanteet ja aihepiirit, joista oppilaan tulee pystyä kommunikoimaan
• henkilökohtainen elämä, perhe, suku, ystävät; vuoden- ja vuorokaudenajat sekä sää; koti ja
asuminen; koulu fyysisenä ympäristönä, oppitunnit, koulutoverit, opettajat ja muu
henkilökunta; ruokailu ja puhtaus; ihmisen keho ja vaatetus; julkiset tilat ja palvelut, kuten

kauppa, liikenne ja terveydenhoito; maaseutu- ja kaupunki; luonto; vapaa-aika, kulttuuri ja
urheilu, matkustus; tiedotusvälineet
• eri oppiaineiden sanasto lingvistiseltä kannalta
• juhlapäivät, kansanperinne, tapakulttuuri; leikit; suomalaiset merkkihenkilöt ja -tapahtumat;
arjen perinne ja elämänmuoto.
Rakenteet ja kielitieto
• äänteiden, rytmin, painotuksen ja intonaation tunnistaminen ja tuottaminen; kirjoitus- ja
äännejärjestelmä ja niiden erityispiirteet
• kielen rakenteista keskeisimmät; sanaluokat ja niiden taivuttaminen; verbityypit ja
tärkeimmät nominityypit; sija-, persoona- ja aikamuodot sekä modukset pääpiirteissään;
lauseenjäsenten tunnistaminen; nominaalimuotojen ja lauseenvastikkeiden tunnistaminen;
lausetyypit; sanojen johtamisen pääperiaatteet; välimerkit ja oikeinkirjoitus
• sana, lause, virke; sidoksisuus; erilaisten tekstilajien päätyypit
• puhutun ja kirjoitetun kielen ero; puhutun kielen vaihtelu
• suomi maailman kielten joukossa.
Lukeminen ja kirjoittaminen
• suomen kielen kirjoitusjärjestelmä, kirjain-äänne -vastaavuus, tavutus, pien- ja suuraakkoset,
tyyppikirjaimet
• mekaaninen, sujuva ja ymmärtävä lukutaito; lukutaidon strategioita, kuten ennakointi,
päättely ja pääasioiden löytäminen tekstistä
• kirjoittaminen erilaisiin tarkoituksiin.
Kertomusperinne, kirjallisuus, viestintäkasvatus
• ikäkauden ja kielitaidon mukaiset sadut, lorut, kertomukset, runot, kaunokirjallisuus,
Kalevala
• mediatekstit, kuvalukutaidon alkeet, elokuva ja teatteri
• kirjaston käyttö, tieto- ja viestintätekniikka, televisio, radio, lehdistö, mainonta.
Puheviestintä ja vuorovaikutustaidot
• puheviestinnän strategiat, kuten keskustelun aloittaminen, ylläpitäminen ja päättäminen,
mielipiteen ilmaisu, kuulijan huomioon ottaminen; kuuntelijan palautekäyttäytyminen
• kulttuurisidonnaiset puheviestintätilanteet, kuten tervehtiminen, puhuttelu, esittäytyminen,
kiittäminen, anteeksi pyytäminen, puhelinkäyttäytyminen
• omien tunteiden, tarpeiden, tietojen ja mielipiteiden esittäminen ja perustelu
• puuttuvan kielitaidon kompensointi esimerkiksi lähikäsitettä käyttämällä tai selittämällä
• neuvottelutaitojen kehittäminen ja rakentava keskustelu.
Kielenopiskelutaidot
• oppikirjan ja sanakirjan käyttö, uusien sanojen ja rakenteiden käyttö omissa tuotoksissa,
pari- ja pienryhmäkeskustelu puheviestinnän säännöllisenä harjoittelutapana, merkityksen
päättely asiayhteydestä, suomen kielen vertaaminen omaan äidinkieleen, oman tuotoksen
tarkkailu ja korjaaminen, oman kielitaidon arviointi.
PÄÄTTÖARVIOINNIN KRITEERIT ARVOSANALLE 8
• Arvioinnissa otetaan huomioon kielitaidon kaikki osa-alueet. Päättöarvioinnissa on otettava
huomioon, että oppilaan kielitaitoprofiili voi olla hyvinkin epätasainen.

Kieli
Kielen osaamisen taso luokalla 9 taitotasokuvausasteikon (liite) mukaan: B1.1 – B1.2
Kulttuuritaidot
Oppilas
• tuntee suomalaista yhteiskuntaa, kulttuuria ja suomalaisia tapoja
• ymmärtää monikielisyyden ja monikulttuurisuuden merkityksen ja arvostaa sitä
• ymmärtää ja osaa suhteuttaa suomalaisen kulttuurin arvoja omaan arvomaailmaansa.
Opiskelutaidot
Oppilas
• on tottunut säännöllisesti käyttämään kielten opiskelulle tyypillisiä työtapoja.
SUOMI SAAMENKIELISILLE
Suomi saamenkielisille -oppimäärä on tarkoitettu niille oppilaille, jotka opiskelevat saamen kieltä
äidinkielen oppiaineena. Opetuksen tehtävänä on vahvistaa oppilaan tietoisuutta suomen kielestä ja
kaksikielisyydestään. Opetuksen perustehtävänä on kiinnostuttaa oppilas kielestä, kirjallisuudesta,
vuorovaikutuksesta ja ohjata tekemään niistä havaintoja.
Opetus lähtee oppilaan kielellisistä ja kulttuurisista kokemuksista. Opetuksen tulee tarjota
tilaisuuksia puheviestinnän, lukemisen ja kirjoittamisen yhteisöllisiin kokemuksiin. Opetuksen tulee
tukea oppilaan saamelaista identiteettiä ja itsetuntoa. Tavoitteina ovat aktiivisen viestijän ja lukijan
taidot osallistua ja vaikuttaa yhteiskunnassa.
Opetuksen yleisinä tavoitteina ovat oppilaan korkeatasoiseen kaksikielisyyteen kasvamisen
tukeminen ja edellytysten luominen sille, että oppilas voi toimia tasavertaisena jäsenenä sekä
saamen- että suomenkielisessä yhteisössä.
Suomi saamenkielisille- ja saame äidinkielenä- oppimäärät sisältävät samankaltaisia keskeisiä
kielen ja viestinnän sisältöjä. Oppimäärät opetetaan niin, että suomi saamenkielisille tukee ja
syventää äidinkielen oppimista ja kaksikielisyyttä. Äidinkielessä käsiteltyjä ja opittuja taitoja
voidaan syventää suomi saamenkielisille -oppimäärässä ja päinvastoin.
VUOSILUOKAT 1-2
Vuosiluokkien 1 – 2 suomi saamenkielisille -opetuksen keskeinen tehtävä on luoda pohja jo kotona,
varhaiskasvatuksessa ja esiopetuksessa alkaneelle kielen oppimiselle. Opetuksen tulee olla
kokonaisvaltaista, kaikki kielen osa-alueet kattavaa oppilaan arkeen liittyvää suullista ja kirjallista
kommunikaatiota, joka tukee oppilaan yksilöllistä kielenoppimista. Opetuksessa on otettava
huomioon, että oppilaat voivat olla kielen käytössään ja oppimisprosessissaan hyvin eri vaiheissa.
TAVOITTEET
Oppilas
• oppii käyttämään suomen kieltä
• oppii lukemisen ja kirjoittamisen perustekniikan ja oppii ymmärtämään harjoittelun ja
säännöllisen lukemisen ja kirjoittamisen merkityksen näiden taitojen kehittymisessä
• kehittää sana- ja ilmaisuvarastoaan sekä luetun ja kuullun ymmärtämistä erilaisten tekstien ja
kuuntelutehtävien avulla
• oppii ilmaisemaan itseään sekä suullisesti että kirjallisesti ja hänen kokonaisilmaisunsa kehittyy
• opettelee oikeinkirjoitustaitoja
• oppii hallitsemaan suomen ja saamen kielen keskeiset oikeinkirjoituserot

• kiinnostuu suomen kielen opiskelusta ja suomenkielisestä lasten kirjallisuudesta ja opettelee
valitsemaan itseään kiinnostavaa luettavaa ja lukee lukutaitoaan vastaavia kirjoja.
KESKEISET SISÄLLÖT
Puhuminen ja kuunteleminen
• harjoitellaan ja rohkaistaan käyttämään suomen kieltä esimerkiksi satu-, juttu- ja
kertomistuokioiden avulla
• harjoitellaan kokonaisilmaisua dramatisoinnin, improvisoinnin, kerronnan ja leikin avulla
• vahvistetaan erilaisten kuuntelutehtävien avulla erilaisten äänteiden, tavujen ja sanojen
kuulemista sekä tekstin juonen ja sisällön ymmärtämistä
• omien kokemuksien, havaintojen ja tapahtumien selostamista ja tarinoiden kertomista aluksi
omalle parille ja pienryhmälle.
Lukeminen ja kirjoittaminen
• lukemisen ja kirjoittamisen monipuolista päivittäistä harjoittelua
• annetaan oppilaalle mahdollisuuksia omaehtoiseen lukemiseen
• siirtyminen ääneen lukemisesta äänettömään lukemiseen
• oikeinkirjoituksen harjoittelua sana- ja lausetasolla: sanavälit, isot alkukirjaimet tutuissa nimissä
ja lauseiden alussa, loppumerkkeihin tutustumista ja niiden käytön alustavaa harjoittelua
• harjoitellaan saamen ja suomen kielten keskeisiä eroja oikeinkirjoituksessa (äng-äänne, pitkälyhyt
vokaali, sananalkuiset ja -sisäiset k, p ja t)
• omiin arkikokemuksiin, havaintoihin, mielipiteisiin ja mielikuvitukseen perustuvien tekstien
tuottamista niin, että päähuomio on sisällössä ja luomisen ilossa.
Kirjallisuus
• tutustutaan erilaisiin teksteihin (sadut, kertomukset, sarjakuvat, runot, tietokirjat jne.)
• kirjojen lukemista ja käsittelyä: luetuista kirjoista keskustelua ja niistä muille kertomista
• äänikirjojen kuuntelua
• tutustutaan suomalaiseen ja ulkomaiseen lastenkirjallisuuteen
• luokka-, koulu- ja yhteisen kirjaston käytön harjoittelua.
KUVAUS OPPILAAN HYVÄSTÄ OSAAMISESTA 2. LUOKAN PÄÄTTYESSÄ
Puhuminen ja kuunteleminen
Oppilas
• osaa puhua suomen kieltä sujuvasti
• ottaa osaa keskusteluun ja pyrkii puhujana vastavuoroisuuteen
• pystyy kuuntelemaa keskittyen opettajan ja muiden oppilaiden keskustelua ja kerrontaa
• on tottunut ilmaisemaan itseään suullisesti ja pystyy kertomaan havainnoistaan ja
kokemuksistaan niin, että kuulijat pystyvät seuraamaan kerrontaa.
Lukeminen ja kirjoittaminen
Oppilas
• osaa lukea sujuvasti ikäkaudelleen sopivia tekstejä ja ymmärtää lukemaansa
• osaa luetella suomen kielen aakkoset ja osaa käyttää aakkosjärjestystä
• osaa kirjoittaa kirjakielen mukaisesti helppoja ja tuttuja sanoja
• osaa kirjoittaa lyhyitä kertomuksia tai tarinoita.
Kirjallisuus
Oppilas

• osaa etsiä itselleen sopivaa ja mieluisaa luettavaa
• on lukenut ainakin muutamia, lukutaitoaan vastaavia lastenkirjoja.
VUOSILUOKAT 3-5
Vuosiluokkien 3 -5 suomi saamenkielisille -opetuksen keskeinen tehtävä on suomenkielen
perustaitojen oppiminen. Opetuksen tavoitteena on sujuvan luku- ja kirjoitustaidon oppiminen,
luetun ymmärtämisen syventäminen ja tiedonhankintataitojen kartuttaminen. Oppilasta ohjataan
kuuntelemaan, lukemaan ja tuottamaan erityyppisiä tekstejä. Opetus syventää suomen kielen
kirjoittamistaitoja ja tietoja suomen ja saamen kielen keskeisistä oikeinkirjoituseroista.
Kirjallisuuden lukemisella harjaannutetaan oman lukukokemuksen jakamiseen ja käsittelemiseen ja
tutustutetaan suomenkieliseen lasten- ja nuortenkirjallisuuteen.
TAVOITTEET
A. Oppilaan vuorovaikutustaidot karttuvat
Oppilas
• oppii erilaisissa vietintätilanteissa aktiivisen kuuntelijan ja viestijän taitoja
• oppii toiset huomioon ottavaksi kuuntelijaksi ja viestijäksi.
B. Oppilaan taito tulkita ja hyödyntää erilaisia tekstejä kehittyy
Oppilas
• oppii lukemaan sujuvasti erilaisia tekstejä: hän lukee ikäkaudelleen ominaisia tekstejä, hänen
sanavarastonsa laajenee ja hän tutustu erilaisiin lukutapoihin ja harjaantuu käyttämään luetun
ymmärtämistä parantavia strategioita
• oppii valitsemaan itselleen sopivaa luettavaa eri tarkoituksiin ja tottuu ilmaisemaan ja
pohtimaan tekstien herättämiä ajatuksia ja tekemään tekstistä päätelmiä
opettelee hakemaan tietoa erilaisista lähteistä.
C. Oppilaan taito tuottaa tekstejä ja hyödyntää niitä eri tarkoituksiin kehittyy
Oppilas
• pystyy ja rohkenee tuottaa erilaisia tekstejä suullisesti ja kirjallisesti
• harjaantuu suunnittelemaan ja parantamaan suullista ja kirjallista esitystään ja kehittää taitoaan
ilmaista itseään
• osaa kirjoittaa sujuvasti käsin
• saa kokemuksia kirjoitelman tuottamisesta tekstinkäsittelyohjelmalla ja oppii käyttämään
viestinnän välineitä.
D. Oppilaan suhde kieleen, kirjallisuuteen ja kulttuurin syvenee
Oppilas
• lukee monipuolisesti lasten- ja nuortenkirjallisuutta ja hänelle syntyy positiivinen asenne
lukemiseen ja hän oppii valitsemaan itselleen sopivaa luettavaa
• oppii havaitsemaan ja antamaan arvon ympäristössään puhuttaville kielille
• oppii perustietoja mediasta ja hyödyntää viestintävälineitä tavoitteellisesti.
KESKEISET SISÄLLÖT
Vuorovaikutustaidot
• kertomista ja selostamista, oman mielipiteen esittämistä, asiointia, keskustelussa puheenvuoron
käyttämistä, kysymysten tekoa ja kohteliaita menettelytapoja

• esiintymistaitojen harjoittelua: tukisanalistan laatimista ja käyttöä, kontaktin ottamista yleisöön
• oman kerronnan ja ilmaisun rikastuttamista esim. draaman ja leikkien avulla.
Tiedonhankintataidot
• erilaisten tietokirjojen käytön harjoittelua (sisällysluettelo ja hakemisto)
• erilaisten tietotekstien avaamisen harjoittelua
• kirjaston aineiston ryhmittelyyn ja sisältöön tutustumista, kirjojen hakua ja varausta,
yksinkertaisia tiedonhakuja tietoverkosta ja tiedonhaun vaiheiden harjoittelua ohjatusti.
Tekstinymmärtäminen
• tekstien sisällön ja rakenteen ennustamista kuvien, otsikon, aikaisempien lukukokemusten ja
ennakkotietojen perusteella
• pääasioiden erottamista yksityiskohdista, tiivistämistä, väliotsikointia, kysymysten esittämistä,
päätelmien tekoa, luetun ja kuullun arviointia
• ajatuskarttojen laatimista, tekstien ajatusten pohdintaa ja tekstien vertaamista.
Kirjoitusten ja puhe-esitysten laatiminen
• kirjoittamista eri tarkoituksiin: tutun asian selostaminen ja kuvailu, juonellinen kertomus,
hankittujen tietojen koonti, mielipiteen ilmaisu ja perusteleminen
• oman tekstin suunnittelua, muokkaamista ja viimeistelyä palautteen pohjalta (käsin ja
tekstinkäsittelyn avulla)
• otsikoinnin ja kappalejaon sekä idea- tai ajatuskartan käytön ja laadinnan harjoittelua
• selkeän ja sujuvan käsialan harjoittelemista
• oikeinkirjoituksen perusasiat: suomen ja saamen kielten eroavaisuuksien korostaminen
erityistapauksissa; mm. pitkä vokaali ja sananalkuiset konsonantit k, p, t
• esiintymistaitojen harjoittelua: tukisanalistan laatimista ja käyttöä, kontaktin ottamista yleisöön,
esityksen jaksottamista ja havainnollistamista, äänenkäytön harjoittelua.
Kielen tehtävät ja rakenne
• sanojen käsitteellistä ja kieliopillista luokittelua
• sanojen muodon ja merkityksen tarkastelua
• sanojen ryhmittelyä merkityksen ja taivutuksen perusteella, sanaluokkajaon ja taivutuksen
periaatteita, sanaluokkien käytön tarkastelua ja sanojen ryhmittelyä pääluokkiin
• verbin aikamuotojen ja sijamuotojen tarkastelua
• predikaatin ja subjektin erottamista yksinkertaisissa lauseissa
• puhuttujen ja kirjoitettujen tekstien vertailua.
Kirjallisuus
• erilaisten tekstien lukemista ja tutustumista kirjallisuuden lajeihin: kertomuksiin, satuihin,
lastenromaaneihin, näytelmiin, runoihin, sarjakuviin, kansanperinteeseen
• erilaisten tekstien käsittelyä ja oman lukukokemuksen jakamista, esim. luetusta kertomista,
keskustelemista, kirjoittamista, niiden dramatisointia, arvostelua, referointia
• tutustumista keskeisiin kirjallisuuden käsittelyssä tarvittaviin käsitteisiin: juoni, pää- ja
sivuhenkilöt, tapahtuma-aika ja -paikka
• teosten ja lyhyempien tekstien lukemista ja/tai kuuntelemista.
KUVAUS OPPILAAN HYVÄSTÄ OSAAMISESTA 5. LUOKAN PÄÄTTYESSÄ
Vuorovaikutustaidot
Oppilas

• osaa ja rohkenee ilmaista itseään sekä suullisesti että kirjallisesti erilaisissa tilanteissa, osaa
käyttää puheenvuoron keskustelutilanteessa, kertoo ja kuvailee omia havaintojaan ja ajatuksiaan
sekä vertailee niitä toisten ajatuksiin ja havaintoihin, hänen viestinsä on ymmärrettävä ja
saavuttaa vastaanottajan
• osaa ja haluaa kuunnella toisten ajatuksia
• pystyy pitämään selkeällä äänellä ja omalla puhekielellään pienimuotoisen suullisen esityksen
tutulle yleisölle esim. tukisanalistan avulla.
Tiedonhankintataidot
Oppilas
• tuntee tiedonhankinnan päävaiheet (tiedon haku, valinta ja järjestely)
• osaa käyttää kirjastoa etsiessään tarvitsemansa tietoa
• osaa etsiä tietoa sähköisistä lähteistä.
Lukeminen
Oppilas
• löytää pääasiat ikäkaudelleen tarkoitetusta tekstistä
• on saavuttanut sujuvan peruslukutaidon, kykenee lukemaan kokonaisteoksia
• hyödyntää ja käyttää luetun ymmärtämistä parantavia strategioita
• osaa muodostaa lukemastaan mielipiteen ja hän käyttää lukutaitoaan sekä hyödykseen ja
huvikseen
• hahmottaa tekstejä, joissa sanaa, ääntä ja kuva.
Kirjoitustaito
Oppilas
• kirjoittaa eri tarkoituksiin ja on tottunut suunnittelemaan ja parantamaan tekstiään ja
hyödyntämään opettajalta ja luokkatovereiltaan saamaansa palautetta
• pystyy tuottamaan tekstiä omista kokemuksistaan, havainnoistaan ja mielikuvituksestaan
• suunnittelee ja ideoi tekstinsä sisältöä
• osaa ohjatusti tuottaa kirjallisen ja suullisen esityksen annetusta aiheesta
• ymmärtää lauserakenteiden ja kappalejaon merkityksen tekstin jäsentäjänä
• osaa tekstata ja hänelle on kehittymässä oma henkilökohtainen sidosteinen käsiala
• hallitsee melko varmasti sanastotasoisen oikeinkirjoituksen ja kykenee käyttämään päättö- ja
välimerkkien käytön.
Kielen tehtävät ja rakenne
Oppilas
• osaa luokitella ja ryhmitellä tekstien sanoja eri perusteilla melko varmasti sanaluokkien mukaan
pääryhmiin
• osaa kohtuullisen hyvin verbitaivutuksen perusasiat: persoonamuodot ja osaa tarkkailla
aikamuotojen käyttöä tekstissä
• osaa hahmottaa pääpiirteissään tekstistä virkkeet ja virkkeestä lauseet ja lauseista subjektin ja
predikaatin
• tietää miten verbeillä ilmastaan persoonaa ja aikaa ja millaisia tehtäviä verbillä on lauseessa
• osaa pohtia sanojen merkityksiä ja muotoja
• tuntee puhutun ja kirjoitetun kielimuodon eroja ja hyödyntää niitä omassa ilmaisussaan.
Kirjallisuus
Oppilas

• on lukenut suomenkielistä kirjallisuutta ja tietää muutamia kirjailijoita
• pystyy valitsemaan itselleen mieluista luettavaa ja osaa kuvailla itseään lukijana
• on tutustunut myös elokuvan, teatterin ja median keinoin rakennettuun fiktioon.
VUOSILUOKAT 6-9
Vuosiluokilla 6 – 9 suomi saamenkielisille -opetuksen ydintehtävä on laajentaa oppilaan
kielenkäyttötaitoja henkilökohtaisista, tutussa lähipiirissä tarvittavista taidoista kohti suomen
yleiskielen ja oppilaalle uusien tekstilajien vaatimuksia. Oppilasta ohjataan hahmottamaan
kaksikielisyyttään ja tavoitteitaan kielenkäyttäjänä. Opetuksen pyrkimyksenä on, että oppilas
kehittyy tekstien erittelijänä ja tulkitsijana sekä omien vaikutusmahdollisuuksiensa ymmärtäjänä.
Opetuksen tehtävänä on kannustaa oppilasta lukemaan ja arvioimaan kirjallisuutta ja mediatekstejä
ja kehittämään itseään kielenkäyttäjänä.
TAVOITTEET
A. Oppilaan vuorovaikutustaidot karttuvat
Oppilas
• kehittää viestintärohkeuttaan ja -valmiuttaan ja tilannetajuaan
• harjaantuu toimimaan tavoitteellisesti ja vuorovaikutussuhdetta rakentaen puhe-, luku- ja
kirjoitustilanteissa koulussa ja sen ulkopuolella sekä erilaisissa viestintäympäristöissä (mm.
kaksi- ja monikielisissä viestintätilanteissa)
• oppilas tietää ja hyväksyy, että on erilaisia näkemyksiä ja tapoja osallistua vuorovaikutukseen.
B. Oppilaan taito tulkita ja hyödyntää erilaisia tekstejä kehittyy
Oppilas
• harjaantuu aktiiviseksi ja kriittiseksi lukijaksi ja kuulijaksi
• kehittää tekstilajituntemustaan ja tottuu ennakoimaan, millaista luku-, kuuntelu- tai
tiedonhankintatapaa tekstilaji ja tavoite edellyttävät
• totuttautuu tiedonhankinnan ja -käytön prosessiin ja osaa hyödyntää lähteitä.
C. Oppilaan taito tuottaa tekstejä ja hyödyntää niitä eri tarkoituksiin kehittyvät
Oppilas
• kehittyy monipuoliseksi ja omaääniseksi tekstien tekijäksi
• osaa ja rohkenee tuoda esille ja perustella näkemyksiään sekä kommentoida muiden ajatuksia
• tottuu suunnittelemaan viestintäänsä ja etenemään tavoitteellisesti puhe- ja kirjoitustehtävissään
• ottaa huomioon tilanteen, viestintävälineen ja vastaanottajan teksteissään.
D. Oppilaan suhde kieleen, kirjallisuuteen ja kulttuuriin syvenee
Oppilas
• oppii perustietoa suomen kielestä, sen rakenteesta, vaihtelusta ja muuttumisesta
• monipuolistaa lukuharrastustaan: hänen kirjallisuudentuntemuksensa syvenee ja hän oppii
tuntemaan Suomen kirjallisuuden vaiheita ja eri maiden klassikkoja
• saa käsityksen median ja tekstien mahdista tuottaa mielikuvia, muokata maailmankuvaa ja
ohjata ihmisten valintoja
• tutustuu erilaisiin kulttuureihin kirjallisuuden, teatterin ja median välityksellä
• kasvaa suvaitsevaiseksi erilaisia kielenpuhujia kohtaan.
KESKEISET SISÄLLÖT
Vuorovaikutustaidot

• perustietoa vuorovaikutuksesta ja tekstien sisällöstä, rakenteesta ja ilmaisutavasta, viestinnän
tavoitteesta, välineestä ja viestintäsuhteesta
• tehtävän mukaisen etenemisen ja puheenvuorolajien monipuolistamisen harjoittelua
erityyppisissä keskusteluissa ja viestintätilanteissa
• viestintäkäyttäytymisen harjoittelua esim. puheenvuoron ajoittaminen ja mitoittaminen,
kielimuodon valinta, menettely ristiriitatilanteissa ja eriävien näkemysten hyödyntäminen,
palautteen antaminen ja vastaanottaminen
• viestintärohkeuden ja -varmuuden vahvistamista, omien näkemysten esittämisen ja
puolustamisen harjoittelua sekä omien ilmaisutapojen kehittämistä.
Tiedonhankintataidot
• tietojen hankintaa erityyppisistä lähteistä: tiedonhankinnan suunnittelua, lähteiden
luotettavuuden ja ymmärrettävyyden arviointia
• muistiinpanojen tekemisen ja yksinkertaisten lähdemerkintöjen harjoittelua, aineistojen
valikointia, ryhmittelyä ja rakentamista esitykseksi.
Aktiivinen ja kriittinen kuunteleminen ja lukeminen
• ymmärtävän ja arvioivan kuuntelun harjoittelua
• silmäilevän, etsivän sekä sana- ja asiatarkan ja päättelevän lukemisen harjoittelua,
lukuprosessien hallinnan varmentamista
• luetun käsittelyä vaihtelevin tavoin: ohjattua analysointia, lukukokemusten jakamista, oman
lukemisen seuraamista ja luetun merkityksen pohtimista
• tekstin sisällön tiivistämistä, mielipideainesten, tekijän tavoitteiden ja keinojen tunnistamista,
erittelyä ja arviointia vaikuttavuuden kannalta, tekstien vertaamista eri näkökulmista
• puheeseen, kirjoitukseen ja kuviin kätkeytyneiden näkemysten, arvojen ja asenteiden etsimistä
ja arviointia.
Tekstitieto
• selostavien, kuvailevien, kertovien, pohtivien ja kantaa ottavien tekstityyppien tarkastelua asia-
ja kaunokirjallisissa teksteissä
• kulttuurissa keskeisten tekstilajien tunnistamista ja tekstien tarkastelua rakenteellisina ja
merkityksellisinä kokonaisuuksina
• tekstien verbaalisten, visuaalisten ja auditiivisten keinojen tarkastelua tekstien merkityksen
rakentajina
• tekstiyhteydessä olevien lauseiden tarkastelua sananvalinnan ja kieliopillisten keinojen käytön
näkökulmasta.
Kirjoitusten ja puhe-esitysten laatiminen
• omien tekstien ja työskentelyn tavoitteiden määrittelyä ja tekstintekoprosessien vakiinnuttamista
• tekstien sisällön, kielen ja muodon tarkastelua ja suunnitelmallista kehittelyä; tekstien arviointia
myös ryhmissä
• tavallisten jäsentelytapojen harjoittelua, jaksotus-, aloitus- ja päätäntätaidon varmentamista
• tekstien suuntaamista eri kohderyhmille ja erilaisiin viestintävälineisiin
• kirjoittamista käsin ja tietotekniikkaa hyödyntäen
• puhe-esityksiä koulussa ja mahdollisuuksien mukaan muuallakin.
Kielen tehtävät ja rakenne

• suomen kielen tilanteenmukaisen, sosiaalisen ja maantieteellisen vaihtelun sekä omien
ilmaisutapojen tarkastelua ja yleiskielen käytön perusteiden pohdintaa
• tekstien sanastollisten, rakenteellisten ja tyylillisten piirteiden havainnointia ja arviointia
tekstien viestivyyden, ymmärrettävyyden ja tyylin näkökulmasta ja oman ilmaisutavan
kehittämiseksi
• yleispuhekielen ja kohteliaan, kuulijan huomioon ottavan ilmaisu- ja viestintätavan harjoittelua
• kirjoitetun kielen lause- ja virketajun kehittämistä ja oikeinkirjoituksen vakiinnuttamista.
Kieli ja kulttuuri
• perustiedot Suomen kielitilanteesta sekä äidinkielen ja kaksi- ja monikielisyyden merkityksestä
• suomen kielen vaiheisiin tutustumista
• suomen kielen rakenteen opiskelua
• omien luku-, viestintä- ja mediankäyttötottumusten sekä –taitojen kehittymisen seuraamista sekä
arviointia
• teatteri- ja elokuvakokemusten hankkimista, kokemusten erittelyä ja jakamista.
Kirjallisuus
• kirjallisen yleissivistyksen pohjan luomista tutustumalla keskeisiin kirjailijoihin ja heidän
teoksiinsa, Kalevalaan ja kansanperinteeseen sekä Suomen kirjallisuuden päävaiheisiin
• kokonaisteosten lukemista ja yksittäisiä novelleja, runoja ja muita lyhyitä tekstejä
• kaunokirjallisuuden luokittelu eri lajeihin (proosaan, draamaan ja lyriikkaan) ja tyylisuuntiin
(romanttisten, realististen ja modernien tekstien tuntomerkkejä)
• kirjallisen rakenteiden erittelyä keskeisiä käsitteitä käyttäen: teema, kertoja, kerronnan
näkökulma, takauma, avoin kohta, runon puhuja, säe, säkeistö, alku- ja loppusointu, symboli,
näytös, kohtaus, dialogi, monologi, repliikki
• kaunokirjallisten tekstien tulkintaa.
PÄÄTTÖARVIOINNIN KRITEERIT ARVOSANALLE 8
Vuorovaikutustaidot
Oppilas
• osaa ja rohkenee ilmaista itseään kirjallisesti ja suullisesti sekä ryhmän jäsenenä että yksin
esiintyessään
• osoittaa kuuntelemisen taitoa
• osaa ottaa ryhmäviestintätilanteissa puheenvuoron ja esittää ehdotuksen kannanoton,
kysymyksen, lisätietoja ja perusteluja
• edistää ryhmän pääsyä tavoitteeseen ja osaa toimia rakentavasti tilanteessa, joissa asioista ollaan
eri mieltä
• osaa ilmaista sanottavansa niin, että hänen keskeinen viestinsä välittyy.
Tiedonhankintataidot
Oppilas
• osaa käyttää tiedonlähteenä kirjastoa, tieto- ja kaunokirjallisia teoksia, tietoverkkoja sekä
suullisesti välitettyä perinnetietoa; osaa valita tietolähteensä ja myös ymmärtää ilmoittaa ne
• muistiinpanojen tekemisen ja yksinkertaisten lähdemerkintöjen harjoittelua, aineistojen
valikointia, ryhmittelyä ja rakentamista esitykseksi.
Aktiivinen ja kriittinen kuunteleminen ja lukeminen
Oppilas
• ymmärtää ja arvioi kuulemaansa ja lukemaansa

• osaa käsitellä lukemaansa vaihtelevin tavoin: osaa analysoida ja jakaa lukukokemuksiaan,
seurata lukemaansa ja pohtia luetun merkitystä
• osaa tiivistää tekstinsisältöä
• tietää, että tekstillä on tekijä ja tarkoitus, jotka vaikuttavat sen sisältöön, muotoon ja ilmaisuun
• osaa vertailla tekstejä, löytää sisällön ydinasiat sekä tekijän mielipiteen perustelut.
Tekstitieto
Oppilas
• osaa keskustella erilaisten tekstien kanssa: osaa kysyä, tiivistää, kommentoida, väittää vastaan,
esittää tulkintoja ja arvioida sekä pohtia tekstin yhteyksiä omiin kokemuksiinsa ja ajatuksiinsa
• tuntee erilaisten tekstien käyttömahdollisuuksia
• lukee tekstejä, myös media- ja verkkotekstejä, tarkoituksenmukaista lukutapaa käyttäen
• tuntee tavallisten tekstityyppien keskeiset ominaisuudet ja erottaa niitä tekstikokonaisuuksista
• tunnistaa tavallisia kaunokirjallisuuden, median ja arjen tekstilajeja
• osaa etsiä runosta merkityksiä
• osaa kuvailla itseään lukijana
• löytää itseään kiinnostavaa tieto- ja kaunokirjallisuutta sekä mediatuotteita
• pystyy tekemään havaintoja kielen keinoista.
Kirjoitusten ja puhe-esitysten laatiminen
Oppilas
• tuntee keskeisimmät puhutun ja kirjoitetun kielimuodon erot ja ottaa huomioon
viestintätilanteen, vastaanottajan ja välineen
• kokoaan esitykseensä riittävästi aineksia
• tuntee puhe-esityksen ja kirjoitelman laadintaprosessin ja soveltaa tietoaan tekstejä tuottaessaan
• pystyy laatimaan suullisia ja kirjoitettuja tekstejä eri tarkoituksiin
• pystyy tuottamaan tekstinsä käsin että tekstinkäsittelyohjelmalla
• osaa hyödyntää kielitietoaan tekstien tuottamiseen ja tehdä tyylillisiä, sanastollisia ja
rakenteellisia valintoja.
Kielen tehtävät ja rakenne
Oppilas
• osaa luokitella sanoja, analysoida nominien ja verbien taivutusmuotoja, jäsentää lauseita sekä
tehdä havaintoja erilaisten asiatekstien sanastosta, vaikutuskeinoista ja rakenteesta
• osaa kirjoittaa kirjakielen mukaisesti virheettömästi
• pystyy havainnoimaan ja arvioimaan suomenkielen taitojaan.
Kieli ja kulttuuri
Oppilas
• tuntee suomen kielen keskeisimmät ominaispiirteet ja pystyy vertailemaan suomen kieltä
äidinkieleensä; hänellä on käsitys saamen ja suomen kielisukulaisuudesta ja suomen
sukukielistä
• ymmärtää kielen muuttumista ja suomen kielen asema muiden kielten joukossa: tuntee Suomen
kielitilanteen
• oppilas tuntee Suomen kielitilanteen ja tietää Suomen virallisista kielistä, ymmärtää äidinkielen
sekä kaksi- ja monikielisyyden merkityksen puhujalle ja kielen merkityksen identiteetille.
Kirjallisuus
• laajentaa tietämystään suomalaisesta kirjallisuudesta ja kirjailijoista

• on tutustunut kirjallisuuden päälajeihin sekä kirjallisuuden klassikoihin
• on lukenut kaunokirjallisuudesta kokonaisia teoksia ja katkelmia, tuntee Kalevalan runoja ja
muutakin kansanperinnettä
• tuntee kirjallisuutta ja pystyy arvioimaan sitä.
SVENSKA FÖR TECKENSPRÅKIGA BARN
Det allmänna målet för undervisningen är att stödja elevens språkliga utveckling så att eleven
uppnår en fungerande tvåspråkighet och kan fungera som en jämbördig medlem såväl i en
svenskspråkig som i en teckenspråkig gemenskap. Målet är dessutom att få eleven intresserad av
svenska och av växelverkan och mångsidig kommunikation som baserar sig på svenska språket och
att få honom att aktivt utveckla svenskan som ett redskap för att inhämta kunskap och för att
uttrycka sig för att kunna delta och påverka i samhället. Avsikten är att få eleven att lära sig att
jämföra strukturer och uttryckssätt i svenska språket och teckenspråket samt lära sig att njuta av
svenskspråkig litteratur och att språkligt sett få riklig stimulans av läsningen.
Delområdena i undervisningen i svenska språket för en elev med teckenspråk som modersmål är
läsning, skrivning, textförståelse och litteratur samt tal, i mån av möjlighet. Målen och innehållet
vad gäller svenska för teckenspråkiga är desamma som för elever som studerar svenska som
modersmål eller svenska som andraspråk. Graden på den teckenspråkiga elevens hörselskada och
störningarna i språkutvecklingen inverkar på den teckenspråkiga elevens val av individuella mål.
Färdigheterna i svenska språket skall utvecklas med beaktande av elevernas språkliga bakgrund
antingen som i lärokursen i svenska i läroämnet modersmål och litteratur eller i lärokursen i svenska
som andraspråk. Texterna och litteraturen väljs så att de också behandlar det teckenspråkiga
samhället, dess historia och traditioner.
Lärokursen i svenska för teckenspråkiga barn uppbyggs antingen utgående från lärokursen i
svenska som modersmål eller lärokursen i svenska som andraspråk med betoning på följande mål
och innehåll som fastställts speciellt för teckenspråkiga barn:
ÅRSKURSERNA 1−2
I undervisningen i årskurserna 1–2 betonas inlärningen av grundläggande färdigheter i svenska
utgående från vilka de språkliga färdigheterna i svenska byggs upp. Målet är att uppmuntra eleven
att i olika interaktionssituationer använda den svenska som han eller hon redan kan och som han
eller hon lärt sig i skolan.
MÅL
Eleven skall
• vilja och våga uttrycka sig på svenska
• lära sig det lilla och det stora alfabetet i svenska och av dem skapa ord och stavelser
• sätta sig in i typalfabetet
• gå framåt i mekanisk och förstående läskunnighet och utvidga sitt ordförråd
• lära sig att skilja åt orden och att tolka lätta frågor och instruktioner
• koncentrera sig och lära sig att följa en framställning på svenska och att jämföra vokabulären
och strukturerna i det svenska språket och i det svenska teckenspråket
• sträva efter att skriva ord och att i mån av möjlighet framställa dem som tal
• bli intresserad av att studera svenska språket och av svenskspråkig barnlitteratur
• utveckla sina grundfärdigheter genom att iaktta och jämföra skillnader i strukturer och
uttryckssätt i svenska språket och i teckenspråket.

CENTRALT INNEHÅLL
• övningar i att läsa korta svenskspråkiga texter och att hitta deras nyckelord
• att bekanta sig med finländsk och utländsk barnlitteratur samt med texter som översatts från
teckenspråk
• att skriva bekanta svenska ord och foga ihop dem till korta satser
• att använda svenska språket i olika inlärnings- och kommunikationssituationer
• orientering i att kommunicera på svenska.
ÅRSKURSERNA 3−5
I årskurserna 3–5 betonas användningen av svenska språket som ett redskap för att inhämta
kunskaper och färdigheter och för att uttrycka sig. Undervisningen har också som mål att lära
eleven bruks- och stilregler för svenska språket i olika kommunikations- och interaktionssituationer.
MÅL
Eleven skall
• lära sig basfärdigheter i svenska för att vidareutveckla sina språkliga kunskaper
• självständigt eller vid behov med hjälp av tolk våga delta i diskussioner och sträva efter att i sin
egen kommunikation beakta mottagaren
• utveckla sin förmåga att uttrycka sig; eleven utvidgar och preciserar sitt begrepps- och ordförråd
• lära sig mångsidig användning av olika medier och lära sig att beakta de viktigaste bruks- och
stilreglerna för språket som krävs i olika medier och kommunikationssituationer
• sträva efter att förbättra sin läsförståelse och till att utveckla sin förmåga att skaffa fram
information och utnyttja olika slag av texter
• bekanta sig med svenskspråkig och utländsk ungdomslitteratur
• fördjupa sina färdigheter i språkets strukturer och uttryckssätt
• lära sig att fungera i olika slags textmiljöer.
CENTRALT INNEHÅLL
• Att sätta sig in i grundelementen för kommunikation och för interaktion med svenskspråkiga
• att öva sig i mångsidig användning av olika medier för att utveckla sina kommunikativa
färdigheter i svenska språket
• att öva sig i att skaffa fram information i varierande svenskspråkiga källor
• att berätta, referera och komma med skriftliga inlägg i en diskussion, att framföra egna åsikter,
att sköta ärenden, ställa frågor och att öva sig i artigt uppförande
• riklig läsning av olika texter samt att diskutera, berätta och skriva om dem
• att bekanta sig med svenskspråkig litteratur
• att sätta sig in i det svenska språkets grammatik och uppbyggnad och att göra jämförelser med
teckenspråket
• att jämföra tecknade, talade och skrivna språkformer, att omvandla skriven text till teckenspråk
• att utarbeta framställningar och texter vid övning i framställningskonst.
ÅRSKURSERNA 6−9
I årskurserna 6–9 betonas utveckling och fördjupning av färdigheterna i svenska språket samt god
kompetens i strukturer och skriftligt uttryck så att eleven kan fungera som en jämbördig medlem i
den svenskspråkiga gemenskapen.

MÅL
Eleven skall
• lära sig baskunskaper om det svenska språket, dess uppbyggnad, varieteter och förändringar
• lära sig de viktigaste skillnaderna mellan det talade och det skrivna språket och att beskriva dem
samt att känna till skillnaderna mellan skriftspråk och vardagsspråk
• inhämta kunskap om språkets strukturer och uttryckssätt och kunna utnyttja det i sina
språkstudier
• lära sig att känna språksituationen i Finland och att förstå modersmålets, två- och
flerspråkighetens, den kulturella pluralismens och språkets betydelse för identiteten i allmänhet
• lära sig att använda de viktigaste strategierna för att förbättra läsförståelsen
• lära sig att skaffa information från olika svenskspråkiga källor
• lära sig att märka skillnaderna mellan det svenska språkets och teckenspråkets uppbyggnad och
kunna förklara de viktigaste av dem
• målmedvetet öva sig i läsning och skrivning
• lära sig att utveckla sin kännedom om olika textslag och lära sig att förutse vilken läsart och
vilket kunskapssökningssätt olika textslag och syften förutsätter i olika situationer
• utvecklas till en mångsidig och självständig producent av texter och kan utnyttja sin språk- och
litteraturkunskap då han eller hon skriver
• lära sig att njuta av svenskspråkig litteratur och känna till de viktigaste text- och litteraturstilarna
samt stilriktningarna; elevens kännedom och kunskaper om litteratur ökar
• lära sig att kommunicera på ett mångsidigt sätt.
CENTRALT INNEHÅLL
• Övning i aktivt läsande och skrivande och säkerställande av att eleven behärskar läsprocessen
• att med hjälp av även på svenska skrivna anteckningar och manuskript utarbeta framställningar
för teckenspråkiga situationer samt att producera texter
• att planera och genomföra mångsidiga kommunikationssituationer
• att fördjupa förhållandet till språk, litteratur och kultur
• att skapa en grund för litterär allmänbildning
• att fördjupa elevens textkännedom.
FINSKA FÖR TECKENSPRÅKIGA BARN
Lärokursen i finska för teckenspråkiga barn följer i tillämpliga delar till mål och innehåll lärokursen
i svenska för teckenspråkiga barn.
12 § Det andra inhemska språket
Det andra inhemska språket är finska eller svenska (ruotsi).
FINSKA
Syftet med undervisningen i finska i grundutbildningen på svenska i Finland är i första hand att ge
enspråkigt svenska elever sådana kunskaper och färdigheter i landets majoritetsspråk att de
nöjaktigt reder sig i tal och skrift i alldagliga språksituationer och vågar börja ta del av information,
aktuella frågor och underhållning i massmedia även på finska. Till studierna i ämnet hör även någon
kännedom om finsk kultur och litteratur, samt grundläggande insikter i språkets byggnad, funktion

och variation. De tvåspråkiga eleverna skall ges möjlighet att utveckla och fördjupa sina tidigare
kunskaper och färdigheter enligt en särskild modersmålsinriktad lärokurs (se närmare nedan).
FINSKA SOM A-SPRÅK
A-lärokursen i finska följs när undervisningen i ämnet inleds som obligatoriskt språk i årskurserna
1–6, vanligen i årskurs 3, och om eleven inte är så tvåspråkig att han eller hon kan studera enligt
den modersmålsinriktade lärokursen. Också de elever som valt ett annat obligatoriskt språk
(engelska, tyska, franska eller ryska) från årskurs 3 och i stället påbörjar studierna i finska som
frivilligt språk (A2) litet senare (vanligen i årskurserna 4–6) skall följa A-lärokursen. I så fall blir
finskan det andra obligatoriska språket (B1) i årskurserna 7–9 och tar dess ställning i
timfördelningen, men studierna fortsätter enligt A-lärokursen.
ÅRSKURSERNA 1–2
Undervisningen i finska kan påbörjas även i årskurserna 1 eller 2 som förberedande undervisning. I
den koncentrerar man sig på att lyssna, upprepa och tala språket i konkreta, åskådliga och gärna
lekfulla situationer. Viktiga ord och uttryck kan skrivas ner som stöd för inlärningen.
Undervisningen integreras i elevernas erfarenhetsvärld eller anknyts till teman och innehåll som
kommit upp i andra ämnen.
MÅL
I den undervisning som bedrivs i årskurserna 1−2 skall eleverna
• bekanta sig med finskan och med situationer där finska används i närmiljön
• uppmuntras att lyssna på finska och lära sig att förstå och använda vanliga, alldagliga ord
och fraser
• ges en grund för att lära sig mera finska och bli medveten om vissa grundläggande
skillnader i ordförråd och uttryckssätt mellan finskan och svenskan
• tillägna sig en positiv attityd till finskan, finsk kultur samt till språk och språkinlärning
överhuvudtaget.
CENTRALT INNEHÅLL
• motiv, teman, ord och fraser ur det dagliga livet i hem, skola och närmiljö
• finska sånger, talesätt, ramsor och lekar samt kännedom om hur, var och i vilka situationer
finska behövs i närmiljön, i massmedier och i andra delar av Finland.
ÅRSKURSERNA 3–6
I årskurserna 3−6 skall eleverna tillägna sig de vanligaste orden och de viktigaste basstrukturerna
för alldagliga språksituationer och ämnen så att de förstår, kan reagera och svara på tilltal samt
också själva kan och vågar uttrycka sig på finska. Eleverna skall utveckla en positiv attityd till
språket, så att de upplever att de kan och vill lära sig det. Till grundstudierna hör också kännedom
om landets tvåspråkiga kulturarv, såsom platser, sedvänjor, talesätt, sånger och berättelser.
MÅL
I årskurserna 3−6 skall eleverna inhämta ett grundläggande ord- och uttrycksförråd samt lära
sig behärska finskans elementära strukturer så att de
• förstår tilltal, personliga frågor, uppmaningar och önskemål åtminstone i rutinartade
vardagssituationer och även kan svara och reagera på dem

• i enkla ord kan samtala om kursens ämnen, motiv, bilder eller situationer i anslutning till
dem
• kan berätta om sig själva och sin närmaste krets, samt reder sig i vanliga alldagliga dialoger
och servicesituationer, t.ex. vid möte och i telefonen
• kan läsa korta berättelser och dialoger om vardagsliv, händelser samt enkla instruktioner
med huvudsakligen bekanta ord och kan hitta och jämföra detaljer i texten
• kan skriva meddelanden och korta berättelser om bekanta ämnen samt skriva enkla
meningar, frågor och svar av den typ som förekommer i inlärningssituationerna för att
befästa det inlärda
• kan säga vad vanliga ord, uttryck och meningar betyder på svenska, samt vid behov med
hjälpmedel även översätta korta fraser och meningar från och till finska på de
ämnesområden och med hjälp av de strukturer som inlärts.
CENTRALT INNEHÅLL
Ämnesområden, situationer och funktioner
• verksamheter, yrken och redskap, trafik och tider
• platser och händelser i hem, skola och närmiljö
• naturen, idrott och intressen
• klädsel, vanor, föda och hälsa
• känslor, samt grundläggande språkfunktioner särskilt i tal, t.ex. att hälsa, tacka, visa, fråga,
önska, begära, berätta och uttrycka känslor och åsikter på finska.
Strukturer
• de viktigaste frågeorden och pronomina i finskan, kasusböjningen i singularis, räkneorden
och användningen av finskans partitiv i mängd- och prisuttryck
• enkla verbformer i aktiv, jakande och nekande satser, idiomatiska sätt att fråga och svara,
verbets grundform (uppslagsform) samt grundreglerna för objektets böjning.
PROFIL FÖR GODA KUNSKAPER I ÅRSKURS 6
Enligt den europeiska nivåskalan (bilaga):
Hörförståelse Tal Läsförståelse Skrift
A.2.1 A1.3 A2.1 A1.3
Nivåerna är riktgivande. Vid vitsordsgivningen i finska kan ännu i årskurs 6 i någon mån tas hänsyn
till elevernas varierande kontakt med språket i närmiljön, dock så att samma kriterier följs
åtminstone i samma kommun och på likadana språkområden. Utöver de angivna kraven på
respektive nivå i bilagan skall eleverna kunna ange några av de viktigaste skillnaderna mellan
finskan och svenskan, redogöra för elementära realia, t.ex. för namn, orter, platser och sedvänjor i
Finland. I samband med lärandet och redovisningen av sina kunskaper skall de även visa
grundläggande förtrogenhet med de arbetssätt och strategier som behövs när det gäller att lära sig
finska och språk överhuvudtaget.
ÅRSKURSERNA 7–9
I årskurserna 7−9 utvidgas ordförrådet och strukturbehärskningen så att eleverna förstår även längre
texter av olika slag samt vågar samtala och kan uttrycka sina tankar, behov och önskemål
utförligare på finska, också i formella situationer. Samtidigt förbättras skrivförmågan, den allmänna

språkförmågan samt samhälls- och kulturkännedomen med anknytning till läroplanens allmänna
temaområden och undervisningen i andra ämnen.
MÅL
Vid den grundläggande utbildningens slut skall eleverna utöver ovanstående:
• kunna följa även ett autentiskt samtal på finska om bekanta ämnen, om det inte förs i mycket
snabbt tempo eller är speciellt vårdslöst eller dialektalt, samt även våga delta i samtalet
• förstå huvudinnehållet och viktiga detaljer även i längre berättelser, dialoger och saktexter,
anvisningar och telefonsamtal om bekanta ämnen, kunna reagera på sådana och redogöra för
huvudinnehållet i dem
• visa att de förstår huvudinnehållet i finska nyheter och väderrapporter, reklam och sådana
program eller lätta artiklar som är viktiga eller intresserar dem
• reda sig i tal i alldagliga servicesituationer och kunna uttrycka sina önskemål i dem, samt
vid behov kunna förklara en sak noggrannare och säga sin mening om den
• skriva meddelanden och brev, korta berättelser, sammandrag och åsikter om personliga och
alldagliga ämnen, samt med hjälp av ordbok kunna översätta enkla meningar eller en kort
text om ett bekant ämne både från och till finska
• uppvisa grundläggande kännedom om realia och finsk kultur, kunna ta del av lätta
skönlitterära texter samt ha en uppfattning om språkets särdrag och olika uttryckssätt i
formella och informella situationer.
CENTRALT INNEHÅLL
Ämnesområden, situationer och funktioner (ramarna för ordförråd och uttryckssätt)
• natur och fritid, resa, miljöer och sevärdheter
• handel och service, arbete och teknik, konsumtion, umgänge och hälsa
• kommunikation och samhälle
• olika språkformer, finsk litteratur och kultur; att både i tal och skrift beskriva, berätta,
förklara, fråga, undra, fantisera, befalla, redogöra samt i någon mån välja stil.
Strukturer
• repetition av den grundläggande verbläran, pluralböjning, stadieväxling och possessivsuffix,
sammansatta verbformer och passiva verbformer, olika sätt att uttrycka villkor, möjlighet
och nödvändighet
• adjektivets och adverbets komparation och infinitiv III. Andra nominaluttryck och de
vanligaste satsmotsvarigheterna så mycket att eleverna kan förstå autentisk text.
Grundreglerna för finskans subjekt och objekt.
KRITERIER FÖR VITSORDET 8 VID SLUTBEDÖMNINGEN
Enligt den europeiska nivåskalan (bilaga):
Hörförståelse Tal Läsförståelse Skrift
B1.1 A2.2 B1.1 A2.2
Vid bedömningen i årskurserna 3−6 läggs huvudvikten vid förmågan att tala finska, vid
lärfärdigheterna och vid behärskningen av grundläggande ord och strukturer. I årskurserna 7–9
bedöms därutöver även separat läsförståelseförmågan, förmågan att skriva korta texter samt också
intresset för finskan och de uppnådda insikterna om landet och den nationella kulturen. I
bedömningen tas både under och efter vardera etappen hänsyn även till elevernas förmåga att
studera och lära sig språket samt till deras arbetssätt och kommunikationsförmåga.

FINSKA SOM B-SPRÅK
Denna lärokurs är avsedd för elever som inte påbörjat studierna i finska som A-språk i årskurserna
3–6. Huvudsyftet med den är att eleverna skall lära sig åtminstone hjälpligt förstå finska i alldagliga
situationer, samt även kunna och våga uttrycka sig i sådana. Samtidigt läggs grunden för fortsatta
studier i finska och ges kännedom om finska sedvänjor och finsk kultur. Både i gymnasiet och i den
grundläggande yrkesutbildningen finns det en påbyggnad på denna lärokurs. Den kan påbörjas som
frivilliga studier redan i årskurserna 3–6.
ÅRSKURSERNA 7–9
MÅL
Efter genomgångna studier på B-nivå i den grundläggande utbildningen skall eleverna
• förstå personliga frågor och enkla samtal på finska i rutinartade vardagssituationer, kunna
reagera och svara, samt berätta om sig själva och samtala om de motiv som behandlats
• förstå korta texter och textfragment, t.ex. korta berättelser, dialoger, skyltar och reklam om
alldagliga ting, samt åtminstone med hjälp av lexikon kunna ta reda på huvudinnehållet i
notiser och rubriker i massmedierna, kunna skriva personliga meddelanden, korta svar och
berättelser i anslutning till lärokursens teman med nöjaktig behärskning av högfrekventa ord
och de viktigaste inlärda basstrukturerna
• i anslutning till ovanstående ådagalägga grundläggande kännedom om finska sedvänjor och
realia samt visa en positiv attityd till språket och vilja att lära sig mera.
CENTRALT INNEHÅLL
Ämnesområden och situationer
• personer, platser, egenskaper, tider och händelser i hem, skola och närmiljö
• trafik, servicesituationer, pris och redskap
• natur och platser i Finland
• föda och hälsa
• idrott och intressen
• umgänge, känslor och grundläggande språkfunktioner särskilt i tal, t.ex. att hälsa, tacka,
fråga, svara, visa, önska, berätta och uttrycka sin åsikt.
Strukturer
• frågeorden och vanliga pronomina, kasusböjningen i singularis, partitiv pluralis,
verbböjningen i aktiv (åtminstone presens och imperfekt), olika sätt att uttrycka önskningar
och befallningar, infinitiv I med modala hjälpverb, fraser med konditionalis och infinitiv III
• frågor och svar, jakande och nekande sats samt grundreglerna för objektet.
KRITERIER FÖR VITSORDET 8 VID SLUTBEDÖMNINGEN
Enligt den europeiska nivåskalan (bilaga):
Hörförståelse Tal Läsförståelse Skrift
A2.1 A2.1 A2.1 A2.1

Därutöver skall eleverna ådagalägga grundläggande förtrogenhet med finska språkets särdrag, med
landets sevärdheter och kultur, samt uppvisa en positiv attityd, studiesätt och strategier som behövs
vid fortsatta studier i finska.
MODERSMÅLSINRIKTAD FINSKA
Syftet med den modersmålsinriktade lärokursen i finska är att ge de tvåspråkiga eleverna i de
finlandssvenska grundskolorna möjlighet att förbättra och fördjupa de praktiska språkkunskaper
som de förvärvat hemma eller i sin närmiljö, att göra dem medvetna om sitt språk, sitt kulturarv och
sin dubbla identitet. Undervisningen anordnas antingen helt eller delvis i särskilda grupper eller, om
det bara gäller enstaka elever, som individualiserande fördjupning eller självstudier. Den
modersmålsinriktade finskundervisningen gör det också möjligt för de enspråkigt svenska eleverna
att få en mera adekvat undervisning och bedömning, då elever som har olika språkbakgrund och
följt olika lärokurser inte behöver undervisas tillsammans och jämföras med varandra.
ÅRSKURSERNA 3−6
MÅL
Målet för den modersmålsinriktade finskundervisningen i årskurserna 3–6 är att de tvåspråkiga
eleverna
• blir mera medvetna om sitt språkbruk, om finskans byggnad, ordförråd och betydelser, så att
de bättre kan hålla språken isär och nyansera sitt språk både i tal och skrift
• lär sig läsa och skriva finska utifrån den språkförmåga de bär med sig
• fördjupar och nyanserar sitt ordförråd på olika ämnesområden och lär sig hålla talspråk,
slang och vårdad standardfinska isär
• lär sig att läsa för åldern lämplig litteratur på finska och stiftar bekantskap med det finska
kulturarvet i form av talesätt, sedvänjor, sånger, dikter, traditioner m.m., gärna i jämförelse
med svenskan och med anknytning till andra ämnen i skolan
• anammar en positiv attityd till vardera nationalspråket och skapar en realistisk bild av sin
förmåga, så att de kan och vill läsa, lyssna på och lära sig mera finska också på egen hand.
CENTRALT INNEHÅLL
• längre texter, t.ex. skönlitterära berättelser och lättare saktexter i anslutning till samma
motiv som i A-finska
• vårdad finska i tal (standardspråk) i jämförelse med slang och dialekt
• finska sånger, dikter, lekar och högtider
• natur- och platskunskap
• ljudlängd och ordslut
• samman- och särskrivning av ord
• böjningen av svårare ordtyper
• aktiva och passiva verbformer
• finskans partitiv, objektsböjning och rektionsfrågor
• finskans genitiv och lokalkasus i jämförelse med svenskans prepositioner.
PROFIL FÖR GODA KUNSKAPER I ÅRSKURS 6
Enligt den europeiska nivåskalan:
Hörförståelse Tal Läsförståelse Skrift
B1.2 B1.1 B1.1 B1.1

Kriterierna är riktgivande och tillämpas ännu i årskurs 6 med hänsyn till språkmiljön och till hur
mycket undervisning som getts enligt den modersmålsinriktade lärokursen. Utöver de angivna
färdigheterna på respektive nivå skall eleverna uppvisa medvetenhet om sitt språk och sin
språkförmåga, vilja att iaktta och korrigera sitt språk i tal och skrift, grundläggande insikter i
skillnaderna mellan finska och svenska, samt intresse för och förmåga att läsa för åldern lämplig
skönlitteratur på finska.
ÅRSKURSERNA 7–9
MÅL
Målet för den modersmålsinriktade finskundervisningen i årskurserna 7–9 är att de tvåspråkiga
eleverna
• fördjupar sin språkmedvetenhet och språkkännedom, så att de kan analysera, förbättra,
utveckla och variera sitt språk i tal och skrift
• kan samtala naturligt och nyanserat på finska även om ämnen utöver de alldagliga, hålla
korta anföranden och referera händelser och berättelser
• kan läsa även längre och svårare saktexter och skönlitterära texter av olika slag, reflektera
över innehållet i dem samt förklara innebörden av idiomatiska ord och uttryck
• kan disponera och skriva finska berättelser och redogörelser på god finska, samt enligt
anvisningar rätta och förbättra framställningen
• kan följa händelser och aktuella frågor i samhället både på svenska och finska via
massmedierna samt redogöra för och ta ställning till det som de har läst eller hört
• har läst några finska böcker och är intresserade av att läsa mera för åldern lämplig litteratur
samt kan berätta något om det speciellt finska kulturarvet i litteraturen, konsten och
musiken.
CENTRALT INNEHÅLL
Ämnesområden
• natur- och miljökunskap
• hälsa och umgänge, klädsel och mode
• handel och service, fritid och idrott, yrken och utbildning, kultur och kända finländare,
massmedia och samhälle.
• användningen av telefon, e-post och Internet
• litteratur, film och musik
• något om olika genrer och stilarter.
Grammatik och språkriktighet
• svårare böjningstyper, användning av aktiva och passiva verbformer samt olika modus
• böjningen och användningen av finskans räkneord och pronomina
• infinitiver och unipersonella uttryck
• bisatser och satsmotsvarigheter
• skriv- och förkortningsregler
• att disponera, bearbeta och korrigera texter
• formella och informella talsituationer
• språkvård.
KRITERIER FÖR VITSORDET 8 VID SLUTBEDÖMNINGEN

Enligt den europeiska nivåskalan (bilaga):
Hörförståelse Tal Läsförståelse Skrift
B2.1 B2.1 B2.1 B1.2
De tvåspråkiga elever som har studerat enligt denna lärokurs skall bedömas enligt den och inte
enligt A-lärokursen, dvs. de skall bedömas enligt andra kriterier än de enspråkigt svenska eleverna.
Nivån enligt den europeiska referensramen bör vara minst B2.1 (självständig språkfärdighet,
grundnivå) för språkförståelse och tal samt minst B1.2 (flytande grundläggande språkfärdighet) för
skrift. Därtill skall de visa att de kan anpassa sitt tal till situationen (använda vårdad standardfinska
åtminstone i formella situationer), hålla finska och svenska ord, uttryck, betydelser och
satsstrukturer isär, ådagalägga vilja att iaktta och utveckla sitt språk och sin tvåspråkighet, samt
grundläggande insikter i finsk kultur och skönlitteratur. I bedömningen skall även ingå en
uppskattning av elevens förmåga att studera finska, av hans eller hennes omsorg och
kommunikationsförmåga samt av hans eller hennes beredvillighet att ta reda på nya saker på finska
och sålunda lära sig mera både på och om språket.
Om en elev inte hela tiden, t.ex. bara i någon årskurs har studerat enligt den modersmålsinriktade
lärokursen, bedöms han eller hon enligt den lärokurs han eller hon mestadels följt.
RUOTSIN KIELI
Ruotsin kielen opetuksen tulee antaa oppilaalle valmiuksia toimia ruotsinkielisissä
viestintätilanteissa. Opetuksen tehtävänä on totuttaa oppilas käyttämään kielitaitoaan ja kasvattaa
häntä ymmärtämään pohjoismaisia kulttuureita. Ruotsin opetuksen tehtävänä on antaa oppilaalle
kulttuuripääomaa sekä uusi näkökulma myös omaan kieleen ja kulttuuriin. Oppilaan tulee oppia
ymmärtämään, että taitoaineena ja kommunikaation välineenä kieli edellyttää pitkäjänteistä ja
monipuolista viestinnällistä harjoittelua.
RUOTSI A-KIELENÄ
A1-kieltä opiskellaan kaikille yhteisenä aineena. Lisäksi A-kieltä voidaan opiskella vapaaehtoisena
ja myöhemmin valinnaisena aineena, A2-kielenä. Hyvien opiskelutottumusten omaksumisen tulee
korostua vahvemmin kaikille yhteisen A1-kielen opetuksessa. Samalla luodaan pohjaa myös tätä
myöhemmin alkaville kieliopinnoille.
VUOSILUOKAT 1 - 2
Kieliopintojen tulee alkaa viimeistään kolmannella luokalla. Mikäli kielten opetus aloitetaan tätä
aikaisemmin, keskitytään aluksi kuullun ymmärtämiseen, toistoon ja soveltamiseen sekä suullisen
kommunikaation harjoittamiseen. Kirjoitettua kielimuotoa käytetään suullisen harjoittelun tukena
tilanteen mukaan. Opetus tulee integroida oppilaan omaan kokemuspiiriin kuuluviin tai opetuksessa
jo käsiteltyihin sisältöihin ja teemoihin. Opetus on luonteeltaan toiminnallista ja leikinomaista.
TAVOITTEET
Oppilas
• tulee tietoiseksi kielestä ja sen merkityksestä
• rohkaistuu suulliseen tuottamiseen sana- ja sanontatasolla kielen kuulemisen ja ymmärtämisen
avulla
• saa pohjaa kielen opiskelutaidoille ja myöhemmille kieliopinnoille

• omaksuu myönteisen asenteen kielten opiskelua kohtaan
• omaksuu myönteisen asenteen eri kieliä ja kulttuureita kohtaan.
KESKEISET SISÄLLÖT
• jokapäiväinen elämä ja lähiympäristö, koti ja koulu
• ikäkauteen soveltuvat ruotsinkieliset laulut, lorut ja leikit
• ruotsinkieliseen kulttuuriin ja kielialueeseen ja jossain määrin muihinkin Pohjoismaihin liittyvää
keskeistä yleistietoa.
VUOSILUOKAT 3 - 6
Opetuksen tehtävänä on totuttaa oppilasta viestimään ruotsiksi hyvin konkreettisissa ja itselleen
läheisissä tilanteissa erityisesti suullisesti. Hänen tulee oivaltaa, että on olemassa erilaisia, mutta
kuitenkin samanarvoisia kieliä ja kulttuureita. Oppilaalle tulee kehittyä hyviä kielen
opiskelutottumuksia.
TAVOITTEET
Kieli
Oppilas oppii
• kommunikoimaan ruotsiksi kaikkein tavallisimmissa tilanteissa, joissa puhekumppani voi
auttaa
• ymmärtämään arkielämää ja rutiininomaisia tapahtumia käsittelevän tekstin tai puheen
keskeisimmän sisällön
• kirjoittamaan vastaavanlaisista asioista lyhyen viestin.
Kulttuuritaidot
Oppilas oppii
• tuntemaan ja arvostamaan omaa kulttuuriaan
• tutustumaan alustavasti oman ja ruotsinkielisen kulttuurin keskeisiin yhtäläisyyksiin ja
eroihin
• toimimaan kohteliaasti kohdekulttuurin edustajien kanssa kommunikoidessaan
• viestimään arkitilanteissa ruotsinkielisessä kulttuurissa luontevalla tavalla.
Oppimaan oppiminen
Oppilas oppii
• toimimaan vastuullisesti ja yritteliäästi kielenoppimistilanteissa
• käyttämään lähinnä pari- ja pienryhmätyöskentelyssä kielen opiskelun keskeisiä
harjoittelumuotoja, kuten uusien sanojen ja rakenteiden käyttöä omissa tuotoksissa, sanojen
ja sanontojen merkityksen päättelyä asiayhteydestä sekä oppikirjan
• käyttämään itsenäisesti oppikirjaa, sanakirjaa ja muita tiedonhankintavälineitä
• arvioimaan työskentelyään ja kielitaitonsa eri alueita suhteessa annettuihin tavoitteisiin.
KESKEISET SISÄLLÖT
Tilanteet ja aihepiirit
• lähiympäristö ja siihen olennaisesti kuuluvat tutut henkilöt, asiat ja toiminnot, kuten koti,
perheenjäsenet ja ystävät
• koulu ja oppilastoverit sekä opettajat
• asuminen maalla ja kaupungissa

• ikäkauteen liittyvät vapaa-ajan toiminnot
• asioiminen erilaisissa paikoissa, kuten kaupassa
• kotimaa, suomenruotsalaisuus, Pohjoismaat, pohjoismaisuus osana identiteettiä.
Rakenteet
• viestinnän kannalta ruotsin kielelle ominainen keskeinen kielioppi
• lauseenmuodostus.
Viestintästrategiat
• kielitaidon kehitysvaiheeseen sopivat vastaanottamis-, tuottamis- ja vuorovaikutusstrategiat.
KUVAUS OPPILAAN HYVÄSTÄ OSAAMISESTA 6. LUOKAN PÄÄTTYESSÄ
Kieli
Kielen osaamisen taso luokalla 6 taitotasokuvausasteikon (liite) mukaan:
Kuullun ymmärtäminen Puhuminen Tekstin ymmärtäminen Kirjoittaminen
A1.3 A1.2 A1.3 A1.2
Kulttuuritaidot
Oppilas tuntee oman ja ruotsinkielisen kulttuurin keskeisimpiä sisältöjä, yhtäläisyyksiä ja eroja.
Oppimaan oppiminen
Oppilas käyttää luontevasti kielten opiskelulle tyypillisiä työtapoja, kuten pari- ja
pienryhmäkeskustelua.
VUOSILUOKAT 7 - 9
Opetuksen tehtävänä on, että oppilaan ruotsin kielen taito laajenee vaativampiin sosiaalisiin
tilanteisiin sekä harrastuksien, palveluiden ja julkisen sektorin alueelle. Kirjoitetun kielen asema
opetuksessa kasvaa hiukan. Oppilaan taito toimia ruotsinkielisen kulttuurin edellyttämällä tavalla
kasvaa ja hän hankkii lisää kielten opiskelulle ominaisia strategioita.
TAVOITTEET
Kieli
Oppilas oppii
• ymmärtämään kouluikäisen nuoren elämään liittyvää sekä yleistietoa sisältävää selkeää
yleiskielistä puhetta ja tekstiä
• selviytymään vastaavanlaisia aiheita käsittelevistä keskusteluista
• kertomaan vastaavanlaisista asioista suullisesti ja kirjallisesti.
Kulttuuritaidot
Oppilas oppii
• vertailemaan omaa ja kohdekulttuuria
• viestimään ja toimimaan kohdekulttuurissa hyväksyttävällä tavalla tavanomaisissa
arkipäivän tilanteissa
• tuntemaan oman kulttuurinsa juuria
• arvostamaan omaa ja kohdekulttuuria.
Oppimaan oppiminen
Oppilas oppii

• käyttämään erilaisia kielen opiskelulle tyypillisiä työtapoja ja opiskelustrategioita, kuten
päättelemään merkityksiä asiayhteydestä ja käyttämään hyväksi äidinkielessä oppimaansa
• korvaamaan kielitaitonsa puutteita esimerkiksi selittämällä toisin sanoin
• hyödyntämään tieto- ja viestintätekniikkaa kieliopinnoissaan
• arvioimaan työskentelyään ja kielitaitonsa eri alueita suhteessa annettuihin tavoitteisiin ja
tarvittaessa muuttamaan työskentelytapojaan.
KESKEISET SISÄLLÖT
Tilanteet ja aihepiirit
Luokilla 3 - 6 esiin tulleen lisäksi
• vapaa-ajan vietto ja harrastukset
• julkiset palvelut
• opiskelu, työ ja elinkeino-elämä
• kestävä kehitys
• terveys ja hyvinvointi
• tiedotusvälineet.
Rakenteet
• verbin perustaivutus ja aikamuodot
• substantiivien, adjektiivien ja tavallisimpien pronominien käyttö
• sijamuotojen yleisimmät muodostustavat ja käyttö sekä yleisimmät prepositiot
• keskeinen lauseoppi ja sidosrakenteet.
Viestintästrategiat
• kielitaidon kehitysvaiheeseen sopivat vastaanottamis-, tuottamis- ja vuorovaikutusstrategiat.
PÄÄTTÖARVIOINNIN KRITEERIT ARVOSANALLE 8
Kieli
Kielen osaamisen taso luokalla 9 taitotasokuvausasteikon (liite) mukaan:
Kuullun ymmärtäminen Puhuminen Tekstin ymmärtäminen Kirjoittaminen
A2.2 A2.1 A2.2 A2.1
Kulttuuritaidot
Oppilas tuntee oman ja kohdekulttuurin keskinäisiä suhteita, eroja ja yhtäläisyyksiä sekä
historiallisia juuria.
Oppimaan oppiminen
Oppilas käyttää säännöllisesti kielten opiskelulle tyypillisiä työtapoja. Oppilas on oivaltanut
kielen opiskelussa välttämättömän sinnikkään viestinnällisen harjoittelun merkityksen.
RUOTSI B-KIELENÄ
VUOSILUOKAT 7 - 9
Opetuksen tavoitteena on suulliseen vuorovaikutukseen painottuvan ruotsin kielen perustaidon
saavuttaminen. Lisäksi opetukseen kuuluu keskeisiä sisältöjä ruotsinkielisestä ja pohjoismaisesta
kulttuurista. Opetus edistää oppilaan kielenopiskelutaitoja.

TAVOITTEET
Kieli
Oppilas oppii
• kommunikoimaan ruotsiksi kaikkein tavallisimmissa tilanteissa, joissa puhekumppani voi
auttaa
• ymmärtämään arkielämää ja rutiininomaisia tapahtumia käsittelevän tekstin tai puheen
keskeisimmän sisällön
• kirjoittamaan vastaavanlaisista asioista lyhyen viestin.
Kulttuuritaidot
Oppilas oppii
• tuntemaan kielialueen keskeisiä kulttuurisisältöjä, kuten henkilöitä, tapahtumia ja paikkoja
• vertailemaan muiden Pohjoismaiden kulttuureita omaansa
• viestimään arkitilanteissa ruotsinkieliselle kulttuurille luontevalla tavalla
• ymmärtämään ja arvostamaan omaa kulttuuriaan sekä muiden Pohjoismaiden kulttuureja.
Oppimaan oppiminen
Oppilas oppii
• käyttämään erilaisia kielen opiskelulle tyypillisiä työtapoja, kuten omien viestien laatimista
ja tiedonhankintavälineiden käyttöä
• tarkkailemaan ja korjaamaan tuotostaan sekä korvaamaan kielitaitonsa puutteita käyttämällä
erilaisia ymmärtämis- ja viestintästrategioita
• arvioimaan työskentelyään ja kielitaitonsa eri alueita suhteessa annettuihin tavoitteisiin.
KESKEISET SISÄLLÖT
Tilanteet ja aihepiirit
• lähiympäristö ja siihen olennaisesti kuuluvat tutut henkilöt, asiat ja toiminnot, kuten koti,
perheenjäsenet ja ystävät
• harrastukset ja vapaa-ajan vietto
• koulu ja oppilastoverit sekä opettajat; asuminen maalla ja kaupungissa
• ostoksilla käynti ja julkisten palvelujen käyttö
• kotimaa, suomenruotsalaisuus, Pohjoismaat, pohjoismaisuus osana identiteettiä.
Rakenteet
• verbin taivutus ja aikamuodot
• substantiivin taivutus, adjektiivin taivutus ja vertailu
• tavallisimmat pronominit ja yleisimmät prepositiot
• keskeinen lauseoppi ja sidosrakenteet.
Viestintästrategiat
• Kielitaidon kehitysvaiheeseen sopivat vastaanottamis-, tuottamis- ja vuorovaikutusstrategiat.
PÄÄTTÖARVIOINNIN KRITEERIT ARVOSANALLE 8
Kieli
Kielen osaamisen taso luokalla 9 taitotasokuvausasteikon (liite) mukaan:
Kuullun ymmärtäminen Puhuminen Tekstin ymmärtäminen Kirjoittaminen
A2.1 A1.3 A2.1 A1.3

Kulttuuritaidot
Oppilas tuntee oman ja kohdekulttuurin keskinäisiä suhteita, eroja ja yhtäläisyyksiä sekä
historiallisia juuria.
Oppimaan oppiminen
Oppilas käyttää säännöllisesti kielten opiskelulle tyypillisiä työtapoja. Oppilas on oivaltanut
kielen opiskelussa välttämättömän sinnikkään viestinnällisen harjoittelun merkityksen.
ARVIOINTI, KAIKKI OPPIMÄÄRÄT
Arvioinnin tulee perustua sekä suulliseen että kirjalliseen kielitaitoon.
ÄIDINKIELENOMAINEN RUOTSI
Äidinkielenomaisen ruotsin oppimäärän tarkoituksena on antaa kaksikielisille oppilaille
suomenkielisissä peruskouluissa mahdollisuus parantaa ja syventää käytännön ruotsin kielitaitoa,
jonka he ovat hankkineet kotona tai lähiympäristössään, tehdä heidät tietoisiksi
kaksikielisyydestään ja kulttuuriperinnöstään sekä vahvistaa tätä identiteettiä.
VUOSILUOKAT 1-6
TAVOITTEET
Oppilas
• tulee tietoiseksi ruotsin kielestä, sen rakenteesta ja käytöstä
• oppii lukemaan ja kirjoittamaan ruotsia lähtökohtanaan omat kielelliset kykynsä
• syventää ja tekee vivahteikkaaksi eri aihepiirejä koskevan sanavarastonsa ja oppii pitämään
erillään puhekielen, slangin ja huolitellun ruotsin kielen
• oppii lukemaan ikäkaudelleen sopivaa kirjallisuutta ruotsiksi ja tutustuu suomenruotsalaiseen
kulttuuriperintöön
• omaksuu positiivisen asenteen kumpaakin maamme kieltä kohtaan ja luo realistisen kuvan
kyvyistään, niin että osaa ja haluaa lukea, kuunnella ja oppia ruotsia myös omin päin.
KESKEISET SISÄLLÖT
Vuorovaikutustaidot
Viestintärohkeuden ja –varmuuden harjoittelua sekä omien ilmaisukeinojen kehittelyä eri
tilanteissa.
Kirjallisuus ja kulttuuri
Pitkähköjä tekstejä, esim. kaunokirjallisia kertomuksia ja helpohkoja asiatekstejä,
joiden aihepiirit ovat samoja kuin A-ruotsissa. Ruotsin kieli jokapäiväisessä
puheessa, lisäksi slangi ja murre verrattuna huoliteltuun kieleen. Suomenruotsalaisia
lauluja, runoja, leikkejä ja juhlia. Luonto- ja paikkatietoutta.
Kielentuntemus
Sanaluokat, sanojen taivutus ja lauseopin perusteet. Sanojen jäsentely eri perustein ja
kieliopin terminologia.
KUVAUS OPPILAAN HYVÄSTÄ OSAAMISESTA 6. LUOKAN PÄÄTTYESSÄ
Kielen osaamisen taso luokalla 6 taitotasoasteikon (liite) mukaan:

kuullun ymmärtäminen puhuminen luetun ymmärtäminen kirjoittaminen
B.1.1. B.1.1. A.2.2. A.2.2.
Lisäksi oppilaan tulee osoittaa halua kehittää kielitaitoaan ja hänellä tulee olla perustiedot ruotsin ja
suomen kielen eroista. Hänen tulee myös osoittaa halua ja taitoa lukea ikäkaudelle sopivaa
ruotsinkielistä kaunokirjallisuutta.
VUOSILUOKAT 7-9
TAVOITTEET
Oppilas
• syventää tietoisuuttaan kielestä ja kielen tuntemustaan, niin että hän kykenee analysoimaan,
parantamaan, kehittämään ja käyttämään kieltä vaihtelevasti sekä puheessa että kirjoituksessa
• oppii keskustelemaan luonnollisesti ja vivahteikasta ruotsin kieltä käyttäen myös muista kuin
arkisista aiheista, pitämään lyhyitä esityksiä, selostamaan tapahtumia ja esittämään kertomuksia
• oppii lukemaan myös hieman pidempiä ja vaikeampia asiatekstejä ja kaunokirjallisia tekstejä,
pohtimaan niiden sisältöä sekä selittämään idiomaattisten sanojen ja ilmaisujen merkityksen
• oppii kirjoittamaan hyvällä ruotsin kielellä kertomuksia ja selontekoja sekä korjaamaan ja
parantamaan tuotoksiaan ohjeiden mukaan
• on halukas seuraamaan yhteiskunnan tapahtumia ja ajankohtaisia kysymyksiä sekä ruotsiksi että
suomeksi joukkotiedotusvälineistä sekä tekemään selkoa lukemastaan ja kuulemastaan ja
ottamaan siihen kantaa
• ovat lukeneet ruotsinkielistä kirjallisuutta ja ovat kiinnostuneita jatkamaan lukuharrastustaan
sekä osaavat kertoa jotakin suomenruotsalaisuudelle ja pohjoismaalaisuudelle tyypillisestä
kulttuuriperinnöstä kirjallisuudessa, taiteessa ja musiikissa
• tutustuvat jonkin verran myös muihin pohjoismaisiin kieliin ja pohjoismaiden nykyoloihin
kielinäytteiden ja helppojen tekstien avulla.
KESKEISET SISÄLLÖT
Vuorovaikutustaidot
Viestintärohkeuden ja –varmuuden harjoittelua sekä omien ilmaisukeinojen kehittelyä eri
tilanteissa.
Oppilaan luku-, viestintä- ja median käyttötottumusten ja –taitojen kehittäminen ja arviointi.
Kirjallisuus ja kulttuuri
Perustietoja Suomen, Pohjoismaiden ja maailman kielitilanteesta ja äidinkielen
merkityksestä.
Kokonaisten teosten lukemista ruotsiksi, kaunokirjallisuuden luokittelua eri lajeihin, eri tekstityypit
ja fiktion rakenteiden erittelyä joitakin keskeisiä käsitteitä käyttäen.
Kielentuntemus
Tutustuminen ruotsin yleiskielen normeihin sekä suullisen ja kirjallisen yleiskielen käyttöä eri
tilanteissa.
Ruotsin kielen rakenteen peruskäsitteiden opiskelua ja soveltamista tekstien tarkastelua:
sanajärjestys, lauseen rakenne, kielen tyylin vaihtelu.
PÄÄTTÖARVIOINNIN KRITEERIT ARVOSANALLE 8
Kielen osaamisen taso luokalla 9 taitotasoasteikon (liite) mukaan
kuullun ymmärtäminen puhuminen luetun ymmärtäminen kirjoittaminen

B.2.1 B.2.1. B.1.2. B.1.2.
Lisäksi oppilaan tulee osoittaa halua kehittää kielitaitoaan ja kaksikielisyyttään ja hänellä tulee olla
perustiedot ruotsinkielisestä kirjallisuudesta ja suomenruotsalaisesta ja pohjoismaisesta kulttuurista.
Jos oppilas on opiskellut vain osan vuosiluokistaan äidinkielenomaisen ruotsin oppimäärän
mukaan, merkitään päättötodistukseen se oppimäärä, jota hän on opiskellut suurimman osan
ajastaan ja hänen osaamisensa arvioidaan myös kyseisen oppimäärän mukaan.
13 § Främmande språk
Undervisningen i främmande språk skall ge eleven färdighet att handla i kommunikationssituationer
på olika språk. Undervisningens uppgift är att vänja eleven vid att använda sin språkfärdighet och
att fostra honom eller henne till att först
å och respektera olika kulturer. Undervisningens uppgift är att ge eleven ett kulturellt kapital samt
en ny synvinkel också på sitt modersmål och sin egen kultur. Eleven skall lära sig att förstå att
språket som färdighetsämne och kommunikationsmedel förutsätter långsiktig och allsidig
kommunikativ träning.
A-SPRÅK
A1-språket studeras som ett gemensamt ämne för alla. A1-språket kan dessutom studeras som
frivilligt ämne och senare som valfritt ämne, A2-språk. Tillägnandet av goda studierutiner skall
starkare betonas i den gemensamma undervisningen av A-språket. Samtidigt skapas en grund för
språkstudier som påbörjas senare.
ÅRSKURSERNA 1–2
Språkstudierna skall inledas senast i årskurs 3. Om språkundervisningen inleds tidigare skall
tyngdpunkten ligga på att lyssna, upprepa och tillämpa det inlärda samt på att öva muntlig
kommunikation. Skrift kan vid behov användas som stöd för den muntliga inlärningen. Innehållet i
undervisningen skall integreras kring teman ur barnens erfarenhetsvärld samt tangera sådana
innehåll och teman som redan kommit upp i den övriga undervisningen. Karakteristiskt för
undervisningen är aktivitet och lekfullhet.
MÅL
Eleven skall
• bli medveten om språket och dess betydelse
• småningom vilja uttrycka sig muntligt på ord- och frasnivå med hjälp av att lyssna och förstå
• få en grund för att lära sig mera och senare studera språk
• tillägna sig en positiv attityd till språkinlärning
• tillägna sig en positiv attityd till olika språk och kulturer.
CENTRALT INNEHÅLL
• Dagligt liv och närmiljö, hem och skola
• för åldern lämpliga sånger, ramsor och lekar
• viktiga allmänna fakta om det främmande språkets länder och kultur.

ÅRSKURSERNA 3–6
Undervisningens uppgift är att vänja eleven vid att kommunicera på ett främmande språk i mycket
konkreta och honom eller henne närstående situationer, i synnerhet muntligt. Eleven skall inse att
det finns olika men ändå likvärdiga språk och kulturer. Eleven skall utveckla goda rutiner för
språkstudier.
MÅL
Språk
Eleven skall lära sig
• att kommunicera i de allra vanligaste situationerna där samtalspartnern kan hjälpa till
• att förstå det viktigaste innehållet i tal eller text om vardagsliv och rutinartade händelser
• att skriva ett kort meddelande om dylika ämnen.
Kulturell kompetens
Eleven skall lära sig
• att känna och uppskatta sin egen kultur
• att preliminärt bekanta sig med de viktigaste likheterna och skillnaderna mellan sin egen kultur
och den främmande kulturen
• att bli van att uppträda artigt i kommunikationssituationer med infödda talare
• att i vardagssituationer kommunicera på ett sätt som är naturligt i den främmande kulturen.
Inlärningsfärdigheter
Eleven skall lära sig
• att ta ansvar och vara aktiv i språkinlärningssituationer
• att framför allt i par- och smågruppsarbete använda vissa centrala språkinlärningssätt såsom att
våga använda nya ord och strukturer i sina texter samt att sluta sig till ordens och uttryckens
betydelser av sammanhanget
• att självständigt utnyttja läroboken, lexikon och andra källor
• att bedöma sitt arbete och olika områden i sin språkfärdighet i förhållande till de givna målen.
CENTRALT INNEHÅLL
Situationer och ämnesområden
• Närmiljö och bekanta personer, saker och aktiviteter som i väsentlig grad hör till den, såsom
hem och familjemedlemmar
• skola och skolkamrater samt lärare
• att bo på landet och i staden
• fritidsaktiviteter som hör till elevens ålder
• att uträtta ärenden på olika ställen, såsom i affären
• baskunskaper om sin egen kultur och den främmande kulturen, beroende av språket eventuellt
också om målkulturen i Finland.
Strukturer
• Den del av grammatiken som är väsentlig för kommunikation på ifrågavarande språk
• satsbildning
• vid behov det främmande språkets skriftsystem enligt språkområdets norm.
Kommunikationsstrategier

• strategier för mottagande produktion och interaktion som är lämpliga för språkfärdighetens
utvecklingsskede.
PROFIL FÖR GODA KUNSKAPER I SLUTET AV ÅRSKURS 6
Språk
Nivån för språkkunskaper i årskurs 6 enligt nivåbeskrivningsskalan (bilaga):
Hörförståelse Tal Läsförståelse Skrift
Engelska A2.1 A1.3 A2.1 A1.3
Övriga språk A1.3 A1.2 A1.3 A1.2
Kulturell kompetens
Eleven känner till några av de mest centrala kulturella skillnaderna och likheterna mellan sin
egen kultur och den främmande kulturen.
Inlärningsfärdigheter
Eleven använder smidigt arbetssätt som är typiska för språkstudier såsom diskussioner parvis
och i smågrupper.
ÅRSKURSERNA 7–9
Undervisningens uppgift är att få elevens språkfärdighet att utsträcka sig till mera krävande sociala
situationer samt till områdena fritidssysselsättningar, tjänster och den offentliga sektorn. Det
skrivna språkets andel i undervisningen ökar något. Elevens förmåga att verka så som den
främmande kulturen förutsätter ökar och han eller hon skaffar sig ytterligare strategier som är
utmärkande för språkstudier.
MÅL
Språk, något annat än engelska
Eleven skall lära sig
• att förstå tydligt standardspråk i tal och skrift om allmänbildande ämnen med någon anknytning
till skolungdomars liv
• att klara sig i diskussioner om vardagliga och bekanta ämnen
• att berätta muntligt och skriftligt om dem.
Språk, engelska
Eleven skall lära sig
• att förstå tydligt strukturerad hörd eller läst text som kräver bredare allmänbildning.
Kulturell kompetens
Eleven skall lära sig
• att jämföra sin egen kultur med den främmande kulturen
• att kommunicera och handla i alldagliga situationer på ett sätt som är accepterat i den
främmande kulturen
• att känna sina egna kulturella rötter
• att uppskatta sin egen kultur och den främmande kulturen.
Inlärningsfärdigheter
Eleven skall lära sig

• att behärska arbetssätt och inlärningsstrategier som är typiska för språkstudier, såsom att sluta
sig till ordens och uttryckens betydelser av sammanhanget och utnyttja det som han eller hon
har lärt sig i modersmålet
• att kompensera bristfälliga språkkunskaper till exempel genom att kringgå eller omskriva det
han eller hon vill ha sagt
• att utnyttja data- och kommunikationsteknik i sina språkstudier
• att bedöma sitt arbete och olika områden i sin språkfärdighet i förhållande till uppställda mål
och att vid behov ändra sina arbetssätt.
CENTRALT INNEHÅLL
Situationer och ämnesområden
Utöver innehållet i årskurserna 3–6
• fritid och hobbyer
• offentliga tjänster
• studier, arbete och näringsliv
• hållbar utveckling
• hälsa och välfärd
• medier.
Strukturer
• Verbens grundböjning och de viktigaste tempusformerna
• språkets viktigaste kasusformer och det vanligaste bruket av dem samt de vanligaste
prepositionerna
• den centrala satsläran och bindningsstrukturerna.
Kommunikationsstrategier
• Strategier för mottagande, produktion och interaktion som är lämpliga för språkfärdighetens
utvecklingsskede.
KRITERIER FÖR VITSORDET 8 VID SLUTBEDÖMNINGEN
Språk
Nivån för språkkunskaper i årskurs 9 enligt nivåbeskrivningsskalan (bilaga):
Hörförståelse Tal Läsförståelse Skrift
Engelska B1.1 A2.2 B1.1 A2.2
Övriga språk A2.2 A2.1 A2.2 A2.1
Kulturell kompetens
Eleven känner till relationer, skillnader och likheter mellan sin egen kultur och den främmande
kulturen samt deras historiska ursprung.
Inlärningsfärdigheter
Eleven använder regelbundet arbetssätt som är typiska för språkstudier. Han eller hon har insett
att språkinlärningen förutsätter ihärdig kommunikativ träning.
B-SPRÅK
ÅRSKURSERNA 7−9

Syftet med undervisningen är att eleven skall uppnå grundläggande färdigheter i det främmande
språket. Till undervisningen hör dessutom centrala innehåll om det främmande språkets kultur.
Undervisningen skall främja elevens språkinlärningsfärdigheter.
MÅL
Språk
Eleven skall lära sig
• att kommunicera i de allra vanligaste situationerna där samtalspartnern kan hjälpa till
• att förstå det viktigaste innehållet i text eller tal om vardagsliv och rutinartade händelser
• att skriva ett kort meddelande om dylika ämnen.
Kulturell kompetens
Elevens skall lära sig
• att känna till språkområdets centrala kultur, såsom personer, händelser och platser
• att jämföra sin egen kultur och den främmande kulturen
• att kommunicera i vardagssituationer på ett sätt som är naturligt för den främmande kulturen
• att förstå och uppskatta sin egen kultur och den främmande kulturen.
Inlärningsfärdigheter
Eleven skall lära sig
• olika arbetssätt som är typiska för språkstudier, såsom att producera egna texter och använda
medier för informationssökning
• att granska och korrigera sina texter samt att kompensera bristfälliga språkkunskaper genom att
använda olika förståelse- och kommunikationsstrategier
• att bedöma olika områden i sitt arbete och sina språkkunskaper i förhållande till de givna målen.
CENTRALT INNEHÅLL
Situationer och ämnesområden
• Närmiljön och bekanta personer, saker och aktiviteter som i väsentlig grad hör till den, såsom
hem, familjemedlemmar och vänner
• hobbyer och fritid
• skola och skolkamrater samt lärare
• att bo på landet och i staden
• att göra uppköp och använda offentliga tjänster
• baskunskaper om sin egen kultur och den främmande kulturen.
Strukturer
• Den centrala grammatik som är väsentlig för att kommunicera på ifrågavarande språk
• satsbildning.
Kommunikationsstrategier
• Strategier för mottagande, produktion och interaktion som är lämpliga för språkfärdighetens
utvecklingsskede.
KRITERIER FÖR VITSORDET 8 VID SLUTBEDÖMNINGEN
Språk
Nivån för språkkunskaper i årskurs 9 enligt nivåbeskrivningsskalan (bilaga):

Hörförståelse Tal Läsförståelse Skrift
Engelska A2.1 A1.3 A2.1 A1.3
Kulturell kompetens
Eleven känner till relationer, skillnader och likheter mellan sin egen kultur och den främmande
kulturen samt deras historiska ursprung.
Inlärningsfärdigheter
Eleven använder regelbundet arbetssätt som är typiska för språkstudier. Han eller hon har insett
att språkinlärning förutsätter ihärdig kommunikativ träning.
BEDÖMNING, ALLA LÄROKURSER
Bedömningen skall grunda sig på såväl muntlig som skriftlig språkfärdighet.
VALFRITT SPRÅK (B2-SPRÅK)
Studierna i valfria språk skall koncentrera sig på muntlig kommunikation i de allra vanligaste
situationerna i vardagslivet och samtidigt fungera som en inledning till långsiktigare studier i
språket i fråga i utbildningen på andra stadiet. Dessa grunder för läroplanen har utarbetats för fyra
årsveckotimmar.
MÅL
Språk
Eleven skall lära sig
• att kommunicera i de allra vanligaste situationerna där samtalspartnern kan hjälpa till
• att förstå text om vardagsliv och rutinartade händelser eller det viktigaste innehållet i talat
språk
• att producera korta muntliga och skriftliga texter om dessa ämnen.
Målet uttryckt på nivåskalan är för tal och skrift nivå A1.1–A1.2 och för hörförståelse och
läsförståelse nivå A1.2−A1.3.
Kulturell kompetens
Eleven skall lära sig
• att i vardagssituationer kommunicera på ett sätt som är naturligt för den främmande kulturen
• att känna till språkområdets kultur
• att förhålla sig på ett aktningsfullt sätt till den främmande kulturens representanter.
Inlärningsfärdigheter
Eleven skall lära sig
• att frimodigt använda sina språkkunskaper
• att medvetet utnyttja kunskaper, färdigheter och strategier som han eller hon skaffat sig i
andra språk
• att bedöma sitt arbetssätt och olika områden i sin språkkunskap i förhållande till de
uppställda målen.
CENTRALT INNEHÅLL
Situationer och ämnesområden
• Språk som anknyter till seder och bruk i elementära interaktionssituationer
• att tala om sig själv och närmiljön

• familj och fritid
• att klara sig i vardagliga kommunikationssituationer såsom att göra uppköp, att äta och att
resa.
Strukturer
• Satsbildning och central grammatik som ur kommunikationssynvinkel är kännetecknande för
språket i fråga.
Kommunikationsstrategier
• Strategier för mottagande, produktion och interaktion som är lämpliga för språkfärdighetens
utvecklingsskede.
BEDÖMNING, ALLA LÄROKURSER
Bedömningen skall grunda sig på såväl muntlig som skriftlig språkfärdighet.
SAMISKA SOM FRÄMMANDE SPRÅK
Undervisning i samiska som främmande språk kan ges på något av de tre varianter av samiska som
talas i Finland: nordsamiska, enaresamiska och skoltsamiska. I studierna i samiska som främmande
språk får eleverna färdigheter för kommunikationssituationer på samiska, vänjer sig vid att använda
sina kunskaper i samiska och lär sig känna, konfronteras med och uppskatta den samiska kulturen.
Studierna i samiska ger eleverna ett kulturellt kapital, kunnighet och en ny infallsvinkel till det
egna språket och kulturen. Studierna i samiska vidgar och berikar elevens kännedom om den
samiska kulturen.
Samiska kan studeras som ett frivilligt och valfritt ämne.
A-SPRÅK
ÅRSKURSERNA 1–2
Studierna i samiska kan frivilligt inledas redan i första klassen. Då koncentreras undervisningen till
en början på hörförståelse, upprepningar och tillämpningar samt övning i muntlig kommunikation.
Skrivna språkformer används som stöd för de muntliga övningarna enligt situationens krav.
Undervisningen integreras i innehåll och teman som hör till elevens eget erfarenhetsområde eller
som redan behandlats i undervisningen. Undervisningen grundar sig på aktiviteter under
lekliknande former.
MÅL
Eleven skall
• bekanta sig med det samiska språket och den samiska kulturen
• bli medveten om det samiska språkets betydelse
• få mod att tala på ord- och uttrycksnivå genom att lyssna och förstå språket
• tillägna sig en positiv attityd till studier i språket.
CENTRALT INNEHÅLL
• Vardagsliv och närmiljö, hem och skola
• för åldersstadiet lämpliga sånger, ramsor, lekar och samiska sagor och berättelser
• de viktigaste allmänna kunskaperna om den samiska kulturen och språket.
ÅRSKURSERNA 3-6

Undervisningens uppgift är att vänja eleven vid att kommunicera på samiska i konkreta och för
honom eller henne själv bekanta situationer, främst muntligt. I undervisningen görs eleven förtrogen
med det samiska språk-, hembygds- och bosättningsområdet, med den samiska kulturen och den
språkliga släktskapen mellan finskan och samiskan. Eleven skall tillägna sig goda studievanor i
språket.
MÅL
Språket
Eleven skall lära sig
• att kommunicera i vanliga språkbrukssituationer, där samtalspartnern hjälper till
• att förstå ord i text eller ord han eller hon hört som anknyter till vardagslivet eller
rutinmässiga händelser
• att uttala samiska på ett naturligt sätt
• att skriva korta texter om vardagliga och bekanta ämnen.
Kulturell kompetens
Eleven skall
• bekanta sig med det samiska språk- och bosättningsområdet
• inledningsvis bekanta sig med den samiska kulturen
• bekanta sig med samisk litteratur, konst, jojk/leu’dd och annan samisk musik.
Inlärningsfärdigheter
Eleven skall
• lära sig att handla ansvarsfullt och aktivt i språkinlärningssituationer
• lära sig att använda nytt språkligt stoff i par- och gruppdiskussioner, att hitta på egna satser,
använda språket aktivt och producera och förstå berättande eller beskrivande, relativt enkel
text, utvidga sitt ordförråd och lära sig att kombinera nya strukturer med det han eller hon
lärt sig tidigare
• lära sig att uttala och lyssna på språkljud och ljudkombinationer som saknas i hans eller
hennes eget modersmål
• lära sig att självständigt använda läroböcker, ordböcker och andra redskap för att inhämta
kunskap
• bedöma sin språkfärdighet och sitt arbete i förhållande till de uppställda målen.
CENTRALT INNEHÅLL
Situationer och ämnesområden
• Dagligt liv, familj, släkt, vänner, hem, skola, samiska namn
• hemtrakten och närmiljön, byn, naturen, djur, bosättning, städer
• tid, månader, dagar
• samiska historier och berättelser, samisk umgängeskultur, jojk/leu’dd, samisk litteratur,
näringsgrenar, sameområdet, samisk folktradition.
Strukturer
• Central grammatik med tanke på kommunikationen: de viktigaste tempus- och
kasusformerna, exempelvis presens och perfektum
• satsbildning.
Kommunikationsstrategier

• För språkfärdighetens utvecklingsstadium lämpade strategier för mottagande, produktion
och interaktion.
PROFIL FÖR GODA KUNSKAPER I SLUTET AV ÅRSKURS 6
• bristfällig färdighet på ett delområde kan kompenseras med starkare kunskaper på ett annat
delområde.
Hörförståelse
Eleven
• förstår huvudpunkterna i tydligt, långsamt och kort tal, som handlar om enkla, för eleven
kända och bekanta angelägenheter
• förstår till honom eller henne själv riktade personliga frågor, order, uppmaningar och
meddelanden bara de upprepas vid behov.
Tal
Eleven
• kan uttala samiska på ett naturligt sätt
• kan kortfattat och enkelt berätta om sig själv och sin närmiljö och annat som intresserar honom
eller henne
• använder för samiskan typiska uttryck i de vanligaste kommunikationssituationerna, exempelvis
då han eller hon hälsar, presenterar sig, tackar, ber om ursäkt och tar avsked
• kan ställa frågor om bekanta angelägenheter och kort besvara frågor som berör honom eller
henne själv och hans eller hennes närmaste omgivning
• kan tala om då det är något han eller hon inte förstår och be om att det sagda upprepas.
Läsförståelse
Eleven
• förstår texter som behandlar korta, tydliga och bekanta ämnen, och använder hjälpmedel
(ordbok) vid behov
• förstår till honom eller henne själv riktade korta, enkla och personliga meddelanden, exempelvis
brev och postkort.
Skrift
Eleven
• kan skriva kort, enhetlig text om ett bekant ämne, t.ex. berätta om sig själv och sin närmaste
omgivning
• kan skriva enkla, begripliga texter i vardagslivet, t.ex. postkort och brev
• känner till skillnaderna mellan talat och skrivet språk.
Kulturell kompetens
Eleven
• känner till det samiska bosättningsområdet och den språkliga släktskapen mellan finskan och
samiskan
• känner till samiska sagor och berättelser
• är medveten om att den egna kulturen existerar parallellt med andra kulturer och om jämlikheten
dem emellan.
Inlärningsfärdigheter
Eleven
• kan på ett naturligt sätt använda arbetssätt som är typiska för studier i språket

• kan fungera i ett interaktionsförhållande då han eller hon arbetar i par eller i smågrupper.
ÅRSKURSERNA 7–9
Undervisningens uppgift är att få elevens språkfärdigheter att sträcka sig till mer krävande sociala
situationer samt till det fält som omfattar intressen, tjänster och den offentliga sektorn. Det skrivna
språkets andel i undervisningen växer. Eleven får en starkare förmåga att handla på ett sätt som den
samiska kulturen förutsätter och han eller hon skaffar sig fler strategier som är typiska för
språkstudier.
MÅL
Språket
Eleven skall lära sig
• att förstå tal och text på klarspråk som anknyter till livet som det är för en ung människa i
skolåldern eller som innehåller allmänna kunskaper
• att förstå korta och enkla skrivna texter eller meddelanden som han eller hon hört
• att klara av korta dialoger, att berätta om sig själv och sitt liv
• att muntligt och skriftligt berätta om vardagliga och bekanta ämnen
• att lära sig att uttala samiska på ett naturligt sätt
• att aktivt utvidga sitt ordförråd.
Kulturell kompetens
Eleven skall
• lära sig att fungera i den samiska gemenskapen
• bekanta sig med samisk litteratur, konst och medier
• inse vikten av att behärska samiska i sameområdet.
Inlärningsfärdigheter
Eleven skall lära sig
• att använda arbetssätt och inlärningsstrategier som är typiska för språkstudier, utnyttja det han
eller hon lärt sig i modersmålet, iaktta sina egna texter och korrigera dem
• att kompensera brister i språkfärdigheterna, exempelvis genom att förklara med andra ord
• att utveckla sina språkfärdigheter genom att producera egna texter
• att bedöma sitt arbete och sina språkfärdigheter på olika områden i förhållande till de uppställda
målen och att vid behov ändra på sitt sätt att arbeta.
CENTRALT INNEHÅLL
Situationer och ämnesområden
Förutom vad som framgått vad gäller årskurserna 1−6
• sociala nätverk
• fritid och intressen
• offentliga tjänster
• studier, arbete och yrke
• massmedier, underhållning, reklam
• hälsa och välmåga
• samiska seder och bruk, näringsgrenar, samiska historier och berättelser, samisk litteratur, konst,
teater, samiska språk, samisk gemenskap, sameområdet, jojk/leu’dd, samisk folktradition.

Strukturer
• Grundläggande verbböjning och de viktigaste tempusformerna
• sätt att bilda tempusformer och använda dem
• centrala syntaktiska konstruktioner, konjunktionella strukturer.
Kommunikationsstrategier
• För språkfärdighetens utvecklingsstadium lämpade strategier för mottagande, produktion och
interaktion.
KRITERIER FÖR VITSORDET 8 VID SLUTBEDÖMNINGEN
• bristfällig färdighet på ett delområde kan kompenseras med starkare kunskaper på ett annat
delområde.
Hörförståelse
Eleven
• förstår huvudpunkterna i tydligt tal som handlar om enkla, för eleven kända och bekanta
angelägenheter, även i massmedierna
• förstår tillräckligt av det som talas för att klara av vardagliga interaktions- och
servicesituationer, t.ex. i butiken, på posten, i banken och i handledda situationer av olika
slag
• känner igen språkliga varieteter i samiskan och känner de viktigaste skillnaderna i den
vardagliga vokabulären.
Tal
Eleven
• klarar sig i vardagliga interaktions- och servicesituationer, t.ex. i butiken, på posten och i
banken
• klarar av korta dialoger
• klarar av att framföra sin åsikt och att fråga efter sin samtalspartners åsikt.
Läsförståelse
Eleven
• förstår huvudpunkterna i korta och klara berättelser och saktexter som behandlar bekanta
ämnen, även tidningsnotiser. Klarar av att uppfatta svårare texthelheter genom att använda
hjälpmedel
• förstår till honom eller henne själv riktade korta, skriftliga texter, brev, postkort eller
meddelanden över datanätet.
Skrift
Eleven
• kan skriva korta, i vardagslivet behövliga texter, t.ex. e-postmeddelanden och postkort
• kan skriva begripliga personliga brev eller meddelanden och i dem uttrycka sina åsikter och
känslor samt beskriva händelser
• kan skriva begriplig och enhetlig text om vardagliga ämnen i den egna omgivningen och
förståeliga berättelser, vid behov genom att använda hjälpmedel.
Kulturell kompetens
Eleven
• känner till samiska berättelser, sagor och mytologi

• känner det samiska bosättningsområdet
• har kunskap om samiska språk och i vilka områden de används
• är förtrogen med det viktigaste vad gäller samiska näringsgrenar och kultur
• har fått en uppfattning om den egna och den samiska kulturens inbördes förhållanden,
skillnader, likheter och historiska rötter.
Inlärningsfärdigheter
Eleven
• använder sig regelbundet av arbetssätt som är typiska för språkstudier
• har insett det nödvändiga i att träget öva sig i kommunikation då man studerar språk
• kan fungera i ett interaktionsförhållande då han eller hon arbetar i par eller i smågrupper.
B-SPRÅK
ÅRSKURSERNA 7–9
Syftet med undervisningen är att eleven skall uppnå basfärdigheter i samiska. I undervisningen
ingår dessutom centrala innehåll om den samiska kulturen. Undervisningen skall främja elevens
språkinlärningsfärdigheter.
MÅL
Språk
Eleven skall lära sig
• att kommunicera i de allra vanligaste situationerna där samtalspartnern hjälper till
• att förstå det centrala innehållet i tal eller text om vardagsliv och rutinartade händelser
• att uttala samiska på ett naturligt sätt
• att klara av korta sociala dialoger, att berätta om sig själv och sitt liv
• att skriva en kort text om dylika ämnen
• att aktivt utvidga sitt ordförråd.
Kulturell kompetens
Eleven skall lära sig
• att känna till språkområdets centrala kultur, såsom personer, händelser och platser
• att i vardagssituationer kommunicera på ett sätt som är naturligt för den samiska kulturen
• att bekanta sig med samisk litteratur, konst och medier
• att förstå betydelsen av kunskaper i samiska språket i det samiska området
• att skaffa sig färdigheter att delta i det samiska samarbetet och att vara medveten om
betydelsen av tolerans.
Inlärningsfärdigheter
Eleven skall lära sig
• arbetssätt som är typiska för språkstudier, såsom att producera egna texter och använda olika
medier för informationssökning, att omskriva och förklara med andra ord
• att granska och korrigera sina texter samt att kompensera bristfälliga språkkunskaper genom
att använda olika förståelse- och kommunikationsstrategier
• att utnyttja det han eller hon har lärt sig i modersmålet och att granska sina egna texter och
korrigera dem
• att utveckla sin språkliga färdighet genom att skriva egna texter

• att bedöma sitt eget arbetssätt och olika områden i sin språkkunskap i förhållande till
uppställda mål.
CENTRALT INNEHÅLL
Situationer och ämnesområden
• Närmiljön samt bekanta personer, saker och aktiviteter, såsom hem, familj, släkt, vänner,
djur och natur
• hobbyer, fritid, resor och sociala nätverk
• skola och skolkamrater
• hembygd, by och stad
• måltider, uppköp och offentliga tjänster
• massmedier och reklam
• samiska seder och bruk, näringsliv, samiska historier och berättelser, de samiska språken,
samesamhället, joik/leu´dd, samisk litteratur, konst, teater, sameområdet, samisk
folktradition.
Strukturer
• Den grammatik som är väsentlig för kommunikation; verbens grundböjning, tidsformerna,
hur kasusformerna bildas och används
• satsbildning.
Kommunikationsstrategier
• Strategier för mottagande, produktion och interaktion som är lämpliga för språkfärdighetens
utvecklingsskede.
KRITERIER FÖR VITSORDET 8 VID SLUTBEDÖMNINGEN
Hörförståelse
Eleven
• förstår personliga frågor, order, uppmaningar och meddelanden, om de upprepas vid behov
• förstår huvudpunkterna i tydligt, långsamt och kort tal som behandlar angelägenheter som är
bekanta och står eleven nära
• förstår det muntligt framförda tillräckligt för att klara sig i de vanligaste vardagliga
interaktions- och servicesituationerna, såsom i affären, på posten, i banken och i
rådgivningssituationer
• känner igen språkvarianterna i det samiska språket och känner till de viktigaste skillnaderna
i det dagliga ordförrådet.
Tal
Eleven
• kan uttala samiska på ett naturligt sätt
• kan kortfattat och på ett förståeligt sätt berätta om sig själv och sin närmiljö samt om andra
ämnen som är av intresse
• använder i de vanligaste närkontakterna uttryck som är kännetecknande för det samiska
språket, till exempel då han eller hon hälsar, presenterar sig, tackar, ber om ursäkt och tar
avsked
• kan ställa frågor om bekanta ämnen och svara kort på frågor som gäller honom själv och
närmiljön

• klarar sig i de vanligaste vardagliga interaktions- och servicesituationerna till exempel i
affären, på posten och i banken.
Läsförståelse
Eleven
• förstår till honom eller henne ställda korta, skriftliga meddelanden, brev, postkort eller
meddelanden över datanätet
• förstår korta, klara texter som behandlar bekanta ämnen, vid behov genom att använda
hjälpmedel (ordbok).
Skrift
Eleven
• kan skriva förståeligt, vid behov genom att använda hjälpmedel, enkla, korta meddelanden
som behövs i dagliga kommunikationssituationer, till exempel e-postmeddelanden, brev och
postkort
• kan skriva en förståelig sammanhängande text om alldagliga ämnen i sin omgivning och
förståeliga berättelser, vid behov genom att använda hjälpmedel.
Kulturell kompetens
Eleven skall lära sig
• att känna till släktskapen mellan det finska och det samiska språket samt det samiska
bosättningsområdet
• att känna samiska sagor och berättelser och mytologi
• att känna till de samiska språken och deras användningsområde
• att känna till det centrala om samenäringarna och samekulturen
• att förstå det väsentliga om förhållandena mellan den egna och den samiska kulturen,
skillnaderna, likheterna och de historiska ursprungen.
Inlärningsfärdigheter
Eleven skall lära sig
• att frimodigt använda sin språkkunskap
• att utnyttja kunskaper, färdigheter och strategier som han eller hon lärt sig i andra språk
• att bedöma sitt arbete och olika områden i sin språkfärdighet i förhållande till uppställda
mål.
VALFRITT LATIN (B2)
Studierna i latin som valfritt språk koncentrerar sig på det mest centrala språk- och kulturstoffet och
fungerar samtidigt som en inledning till långsiktigare studier i språket i gymnasiet. Målen och
innehållet för läroämnet avviker från målen och innehållet för moderna språk, eftersom latin inte
används på samma sätt som moderna språk.
MÅL
Eleven skall
• kunna förstå enkel text och använda språket inom gränserna för det språkstoff som studeras
• vara medveten om latinets ställning bland de europeiska språken och medvetet sträva efter att
identifiera dess inverkan på de språk han eller hon kan eller studerar
• känna till och medvetet sträva efter att i den europeiska och finländska kulturen identifiera
former och innehåll som härstammar från den grekisk-romerska kulturen

• kunna använda lexikon och grammatik för att tyda texter.
CENTRALT INNEHÅLL
• Ett relativt litet ordförråd
• huvuddragen av formläran och de viktigaste företeelserna i satsläran
• historiskt och kulturhistoriskt stoff som anknyter till texternas ämnesområden
• material som medeltida latin och nya tidens latin erbjuder.
14 § Matematik
Undervisningen i matematik har som uppgift att ge eleven möjligheter att utveckla ett matematiskt
tänkande och lära sig matematiska begrepp samt de mest använda lösningsmetoderna.
Undervisningen skall utveckla ett kreativt och exakt tänkesätt hos eleven och skall handleda eleven
att hitta fenomen och saksammanhang samt att söka lösningar på problem. Matematikens betydelse
bör ses i vid utsträckning − den påverkar elevens andliga tillväxt och främjar hans eller hennes
förmåga till målmedvetet handlande och social växelverkan.
Undervisningen i matematik skall framskrida systematiskt och den skall lägga en bestående grund
för eleven att tillägna sig matematiska begrepp och strukturer. Konkretisering fungerar som ett
viktigt hjälpmedel då elevens erfarenheter och tankesystem förenas med matematikens abstrakta
system. Läraren bör effektivt utnyttja vardagsproblem som kan lösas med hjälp av matematiskt
tänkande eller matematiska metoder. Informations- och kommunikationsteknik bör i mån av
möjlighet användas för att stödja elevens inlärningsprocess.
ÅRSKURSERNA 1−2
De huvudsakliga uppgifterna för undervisningen i matematik i årskurserna 1−2 är att
eleven skall utveckla ett matematiskt tänkande, lära sig att koncentrera sig, öva sig i att lyssna och
kommunicera samt skaffa sig erfarenheter som grund för bildandet av matematiska begrepp och
strukturer.
MÅL
Eleven skall
• lära sig att koncentrera sig, lyssna och kommunicera och utveckla sitt tänkande och få glädje
och tillfredsställelse av att förstå och lösa problem
• få mångsidiga erfarenheter av begreppens olika uttrycksformer; det centrala i
begreppsbildningen är det muntliga och skrivna språket, hjälpmedlen, symbolerna samt noga
övervägda och konsekventa undervisningsmetoder; eleven bör inse att begreppen bildar
strukturer med tydliga samband mellan begreppen
• förstå begreppet naturligt tal och lära sig hithörande grundläggande räknefärdigheter
• lära sig att motivera sina handlingar, beslut och slutsatser med konkreta modeller och
hjälpmedel, med bilder, muntligt eller skriftligt och lära sig att i fenomenen hitta likheter och
olikheter, lagbundenheter och beroenden
• öva sig i att observera matematiska problem som dyker upp och som känns betydelsefulla och
utmanande för honom eller henne själv.
CENTRALT INNEHÅLL
Tal och räkneoperationer
• Antal, räkneord och siffersymboler

• talens egenskaper: att med konkreta hjälpmedel jämföra, klassificera, ordna, dela upp och
kombinera tal
• principen för hur tiosystemet är uppbyggt
• addition och subtraktion samt sambanden mellan räknesätten vid räkning med naturliga tal
• multiplikation och multiplikationstabeller
• divisionsuppgifter med konkreta hjälpmedel
• användning av olika räknesätt och hjälpmedel: klossar och material för tiosystemet, tallinjen,
huvudräkning, användning av papper och penna
• att undersöka antalet alternativ och variationer
• att med konkreta hjälpmedel lägga grunden för bråkbegreppet
Algebra
• Att i bilder se regelbundenheter, förhållanden och beroenden
• enkla talföljder
Geometri
• Att iaktta det omgivande rummet och beskriva det med lägesord
• att iaktta, beskriva och namnge geometriska former i omgivningen
• att känna igen, redogöra för och namnge tvådimensionella och tredimensionella former
• att lära sig de geometriska grundbegreppen såsom punkt, sträcka, bruten linje, stråle, rät linje
och vinkel
• att konstruera, rita och avbilda tvådimensionella figurer och att känna igen och bygga
tredimensionella kroppar
• att lära sig enkla speglingar och förstoringar
Mätning
• Att lära sig principen för mätning
• att lära sig längd, massa, area, volym, tid och pris
• att använda mätredskap
• att använda och jämföra måttenheter, enhetsbyten
• att uppskatta mätresultat
Informationsbehandling och statistik
• Att söka, samla och registrera information
• att avläsa enkla tabeller och diagram
• att presentera samlad information i form av stapeldiagram
PROFIL FÖR GODA KUNSKAPER I SLUTET AV ÅRSKURS 2
Förmåga att tänka och arbeta
Eleven
• visar att han eller hon förstår matematiska begrepp genom att använda dem i problemlösning,
genom att mångsidigt presentera dem och genom att förklara dem för andra elever och för
läraren
• kan dra motiverade slutsatser och förklara sitt handlande och kan presentera sina lösningar med
konkreta modeller och hjälpmedel, med bilder, muntligt och skriftligt
• kan göra jämförelser, bl.a. längdjämförelser, och sätta saker, begrepp och egenskaper i rätt
ordning, hitta på motsatser, klassificera dem enligt olika egenskaper samt redogöra för ett
föremåls läge i rummet, t.ex. med användning av orden ovanför, under, till höger, till vänster,

akom eller mellan; han eller hon kan jämföra mängders storlek med användning av orden
mera, mindre, lika många, mycket och litet samt skriva och använda jämförelsesymbolerna >, =
och

CENTRALT INNEHÅLL
Tal och räkneoperationer
• Att fördjupa förståelsen för tiosystemet, att bekanta sig med 60-systemet, klockan
• att klassificera och ordna tal
• multiplikation
• innehållsdivision, delningsdivision och delbarhet
• algoritmer och huvudräkning
• begreppet bråk, omvandlingar av bråk
• begreppet decimaltal
• sambandet mellan bråk, decimaltal och procent
• addition och subtraktion av bråk samt multiplikation och division med naturliga tal
• bedömning, granskning och avrundning av räkneoperationernas resultat
• att använda parenteser
• begreppet negativa heltal
• att undersöka antalet alternativ.
Algebra
• Begreppet uttryck
• att tolka och skriva talföljder
• regelbundenheter, förhållanden och beroenden
• att söka lösningar till ekvationer och olikheter genom slutledning.
Geometri
• Förstoringar och förminskningar, likformighet och skala
• speglingar i en rät linje och i en punkt, symmetri, kongruens med konkreta hjälpmedel
• cirkeln och dess delar
• parallella och vinkelräta räta linjer
• vinkelmått och klassificering av vinklar
• att undersöka och klassificera olika polygoner
• omkrets och area
• att undersöka kroppars geometriska egenskaper
• att förstärka kunnandet om principen för mätning
• att använda och jämföra måttenheter, enhetsbyten
• att uppskatta mätresultat och granska mätningar.
Informationsbehandling, statistik och sannolikhet
• Att söka, samla, registrera och presentera information
• koordinatsystemet
• att avläsa enkla tabeller och diagram
• begreppet medelvärde, och beräkning av medelvärden
• att klassificera och ordna information, grunderna för begreppen typvärde och median
• erfarenheter av klassisk och empirisk sannolikhet
PROFIL FÖR GODA KUNSKAPER I SLUTET AV ÅRSKURS 5
Förmåga att tänka och arbeta
Eleven

• visar att han eller hon förstår matematiska begrepp genom att använda dem i problemlösning
och mångsidigt presentera dem: med hjälpmedel, bilder, symboler, ord, tal eller diagram
• försöker medvetet rikta sin uppmärksamhet då han eller hon gör observationer; han eller hon
kan på ett mångsidigt sätt kommunicera om sina observationer och tankar genom att handla, tala
och skriva, samt använda symboler
• kan beskriva verkliga situationer och fenomen matematiskt: genom att jämföra, klassificera,
ordna, konstruera och ställa upp modeller
• kan gruppera eller klassificera på basis av ett givet och av eleven valt kriterium samt kan söka
gemensamma egenskaper; kan skilja åt kvalitativa och kvantitativa egenskaper samt kan
beskriva konkreta och abstrakta grupper genom att göra sanna och falska påståenden om dem
• kan i ny form presentera matematiska problem; han eller hon kan tolka en enkel text, bild eller
händelse och kan göra upp en plan för att lösa ett problem
• kan följa regler.
Tal, räkneoperationer och algebra
Eleven
• förstår tiosystemet också för decimaltalens del och är säker i sin användning av dem; han eller
hon förstår begreppen negativt tal och bråk och kan åskådliggöra dem på olika sätt
• kan uttrycka räkneoperationer skriftligt och muntligt och känner till sambanden mellan olika
räkneoperationer; han eller hon kan med överslagsräkning göra en uppskattning av ett resultat i
förväg och undersöka de olika skedena i beräkningarna efter att de är utförda samt bedöma hur
förnuftig lösningen är
• kan bilda och fortsätta talföljder samt presentera beroendeförhållanden.
Geometri
Eleven
• kan göra figurer enligt givna instruktioner; han eller hon kan upptäcka egenskaper hos enkla
geometriska figurer samt känner till den struktur som bildas av begreppen för plana figurer
• känner igen likformighet; eleven kan göra speglingar i en rät linje samt förstora och förminska
figurer i ett givet förhållande; han eller hon känner igen figurer som är symmetriska med
avseende på en rät linje
• förstår principerna som gäller vid mätning; han eller hon kan uppskatta mätobjektets storlek,
granska hur rimligt mätningsresultatet är och ange det med lämplig måttenhet
• kan beräkna arean och omkretsen för parallellogrammer och trianglar.
Informationsbehandling och statistik samt sannolikhet
• kan samla uppgifter, ordna, klassificera och presentera dem i statistisk form; han eller hon kan
läsa enkla tabeller och diagram
• kan klarlägga antalet möjliga utfall och alternativ samt avgöra om en händelse är omöjlig eller
säker.
ÅRSKURSERNA 6−9
De huvudsakliga uppgifterna och målen för undervisningen i matematik i årskurserna 6−9 är att
förstärka det matematiska kunnandet och erbjuda tillräckliga grundläggande matematiska
färdigheter. Att skaffa sig grundläggande färdigheter innebär att eleven ställer upp modeller för
vardagliga matematiska problem, lär sig matematiska tankemodeller samt övar sig att minnas,
koncentrera sig och uttrycka sig exakt.

MÅL
Eleven skall lära sig
• att förstå betydelsen av matematiska begrepp och regler samt lära sig att se sambanden mellan
matematiken och den reella världen
• räknefärdigheter och att lösa matematiska problem
• ett logiskt och kreativt tänkande
• att tillämpa olika tankeprocesser och metoder för att skaffa sig information
• att uttrycka sina tankar entydigt och att motivera sitt handlande och sina slutsatser
• att ställa frågor och dra slutsatser utgående från observationer
• att upptäcka lagbundenheter
• att arbeta koncentrerat och långsiktigt samt att fungera i grupp.
CENTRALT INNEHÅLL
Tankeförmåga och -metoder
• Aktiviteter som kräver logiskt tänkande såsom att jämföra, ordna, mäta, konstruera, ställa upp
modeller, söka regler och beroenden samt att presentera dem
• att tolka och använda begrepp som behövs vid jämförelser och i beroenden
• att tolka och producera matematiska texter
• enkel bevisföring: motiverade uppskattningar och försök, systematiska försök och misstag, att
påvisa fel, direkt bevisföring
• att använda klassificering och systematisering som arbetsredskap
• att lösa kombinatoriska problem med olika metoder
• användning av skisser och redskap som stöder tänkandet
• matematikens historia.
Tal och räkneoperationer
• Naturliga tal, hela tal, rationella tal, reella tal
• motsatt tal, absolut belopp, inverterat tal
• fördjupad förståelse för de grundläggande räkneoperationerna
• tidsberäkning, tidsintervall
• faktorisering, talens delbarhetsregler
• förkortning och förlängning av bråk och omvandling av decimaltal till bråk
• multiplikation och division med decimaltal och bråk
• hyfsning av uttryck
• förhållande och proportionalitet
• procenträkning
• avrundning och överslagsräkning samt användning av miniräknare
• potenser med heltalsexponenter
• begreppet rot och räkneoperationer med kvadratrot.
Algebra
• Uttryck och hyfsning av uttryck
• potensuttryck och hyfsning av potensuttryck
• begreppet polynom, addition, subtraktion och multiplikation med polynom
• värdet av ett uttryck
• ekvationer, olikheter, definitionsmängd, lösningsmängd
• lösning av en linjär ekvation
• lösning av en ofullständig andragradsekvation

• proportionalitet
• ekvationssystem samt algebraiska och grafiska lösningar av dem
• undersökning av aritmetiska och geometriska talföljder.
Funktioner
• Att upptäcka ett beroende och att uttrycka det med hjälp av variabler
• begreppet funktion
• att åskådliggöra ett talpar i koordinatsystemet
• att tolka enkla funktioner och rita graferna av dem i ett koordinatsystem
• att undersöka funktionens graf: funktionens nollställe, största och minsta värde, växande eller
avtagande funktion
• linjära funktioner
• direkt och indirekt proportionalitet.
Geometri
• Begrepp som anknyter till trianglar och fyrhörningar
• regelbundna polygoner
• cirkeln och begrepp i anslutning till cirkeln
• beräkning av omkretsen och arean för figurer i planet
• att benämna och klassificera kroppar
• att beräkna volymen och arean för kroppar
• kongruens och likformighet
• geometriska konstruktioner
• symmetri med avseende på en linje och en punkt
• rotation och förskjutning i planet
• samband mellan vinklar
• Pythagoras sats
• samband mellan trianglar och cirklar
• trigonometri och beräkning av de olika delarna i rätvinkliga trianglar.
Sannolikhet och statistik
• Begreppet sannolikhet
• frekvens och relativ frekvens
• definitionerna för medelvärde, typvärde och median
• begreppet spridning
• tolkning av diagram
• insamling, bearbetning och presentation av information
KRITERIER FÖR SLUTBEDÖMNINGEN FÖR VITSORDET 8
Tankeförmåga och -metoder
Eleven
• lägger märke till likheter och lagbundenheter i olika händelser
• kan i sitt tal använda logiska element som och, eller, om så, inte, finns, finns inte
• kan sluta sig till sanningsvärdet hos enkla påståenden
• kan matematisera ett enkelt textproblem och göra upp en plan för att lösa problemet, lösa det
och granska lösningens riktighet
• kan också använda klassificering vid lösning av matematiska problem

• kan systematiskt göra upp en lista över alla möjliga lösningsalternativ genom att använda tabell,
träddiagram, stigschema eller annat diagram.
Tal och räkneoperationer
Eleven kan
• bedöma ett eventuellt resultat och göra upp en plan över hur man löser en räkneuppgift och har
en tillförlitlig grundläggande räknefärdighet
• upphöja tal i heltalspotens och faktorisera tal i primfaktorer
• kan använda proportionalitet, procenträkning och andra räkneoperationer vid lösning av
problem som man stöter på i vardagen.
Geometri
Eleven kan
• känna igen olika geometriska former och identifiera deras egenskaper
• tillämpa de inlärda formlerna för omkrets, area och volym
• använda passare och linjal för att göra enkla geometriska konstruktioner
• upptäcka likformiga, kongruenta och symmetriska figurer och kan tillämpa denna förmåga för
att undersöka egenskaperna hos trianglar och fyrhörningar
• i enkla situationer tillämpa samband mellan två vinklar
• använda Pythagoras sats och trigonometri för att beräkna delarna i en rätvinklig triangel
• utföra mätningar och hithörande beräkningar i vardagen, vetenskaperna och färdighetsämnena;
han eller hon kan utföra enhetsbyten med de vanligaste enheterna.
Sannolikhet och statistik
Eleven kan
• bestämma antalet möjliga utfall och kan utföra enkla empiriska undersökningar om sannolikhet
samt förstår betydelsen av sannolikheter och slumpmässighet i vardagssituationer
• läsa olika tabeller och diagram och kan ur ett givet material bestämma frekvenser, medelvärde,
median och typvärde.
Funktioner
Eleven
• kan definiera koordinaterna för en punkt i koordinatsystemet
• kan ställa upp en tabell av talpar enligt en given regel
• kan grafiskt lösa en linjär ekvation
• kan bilda bestämma följande tal i en talföljd enligt en given regel och kan muntligt berätta hur
talföljden enligt den givna regeln bildas
• känner till riktningskoefficientens och konstantens betydelse i ekvationen för en rät linje; eleven
kan grafiskt bestämma skärningspunkten för två linjer.
Algebra
Eleven
• kan lösa en ekvation av första graden
• hyfsa algebraiska uttryck samt multiplicera ett polynom med en konstant
• kan upphöja ett tal i heltalspotens och behärskar räkneoperationerna för potenser

• kan bilda en ekvation ur ett enkelt vardagsproblem och lösa det algebraiskt eller via
slutledningar
• kan använda ekvationssystem för att lösa enkla problem
• kan bedöma hur förnuftig en lösning är samt granska de olika skedena i sin lösning.
ÅRSKURSERNA 1–4
15 § Miljö- och naturkunskap
Miljö- och naturkunskap är en integrerad ämnesgrupp, sammansatt av biologi, geografi, fysik, kemi
och hälsokunskap. Undervisningen omfattar dessutom principerna för hållbar utveckling. Målet för
undervisningen är att eleven lär sig att förstå naturen och kulturmiljön, sig själv och andra samt
hälsa och sjukdom.
Undervisningen i miljö- och naturkunskap bygger på ett undersökande och problemcentrerat
betraktelsesätt, med utgångspunkt i frågor, fenomen och händelser som anknyter till elevens egen
miljö och elevens tidigare kunskaper, färdigheter och erfarenheter. En undervisning inriktad på
erfarenheter och upplevelser utvecklar hos eleven ett positivt förhållande till natur och miljö.
Arbetssätt och innehåll i miljö- och naturkunskap väljs utifrån elevernas förutsättningar och
utvecklingsnivå samt på ett sätt som också möjliggör studiesituationer utomhus. Begreppen inom
miljö- och naturkunskap kan struktureras till helheter med vilkas hjälp eleven som social individ
kan betrakta sig själv, sin verksamhet och den omgivande världen. Helheterna hjälper eleven att
förstå sin omgivning samt växelverkan mellan människan och hennes miljö.
MÅL
Eleven skall lära sig
• att känna naturen och kulturmiljön samt lära sig att iaktta förändringar i den egna livsmiljön
• att skaffa information om natur och miljö genom att iaktta, undersöka och använda olika slags
källmaterial
• att göra iakttagelser med hjälp av olika sinnen och enkla verktyg samt lära sig att beskriva,
jämföra och klassificera observationerna
• att göra enkla naturvetenskapliga försök
• att tolka och rita enkla kartor samt använda kartverk
• att presentera information om miljön och dess fenomen på olika sätt
• att använda de begrepp som används för att beskriva och förklara miljön och därmed
sammanhängande fenomen och objekt
• att värna om naturen och att spara energiresurser
• psykisk och fysisk självkännedom och social kompetens och att uppskatta sig själv och andra
• känna begrepp och arbetssätt som anknyter till hälsofrämjande, hälsa och sjukdom samt lära sig
att göra hälsofrämjande val
• att handla tryggt och självskyddande i sin egen närmiljö samt lära sig att följa givna regler i
skolan, närmiljön och trafiken.
CENTRALT INNEHÅLL
Organismerna och livsmiljön
• Att känna igen de grundläggande dragen i den levande och icke-levande naturen
• att iaktta olika livsmiljöer såsom gårdar, parker, skogar, ängar och åkrar samt hur organismerna
har anpassat sig till de olika livsmiljöerna
• att känna igen, beskriva och klassificera de vanligaste växterna, svamparna och djurarterna i den
egna omgivningen

• att iaktta naturen under de olika årstiderna
• att bekanta sig med livsskedena hos växter och djur
• matens ursprung och produktion.
Den egna närmiljön, hembygden och jordklotet som människans livsmiljö
• Att iaktta och undersöka naturfenomen i sin egen närmiljö samt att bekanta sig med begrepp
som gäller årstider och tid på dygnet
• att iaktta och gestalta naturen och de miljöer som människan har format samt att iaktta
förändringar i naturen
• att gestalta viktiga strukturer i terrängen och på olika sätt beskriva den samt att bekanta sig med
kartans utttrycksformer
• att betrakta olika landsbygds- och stadsmiljöer
• att bekanta sig med hembygden och det egna landskapet samt att känna till deras
naturförhållanden, landskap och byggda miljö samt människans verksamhet
• att studera Finland, Norden och övriga närområden samt att inse att jordklotet är människans
livsmiljö.
Fenomen i omgivningen
• Att undersöka fenomen som ansluter sig till ljud och ljus såsom ljudets och ljusets fortplantning
och reflexion, hur skuggan uppkommer samt ljudets och ljusets ursprung samt hur man skyddar
hörsel och syn
• att undersöka värmefenomen som exempelvis temperaturmätning, värmeöverföring och
uppvärmning
• att undersöka funktionsprinciperna för enkla anordningar såsom hävstänger, hjul och fjädrar
samt att bekanta sig med hållfastheten i olika konstruktioner såsom trekants- eller
rörkonstruktioner
• att genom enkla försök bekanta sig med fenomen inom magnetism och elektricitet, såsom
kompassen, friktionselektricitet och strömkretsar.
Olika ämnen i miljön
• Att undersöka ämnen och föremål som förekommer i vardagen, att inse nyttan av att använda
dem sparsamt och att återanvända dem
• att undersöka luftens egenskaper samt att bekanta sig med förbränning och brandsäkerhet
• att undersöka vattnets egenskaper och förändringar i dess aggregationstillstånd samt att bekanta
sig med vattnets användning och kretslopp i naturen.
Människan och hälsan
• Att i huvuddrag lära känna människokroppen samt hur den växer och utvecklas
• hälsovanor och ansvar för den egna hälsan
• sjukdomsförlopp och de vanligaste sjukdomarna hos barn och ungdom, att handla i
nödsituationer och enkla åtgärder i första hjälpen
• själsligt välbefinnande och mental hälsa: att inse betydelsen av att vårda sitt välbefinnande med
hjälp av familj och vänner, genom att identifiera känslor och genom kommunikation med andra.
Säkerhet
• Att förhindra mobbning och våld, att respektera fysisk integritet, att befrämja en trygg skola, att
röra sig tryggt i trafiken och att undvika risksituationer, olyckor hemma och under fritiden
• överenskommelser och regler, goda seder och hänsyn till andra, att använda pengar och att
respektera andras egendom.

PROFIL FÖR GODA KUNSKAPER I SLUTET AV ÅRSKURS 4
Kunskaper i naturundersökning
Eleven
• kan göra iakttagelser med sina olika sinnen och fästa uppmärksamhet vid det väsentliga i det
som undersöks
• kan klassificera föremål, organismer och fenomen på basis av deras olika egenskaper
• kan under handledning göra enkla undersökningar om naturen och dess fenomen och om
kulturmiljön
• kan använda olika slags informationskällor och begrunda informationens riktighet
• kan presentera informationen han eller hon inhämtat om naturen och kulturmiljön i tal och skrift
samt genom att teckna.
Organismerna och livsmiljön
Eleven
• förstår hur den levande och icke-levande naturen skiljer sig från varandra samt kan beskriva
livsmiljöernas olika drag och känner igen deras vanligaste arter; eleven kan indela djur i
ryggradsdjur och ryggradslösa djur
• känner till årstidernas variation och kan beskriva hur olika organismer har anpassat sig till olika
årstider och speciellt till vintern i Finland
• vet varifrån födoämnena kommer och var maten produceras
• kan beskriva skillnader mellan naturmiljö och kulturmiljö
• förstår hur man betecknar olika objekt på en karta, kan använda väderstreck, teckenförklaringar
och skalor som hjälp vid kartläsning och kan rita en enkel karta över skolgården och den egna
närmiljön
• kan beskriva naturförhållanden och människans verksamhet i sin hembygd och i sitt eget
landskap
• förstår att den egna hembygden är en del av Finland och att Finland är en del av Norden samt
förstår att människorna lever på jordklotet som roterar i rymden; eleven har en uppfattning om
Finland, de nordiska länderna och övriga närområden och inser rikedomen i deras naturlandskap
• visar intresse och ansvar för naturen och kulturmiljön och kan bedöma miljöns skönhet,
mångfald och trivsamhet.
Ämnen och fenomen i miljön
Eleven
• kan använda enkla undersökningsredskap såsom lupp, klocka, måttband och termometer och
dessutom egenhändigt gjorda redskap
• kan förklara hur enkla apparater fungerar
• kan bygga en enkel strömkrets med hjälp av batteri, lampa och ledare samt känner till de
elapparater som används i hemmet; eleven förstår att elanvändningen är förenad med många
risker och han eller hon kan använda elapparater tryggt
• känner till olika ljus-, ljud- och värmekällor och känner igen och kan undersöka ljus-, ljud- och
värmefenomen såsom ljudets fortplantning, ljusets reflexion och brytning samt
värmeöverföring; han eller hon känner också till åtgärder för att skydda syn och hörsel och för
att förebygga brännskador och kan handla därefter
• kan undersöka egenskaper hos luft och vatten samt ändringar i vattnets aggregationstillstånd och
kan beskriva vattnets kretslopp i naturen; han eller hon förstår vad ämnesomvandling innebär,
t.ex. då ett ljus eller trä brinner; eleven känner till lättantändliga ämnen och kan använda första
hands släckningsutrustning

• känner egenskaper hos och användning av olika ämnen och material samt förstår att det i
hemmet kan finns skadliga ämnen såsom mediciner, tvätt- och rengöringsmedel samt
lösningsmedel och tobaks- och alkoholprodukter
• kan sortera avfall i hemmet, skräpar inte ner i naturen och kan spara vatten, el och värme.
Människan och hälsan
Eleven
• känner till olika skeden i en människas uppväxt, utveckling och levnadslopp, kan namnge
människans viktigaste kroppsdelar och centrala livsfunktioner
• känner vardagliga hälsofrämjande vanor såsom dygnsrytm, näring, regelbundna matvanor,
daglig motion, tillräcklig sömn och vila, riktiga arbetsställningar, munhygien, kroppshygien
• behärskar grundnormerna för ett artigt uppförande och för hur man fungerar i grupp; han eller
hon känner igen och kan namnge olika känslor och vet hur man reglerar känslouttryck
• kan beskriva de vanligaste sjukdomarna, deras symtom och egenvård; han eller hon känner till
grundläggande principer för medicinanvändning; han eller hon behärskar grunderna i första
hjälpen och kan tillkalla eller hämta hjälp vid behov.
Säkerhet
Eleven
• kan beskriva olika kännetecken på mobbning och våld; han eller hon har kännedom om
individens rätt till fysisk integritet och känner till skillnaderna mellan acceptabel och oönskad
beröring; eleven vet hur han eller hon vid behov kan söka hjälp och vet vem som erbjuder hjälp
i skolan och närmiljön
• vet vad som är lagligt och olagligt för hans eller hennes åldersgrupp
• vet och känner igen de riskfaktorer som hotar tryggheten i närmiljön och i trafiken, till sjöss och
på isen; han eller hon känner till de centrala trafikreglerna för fotgängare och cyklister och
förstår varför överenskomna regler och anvisningar måste följas.
ÅRSKURSERNA 5–6
16 § Biologi och geografi
I undervisningen i biologi undersöker man livet och dess yttringar. Undervisningen anordnas på ett
sådant sätt, att eleven lär sig känna igen olika arter, förstår växelverkan mellan organismer och
deras livsmiljöer samt att uppskatta och vårda naturens mångfald. Målet är att eleven också skall
lära känna sig själv som människa och som en del av naturen. I undervisningen utomhus skall
eleven ha möjlighet till positiva upplevelser och erfarenheter av naturen samt lär sig att iaktta
miljön. Undervisningen i biologi skall basera sig på undersökande inlärning som sker både i
terrängen och i klassrummet.
I undervisningen i geografi betraktar eleven jordklotet och dess olika områden. Undervisningen
skall hjälpa eleven att förstå fenomen som ansluter sig till naturen och människans verksamhet och
växelverkan mellan dem på olika områden. Målet för undervisningen i geografi är att elevens
världsbild skall utvidgas från hemlandet till Europa och den övriga världen. Undervisningen
anordnas så att eleven får en uppfattning om mångfalden av natur- och kulturmiljöer på olika håll i
världen och lär sig att uppskatta dem. Undervisningen i geografi skall skapa en grund för
internationalism och tolerans mellan olika nationer och kulturer.
I årskurserna 5–6 integreras även undervisning i hälsokunskap i undervisningen i biologi och
geografi. Med hjälp av undervisningen i hälsokunskap skall eleven lära sig att förstå sin egen

uppväxt och utveckling som en fysisk, psykisk och social process samt som växelverkan mellan
människan och hennes miljö.
Undervisningen i biologi och geografi skall betona ansvar, naturskydd och vård av livsmiljöer
samt stödja elevens uppväxt till en aktiv medborgare som har förbundit sig vid en hållbar livsstil.
MÅL
Biologi
Eleven skall lära sig
• att känna igen olika arter, deras uppbyggnad och liv samt deras anpassning till sina livsmiljöer
• att röra sig i naturen samt att iaktta naturen i terrängen
• att förstå att människan är beroende av den övriga naturen i sin näringsproduktion
• att handla miljövänligt, vårda sig om sin närmiljö och skydda naturen
• att känna till grundläggande fakta om människans byggnad och livsfunktioner
• att förstå sexualiteten som en del av människans personlighet, lära sig känna igen pubertetens
särdrag samt uppskatta uppväxt och utveckling som vars och ens personliga process
• att reflektera över frågor som gäller uppväxt, utveckling och social växelverkan samt att ta
ansvar för egna handlingar och ta hänsyn till andra människor.
Geografi
Eleven skall
• lära sig att rita och tolka kartor samt lära sig att använda statistik, diagram, bilder och
elektroniska medier som geografiska informationskällor
• veta var olika platser finns på världskartan samt känna till det centrala namnskicket
• lära sig att förstå att den mänskliga verksamheten är beroende av de möjligheter som miljön
erbjuder på jordklotet
• sätta sig in i Europas geografi och andra områden på jordklotet samt lära sig att förhålla sig
positivt till främmande länder, folk och kulturer.
CENTRALT INNEHÅLL
Biologi
Organismerna och livsmiljöerna
• Att känna igen de viktigaste arterna i närområdena samt att under handledning samla in växter
• att undersöka organismernas livsmiljöer såsom skog och myr samt näringskedjor och skogsbruk
• växternas tillväxt och att experimentellt undersöka den samt att bekanta sig med djurens och
växternas fortplantning
• att bli medveten om livsmedlens ursprung och produktion och om trädgårdens produkter
• att uppfatta och klassificera den levande naturen.
Människans byggnad och livsfunktioner, uppväxt och utveckling
• Människokroppens byggnad, centrala livsfunktioner, fortplantning samt pubertetens fysiska,
psykiska och sociala förändringar
• individuella variationer av sexuell utveckling, att uppskatta och skydda sin egen kropp
samt faktorer som stöder eller hindrar en sund uppväxt och utveckling
• behovet av närhet, sociala faktorer som anknyter till människorelationer och känsloreglering
samt rättigheter och ansvar som hör till elevens ålder.
Att skydda naturen och miljön

• Att öva sig i att tolka naturen och miljön och att handla miljövänligt, betydelsen av naturens
mångfald samt vilka rättigheter och skyldigheter allemansrätten innebär.
Geografi
Europa som en del av världen
• Att studera Europa på världskartan samt att gestalta Europas kartbild
• klimat- och vegetationszonerna och djurlivet i Europa
• att öva sig i att använda olika slags kartor, jordgloben och andra geografiska informationskällor
samt att öva sig i att presentera information.
Människolivets och livsmiljöernas mångfald på jordklotet
• Världskartans namnbestånd och övning i kartfärdigheter
• regnskogar, savanner, stäpper, öknar och områden för vinterregn, den tempererade zonen och
den kalla zonen som livsmiljöer för människan samt människolivets mångfald i olika slags
miljöer
• att bekanta sig med växelverkan mellan naturen och människan samt förändringar i miljön som
en följd av människans verksamhet.
PROFIL FÖR GODA KUNSKAPER I SLUTET AV ÅRSKURS 6
Biologi
Eleven
• känner igen de vanligaste växtarterna och kan samla växter enligt anvisningar
• känner till olika grupper av ryggradsdjur och känner igen de vanligaste däggdjuren, fåglarna och
fiskarna i närmiljön samt kan ge exempel på hur olika djur har anpassat sig till sin miljö
• vet att de gröna växterna själva tillverkar sin näring genom assimilation
• kan med hjälp av exempel redogöra för näringskedjans huvudprinciper
• kan genomföra och beskriva enkla undersökningar om naturen och den övriga miljön samt kan
redogöra för resultaten
• förstår och kan ge exempel på varför och hur människan är beroende av naturen
• kan ta reda på baslivsmedlens ursprung
• kan ge exempel på hur man kan vårda och skydda den omgivande naturen och boendemiljön
• kan i huvuddrag beskriva människans byggnad och livsfunktioner
• kan redogöra för vilka förändringar de olika könen genomgår i puberteten och den sexuella
utvecklingen och kan ge exempel på hur de varierar från person till person samt kan iaktta de
positiva förändringarna i sin egen uppväxt och utveckling
• kan beskriva olika sätt att uttrycka känslor och ge exempel på hur man kan reglera
känslouttryck, kan se på saker också ur andra människors synvinkel och känner sina rättigheter
och sitt ansvar.
Geografi
Eleven
• kan ur kartverk leta fram platser som han eller hon har undersökt, tolka olika slags kartor och
använda teckenförklaringar och skalor vid kartläsningen
• kan tolka statistik, diagram, bilder och elektronisk information samt kritiskt bedöma olika slags
informationskällor
• kan illustrera geografisk kunskap med hjälp av kartor och diagram

• känner i huvuddrag till de europeiska staterna och deras huvudstäder samt kan beskriva Europas
varierande naturförhållanden
• känner till världskartans namnbestånd, såsom världsdelar, oceaner, de största bergmassiven
samt regnskogs- och ökenområden
• vet att det finns olika klimat- och vegetationszoner på jordklotet och kan ge några exempel på
hur olika klimatförhållanden, såsom temperatur och regnmängd, påverkar den mänskliga
verksamheten, speciellt jordbruket och boendet i olika zoner samt kan beskriva människolivet i
olika miljöer
• kan ge exempel på hurdana förändringar den mänskliga verksamheten har orsakat i miljön, t.ex.
när städer och industri har byggts, för mycket betesmark har röjts och för mycket skog har
huggits till ved
• känner igen och uppskattar särdrag i den egna kulturen och i främmande kulturer.
BIOLOGI
ÅRSKURSERNA 7–9
I undervisningen i biologi undersöks livet, dess yttringar och förutsättningar. Undervisningen skall
utveckla elevens naturkännedom och förståelse för naturens grundfenomen. Målet är att eleven
också bekantar sig med evolutionen, grunderna i ekologi samt människans byggnad och
livsfunktioner. I undervisningen handleds eleven till att uppmärksamma växelverkan mellan
människan och naturen samt betonar människans ansvar då det gäller att vårda naturens mångfald.
Biologiundervisningen skall basera sig på undersökande inlärning och den skall utveckla
elevens naturvetenskapliga tänkande. Målet för undervisningen är att ge eleven färdigheter att iaktta
och undersöka naturen. Undervisningen anordnas så att eleven får positiva upplevelser och
erfarenheter av undervisning i naturen, elevens miljömedvetenhet utvecklas och hans eller hennes
vilja att bevara olika livsmiljöer och livets olika former växer.
MÅL
Eleven skall lära sig
• att använda sådana begrepp och informationssöknings- och undersökningsmetoder som är
typiska för biologin
• att beskriva livets grundfenomen
• att känna igen olika arter, uppskatta naturens mångfald och lära sig att förhålla sig positivt till
att vårda den
• att känna till ekosystemens struktur och funktion
• att känna till principer för växtodling och bli intresserad av att odla växter
• att känna till människans byggnad och centrala livsfunktioner samt lära sig att förstå
sexualitetens biologiska grund
• att känna centrala genetiska begrepp
• att förstå betydelsen av biotekniska tillämpningar i vardagen och lära sig att reflektera över
etiska frågor som hänför sig till dem
• att känna igen miljöförändringar i hembygden, fundera på deras orsaker och komma med
möjliga lösningar på problemen
• att förstå miljövårdens centrala mål och principerna för en hållbar användning av
naturresurserna.
CENTRALT INNEHÅLL
Naturen och ekosystemen

• Att klassificera och känna igen de vanligaste växt-, djur- och svamparterna i hembygden samt
att samla in växter under handledning
• ekosystemet, dess strukturer och funktion, speciellt skogens och vattnets ekosystem samt att
själv undersöka ett ekosystem enligt eget val
• att bekanta sig med skogsvård och växtodling
• naturens mångfald.
Livet och evolutionen
• Att undersöka cellens struktur och funktion
• den levande naturens uppkomst och utveckling samt att beskriva hur den är indelad
• människans särdrag samt biologiska och kulturella evolution
• bioteknikens möjligheter och etiska frågor i anknytning till dem.
Människan
• Människans byggnad och centrala livsfunktioner
• den biologiska grunden för människans fortplantning och sexualitet
• arvsmassans och miljöns betydelse för utvecklingen av människans egenskaper.
Den gemensamma miljön
• En ekologiskt hållbar utveckling samt innehåll och mål för miljövården
• att undersöka den egna livsmiljöns tillstånd och miljöförändringar, att granska åtgärder som
förbättrar den omgivande miljöns tillstånd och tänka igenom det egna miljöbeteendet.
KRITERIER FÖR VITSORDET 8 VID SLUTBEDÖMNINGEN
Undersökningar i biologi
Eleven
• kan använda mikroskop då han eller hon undersöker prover
• kan enligt givna anvisningar arbeta i terräng och i laboratorium samt samla in växter enligt
anvisningar
• kan självständigt genomföra mindre undersökningar.
Naturen och ekosystemen
Eleven kan
• indela organismer i huvudgrupper enligt centrala kännetecken samt känner igen växt-, djur-, och
svamparter i närmiljön
• beskriva ekosystemets grundläggande struktur och funktion
• namnge och beskriva olika skogs- och sjötyper och kan jämföra olika faktorer som har påverkat
deras uppkomst
• göra mindre undersökningar gällande skogens, vattnens eller myrens ekosystem
• redogöra för grunderna för skogsvård och växtodling
• beskriva naturens mångfald med exempel, förklara dess betydelse för den ekologiska
hållbarheten samt presentera principerna för en hållbar användning av skogarna.
Livet och evolutionen
Eleven kan
• beskriva växt- och djurcellens struktur i huvuddrag
• redogöra för fotosyntesen och beskriva dess betydelse för den levande naturen
• beskriva växternas, djurens, svamparnas och mikrobernas fortplantning
• redogöra för evolutionens grundläggande drag och olika stadier i människans evolution

• strukturera den levande naturen i huvudgrupper och motivera grupperingen
• beskriva betydelsen av biotekniska tillämpningar i vardagen och reflektera över etiska frågor
som hänför sig till dem.
Människan
Eleven kan
• beskriva hur människans viktigaste vävnader, organ och organsystem är uppbyggda och deras
funktion i huvuddrag
• beskriva sexualitetens biologiska grund och förklara sexualitetens olika uttrycksformer
• i huvuddrag redogöra för könscellernas uppkomst, samlaget, befruktningen, förloppet i en
graviditet och förlossning.
Den gemensamma miljön
Eleven kan
• beskriva ekologiskt hållbar utveckling samt miljövårdens mål och betydelse
• göra mindre undersökningar om den egna livsmiljöns tillstånd
• ge exempel på hur naturmiljön i hans eller hennes hembygd har förändrats samt hur han eller
hon själv kan handla enligt målen för en hållbar utveckling.
GEOGRAFI
ÅRSKURSERNA 7–9
I undervisningen i geografi undersöks jordklotet, dess olika områden och regionala fenomen.
Undervisningen skall utveckla elevens geografiska världsbild och dess regionala förankring. Målet
för undervisningen i geografi är att utveckla elevens förmåga att studera naturmiljön, kulturmiljön
och den sociala miljön samt växelverkan mellan människan och miljön alltifrån lokal till global
nivå. Undervisningen skall hjälpa eleven att följa aktuella händelser i världen och bedöma deras
inverkan på naturen och den mänskliga verksamheten.
Undervisningen i geografi skall anordnas så att den ökar elevens kulturkännedom och utvecklar
hans eller hennes förmåga att förstå att livsmiljöerna och människornas sätt att leva är olika på olika
håll i världen. Undervisningen i geografi skall fungera som en bro mellan det naturvetenskapliga
och det samhällsvetenskapliga tänkandet. Undervisningen skall få eleven att tänka igenom de
naturvetenskapliga, kulturella, sociala och ekonomiska fenomenens orsaker och inverkan.
Geografiundervisningen skall stödja elevens uppväxt till en aktiv medborgare som förbundit sig till
en hållbar livsstil.
MÅL
Eleven skall lära sig
• att använda och tolka fysiska kartor och temakartor samt lära sig att använda olika geografiska
informationskällor, såsom diagram, statistik, flygbilder, satellitbilder, foton, litteratur,
nyhetskällor och elektroniska medier
• ortsbestämning och att mäta avståndet mellan olika platser
• att förstå vilken inverkan jordens planetegenskaper har
• att förstå hur de faktorer som formar jordytan påverkar landskapet
• att förstå växelverkan mellan naturen och den mänskliga verksamheten i Finland, i Europa och
på andra håll i världen samt lära sig att se de orsaker som styr verksamhetens lokalisering
• att känna igen och uppskatta drag i olika kulturer, att respektera dem samt lära sig att förhålla
sig positivt till det egna landets minoritetskulturer, invandrare samt främmande länder och folk

• att känna till och uppskatta Finlands natur- och kulturmiljö
• att veta hur varje medborgare i Finland kan påverka planeringen och utvecklingen av den egna
livsmiljön
• att förstå och kritiskt bedöma nyhetsinformation t.ex. om globala miljö- och utvecklingsfrågor
samt lära sig att själv handla enligt målen för en hållbar utveckling.
CENTRALT INNEHÅLL
Jorden – människans hemplanet
• Att gestalta världens natur- och kulturgeografiska kartbild
• jordklotets indelning i zoner
• jordklotets inre och yttre företeelser
• Asien, Afrika, Nord- och Sydamerika, Australien och Europa: att jämföra naturförhållanden,
mänsklig verksamhet och kulturella drag i två eller flera världsdelar.
Europa
• att gestalta grunddragen i Europas kartbild, naturförhållanden, landskap och mänskliga
verksamhet samt växelverkan mellan dem i olika regioner i Europa
• att geografiskt studera Europa som en del av världen samt Europas framtid.
Finland i världen
• Finlands kartbild och naturlandskap
• växelverkan mellan naturen och människans verksamhet i olika regioner i Finland samt
kulturmiljö och traditionslandskap
• minoritetskulturer
• möjligheter att påverka planeringen och utvecklingen i den egna miljön
• Finland som en del av världen
• att undersöka sin egen närmiljö eller hemkommun: naturmiljön, kulturmiljön och den sociala
miljön.
Den gemensamma miljön
• Miljö- och utvecklingsfrågor lokalt och globalt samt eventuella lösningar på dem
• miljöfrågor gällande Östersjöområdet
• konsumtionens betydelse samt att undersöka och jämföra olika produkters livscykel.
KRITERIER FÖR VITSORDET 8 VID SLUTBEDÖMNINGEN
Geografiska färdigheter
Eleven kan
• hitta de platser som han eller hon har undersökt på kartor och i kartverk samt kan använda
teckenförklaringarna och skalan
• tolka fysiska kartor, temakartor, fotografier och statistik samt kan utnyttja nyhetskällor och
nätbaserad information
• åskådliggöra geografisk kunskap med hjälp av kartor och diagram
• jämföra olika regioners klimatdiagram och befolkningspyramider samt själv rita ett
klimatdiagram utgående från statistikuppgifter.
Världens strukturer
Eleven kan
• gestalta världen, är förtrogen med dess indelning i zoner samt känner igen olika världsdelars
natur- och kulturgeografiska grunddrag

• tillämpa sin geografiska kunskap i analyser av aktuell nyhetsinformation från olika källor och
kan placera nyhetshändelser på världskartan.
Europas strukturer
Eleven kan
• beskriva naturförhållandena och den mänskliga verksamheten i olika områden i Europa samt
förstår Europas natur- och kulturrikedom
• jämföra Europa med andra världsdelar och förstår att Europa är i växelverkan med de övriga
områdena i världen.
Finlands strukturer
Eleven kan
• redogöra för hur Finlands landskap har formats och hur naturförhållandena har påverkat den
mänskliga verksamheten i olika områden i Finland
• beskriva och analysera regionala drag i bebyggelse och näringsliv i Finland
• analysera särdrag i kulturmiljön i Finland och känner igen de värdefulla kultur- och
traditionslandskapen i vårt land
• redogöra för hur varje medborgare i Finland kan påverka planeringen och utvecklingen av den
egna livsmiljön
• planera och genomföra mindre undersökningar gällande den egna hembygdens natur- och
kulturmiljö
• känna igen den egna kulturens särdrag, känner till minoritetskulturerna i Finland och i
närområdena samt har en uppfattning om sin egen regionala identitet
• beskriva Finlands växelverkan med sina närområden, med Europa och med hela världen.
Den gemensamma miljön
Eleven kan
• kort redogöra för de centrala globala miljö- och utvecklingsproblemen, såsom
klimatuppvärmning, ozonminskning, ökenspridning, förorening av olika livsmiljöer,
befolkningstillväxt samt problemet med fattigdom och svält
• beskriva och redogöra för orsakerna till miljöproblemen i Östersjöområdet samt kan redogöra
för sätt att förbättra miljötillståndet i regionen
• beskriva sina egna möjligheter att påverka miljöns tillstånd och känner till lösningar på centrala
globala miljö- och utvecklingsproblem.
ÅRSKURSERNA 5–6
17 § Fysik och kemi
Med elevens tidigare inhämtade kunskaper och erfarenheter som utgångspunkt och med hjälp av de
observationer och forskningar som gjorts om kroppar, ämnen och fenomen i omgivningen riktas
undervisningen mot fysikens och kemis grundbegrepp och principer. Undervisningen skall inspirera
eleven till fortsatta studier i fysik och kemi, hjälpa eleven att begrunda betydelsen av en bra och
trygg omgivning samt lära eleven att akta och vårda sin omgivning. I undervisningen integreras
hälsofostran utgående från säkerhets- och hälsoaspekter.
MÅL
Eleven skall lära sig
• att arbeta och fungera tryggt, skydda sig själv och sin omgivning samt följa givna anvisningar

• att göra observationer och mätningar, söka information om det som skall undersökas och
bedöma informationens tillförlitlighet
• att dra slutsatser av sina observationer och mätningar och att känna igen orsakssammanhang
gällande naturfenomen och kroppars egenskaper
• att göra enkla naturvetenskapliga försök som utreder egenskaper hos fenomen, organismer,
ämnen och kroppar och sambandet mellan dessa egenskaper
• att använda fysikaliska och kemiska begrepp i beskrivningar, jämförelser och klassificeringar av
naturvetenskaplig information
• att inse det skadliga i berusningsmedel och droger.
CENTRALT INNEHÅLL
Energi och elektricitet
• Produktion av värme, ljus och rörelse med hjälp av elektricitet samt elsäkerhet
• olika sätt att producera elektricitet och värme samt jordens energiresurser.
Strukturer i naturen
• Jordens dragningskraft och friktion, jämvikts- och rörelsefenomen som krafter åstadkommer
samt tillämpning av rörelsebegrepp för att kunna röra sig tryggt och förebygga olyckor
• Jordens och Månens rörelser och fenomen som rörelserna ger upphov till samt solsystemets och
stjärnhimlens strukturer.
Ämnen i omgivningen
• Atmosfären och luftens sammansättning
• vattnets egenskaper och dess betydelse som lösningsmedel, vattenundersökningar samt
vattenrening
• klassificering av olika ämnen i jordskorpan samt separationsmetoder
• ursprung, användning och kretslopp gällande olika ämnen och produkter i omgivningen och en
trygg användning av dem.
PROFIL FÖR GODA KUNSKAPER I SLUTET AV ÅRSKURS 6
Utforskning av naturen
Eleven
• kan arbeta tryggt, skydda sig själv och sin omgivning samt följa givna anvisningar
• kan göra observationer och mätningar med olika sinnen och instrument samt kan koncentrera sig
på de väsentliga egenskaperna hos objekten, exempelvis rörelse eller temperatur och
förändringar i dem
• kan dra slutsatser av sina observationer och mätningar, presentera resultaten t.ex. med hjälp av
tabeller och bilder och förklara orsakssammanhang gällande naturens grundfenomen och
kroppars egenskaper, t.ex. ju större massa en kropp har desto svårare är det att sätta den i rörelse
eller att stoppa dess rörelse
• kan genomföra enkla undersökningar, t.ex. att klarlägga de faktorer som påverkar fasta ämnens
löslighet i en vätska
• kan använda begrepp, storheter och enheter i beskrivningar, jämförelser och klassificeringar av
egenskaper hos ämnen, kroppar och fenomen
• kan samla in information från olika källor och begrunda dess riktighet utgående från sina tidigare
kunskaper, undersökningar och diskussioner.
Energi och elektricitet

Eleven
• känner till olika spänningskällor såsom batterier och ackumulatorer och kan göra försök där
elektricitet används för att transportera energi och för att producera värme, ljus och rörelse
• vet att elektricitet och värme kan produceras med hjälp av olika naturresurser och kan
klassificera dem i förnybara och icke-förnybara naturresurser.
Strukturer i naturen
Eleven
• kan undersöka olika krafter som växelverkningar åstadkommer, t.ex. tyngdkraft, friktion samt
luft- och vattenmotstånd samt känner till olika typer av rörelse
• kan undersöka hur en kraft förändrar en rörelse och kan tillämpa sina naturvetenskapliga
kunskaper, t.ex. beskriva och bedöma farliga situationer i trafiken
• känner till fenomen som beror på Jordens och Månens rörelser, t.ex. tid på dygnet, årstider,
månfaser och förmörkelser samt känner solsystemets strukturer och kan göra iakttagelser om
stjärnhimlen.
Ämnen i vår omgivning
Eleven
• känner luftens sammansättning och kemiska symboler för gaser i atmosfären samt inser dess
livsuppehållande funktion
• kan undersöka vattnets olika egenskaper och vet hur vatten renas
• kan klassificera ämnen som finns i jordskorpan, känner till kemiska symboler för grundämnen
som finns i jordskorpan samt kan genomföra olika separationer, t.ex. filtrering, kristallisering och
sållning
• känner elementära fakta om kretsloppen hos ämnen och produkter i sin omgivning, vet hur man
kan använda dessa ämnen på ett tryggt sätt samt kan undersöka deras egenskaper, t.ex. surhet
• kan viktiga fakta om rusmedel och droger, förstår varför de är farliga och kan motivera varför
man skall undvika dem.
FYSIK
ÅRSKURSERNA 7–9
Undervisningen i fysik i årskurserna 7–9 har som huvuduppgift att fördjupa elevens kunskaper i
fysik och uppfattning om den fysikaliska kunskapens karaktär samt stärka förmågan att skaffa
kunskap med hjälp av undersökningar.
Med elevens tidigare inhämtade kunskaper och erfarenheter som utgångspunkt och med hjälp av
de observationer och forskningar som gjorts om kroppar, ämnen och fenomen i omgivningen riktas
undervisningen mot fysikens grundbegrepp och lagar. Experiment hjälper eleven att gestalta fysikens
natur, anamma nya fysikaliska begrepp, principer och modeller samt utveckla sina experimentella
arbetsmetoder och sin samarbetsförmåga samt motiverar eleven till fortsatta studier i fysik.
Undervisningen vägleder eleverna att tänka naturvetenskapligt, skaffa information, använda
information samt att bedöma informationens pålitlighet och betydelse i olika livssituationer.
Undervisningen ger eleven färdigheter att kunna diskutera och skriva om händelser och fenomen
som hör till fysiken och teknologin och samtidigt använda ändamålsenliga begrepp och uttryck samt
hjälper honom eller henne att förstå fysikens och teknologins betydelse i vardagen, omgivningen och
samhället.

Studierna i fysik stöder elevens personliga utveckling och förmåga att gestalta en modern
världsbild samt ger honom färdigheter att göra vardagliga val speciellt gällande användningen av
energiresurser och miljövård.
MÅL
Eleven skall lära sig
• olika naturvetenskapliga färdigheter såsom att ställa frågor och att uppfatta problem
• att göra observationer och mätningar, att jämföra och klassificera, att dra slutsatser, ställa upp
hypoteser och testa dem, samt att bearbeta, presentera och tolka resultaten
• att planera och genomföra naturvetenskapliga undersökningar, där han eller hon kan både
eliminera och variera faktorer som påverkar undersökningen samt kan förklara faktorernas
inbördes beroenden att tryggt arbeta och undersöka naturfenomen självständigt och tillsammans
med andra
• att göra enkla modeller och använda dem för att förklara fenomen, samt att göra generaliseringar
och bedöma pålitligheten hos undersökningarna och resultaten av dem
• att använda ändamålsenliga begrepp, storheter och enheter i beskrivningar av teknologi och
fysikaliska fenomen
• att använda olika grafiska och algebraiska modeller i förklaringar, hypoteser och problemlösning
• att känna naturfenomen och processer samt energiförändringar som sker i dem, olika strukturer i
naturen och växelverkningar inom strukturerna samt att förstå orsakssammanhang i olika
fenomen.
CENTRALT INNEHÅLL
Rörelse och kraft
• Växelverkan, krafter som uppstår på grund av växelverkan, rörelse- och jämviktsfenomen som
dessa krafter ger upphov till samt fenomenens förekomst i omgivningen
• rörelse, modeller för likformig rörelse och likformigt accelererande rörelse
• arbete, som utförs av en kraft, mekanisk energi och effekt.
Vibrations- och vågrörelse
• Grundfenomen, som hör till vibrations- och vågrörelserna, vågrörelsens uppkomst, mottagande,
observation, reflektion och brytning med hithörande egenskaper, storheter och lagar
• ljudets och ljusets betydelse och tillämpningar
• funktionsprinciperna i optiska instrument.
Värme
• Fenomen som hör till uppvärmning och avkylning av kroppar och ämnen, beskrivning av dem
med ändamålsenliga begrepp och lagar samt värmefenomenens betydelse och tillämpningar
• energins bevarande och utspädning samt värme som en form av energi.
Elektricitet
• Elektriska och magnetiska krafter mellan kroppar
• likströmskretsen med tillhörande grundfenomen samt en trygg tillämpning av fenomenen i
vardagslivet och tekniken
• elförbrukningen i hemmet samt elektromagnetisk induktion och dess användning i
energitransporten.
Strukturer i naturen
• Strukturer och storleksförhållanden i naturen

• växelverkan som binder ihop elementen samt energiförändringar i olika processer mellan
elementen
• radioaktivt sönderfall, fission och fusion, joniserande strålning samt dess inverkan på den
levande naturen och strålningsskydd.
KRITERIER FÖR VITSORDET 8 VID SLUTBEDÖMNINGEN
Experimentellt arbete
Eleven
• kan arbeta tryggt och enligt anvisningar
• kan genomföra naturvetenskapliga undersökningar enligt givna anvisningar, planera enkla
experiment och tillsammans med andra ställa upp mål och komma överens om bl.a. tids- och
arbetsfördelningar
• kan producera småskaliga forskningsrapporter, presentera resultaten t.ex. med hjälp av grafer och
tabeller samt tolka dem
• kan genomföra kontrollerade experiment och bedöma experimentets genomförande samt
resultatens noggrannhet, tillförlitlighet och ändamålsenlighet
• vet att fysik är en av de centrala naturvetenskaperna och att fysikkunskaper och fysikaliska
forskningsmetoder används i andra naturvetenskaper och inom tekniken.
Rörelse och kraft
Eleven
• kan undersöka olika fenomen gällande växelverkan och rörelse och använda storheter som
beskriver dem, exempelvis tid, sträcka, hastighet, acceleration och kraft
• kan göra och tolka grafiska presentationer av t.ex. mätresultat gällande likformiga och
accelererande rörelser samt kan använda modellen för likformig rörelse för att ställa upp
hypoteser och kan använda formeln för beräkning av medelhastighet också för att beräkna
avstånd och tid
• förstår funktionsprinciperna för enkla mekaniska maskiner, t.ex. hävstången, och kan ge exempel
på mekaniska maskiner och konstruktioner av olika slag
• kan använda storheter som beskriver kroppars och ämnens egenskaper och kan med hjälp av dem
förklara olika fenomen, t.ex. jämföra ämnens densitet och på så sätt förklara olika fenomen
såsom flytförmåga och varmluftsballongens agerande
• känner till sambandet mellan arbete och energi
• förstår den fysikaliska bakgrunden gällande trafikbestämmelserna.
Vibrations- och vågrörelse
Eleven
• känner igen vågrörelser och typiska vågrörelsefenomen, t.ex. hur en vågrörelse uppstår,
fortplantas, tas emot, reflekteras och bryts
• kan i sin omgivning identifiera olika svängande kroppar, periodiska händelser och till dem
hörande fenomen och kan beskriva fenomenen med hjälp av lämpliga storheter
• kan undersöka hur ljuset reflekteras och bryts samt med hjälp av ljusstrålen som modell förklara
olika fenomen i anknytning till seendet och hur speglar och linser fungerar
• förstår ljudets och ljusets betydelse ur människans och samhällets synvinkel, t.ex. buller och
bullerskydd samt ljusets roll vid dataöverföring.
Värme
Eleven

• identifierar och kan undersöka värmefenomen i sin omgivning, t.ex. lagring och transport av
värme
• kan beskriva grundfenomen i värmeläran såsom värmeutvidgning och uppvärmning av kroppar
med hjälp av lämpliga storheter och experimentella lagar
• kan tillämpa lagarna för uppvärmning, värmeutvidgning och förändring av
aggregationstillstånden då han eller hon skall förklara värmefenomen i sin omgivning.
Elektricitet
Eleven
• kan principerna för hur elapparater och apparater som producerar värme skall användas säkert
och ekonomiskt samt kan bedöma och beräkna driftskostnaderna för elapparater med olika
effekter
• förstår sambandet mellan spänning och strömstyrka i en sluten krets och hur motstånden
påverkar strömstyrkan samt kan ställa upp hypoteser gällande olika strömkretsar och utnyttja
kopplingsscheman som modeller för strömkretsar
• känner till elektriska tillämpningar såsom elektromagnetisk information
• känner till processer för elproduktion och eltransport, t.ex. principen för transformatorn, kan
förklara energiomvandlingen i ett kraftverk och kan bedöma för- och nackdelar med olika typer
av kraftverk.
Strukturer i naturen
Eleven
• känner strålningslagarna och vet hur strålning påverkar, kan skilja mellan farliga och ofarliga
slag av strålning och kan skydda sig för strålning
• känner till de olika elementen från elementärpartiklar till galaxer och kan med hjälp av modeller
åskådliggöra dessa element och strukturer
• kan i diskussioner använda centrala fysikaliska begrepp, bl.a. energi, växelverkan och strålning
• förstår principen för energins bevarande samt kan ge exempel på energiomvandlingar i olika
processer, t.ex. när en sten faller eller när trä förbränns.
KEMI
ÅRSKURSERNA 7–9
Syftet med undervisningen i kemi i årskurserna 7–9 är att fördjupa elevens kunskaper i kemi och den
kemiska kunskapens natur samt att lära eleven tänka naturvetenskapligt, skaffa information och
använda kunskaperna i olika livssituationer. Undervisningen skall ge eleven de nödvändiga
byggstenarna för att utveckla sin personlighet och för att skapa sig en modern världsbild. Den hjälper
också eleven att förstå naturvetenskapernas och teknologins betydelse i vardagslivet, omgivningen
och samhället. Undervisningen i kemi skall också ge eleven de färdigheter han eller hon behöver för
att kunna fatta vardagliga beslut och föra diskussioner speciellt om energiproduktion, industri, miljö
och livscykeln för olika produkter samtidigt som den ger eleven möjlighet att ta ansvar för sin
omgivning.
Undervisningen bygger på ett undersökande arbetssätt, där utgångspunkten är observationer och
undersökningar av ämnen och fenomen i omgivningen. Stegvis styrs undervisningen mot att tolka,
förklara och beskriva fenomen samt göra modeller av ämnens strukturer och av kemiska reaktioner
med hjälp av det kemiska symbolspråket. Det undersökande arbetssättet skall hjälpa eleven att
gestalta naturvetenskapen och anamma nya vetenskapliga begrepp, principer och modeller samt

utveckla hans eller hennes förmåga att arbeta med händerna, genomföra experiment och arbeta i
grupp. Kemiundervisningen skall inspirera eleven till fortsatta studier i kemi.
MÅL
Eleven skall lära sig
• att följa givna instruktioner samt att arbeta metodiskt och tryggt
• att använda undersökningsmetoder som är typiska för naturvetenskaperna och att bedöma
informationens pålitlighet och betydelse
• att genomföra naturvetenskapliga undersökningar samt att tolka och presentera resultaten
• att förstå processer som hör till ämnens kretslopp och produkters livscykel samt processernas
betydelse för naturen och omgivningen
• att känna och använda kemiska och fysikaliska begrepp som beskriver ämnens egenskaper
• att använda begrepp och modeller som beskriver ämnens strukturer och kemiska bindningar
• att beskriva kemiska reaktioner med hjälp av reaktionslikheter
• att tillämpa sina kunskaper vid val och i praktiska situationer
• att känna betydelsen av kemiska fenomen och tillämpningar både för människan och samhället.
CENTRALT INNEHÅLL
Luft och vatten
• Komponenterna i atmosfären och deras betydelse för människan och jämvikten i naturen
• vattnet och dess egenskaper, t.ex. surhet och basiskhet
• lättantändlighet, förbränningsreaktioner, även beskrivna med hjälp av kemins symbolspråk samt
förbränningsprodukternas egenskaper och inverkan på omgivningen.
Material och produkter
• Jordskorpans viktigaste grundämnen och föreningar samt deras egenskaper och produktion,
användning och återanvändning av olika produkter
• elektrokemiska fenomen och begrepp, galvaniska element och elektrolys samt deras
tillämpningar
• klassificering och separering av grundämnen och föreningar, deras kemiska symboler samt
jämförelse av reaktionshastigheter
• tolkning av reaktionsekvationer samt balansering av enkla reaktionsekvationer
• förklaring av grundämnens och föreningars egenskaper och strukturer med hjälp av
atommodeller eller periodiska systemet.
Den levande naturen och samhället
• Fotosyntesen och förbränning, energikällor
• organiska föreningars reduktionsreaktioner och reaktionsprodukter såsom alkoholer och
karboxylsyror samt deras egenskaper och användning
• kolväten, oljeraffineringsindustrin och dess produkter
• kolhydrater, proteiner, fetter samt deras sammansättning och betydelse som födoämne samt som
råvaror för industrin
• trä som energikälla och industrins råvara samt träets sammansättning
• tvättmedel, kosmetiska produkter och textilier.
KRITERIER FÖR VITSORDET 8 VID SLUTBEDÖMNINGEN
Eleven
• kan tryggt arbeta enligt givna instruktioner enskilt och i grupp både i naturen och i laboratoriet

• kan genomföra enkla naturvetenskapliga undersökningar, t.ex. ett experiment där man
undersöker förbränningen av ett ämne, reaktionsproduktens löslighet i vatten samt
vattenlösningens surhet
• kan presentera och tolka sina undersökningsresultat
• känner till olika ämnens kretslopp samt fenomen som de förorsakar i naturen och omgivningen,
t.ex. kolets kretslopp, växthusfenomenet och försurningen
• är medveten om betydelsen av kemiska fenomen och tillämpningar för människan och samhället,
t.ex. fotosyntesens betydelse för lagring av energi i den levande naturen samt korrosion och
korrosionsskyddets betydelse för byggandet och metallindustrin
• känner till ämnen som påverkar naturen, vet deras ursprung och spridningsmekanismer samt hur
de inverkar på människans och naturens välbefinnande, t.ex. tungmetaller och reaktionsprodukter
vid förbränning av fossila bränslen
• känner till olika branscher och produkter inom den kemiska industrin och är medveten om deras
betydelse i vardagslivet, t.ex. olika material och hemkemikalier
• kan tolka varudeklarationer, förklara begreppet livscykel och kan som konsument göra olika val
• kan använda riktiga begrepp i beskrivningar av ämnens egenskaper och kemiska fenomen, t.ex.
försurning, elledningsförmåga och förändring av aggregationstillstånd
• kan undersöka ämnens egenskaper och använda resultaten för att identifiera, definiera och
klassificera grundämnen och kemiska föreningar, t.ex. ädla och oädla metaller
• kan med hjälp av ändamålsenliga modeller beskriva atomer, kemiska bindningar och föreningar
• kan tolka och skriva enkla reaktionslikheter, t.ex. förbränning av kolhydrater
• kan dra slutsatser om ämnens reaktionsbenägenhet och vilka bindningar som uppstår i kemiska
reaktioner utgående från atomernas yttersta elektronskal eller från grundämnens placering i det
periodiska systemet.
ÅRSKURSERNA 7–9
18 § Hälsokunskap
Undervisningen i hälsokunskap är ett läroämne som vilar på tvärvetenskaplig kunskapsgrund. Målet
för undervisningen i hälsokunskap är att främja ett kunnande som stöder elevens hälsa,
välbefinnande och trygghet. Syftet med undervisningen är att utveckla elevernas kognitiva, sociala,
emotionella, funktionella och etiska färdigheter.
Utgångspunkt för undervisningen är att hälsan uppfattas som fysisk, psykisk och social
handlingskraft. I undervisningen förbättras kunskaperna och färdigheterna om hälsa, livsstil, sunda
vanor, sjukdomar samt förmågan att ta ansvar för sin hälsa och handla på ett hälsofrämjande sätt i
förhållande till sig själv och andra.
Hälsokunskap är ett läroämne som utgår från eleven och som stöder verksamhet och
engagemang. Utgångspunkten för undervisningen skall vara barnets och den ungas vardag, uppväxt
och utveckling samt människans levnadslopp. I undervisningen beaktas också allmänna och för
skolan och orten aktuella frågor som angår hälsa och trygghet. Vid inlärningen utvecklas viktiga
färdigheter som är viktiga då det gäller det att kunna söka efter kunskap, tillämpa den och kritiskt
begrunda värderingar.
Undervisningen i hälsokunskap skall planeras i samarbete med biologi, geografi, fysik, kemi,
huslig ekonomi, gymnastik och samhällslära. Personalen inom elevvården deltar också i
planeringen av undervisningen.
MÅL
Eleven skall

• veta vad som är kännetecknande för människans uppväxt, utveckling och livscykel och lära
sig att förstå ungdomstidens fysiska, psykiska och sociala utveckling
• bli medveten om vilken betydelse gemenskap, relationer och omsorg har för människans
välbefinnande
• lära sig att förstå sig själv och människors olikheter samt värderingar och synsätt vad gäller
hälsa, handikapp och sjukdomar
• lära sig att bedöma vilka faktorer som främjar hälsan och vilka som är skadliga samt att
identifiera och reflektera över val som gäller hälsa och trygghet
• lära sig att känna igen, förstå och utveckla färdigheter att klara sig som är viktiga för hälsan
och det allmänna välbefinnandet
• lära sig att ta hand om sig själv och sin omgivning, identifiera behovet av förebyggande vård
och hjälp och handla ändamålsenligt i situationer där det handlar om hälsa, sjukdom och
trygghet
• lära sig att förstå att regler, avtal och tillit är förutsättningar för välbefinnandet i sociala
sammanhang som familjer, skolor, referensgrupper och samhällen
• lära sig att bedöma miljöns, kulturens och mediernas betydelse för trygghet och hälsa
• lära sig att använda begrepp och informationssökningsmetoder för hälsa och sjukdom och att
utnyttja dem i hälsofrämjande syfte.
CENTRALT INNEHÅLL
Uppväxt och utveckling
• Människans levnadslopp, olika åldersstadier, födsel, död
• fysisk tillväxt och utveckling samt faktorer som påverkar dem, såsom dygnsrytm, sömn, vila
och belastning, hälsofrämjande motion, näring och hälsa
• psykisk mognad och utveckling samt faktorer som anknyter till dem, såsom självkännedom
och självrespekt, familj och sociala relationer, psykisk hälsa och dess variationer, jämvikt i
kropp och själ
• socialt växande och utveckling samt till dem anknytande faktorer, såsom individualitet och
olikhet, individens förpliktelser och ansvar i samhället, tolerans, omtanke och omsorg
• särdrag och behov i utvecklingen under ungdomstiden, den framväxande sexualiteten
• att sköta om sin hälsa och självvård.
Hälsa och val i det dagliga livet
• De vanligaste allergierna och specialdieterna
• tobak, alkohol och andra rusmedel, välbehag och beroende och val som anknyter till dem
• att reda upp konflikter och att tala om det som tynger sinnet
• sexuell hälsa: relationer, sexualitet, uppförande och till dessa anknytande värderingar och
normer
• folksjukdomar, de viktigaste smittosamma sjukdomarna och andra sjukdomar, att känna igen
symtom, att vara sjuk, egenvård
• barns och ungas rättigheter, lagstiftning som gäller gränser för och följder av gärningar
• trafiksäkerhet och beteende i trafiken, risksituationer och olyckor, olycksfall och första
hjälpen.
Resurser och överlevnadsförmåga
• Hälsan som resurs, personliga resurser
• känslor och hur man uttrycker dem, socialt stöd och skyddsnätverk, interaktionsfärdigheter

• förändringar och kriser som är förknippade med utvecklingen och livet samt hur man klarar
av svårigheterna
• miljö och hälsa, välbefinnande på arbetet, kultur
• de viktigaste hälsovårds- och välfärdstjänsterna samt medborgarorganisationernas
verksamhet.
KRITERIER FÖR VITSORDET 8 VID SLUTBEDÖMNINGEN
Uppväxt och utveckling
Eleven
• känner till särdragen för olika åldrar och skeden i livet och kan granska dem ur
hälsosynvinkel
• kan förklara hur sömn och vila inverkar på vitaliteten och välbefinnandet, kan ge exempel
på föda som ur ett hälsoperspektiv är balanserad och mångsidig och vet vilken inverkan
motion har på hälsan
• kan berätta vad som kännetecknar ett gott vänskapsförhållande och en god gemenskap och
ge exempel på de viktigaste färdigheterna för kommunikation
• vet hur han kan sköta sig själv och sin hälsa, och motiverar eller ger exempel på val som
främjar hälsan i vardagen
• kan begrunda och analysera orsaker och följder av problemsituationer som ungdomar
hamnat i samt komma med exempel på möjliga lösningar.
Hälsa och val i det dagliga livet
Eleven
• känner till grunderna för sexualhälsa, olika preventivmedel och -metoder samt deras
betydelse och kan motivera och resonera om ett ansvarsfullt sexuellt beteende
• kan beskriva de hälsorisker som är förknippade med njutnings- och rusmedel, såsom tobak,
snus, alkohol, droger och lösningsmedel samt ange orsaker och följder av deras användning
och ge exempel på sätt att undvika dem
• kan beskriva en hälsosam och trygg miljö och ge exempel på sätt att främja hälsa och
trygghet i den egna närmiljön
• känner igen tecken på mobbning och annat våld och kan komma med praktiska exempel för
att förebygga våld och på att kommunicera på ett uppbyggande sätt
• känner till de vanligaste folksjukdomarna och deras riskfaktorer, kan namnen på de
vanligaste smittosamma sjukdomarna och andra sjukdomar och kan i huvuddrag beskriva
hur man förebygger dem
• känner till huvudprinciperna för trafiksäkerhet och kan beskriva eller förevisa hur man
handlar och ger första hjälpen i olika slags risksituationer och vid olyckstillfällen
• kan beskriva barns och ungas centrala rättigheter, lagstiftning som gäller gränser för och
följder av gärningar.
Resurser och överlevnadsförmåga
Eleven
• kan namnge, känna igen och uttrycka olika slags känslor och beskriva deras orsaker samt ge
exempel på hur kommunikation och emotionella beteenden kan regleras på lämpligt sätt
• kan iaktta sina förnimmelser och symtom och känner grunderna för hur man använder
mediciner på ett ändamålsenligt sätt
• har kännedom om de centrala hälsovårds- och välfärdstjänsterna i den egna skolan och
kommunen, kan söka sig till dem och använda dem på ett ändamålsenligt sätt

• lär sig att använda centrala begrepp för hälsa och sjukdom samt att använda och kritiskt
bedöma olika uppgiftskällor inom hälsokunskap.
ALLA KONFESSIONELLA GRUPPER
19 § Religion
I religionsundervisningen granskas livets religiösa och etiska dimensioner utifrån elevens egen
tillväxt samt som ett samhälleligt fenomen i vidare utsträckning. Religionen behandlas som en
underström som inverkar på den mänskliga kulturen. I religionsundervisningen betonas insikterna i
den egna religionen samt beredskapen att möta andra religioner och livsåskådningar, i synnerhet
åskådningstraditioner i det finländska samhället.
Religionsundervisningens uppgift är att ge eleven kunskaper, färdigheter och erfarenheter som
ger stoff att bygga sin identitet och världsåskådning på. Undervisningen skall ge eleven förmåga att
möta den religiösa och etiska dimensionen i sitt eget och samfundets liv.
Syftet med undervisningen är att
• göra eleven förtrogen med sin egen religion
• informera eleven om finländsk åskådningstradition
• informera eleven om andra religioner
• hjälpa eleven att förstå religionernas kulturella och mänskliga betydelse
• fostra eleven till ett etiskt synsätt och till att förstå religionens etiska dimension.
DEN EVANGELISK-LUTHERSKA RELIGIONEN
Syftet med undervisningen i evangelisk-luthersk religion är att göra eleven allsidigt förtrogen med
religiös kultur och ta fram faktorer som är viktiga för elevens utveckling och tillväxt. Eleven skall
få hjälp med att förstå religionens betydelse för honom eller henne själv och att se religionernas
inflytande i samhället och kulturen. Undervisningens mål är en bred allmänbildning i religion och
livsåskådning.
ÅRSKURSERNA 1−5
Den främsta uppgiften för undervisningen i den evangelisk-lutherska religionen i årskurserna 1−5 är
att ge eleven stoff att bygga sin världsåskådning på. Det viktiga i undervisningen är att eleven
genom fakta och erfarenheter bekantar sig med religiositeten i omvärlden, blir förtrogen med Bibeln
och växer till en etisk omdömesgill och ansvarsfull människa.
MÅL
Eleven skall
• lära sig att tro på livet och sig själv, att frimodigt möta framtiden samt att se religionens
inflytande i sitt eget och i andras liv
• bli förtrogen med Nya testamentet, Jesu liv och läror
• ta del av de viktigaste berättelserna i Gamla testamentet
• lära sig att förena kyrkoåret och Jesu liv
• bekanta sig med den lutherska kyrkan och med församlingens verksamhet
• stifta bekantskap med andra kristna kyrkor och omgivande religiösa och icke-religiösa
livsåskådningar
• lära sig att reflektera över etiska frågor, att dela med sig av sina känslor och erfarenheter samt
att tillämpa kristen etik.

CENTRALT INNEHÅLL
Förtröstan och trygghet
• Frågor med anknytning till liv och död utgående från elevens erfarenheter och livssituation
• Gud som Fadern och Skaparen, Herrens välsignelse samt Jesu läror om den gudomliga
omsorgen.
Ett värdefullt och unikt liv
• Mina rötter; familjens och släktens värderingar och traditioner
• aktning för andra människor och naturen, att träffa val och ta ansvar
• bibliska berättelser kring ett tema
• tolerans, en första inblick i sådana kyrkor, religioner och minoriteter som ansluter sig till
elevens liv.
Bibelns berättelser och läror
• Skapelse- och patriarkberättelserna
• från Egypten till det förlovade landet
• Jesu liv och läror, bönen Fader vår.
Etisk tillväxt
• Människans värde speciellt ur skapelsens synvinkel
• den gyllene regeln, det dubbla kärleksbudet och de tio buden
• frågor angående samlevnad och rättvisa.
Livet i den lutherska kyrkan
• Församlingen i elevens liv
• kyrko- och kalenderårets högtider och kristna innehåll; sedvänjor som hör till dem
• den lutherska kyrkans uppfattning om Gud, barmhärtigheten, frälsningen och Bibeln
• församlingens centrala verksamhetsformer som gudstjänsten, kyrkliga förrättningar, diakoni
samt verksamheten som församlingsmedlem
• kristna symboler i kyrkan och i vardagen, kyrkokonst samt psalmer och andra andliga sånger.
Religiositeten i elevens omgivning
• de religioner och kyrkor som eleven möter i Finland och ute i världen
• drag som är gemensamma för judendomen, kristendomen och islam och drag som är avvikande.
PROFIL FÖR GODA KUNSKAPER I SLUTET AV ÅRSKURS 5
Eleven känner till det centrala i kristendomen och den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland
som grund för senare studier
Eleven
• känner till Bibelns centrala berättelser
• förstår i stora drag de händelser som ledde till kristendomens uppkomst
• känner till grunddragen hos den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland och hemförsamlingen där
han eller hon bor
• känner till att den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland hör till kyrkornas stora familj och
känner också till andra kristna kyrkor och samfund.

Eleven börjar gestalta religionen som en företeelse
Eleven
• förstår det religiösa språkbrukets karaktär
• identifierar religiösa symboler, begrepp och metaforer
• ser religionernas inverkan i sitt liv och sin närmiljö.
Eleven kan utnyttja religiös kunskap
Eleven
• uppfattar preliminärt trons och kunskapens grundkaraktär
• kan skärskåda livsfrågor som står honom eller henne nära
• kan använda de första byggstenarna i en egen världsåskådning.
Eleven kan handla etiskt ansvarsfullt
Eleven
• har förmåga till etisk reflektion
• identifierar faktorer som inverkar på moralbeslut och beaktar dem i sitt liv.
ÅRSKURSERNA 6−9
Den primära uppgiften för undervisningen i evangelisk-luthersk religion i årskurserna 6−9 är att
fördjupa och utvidga elevens förståelse för den egna religionens och andra religioners karaktär och
betydelse samt att på så sätt stödja uppbyggnaden av hans eller hennes egen världsåskådning och
etiska grundsyn.
MÅL
Eleven skall
• vara medveten om faktorer som inverkar på uppbyggnaden av hans eller hennes
världsåskådning
• förstå vilken betydelse religionen och det heliga i den har i människans och samhällets liv
• fördjupa sig i Bibeln som en samling mänskliga och heliga skrifter
• göra sig förtrogen med kristendomen och dess betydelse i människans och samhällets liv
• fördjupa sig i den lutherska kyrkan och dess trosuppfattning
• bekanta sig med de viktigaste världsreligionerna i huvuddrag
• kunna respektera människor som har en annan tro och som tänker på ett annat sätt
• känna till grundbegrepp för etiskt tänkande och grunderna för den kristna etiken samt tillämpa
dessa i sina etiska reflektioner och i sin verksamhet.
CENTRALT INNEHÅLL
Elevens reflektioner kring sin världsåskådning
• Livets betydelse och begränsning
• förhållandet mellan tro och kunskap.
Världsreligionerna
• De centrala världsreligionernas utbredning, storleksförhållanden och huvuddragen i det religiösa
livet
• religionens utsträckning och inflytande på individen, samfundet och kulturen.
Bibeln
• Gamla testamentet som uttrycksmedel för Israels folks skeden och tro

• Gamla testamentet ur judendomens, kristendomens och islams synvinkel
• Nya testamentet som uttrycksmedel för Jesu läror och kristendomens uppkomst
• Huvuddragen i Bibelns tillkomst samt tolkning och användning av Bibeln
• Bibelns inflytande på kulturen.
Kyrkan
• Centrala frågor om kristendomens uppkomst och utveckling
• kyrkosamfunden och deras utbredning samt huvuddragen i livet och tron, ekumenik
• kyrkobyggnaden, dess symbolik och hur den anknyter till församlingslivet
• den kristna tron, dess mänskliga och samhälleliga betydelse, speciellt den lutherska tron, kristna
symboler.
Finländsk livsåskådningstradition
• En överblick över religionsläget i Finland, speciellt den lutherska kyrkan och den ortodoxa
kyrkan samt andra kristna kyrkor, andra religioner och irreligiositet
• religionsfriheten
• medlemskap och verksamhet i den lutherska kyrkan samt kristen psalm- och annan
musiktradition
• den forntida finska och nordiska folktron, den katolska medeltiden, reformationen och tiden
efter den.
Människan som en etisk varelse
• Att identifiera etiska normer, principer och värderingar, reflektion och tillämpning
• den kristna människouppfattningen och förmågan att sätta sig in i en annans situation
• människan som påverkare av sitt eget liv, av samhället och miljön
• den kristna etikens grundbetoningar såsom profeternas budskap, Jesu bergspredikan och
liknelserna.
KRITERIER FÖR VITSORDET 8 VID SLUTBEDÖMNINGEN
Eleven kan skaffa sig fördjupad kunskap om kristendomen och den evangelisk-lutherska
kyrkan
Eleven
• känner till Bibelns centrala berättelser
• känner till de händelser som ledde till kristendomens uppkomst och behärskar de viktigaste
skedena i de kristna kyrkornas historia
• känner till den evangelisk-lutherska kyrkans historia i Finland och förstår den finländska
lutherdomens grundkaraktär
• förstår finländsk religiositet och livsåskådningstradition.
Eleven förstår religionen som fenomen
Eleven
• förstår religiöst tänkande och de religiösa upplevelsernas och det religiösa beteendets natur
• ser religionernas inflytande på den finländska och europeiska kulturen
• känner till de centrala dragen i världsreligionerna
• respekterar människor som tror och tänker annorlunda.
Eleven kan använda religiös kunskap
Eleven

• vet något om trons och kunskapens grundkaraktär och förhållandet mellan tro och vetande
• uppfattar faktorer som inverkar på hans eller hennes världsåskådning
• kan diskutera de yttersta livsfrågorna.
Eleven kan handla etiskt ansvarsfullt
Eleven
• har förmåga till ansvarsfull etisk reflektion
• ser följderna av sina val och handlingar.
DEN ORTODOXA RELIGIONEN
Det centrala i den ortodoxa religionsundervisningen är att förstärka och upprätthålla elevens
ortodoxa identitet. Eleven får hjälp med att förstå religionens betydelse för honom eller henne själv
och att se religionens inflytande i samhället och kulturen. I undervisningen eftersträvas därtill
allmänbildning i religion och livsåskådning.
ÅRSKURSERNA 1−5
Den primära uppgiften för undervisningen i den ortodoxa religionen i årskurserna 1−5 är att genom
kunskap, färdigheter och upplevelser ge eleven stoff för att han eller hon skall kunna bygga upp sin
världsåskådning och växa till en etiskt ansvarskännande människa.
MÅL
Eleven skall
• förstärka sin ortodoxa identitet genom att sätta sig in i det ortodoxa kyrkoåret, i heliga
människors liv, i liturgiskt liv, i den ortodoxa kristendomens grundbegrepp och i den egna
församlingens verksamhet
• bekanta sig med dogmatikens grundfrågor
• fördjupa sig i Bibelns berättelser, deras budskap och lära sig att reflektera över etiska frågor i
sitt eget liv
• bekanta sig med andra kristna kyrkor och omgivande religiösa och icke-religiösa
livsåskådningar.
CENTRALT INNEHÅLL
Kyrkoåret och heliga människor
• De heliga tiderna och kyrkoårets stora och medelstora högtider
• den egna kyrkans och elevens eget skyddshelgon
• fastor och etiska frågor i anslutning till dem
• kyrkans stora lärofäder och martyrer.
Som medlem av kyrkan
• Den ortodoxa traditionen i familjen, i skolan, på hemorten, i Finland, i världen
• den egna församlingens verksamhetsformer, speciellt gudstjänsterna och församlingens
barnverksamhet
• klostrens verksamhet
• kyrkliga organisationer
• andra kyrkor och religioner i närmiljön
• den religiositet som eleven möter i Finland och ute i världen

• drag som är gemensamma för judendomen, kristendomen och islam, och drag som skiljer dem
åt.
Bibeln som en helig skrift
• Begynnelseberättelserna och patriarkberättelserna
• Från Egypten till det förlovade landet
• Jesu liv och läror
• evangelieförfattarna
• uppståndelsen och ett nytt liv
• Nya testamentets tidshistoria.
Det liturgiska livet
• Gudstjänstförrättarna och liturgin
• sakramenten, speciellt dopet, myrrasmörjelsen, boten och nattvarden
• kyrkomusiken: troparier, gudstjänsthymner och hymnerna under andra heliga förrättningar
• kyrkan som byggnad och som en helig plats
• ikonen som bild och som heligt föremål.
Dogmatik och etisk fostran
• Människan som Guds avbild och like
• den heliga treenighetens personer och deras särdrag
• frälsningen och det eviga livet
• kyrkan och församlingen
• etiken i de tio buden.
PROFIL FÖR GODA KUNSKAPER I SLUTET AV ÅRSKURS 5
Eleven känner till det centrala i ortodoxin som grund för senare studier
Eleven
• känner till det ortodoxa kyrkoårets faste- och högtidstradition och kan följa kyrkoåret i sitt eget
liv
• känner till den ortodoxa människosynen samt andra grundbegrepp inom den ortodoxa
kristendomen och kan tillämpa dem i sitt eget liv
• är medveten om liturgigudstjänstens betydelse som en del av en ortodox kristens liv.
Eleven känner till Bibelns centrala berättelser
Eleven
• känner i huvuddrag till Gamla och Nya testamentets olika karaktär
• känner till Kristi undervisning och livsskeden
• kan reflektera över etiska frågor utifrån Bibelns berättelser och sitt eget liv och kan beakta dem i
sin livsföring.
Eleven kan använda religiös kunskap
Eleven
• känner till den ortodoxa dogmatikens centrala grundbegrepp
• känner den ortodoxa traditionen som en del av en ortodox kristens liv
• har till sitt förfogande stoff för att stärka den ortodoxa identiteten
• kan stärka sin ortodoxa identitet.

Eleven är insatt i sin egen religion samt känner till religionerna i sin närmiljö
Eleven
• känner till den ortodoxa kyrkans särdrag
• identifierar den religiösa bakgrunden i sin familj
• känner till verksamheten i sin egen hemförsamling
• känner till andra kristna kyrkor och samfund i närmiljön.
ÅRSKURSERNA 6−9
Den primära uppgiften för undervisningen i ortodox religion i årskurserna 6−9 är att fördjupa och
utvidga elevens förståelse för sin religiösa tradition och andra religioners karaktär och betydelse och
på så sätt stödja eleven så att han eller hon kan bygga upp sin världsåskådning och sin etiska
övertygelse.
MÅL
Eleven skall
• förstärka och fördjupa sin ortodoxa identitet genom att sätta sig in i den ortodoxa kyrkan, dess
historia, dess trosuppfattning och det liturgiska livet i den
• vara medveten om de faktorer som inverkar på hans eller hennes världsåskådning samt förstå
religionens och livsåskådningens betydelse i människans och samfundets liv
• bli förtrogen med Bibeln som en samling heliga och mänskliga böcker
• känna till grundbegreppen för etiskt tänkande och grunderna för den ortodoxa etiken samt kunna
tillämpa dem i etisk eftertanke och i sin verksamhet
• bekanta sig med de viktigaste världsreligionerna i huvuddrag
• kunna respektera människor som har en annan tro och ett annat tänkesätt.
CENTRALT INNEHÅLL
Bibeln
• Bibelns tillkomst och innehåll
• Bibeln som en helig skrift
• profeterna, konungarnas tid, psalmerna
• Apostlagärningarna.
Kyrkohistoria
• De viktigaste händelserna i kristendomens uppkomst och utveckling
• kyrkosamfunden samt ekumenik
• den ortodoxa kyrkans historia och förvaltning i Finland
• utvecklingen av den religiösa situationen i Finland.
Världsreligionerna
• De viktigaste världsreligionernas utbredning, storleksförhållanden, grundläggande
föreställningar och det religiösa livets huvudskeden
• religionens utsträckning och dess inflytande på individen, samhället och kulturen.
Liturgi och dogmatik
• Sakramenten
• gudstjänsterna: liturgi, vigilia, fasteliturgi och andra kyrkliga förrättningar
• kyrkobyggnaden, kyrkokonst och kyrkomusik
• dogmatikens centrala punkter.

Etik
• Den ortodoxa människouppfattningen
• att identifiera etiska normer, principer och värderingar, reflektion och tillämpning
• etiken i Bergspredikan.
KRITERIER FÖR VITSORDET 8 VID SLUTBEDÖMNINGEN
Eleven kan skaffa sig kunskap om den ortodoxa tron
Eleven
• känner till det ortodoxa kyrkoårets faste- och högtidstraditioner och kan följa det ortodoxa
kyrkoåret
• är insatt i den ortodoxa gudstjänsttraditionen
• har bildat sig en helhetsuppfattning av kyrkans lära
• känner till sakramenten samt andra heliga förrättningar och förstår deras betydelse
• känner till kyrkans etiska undervisning och kan tillämpa dem i livet.
Eleven känner till Bibelns tillkomst och dess centrala innehåll
Eleven
• känner till Bibelns inre struktur
• förstår Bibelns frälsningsbudskap
• känner till Bibelns användning i den kristnas dagliga liv och förstår hur de olika böckerna
används i liturgin.
Eleven kan utnyttja religiös kunskap
Eleven
• känner till den kristna kyrkans uppkomst, utbredning och orsakerna till dess delning
• kan placera in den finländska ortodoxa kyrkan som en del av en världsomspännande kyrka
• känner till den finländska ortodoxa kyrkans skeden och deras inverkan på nutiden
• är insatt i den egna församlingens verksamhet
• känner till kyrkliga organisationer och deras verksamhet
• känner till den finländska ortodoxa kyrkans förvaltning.
Eleven känner till världsreligionerna
Eleven
• förstår religionens betydelse för människan
• känner igen de stora världsreligionerna
• kan respektera människor som har en annan tro och som tänker annorlunda.
ANDRA RELIGIONER
Vid undervisningen i andra religioner följs principerna för grunderna för läroplanerna för ovan
beskrivna religioner, i synnerhet de mål som uppställts för alla konfessionella grupper.
För undervisningen i andra religioner ges läroplansgrunder med separata beslut.
20 § Livsåskådningskunskap
Livsåskådningskunskap som läroämne är i grunden en tvärvetenskaplig helhet med utgångspunkter i
filosofi samt i samhälls- och kulturvetenskaper. I undervisningen i livsåskådningskunskap uppfattas

människorna som skapare och förnyare av sin kultur och som upplever och skapar betydelser i sitt
inbördes umgänge. I undervisningen ses livsåskådningar, mänskliga kutymer och deras innebörd
som resultatet av en växelverkan mellan individerna, samhället och kulturarvet. I
livsåskådningskunskapen betonas människans förmåga att utforska sin värld och aktivt styra sitt liv.
Undervisningen i livsåskådningskunskap har som uppgift att ge eleven stoff för att växa upp till
en självständig, tolerant, ansvarsfull och omdömesgill medlem i samhället. Undervisningen i
livsåskådningskunskap skall stödja uppväxten till ett fullvärdigt demokratiskt medborgarskap som i
ett samhälle som förändras i snabb takt och blir alltmer globalt förutsätter utveckling av förmågan
att tänka och handla enligt etiska principer, därtill hörande omfattande kunskaper och färdigheter
samt en utveckling av allmänbildning i livsåskådningsfrågor och kultur. Undervisningen i
livsåskådningskunskap utgår från att eleven skall ha möjlighet att växa upp till en fri, jämlik och
kritisk byggare av ett gott liv.
ÅRSKURSERNA 1–5
Undervisningens huvuduppgift är att stödja barnets utveckling och ge det redskap för att
granska och bygga sin livsåskådning och världsbild.
MÅL
Målet är att främja elevens strävan
• att söka och bygga upp sin identitet och sin livsåskådning och att därigenom gestalta helheter,
växa till att konfronteras med osäkerhet och förbättra förmågan att uttrycka sig
• att utveckla sin omdömesförmåga och förmåga att handla etiskt överlagt och lära sig att lägga
märke till de etiska dimensionerna i vardagslivet och använda sin förmåga till etiskt tänkande
och principiella överväganden
• att bekanta sig med principerna för de mänskliga rättigheterna, för tolerans, för rättvisa och en
hållbar utveckling och att lära sig att ta ansvar för sig själv, för andra människor, för samhället
och för naturen
• att bekanta sig med olika betraktelsesätt och kulturer i sin näromgivning.
CENTRALT INNEHÅLL
Av det centrala innehållet skapas studiehelheter, som skall innehålla stoff från följande
temaområden. Innehållet som behandlas årligen kan alternera enligt undervisningsgruppernas
sammansättning.
Människorelationer och moralisk tillväxt
• Att möta en annan människa och att sätta sig in i en hennes situation
• gott, rätt och fel, att skilja mellan rätt och fel, människans godhet
• vad vänskap innebär och vänskapens betydelse i livet
• rättvisa, rättvisa i det dagliga livet, rikedom och fattigdom i världen
• tankefrihet, religions- och livsåskådningsfrihet, tolerans och diskriminering
• ett gott liv, värde och norm, ansvar och frihet i livet.
Självkännedom och kulturidentitet
• Vem är jag och vad kan jag, livsskeden och önskningar
• olika levnadssätt, tolerans och kulturell mångfald
• den finländska kulturen och kulturminoriteter i Finland, världens kulturarv
• livsåskådning, tro, förmodan, kunskap och förståelse, olika livs- och världsåskådningar.

Samhälle och mänskliga rättigheter
• Grunderna för samlevnad: regler, avtal, löften, förtroende, ärlighet och redlighet, den gyllene
regeln
• ett barns rättigheter, rätt och skyldighet, mänskliga rättigheter
• jämlikhet och fred, demokrati, framtidens värld
• etikens grunder, en handlings moraliska berättigande, avsikten med en handling och dess
konsekvenser, etiska problem i det egna livet och lösningar på dem.
Människan och världen
• Miljö och natur, levande och livlös natur, skönhet i naturen.
• livets uppkomst och utveckling, berättelser om världens uppkomst, jorden och världsalltet, olika
former av liv, födsel, liv och död i naturen
• naturens framtid och hållbar utveckling, olika tidsbegrepp och deras betydelse i människans liv,
världsarvet och miljön.
PROFIL FÖR GODA KUNSKAPER I SLUTET AV ÅRSKURS 5
Människorelationer och moralisk tillväxt
Förmågan att behärska och använda begrepp
Eleven
• kan bedöma olika situationers moraliska krav och en handlings moraliska berättigande
• vet att ett handlande som står emot ens principer är fel.
Förmågan att inhämta och tillämpa kunskap
Eleven
• kan granska moraliska problem tillsammans med andra och accepterar att man kan handla enligt
olika principer
• förstår att det finns fredliga lösningar på konflikter.
Självkännedom och kulturidentitet
Förmågan att behärska och använda begrepp
Eleven
• identifierar livsåskådningsfrågor.
• kan använda centrala begrepp i läroämnet (livsåskådning, kultur, minoritet).
Förmågan att inhämta och tillämpa kunskap
Eleven
• vågar föra fram egna synpunkter och förstår att de bör kunna motiveras
• har förmåga att gestalta livsåskådningsfrihetens betydelse i sitt liv
• kan gestalta den finländska kulturen som en del av världens kulturella mångformighet.
Samhälle och mänskliga rättigheter
Förmågan att behärska och använda begrepp
Eleven
• känner till principerna för mänskliga rättigheter, tolerans och rättvisa.
Förmågan att inhämta och tillämpa kunskap
Eleven
• förstår betydelsen av ömsesidiga regler
• förstår det individuella ansvaret och att individerna hör till olika gemenskaper.

Människan och världen
Förmågan att behärska och använda begrepp
Eleven
• känner till olika förklaringar om världen och människans plats i den.
Förmågan att inhämta och tillämpa kunskap
Eleven
• förstår vilken betydelse naturen och miljön har för människan
• kan handla med respekt för naturen och har tagit till sig principerna för en hållbar utveckling.
ÅRSKURSERNA 6–9
Undervisningens huvuduppgift är att fördjupa den ungas förståelse för den egna livsåskådningen
och världsbilden. Eleven lär sig grundläggande kunskaper om olika slags livsåskådningar och
religioner samt får stöd i att utvecklas till en ansvarskännande och aktiv samhällsmedlem.
MÅL
Målet är att främja elevens strävan
• att söka och bygga upp sin identitet och sin livsåskådning och samtidigt lära sig att gestalta
helheter, konfronteras med osäkerhet och förbättra förmågan att uttrycka sig och sin
livsåskådning
• att utveckla sin omdömesförmåga och sin förmåga att handla etiskt överlagt och lära sig att lägga
märke till de etiska dimensionerna i vardagslivet och att använda sin förmåga till etiskt tänkande
och principiella överväganden
• att tillägna sig och omfatta principerna för de mänskliga rättigheterna, för tolerans, för en
världsomspännande rättvisa och en hållbar utveckling och lära sig att ta ansvar för sig själv, för
andra människor, för samhället och för naturen
• att utvidga sin allmänbildning om livsåskådningar och kultur och lära sig att lära känna olika
värderingar, trossystem och vedertagna uppfattningar i olika kulturer, hur de tillkommit och hur
de överförs samt att lära sig att bedöma vetenskapens inflytande på vårt levnadssätt.
CENTRALT INNEHÅLL
Studiehelheter som kan undervisas i kursform innehåller fördjupat material om ämnesområden som
behandlats i årskurserna 1–5: människorelationer och moralisk tillväxt, självkännedom och
kulturidentitet, samhälle och mänskliga rättigheter samt människan och världen.
Medborgarskap och ett gott samhälle
• Grunderna i samhällsteori, demokrati
• politik, att verka som medborgare, hållbar utveckling.
Livsåskådningarnas värld
• Livsåskådningarnas historia, livsåskådningsfrihet
• världsbild, världsåskådning och livsåskådning
• kunskap och forskning, naturligt och övernaturligt
• religion och irreligiositet, den egna livsåskådningen.
Kultur
• Kulturforskning, kultur och natur

• kultur och gemenskap, den finländska kulturen, tolerans
• uppfattningar om förhållandet mellan människan och naturen: humanistiska, utilistiska,
mystiska och naturcentrerade uppfattningar.
Etik och ett gott liv
• Etikens huvudriktningar och grundläggande frågor, den ungas moraliska tillväxt
• människorättsetik, miljöetik
• mångkulturalism ur ett etiskt perspektiv.
Framtiden
• Framtidsforskning
• naturens och samhällets framtid, världsarvet
• min framtid, att handla för framtidens bästa.
KRITERIER FÖR VITSORDET 8 VID SLUTBEDÖMNINGEN
Människorelationer och moralisk tillväxt
Förmågan att behärska och använda begrepp
Eleven
• kan se sambandet mellan val av värderingar och ett gott liv
• kan se de aspekter som de etiska grundbegreppen ger, t.ex. avsikten med en handling och
aktörens syfte med den, handlingens konsekvenser samt människans ansvar och rättigheter
• kan se de etiska aspekterna på ett moraliskt dilemma och föreslå en etiskt godtagbar lösning.
Förmågan att inhämta och tillämpa kunskap
Eleven
• kan iaktta de etiska dimensionerna i vardagen, konsten, medierna eller på andra livsområden
och kan förklara skillnaden mellan etiskt mera utvecklade och outvecklade överväganden.
Självkännedom och kulturidentitet
Förmågan att behärska och använda begrepp
Eleven
• kan identifiera och benämna väsentliga drag i de viktigaste världsåskådningarna och
kulturerna och ange hur de utvecklats
• kan ställa olika kulturella begrepp och symboler i relation till olikartade
livsåskådningstraditioner
• förstår skillnaden mellan en sekulär och en religiös livsåskådning.
Förmågan att inhämta och tillämpa kunskap
Eleven
• kan ändamålsenligt utnyttja inlärda kulturella begrepp och skaffa kunskap om olika
livsåskådningar.
Samhälle och mänskliga rättigheter
Förmågan att behärska och använda begrepp
Eleven
• känner till de mänskliga och medborgerliga rättigheterna i huvuddrag och kan förklara
skillnaderna mellan dem
• kan betrakta individens förhållande till samhället ur etisk synvinkel
• kan reda ut sambandet mellan rättigheter och skyldigheter
• känner till alternativa och motstridiga samhällsuppfattningar.
Förmågan att inhämta och tillämpa kunskap

Eleven
• kan känna igen kränkningar av de mänskliga och medborgerliga rättigheterna och kan
bedöma motiveringarna för olika krav på jämlikhet och rättigheter
• känner till problem i det moderna samhället och kan framföra både optimistiska och
pessimistiska uppfattningar om framtiden.
Människan och världen
Förmågan att behärska och använda begrepp
Eleven
• förstår principerna för en hållbar utveckling
• känner till utgångspunkterna för miljöetik.
Förmågan att inhämta och tillämpa kunskap
Eleven
• kan bedöma individen i relation till miljön ur etisk synvinkel.
• förstår vilken inverkan samhälleliga avgöranden har på lång sikt.
21 § Historia
Syftet med undervisningen i historia är att handleda eleven i att växa upp till en aktiv, ansvarsfull
aktör som kritiskt kan behandla händelser i nuet och i det förgångna. Eleven handleds att förstå att
den egna kulturen och andra kulturer är resultat av en historisk utvecklingsprocess. I undervisningen
behandlas både allmän historia och Finlands historia.
Syftet med undervisningen är att ge eleven stoff för att bygga upp sin identitet, för att sätta sig in i
begreppet tid och för att förstå människans verksamhet och värdet i intellektuellt och kroppsligt
arbete.
ÅRSKURSERNA 5–6
Historieundervisningens uppgift i årskurserna 5 och 6 i den grundläggande utbildningen är att göra
eleven förtrogen med den historiska kunskapens natur, hur kunskapen inhämtas och dess
grundläggande begrepp samt med vissa händelser och fenomen som har blivit betydelsefulla inom
historien från förhistorisk tid ända till den stora franska revolutionen. Innehållet som fastställts i
grunderna för läroplanen genomförs genom att man i undervisningen betonar det dynamiska i
historien och elevens förmåga att leva sig in i det förflutna.
MÅL
Eleven skall lära sig
• att förstå att uppgifterna i historien är historikernas tolkningar som kan förändras på grund av
nya källor eller nya studiesätt
• att förstå olika sätt att indela historien i tidsperioder och rätt kunna använda begreppen
förhistoria, historia, gamla tiden, medeltiden och nya tiden
• att känna igen förändringar i den egna familjens eller hembygdens historia och kan beskriva
förändringar som väsentligt har ansetts påverka människornas liv, såsom jordbrukets uppkomst
• att med hjälp av exempel identifiera kontinuiteten i historien
• att ange orsaker till förändringar.
CENTRALT INNEHÅLL
De egna rötterna och den historiska kunskapen

• den egna familjens eller hembygdens historia
• att tolka betydelserna i minnen, skrifter, föremål, bilder och byggd miljö.
Förhistorisk tid och de första högkulturerna
• Stenåldersmänniskans levnadsförhållanden och förändringar som inträffade i dem till följd av
att bronsen och järnet uppfanns
• hur jordbrukets uppkomst, staternas tillkomst och uppfinnandet av skrivkonsten inverkade på
människornas liv.
Den europeiska civilisationens uppkomst
• Det antika Aten, det romerska samhället och den romerska kulturen
• antikens återspegling på nutiden.
Medeltiden
• Religionernas inverkan på människornas liv och människornas ojämlika ställning i samhället
• införlivandet av Finland som en del av Sverige.
Den nya tidens genombrott
• Förändringarna i den europeiska människans världsbild och värden vid övergången mellan
medeltiden och den nya tiden: renässansen inom konsten, reformationen inom religionen,
världsbildens utvidgning inom vetenskapen.
Finland som en del av det svenska riket
• Finländarnas liv som kungens undersåtar och invånare i en stormakt
• utformningen av den finländska kulturen.
Frihetens ideologi vinner terräng
• Konsekvenserna av den stora franska revolutionen.
Dessutom ett av följande teman vars utveckling granskas från förhistorisk tid fram till 1800-talet:
a) någon utomeuropeisk högkultur
b) handelns utveckling
c) kulturens utveckling
d) utvecklingen av trafik- och transportmedlen
e) förändringar hos befolkningen.
PROFIL FÖR ELEVENS GODA KUNSKAPER I SLUTET AV ÅRSKURS 6
Eleven kan skaffa sig kunskap om det förgångna
Eleven kan
• skilja fakta från åsikter
• skilja källan och tolkningen av den från varandra.
Eleven förstår historiska fenomen
• kronologi: eleven vet att det förflutna kan indelas i olika tidsperioder och kan nämna
karakteristiska drag för samhällen och tidsperioder
• förändring och kontinuitet: eleven känner igen händelsernas kontinuitet från en tidsperiod till en
annan och förstår att förändring inte är detsamma som framsteg och att förändringar inte heller
betyder detsamma ur olika människors och gruppers synvinkel

• orsak och verkan: eleven kan leva sig in i en människas situation förr i tiden: kan förklara varför
människor under olika tidsperioder tänkte och handlade på olika sätt.
Eleven kan utnyttja historiska kunskaper
Eleven
• kan skildra det tema som behandlas genom att förklara händelsen eller fenomenet ur vissa
aktörers synvinkel
• känner till att en del saker kan tolkas på olika sätt och kan förklara varför.
ÅRSKURSERNA 7–9
Syftet med historieundervisningen i årskurserna 7–9 i den grundläggande utbildningen är att
fördjupa elevens uppfattning om den historiska kunskapens natur. Undervisningen i historia har
som uppgift att förstärka elevens egen identitet och göra eleven förtrogen med andra kulturer och
deras inflytande.
MÅL
Eleven skall
• kunna skaffa och utnyttja historiska kunskaper
• kunna använda olika källor, jämföra dem och på basis av dem bilda sig en egen motiverad åsikt
• förstå att historisk information kan tolkas på olika sätt
• kunna förklara ändamålet med och följderna av mänsklig verksamhet
• kunna bedöma framtida alternativ med hjälp av kunskap om historisk förändring.
CENTRALT INNEHÅLL
De temaområden som behandlas hänför sig till Finlands historia och världshistorien på 1800- och
1900-talen.
Livet på 1800-talet och nationalitetsidén
• Livet i 1800-talets Finland
• de centrala statliga förändringarna och nationalitetsidéns verkningar i Europa i början av 1800talet
• kulturen som återspeglare av nationalitetsidén i Finland.
Den industriella revolutionen
• Industrialiseringen och dess inverkan på människornas liv
• urbaniseringen.
Det finska samhället omvandlas
• Ståndssamhällets upplösning
• förryskningen av Finland och motståndet mot det.
Från stormakternas rivalisering till första världskriget och dess följder
• Imperialismen och dess inverkan på Europas stormakter och kolonier
• första världskriget, dess orsaker och följder
• orsakerna till det ryska kejsardömets fall och revolutionerna år 1917
• Finlands självständighet och inbördeskriget.
Depressionens och totalitarismens tid

• Världsekonomins ras och dess verkningar i Europa
• livet i demokratier och diktaturer.
Tiden under andra världskriget
• Andra världskriget, dess orsaker och följder
• Finland i andra världskriget och hur landet klarade sig ur kriget.
Finland från 1950-talet till i dag
• Förändringen av näringsstrukturen och dess inverkan på människornas liv
• det finländska välfärdssamhället byggs upp.
Från konflikterna mellan öst och väst till motsatsförhållandet mellan syd och nord
• Det kalla kriget
• världens delning i fattiga och rika stater och problem som detta medför.
Livet i slutet av 1900-talet och början av 2000-talet
• Det västerländska konsumtionssamhällets uppkomst och dess följder för omgivningen och
människors liv
• informationsförmedlingens utveckling.
Dessutom ett av följande teman vilkas utveckling behandlas från 1800-talet fram till nutiden:
a) från ett splittrat till ett enat Europa
b) kulturens utveckling
c) utvecklingen av jämlikheten
d) teknologins utveckling, till exempel utvecklingen av trafik- och transportmedlen
e) Förenta staternas eller Rysslands utveckling.
KRITERIER FÖR VITSORDET ÅTTA VID SLUTBEDÖMNINGEN
Eleven kan inhämta kunskap om det förgångna
Eleven
• kan skilja mellan förklarande och irrelevanta faktorer
• kan läsa och tolka källmaterial av olika slag.
Eleven förstår historiska händelser
• kronologi: eleven kan placera in händelser som han eller hon har studerat i deras historiska
sammanhang och kan på så vis tidsbestämma dem
• förändring och kontinuitet: eleven kan förklara varför människor på vissa livsområden handlade
annorlunda förr än nu
• orsak och verkan: eleven kan anföra orsaker till och följder av historiska händelser.
Eleven kan använda historiska kunskaper
Eleven
• kan besvara frågor om det förflutna med hjälp av information ur olika källor
• kan bilda sig en uppfattning om händelser och fenomen samt motivera och bedöma sin
uppfattning.

22 § Samhällslära
Syftet med undervisningen i samhällslära är att handleda eleven i att växa upp till en aktiv och
ansvarskännande aktör i samhället. Undervisningen i samhällskunskap i årskurserna 7–9 i den
grundläggande utbildningen skall ge baskunskaper och -färdigheter med avseende på samhällets
struktur och verksamhet samt medborgarnas möjlighet att påverka. Syftet med undervisningen är att
stödja eleven att växa upp till en aktiv, tolerant och demokratisk medborgare och att ge honom eller
henne erfarenheter av samhällsdeltagande och demokratisk påverkan.
ÅRSKURSERNA 7–9
MÅL
Eleven skall
• få en uppfattning om den samhälleliga kunskapens natur
• kunna inhämta och tillämpa information om samhället och näringslivet kritiskt och kunna
fungera som en aktiv påverkare
• lära sig att använda offentliga tjänster
• få beredskap för att respektera arbete
• lära sig grunderna i företagsamhet och lära sig att förstå företagsamhetens betydelse för
välfärden i samhället
• lära sig att förstå de samhälleliga beslutens inverkan på medborgarnas liv
• bli intresserad av att delta och påverka i samhället
• lära sig att granska och utveckla sitt kunnande som ansvarsfull konsument och som aktör i
samhället
• känna till de rättsliga följderna av sitt handlande.
CENTRALT INNEHÅLL
Temaområden är det finländska samhället och näringslivet samt Europeiska unionen.
Individen som medlem i en gemenskap
• Familjen, olika slag av gemenskaper och subkulturer
• individens möjligheter att fungera som invånare i hemkommunen, som medborgare i den egna
staten och som EU-medborgare.
Individens välfärd
• Olika dimensioner av välfärd
• jämlikhet och hållbar utveckling samt andra sätt att främja välfärden.
Att påverka och fatta beslut
• Medborgarnas möjligheter att påverka
• demokrati, val och att rösta
• politiska och administrativa aktörer på kommunal, nationell och EU-nivå.
Medborgartrygghet
• Rättssystemet, speciellt det juridiska ansvaret hos en person som fyllt 15 år,
• säkerhetspolitik: utrikespolitik, rikets försvar
• trafiksäkerhet.
Hushållning

• Principerna för privat hushållning
• arbete och entreprenörskap.
Samhällsekonomi
• Individen och hushållen som konsumenter och ekonomiska aktörer
• utrikeshandelns och den globala ekonomins betydelse.
Ekonomisk politik
• Konjunkturväxlingar inom ekonomin, arbetslösheten och inflationen samt hur de påverkar
privatekonomin
• offentlig ekonomi och beskattning.
KRITERIER FÖR VITSORDET 8 VID SLUTBEDÖMNINGEN
Eleven kan inhämta och använda information om samhället
Eleven
• kan tolka information, statistik och grafiska framställningar som förmedlas av medierna
• kan motivera sina uppfattningar om samhälleliga angelägenheter
• kan jämföra olika alternativ i det samhälleliga beslutsfattandet och olika ekonomiska lösningar
och följderna av dem.
Eleven förstår samhällelig information
Eleven
• förstår att det kan finnas flera alternativ när det gäller att fatta samhälleliga beslut och lösa
ekonomiska frågor
• förstår etiska frågor i anslutning till samhällelig och ekonomisk verksamhet.
23 § Musik
Syftet med musikundervisningen är att hjälpa eleven att inom musikens område finna föremålet för
sitt intresse samt att uppmuntra eleven till musikalisk verksamhet, ge honom eller henne redskap för
att uttrycka sig musikaliskt och stödja hela hans eller hennes personlighetsutveckling.
Undervisningen skall också bringa eleven till insikt om musiken som ett föränderligt fenomen på
olika platser genom tiderna. I undervisningen skall beaktas att grunden för en förståelse av musiken
ligger i de rika upplevelser man får då man musicerar och lyssnar på musik. Musikundervisningen
skall ge eleven redskap i den process där musikaliska identiteten utformas, där en positiv och
nyfiken inställning till olika slags musik skapas. De musikaliska färdigheterna utvecklas genom en
träning på lång sikt som bygger på repetition. Genom att man musicerar tillsammans utvecklas de
sociala färdigheterna, såsom ansvarsfullhet, sinne för konstruktiv kritik samt vilja och förmåga att
acceptera och uppskatta konstnärliga och kulturella olikheter. En integrerad uttrycksförmåga hos
barnet utvecklas genom att man i undervisningen försöker finna anknytningar till andra läroämnen.
I musikundervisningen skall man utnyttja även de möjligheter som tekniken och utbudet i medierna
erbjuder.
ÅRSKURSERNA 1–4
I undervisningen i årskurserna 1–4 är det centrala att utveckla elevernas musikaliska uttryck genom
lekfull och helhetsinriktad verksamhet. Undervisningen skall erbjuda eleven erfarenhet av många
slag av ljudvärldar och musik samt uppmuntra honom eller henne till att uttrycka och förverkliga
sina egna tankar och föreställningar.

MÅL
Eleven skall
• lära sig att använda sin röst på ett naturligt sätt och uttrycka sig genom att sjunga, spela och röra
sig till musik både enskilt och i grupp
• lära sig att koncentrerat och aktivt lyssna på musik och iaktta ljudmiljön
• lära sig att använda ljud och rytmiska och melodiska motiv som stoff för att hitta på musik
• lära sig att förstå mångfalden i den musikaliska världen
• att fungera på ett ansvarsfullt sätt som medlem i en musicerande grupp och som musiklyssnare.
CENTRALT INNEHÅLL
• Röstbehandling genom tal, ramsor och sånger, sånglekar och sånger som passar för elevens
ålder samt sångövningar som förbereder för flerstämmighet
• övningar med kropps-, rytm-, och melodiinstrument som förbereder samspel, i synnerhet
övningar som utvecklar grundrytmiken och speltekniken samtidigt; dessutom ostinatorytmer,
ackompanjemangsuppgifter och samspelsrepertoar
• allsidigt lyssnande genom olika aktiveringssätt samt beskrivning av egna upplevelser,
föreställningar och erfarenheter
• ljud och rytmiska och melodiska motiv som stoff för att hitta på musik
• musikaliska grundbegrepp för musikens element – rytm, melodi, harmoni, dynamik, klangfärg
och form – i samband med musicering, lyssnande, motion och musikaliskt uppfinnande
• sång, spel och inspelningar som gör eleven förtrogen med både finsk musik och musik från
andra länder och kulturer och som innehåller exempel på olika musikstilar från olika
tidsperioder.
PROFIL FÖR GODA KUNSKAPER I SLUTET AV ÅRSKURS 4
Eleven
• kan använda rösten så att han eller hon kan delta i enstämmig allsång
• uppfattar musikens grundpuls så att han eller hon kan öva sig att spela och delta i samspel
• kan fungera i en musicerande grupp och ta hänsyn till de andra medlemmarna i gruppen
• behärskar en sångrepertoar, delvis utantill
• kan ensam och i grupp och med hjälp av ljud, rörelse, rytm och melodi hitta på musikaliska
lösningar i olika övningar (t.ex. eko, fråga/svar, solo/tutti)
• kan känna igen musik och kan uttrycka sin lyssnarupplevelse verbalt, med bilder eller med
rörelser.
ÅRSKURSERNA 5–9
I musikundervisningen i årskurserna 5–9 analyserar man musikens värld och musikaliska
upplevelser och lär sig att i samband med musiklyssnande och musicering använda sig av
musikaliska begrepp och notation.
MÅL
Eleven skall
• upprätthålla och utveckla sin musikaliska uttrycksförmåga på olika sätt
• lära sig att kritiskt iaktta och bedöma olika ljudmiljöer samt utvidga och fördjupa sin kännedom
om musikens olika arter och stilar
• lära sig att förstå vilken uppgift musikens element, rytm, melodi, harmoni, dynamik, klangfärg
och form har i musiken samt lära sig att använda begrepp och notationer för dem.

CENTRALT INNEHÅLL
• Övningar i röstbehandling samt en- och flerstämmig repertoar som ger en inblick i olika
sångsätt, delvis utantill
• övningar som utvecklar förmågan till samspel och en spelrepertoar som allsidigt representerar
olika musikstilar och -kulturer
• inspelningar av olika slags musik och härledning av tidsperiod, plats och kulturmiljö för den
• utvecklande av egna musikaliska idéer t.ex. med hjälp av ljud, sång, olika instrument, rörelse
och musikteknologi.
KRITERIER FÖR VITSORDET 8 VID SLUTBEDÖMNINGEN
Eleven
• deltar i allsång och kan sjunga melodiskt och rytmiskt rätt samt i riktning med melodilinjen
• behärskar grundtekniken på något rytm-, melodi- eller ackordinstrument så att han eller hon kan
delta i samspel
• kan lyssna till musik och göra iakttagelser av det samt kan komma med motiverade synpunkter
på det hörda
• kan lyssna både till egen och andras musik så att han eller hon kan musicera tillsammans med
andra
• känner igen och kan skilja mellan olika musikstilar och musik från olika tidsperioder och
kulturer
• känner till central finländsk musik
• kan använda musikaliska begrepp i samband med musicering och musiklyssnande
• kan använda musikaliska element som byggnadsmaterial för att utveckla och förverkliga egna
musikaliska idéer och tankar.
24 § Bildkonst
Fostran i bildkonst i grundskolan har som uppgift att stödja elevens visuella tänkande och
utveckling av estetiskt och etiskt medvetande samt ge färdigheter för ett eget visuellt uttryck. Det
centrala i undervisningen i bildkonst är att eleven skall förstå kulturens visuella uttrycksformer i
samhället, dvs. konst, media och miljö. Syftet med undervisningen är att eleven skall utveckla en
personlig relation till konst. Undervisningen i ämnet bildkonst skapar en grund för elevens
förståelse för och uppskattning av det visuella i den finländska kulturen, i elevens egen kultur och i
främmande kulturer.
Utgångspunkter för konstnärliga uttrycksformer och konstnärlig verksamhet är omgivningens
bildvärld, sinnesintryck, föreställningar och upplevelser. Målet för undervisningen är att utveckla
elevens fantasi och främja hans eller hennes förmåga till kreativ problemlösning och undersökande
kunskapshämtning. Temaområdena kopplas till elevens mest betydelsefulla erfarenheter och
livsinnehåll. I undervisningen i bildkonst skall den inre integrationen i läroämnet beaktas, varvid
uttrycks-, färdighets- och kunskapsmål samtidigt uppnås i bildskapandet. Läroämnet är tematiskt till
sin karaktär, vilket möjliggör en stressfri anda och långsiktigt arbete.
ÅRSKURSERNA 1−4
I undervisningen i bildkonst i årskurserna 1–4 skall eleverna på ett mångsidigt sätt öva sig i
sinnesförnimmelser och fantasiutveckling. Man närmar sig konsten på ett lekfullt sätt.
Grundinnehållet i undervisningen utgörs av grunderna i visuellt uttryck samt arbetssätt och material

som är utmärkande för bildkonsten. Den bildkonstnärliga processen, som består av planering,
skissering, bedömning och färdigställande, skall betonas i undervisningen. Eleven skall uppmuntras
till att fullborda sina arbeten och till att spara dem.
MÅL
Eleven skall lära sig
• de kunskaper och färdigheter man behöver för att kunna uttrycka sig visuellt: att göra
iakttagelser, att bearbeta sina föreställningar, påhittighet och kreativ problemlösning, att göra
estetiska val och motivera dem samt att ställa upp mål
• färdigheter som behövs för bildframställning och rumsåtergivning samt materialkännedom
• att granska sina egna och andras bilder och att diskutera dem samt att respektera olika
uppfattningar om konst och visuell kommunikation
• att i sin egen kultur och i främmande kulturer i sin egen erfarenhetskrets känna den visuella
traditionen och nutidskonsten, finländska byggnadstraditioner, arkitektur och formgivning samt
viktiga byggnader och naturmiljöer på den egna hemorten
• att bedöma estetiska värden, trivsel och funktionsduglighet i sin omgivning
• att granska olika mediers betydelse i sitt eget liv
• att använda redskapen för visuell kommunikation och att förstå skillnaderna mellan den verkliga
och den fiktiva världen
• att förstå att det finns olika sätt att betrakta konst och visuell kommunikation samt att använda
konstbegrepp i diskussioner om egna och andras arbeten.
CENTRALT INNEHÅLL
Att uttrycka sig i bild och tänka visuellt
• Metoder för att uttrycka sig visuellt, tekniker och uttryckssätt, att måla, teckna, göra grafik, att
bygga och modellera
• kompositionselement: linje, färg, form, rum, rörelse och tid
• att granska och bedöma bilder samt att i diskussioner kring dem använda konstbegrepp.
Konstkännedom och kulturell kompetens
• Besök på museer och konstutställningar på hemorten eller att bekanta sig med konstnärens
arbete
• analys av fotografier genom att göra egna foton och diskutera dem
• finsknationella mästare, exempel på konst från olika epoker samt nutidskonst.
Miljöestetik, arkitektur och formgivning
• Natur och byggnader i närmiljön, att känna igen förändringar i miljön
• föremål, deras planering och framställning
• tredimensionellt byggande, miljöplanering och miniatyrmodeller.
Medier och visuell kommunikation
• Bildberättelsens grunder
• illustrationer, tecknade serier, reklambilder, fotografier och video, digitala bilder
• kritisk iakttagelse och analys av visuella budskap i tv, dataspel, filmer, tecknade serier och
reklamer.
PROFIL FÖR GODA KUNSKAPER I SLUTET AV ÅRSKURS 4
Att uttrycka sig i bild och tänka visuellt
Eleven

• kan ge sina tankar, känslor och föreställningar visuell form samt omvandla sina iakttagelser och
föreställningar till bilder
• kan använda de viktigaste redskapen och teknikerna i sin bildframställning samt använda skisser
som hjälpmedel i sitt arbete
• kan vårda arbetsredskap och material
• behärskar kompositionens grunder
• kan redovisa sin arbetsprocess och använda den vid självvärdering.
Konstkännedom och kulturell kompetens
Eleven
• kan diskutera egna och andras bilder, motivera sin konstsmak och använda konstbegrepp i
diskussioner
• vet vad konstnärer, arkitekter och planerare gör, känner till några finländska konstnärers och
arkitekters arbeten samt visuella uttryck för främmande kulturer i sin egen erfarenhetskrets
• vet hur man för sig i ett museum och på en konstutställning
• under handledning använda olika källor, t.ex. konstverk, bilder i omgivningen, naturen och den
byggda miljön, böcker, tidningar, museer, gallerier och datanätet.
Miljöestetik, arkitektur och formgivning
Eleven
• kan identifiera och bedöma estetiska och etiska värden i den egna närmiljön och i skolan
• känner till grunderna för planering och formgivning
• arbeta på egen hand och i samverkan med andra då han eller hon planerar.
Medier och visuell kommunikation
Eleven kan
• bedöma hur han eller hon utnyttjar media, kan göra val och motivera sin ståndpunkt
• observera och bedöma skillnaderna mellan den verkliga och den fiktiva världen
• använda vissa redskap för visuell kommunikation.
ÅRSKURSERNA 5−9
I undervisningen i bildkonst i årskurserna 5−9 betonas bildens betydelse som ett medel för uttryck
och kommunikation, att behärska grunderna och tillvägagångssätten för visuellt uttryck samt att
hantera medieteknik. Elevens kännedom om konst och konsthistoria samt förmåga att tolka bilder
skall utvecklas genom visuella uppgifter. Målet är att elevernas insikt i olika kulturer och
växelverkan dem emellan skall utvecklas.
Inlärningssituationerna skall stödja elevernas möjligheter att arbeta tillsammans och i
växelverkan med varandra samt ge dem gemensamma konstupplevelser. Arbetet, redovisningen för
arbetsprocessen och utvärderingen av den tillsammans med andra elever skall utveckla elevens
förståelse för bildkonstens olika processer och stödja utvecklingen av visuellt tänkande och
inlärning i ämnet bildkonst.
MÅL
Eleven skall lära sig
• att inom bildkonst och visuell kommunikation känna centrala uttryckssätt, material, tekniker och
arbetsredskap och att i sitt skapande använda dem på ett ändamålsenligt sätt
• att njuta av att uttrycka sina tankar, fantasier och känslor visuellt

• att värdera sitt eget och andras konstnärliga uttryck och arbetssätt, att lösa innehållsmässiga,
visuella och tekniska problem samt att använda centrala begrepp i bildkonsten
• att utnyttja kulturella tjänster och elektroniska medier som källor för sitt arbete, för att hitta
information och för egna upplevelser
• att studera och värdera konst, visuell kommunikation och miljö ur estetisk och etisk synvinkel
• att känna till metoderna för visuell kommunikation och påverkan och att använda metoder för
visuell kommunikation för att uttrycka sina tankar i medierna
• att förstå de i konsten använda sätten att bearbeta olika fenomen i livet.
CENTRALT INNEHÅLL
Att uttrycka sig i bild och tänka visuellt
• Teckning, grafik, målning, keramik, skulptur, installationskonst och miljökonst
• komposition: form, färg, rum, rörelse och tid
• att i visuell framställning använda bildsymbolik och olika stilar i bildkonsten
• att ge sina tankar, känslor och föreställningar visuell form.
Konstkännedom och kulturell kompetens
• Centrala drag i konstens historia och nutidskonsten samt bildvärlden i olika kulturer
• ledda besök på utställningar, besök av konstnärer och utnyttjande av kulturtjänster på Internet
• metoder för bildanalys: att undersöka hur ett bildkonstverk är uppbyggt, att tolka bildens
innehåll och utöva konstkritik.
Miljöestetik, arkitektur och formgivning
• Växelverkan mellan naturen och den byggda miljön
• att studera och värdera miljöer ur estetisk, etisk, ekologisk och planeringsmässig synvinkel
• uttryckssätt i arkitektur och formgivning, olika stildrag och traditioner
• att tolka, planera och bygga ett arkitektoniskt rum
• de viktigaste representanterna för finländsk arkitektur och formgivning
• formgivningsprocessen, dess material och funktion.
Medier och visuell kommunikation
• Bildens funktioner i medierna, analys av olika medieframställningars uppbyggnad och innehåll
• fotografering, videofilmning och digital bild
• former för bildberättande: illustrationer, tecknade serier, särdrag hos rörliga bilder
• grafisk design: ord och bild, grunderna i typografi och layout, kanaler och uttrycksmedel för
reklam
• analys av filmer och tv-program.
KRITERIER FÖR VITSORDET 8 VID SLUTBEDÖMNINGEN
Att uttrycka sig i bild och tänka visuellt
Eleven
• kan uttrycka sig visuellt
• kan använda metoder för att komponera en bild samt viktiga material och tekniker i bildkonsten
och de visuella medierna.
• kan i sitt arbete välja det material och den teknik som lämpar sig bäst för ändamålet
• kan redogöra för bildskapandet som en process som sträcker sig från skisser till färdiga arbeten.
Konstkännedom och kulturell kompetens
Eleven kan

• identifiera centrala fenomen i bildkonsten och placera dem i sitt kronologiska och kulturella
sammanhang
• undersöka och tolka bilder i konst och kommunikation
• utnyttja besök på utställningar och museer samt kulturella tjänster på Internet.
Miljöestetik, arkitektur och formgivning
Eleven
• kan särskilja, värdera och uppskatta estetiska och ekologiska egenskaper hos olika miljöer
• känner till planerings- och formgivningsprocessens olika skeden och kan tillämpa dem i sitt
arbete
• kan uppfatta kultur- och stildrag i arkitektur och hos föremål.
Visuell kommunikation och medieteknologi
Eleven
• behärskar grunderna i visuell kommunikation och medieteknologi; fotografi, videofilmning,
digital bildbehandling och grafisk formgivning
• kan analysera medieframställningar vad gäller innehåll, uppbyggnad och visuellt utförande.
Arbetsmetoder och förmåga att inhämta kunskap
Eleven kan
• studera och värdera sin inlärning och utnyttja andras feedback i sitt arbete
• dokumentera sin arbetsprocess och utnyttja dokumentationen vid självvärdering
• kan arbeta såväl självständigt som interaktivt tillsammans med andra i enlighet med vad
uppgiften kräver
• under handledning använda olika källor, t.ex. konstverk, bilder i omgivningen, naturen och den
byggda miljön, böcker, tidningar, museer, gallerier och datanätet.
25 § Slöjd
Slöjdundervisningens uppgift är att utveckla elevens slöjdfärdigheter på ett sätt som ökar hans eller
hennes självkänsla och ger honom eller henne glädje och tillfredställelse över sitt arbete. Dessutom
utvecklas elevens ansvarskänsla för arbete och materialanvändning och han eller hon lär sig att
uppskatta kvalitet i relation till arbete och material och att förhålla sig kritiskt både till sina egna val
och till de impulser, produkter och tjänster som står till buds.
Undervisningen genomförs utgående från arbetsområden som motsvarar elevens
utvecklingsstadium med hjälp av experiment, undersökningar och upptäckter till ett gradvis
behärskande av hela slöjdprocessen. Slöjdundervisningens uppgift är att handleda eleven att arbeta
systematiskt, långsiktigt och självständigt, utveckla hans eller hennes kreativitet samt estetiska,
tekniska och fysisk-motoriska färdigheter, problemlösningsfärdigheter samt förståelse för
teknologiska fenomen i vardagen. Eleven skall ges möjlighet att bekanta sig med Finlands och
andra folks kulturtraditioner inom slöjden.
ÅRSKURSERNA 1–4
Den centrala uppgiften inom slöjdundervisningen i årskurserna 1–4 är att eleven skall lära sig de
slöjdkunskaper och -färdigheter som behövs i vardagslivet samt att väcka hans eller hennes kritiska
förmåga, ansvarkänsla och kvalitetsmedvetenhet i arbete och materialval. Eleven skall lära sig att
planera sitt arbete och ges grundförutsättningar att under lärandets gång förverkliga sina planer för
att på detta sätt småningom behärska slöjdprocessen i sin helhet. Eleven får handledning i att

använda enkla slöjdredskap samt olika maskiner och apparater för en trygg och ändamålsenlig
användning. Elevens förmåga att arbeta långsiktigt och hans eller hennes problemlösningsförmåga
utvecklas både i grupp och genom individuellt arbete. Den erhållna problemlösningsförmågan och
känslan av att behärska den ger arbetsglädje och eleven tillägnar sig en positiv inställning till arbete
och studier.
MÅL
Eleven skall
• lära sig olika begrepp som hänför sig till slöjd och lära sig att använda olika material,
arbetsredskap och arbetssätt
• lära sig slöjdens grundtekniker, begrepp och produktplanering samt öva sig i de färdigheter som
dessa förutsätter, vilket utvecklar elevens tankeförmåga och kreativitet
• lära sig rumsgestaltning och tredimensionellt tänkande genom att planera och tillverka
slöjdprodukter
• lära sig att fästa vikt vid produkters estetiska egenskaper, färger och former
• lära sig att tillverka, underhålla och reparera vardagliga bruksföremål
• lära sig att ta ansvar för föremål i sin omgivning och förstå att produkter har en livscykel
• bekanta sig med användningen av informationsteknik under slöjdprocessens olika skeden och i
olika inlärningsmiljöer
• lära sig att småningom behärska en hel slöjdprocess
• bekanta sig med det omgivande samhällets teknologi
• tillägna sig en positiv inställning till arbetarskydd och lära sig att använda arbetsredskap,
maskiner och apparater samt lära sig att sörja för trivseln i sin arbetsmiljö
• lära sig att utvärdera och uppskatta både sitt eget och andras arbete.
CENTRALT INNEHÅLL
• Centrala material samt arbetsredskap och arbetssätt som används i den tekniska slöjden och
textilslöjden i vardagslivet
• säkerhetsfaktorer som gäller arbete och arbetsutrymmen
• planering av egna arbeten, experiment och övningar i tekniker som behövs för att förverkliga
planerna, visualiseringtekniker samt tillverkning av produkter
• för hemorten typiska, både gamla och moderna, slöjdprodukter, -redskap och -material samt
arbetssätt som anknyter till möjliga framtida fritidsintressen och yrken, samt särdrag i närmiljön
som möjligvis påverkats av andra hantverkskulturer
• fenomen som förekommer nära eleven, i naturen och i den byggda miljön samt deras
teknologiska tillämpningar
• vård, renovering, reparation samt återvinning och återanvändning av material och produkter.
PROFIL FÖR GODA KUNSKAPER I SLUTET AV ÅRSKURS 4
Eleven
• kan under handledning planera en produkt som går att tillverka
• kan under handledning arbeta ändamålsenligt och genomföra sin plan med beaktande av
arbetssäkerheten
• behärskar slöjdens grundtekniker, känner till centrala begrepp och basmaterial
• strävar efter att arbeta långsiktigt både i grupp och på egen hand, vill utvecklas som slöjdare och
känner sitt ansvar för gemensamma arbetsredskap och trivsamheten i arbetsutrymmena
• kan utvärdera och uppskatta sitt eget och andras arbete, lärande samt arbetsresultat
• förhåller sig positivt till sitt eget och andra folkgruppers kulturarv.

ÅRSKURSERNA 5–9
Den centrala uppgiften inom slöjdundervisningen i årskurserna 5–9 är att fördjupa och berika
elevens färdigheter och kunskaper i slöjd så att han eller hon självständigare kan välja material,
arbetssätt och arbetsredskap i slöjdprocessens olika faser. Eleven uppmuntras att planera innovativt
och arbeta självständigt samt handleds till kvalitetsmedvetenhet vad gäller arbete och material.
Elevens samarbetsförmåga uppövas genom gemensamma projekt inom slöjden och med andra
läroämnen samt med representanter för arbets-, produktions- och kulturlivet på orten.
MÅL
Målen för årskurserna 1–4 fördjupas, och dessutom tillkommer följande mål:
Eleven skall
• lära sig att planera och tillverka ändamålsenliga och estetiska produkter av god kvalitet samt ta
hänsyn till de estetiska, ekologiska och ekonomiska värdena i arbetet
• sätta sig in i finländarnas och i andra folkgruppers formgivnings-, hantverks-, och
teknologikultur och på så sätt få stoff för att bygga upp sin egen identitet och för sitt
planeringsarbete
• fördjupa sina kunskaper och färdigheter angående den traditionella och moderna teknologin som
kan tillämpas i vardagslivet, i fortsatta studier, i kommande arbetsuppgifter och under fritiden
• lära sig att utvärdera och reflektera över sitt eget och andras arbete samt att självständigt och i
samarbete med andra söka kreativa lösningar på problem med hjälp av att mångsidigt och
selektivt använda informationskällor
• lära sig att ta ställning till den teknologiska utvecklingen och dess betydelse för människans,
samhällets och naturens välmåga
• lära sig att förstå företagsverksamhet och industriella produktionsprocesser.
CENTRALT INNEHÅLL
I årskurserna 5–9 skall eleven också ges möjlighet att enligt intresse och fallenhet fördjupa sig
antingen i teknisk slöjd eller i textilslöjd.
Gemensamt innehåll för teknisk slöjd och textilslöjd (genomförs separat i vardera läroämnet på
det sätt som är mest utmärkande för ifrågavarande ämne)
• Information och upplevelser om finländsk kultur, tradition, formgivning samt intryck från
andra kulturer och länder
• form, komposition, färg
• arbetsordningar och arbetsbeskrivningar
• material- och konsumentkunskap
• ändamålsenlig användning av material
• samband mellan problem och tillämpningar inom slöjden och andra läroämnen såsom
naturvetenskap och matematik
• olika tekniker för visualisering, rapportering och dokumentation av planer och produkter
• att bekanta sig med produktionslivet och företagsamheten på orten
• utvärdering och redovisning av den egna slöjdprocessen samt deltagande i gemensam
utvärdering av andras arbeten.
Innehåll i den tekniska slöjden
Visuell och teknisk planering

• Teknisk ritning, förmåga att skapa modeller och datatekniska tillämpningar i planeringen
• ändamålsenlig och kreativ användning av olika material i olika sammanhang och med olika
tekniker
• den byggda miljön och olika produkter samt deras symboliska betydelse eller budskap
• olika apparaters funktionsprinciper, konstruktioner, teknologiska begrepp och system samt
deras tillämpningar
• att stifta bekantskap med mångsidigt laborationsmaterial.
Tillverkning
• Att lära sig ändamålsenlig och trygg användning av handverktyg och maskiner inom
tekniska slöjdens område
• olika material och tillverkningstekniker i teknisk slöjd samt att välja, kombinera och
bearbeta dem på ett kreativt sätt
• att kreativt utveckla och förena olika tillverkningstekniker i teknisk slöjd
• skötsel och underhåll av till hemmet och fritiden hörande utrustning samt insikter i hur man
återanvänder dem.
Innehåll i textilslöjden
Visuell och teknisk planering
• Textil- och modehistoria i samband med arbetsområden som berör hemmets textilier och
kläder
• den symboliska betydelsen, dvs. det budskap man vill förmedla med inredningstextilier,
kläder och textilkonst
• datatekniska tillämpningar och ny teknologi som ett hjälpmedel i planeringen
• konstruktion av textilprodukter i tredimensionell form, t.ex. mönsterritningens grunder
• ändamålsenlig och kreativ användning av textilmaterial för olika ändamål och i olika
tekniker.
Tillverkning
• Kunskap om textilslöjdens traditionella och moderna arbetsredskap samt maskiner med
tanke på rätt val och användning samt redskapens funktionsprinciper, trygga användning och
skötsel
• textilslöjdens olika material och tillverkningstekniker, val, bearbetning och kreativa
kombinationer
• skötsel, underhåll och återanvändning av textilprodukter.
KRITERIER FÖR VITSORDET 8 VID SLUTBEDÖMNINGEN
Visuell och teknisk planering
Eleven
• kan självständigt upptäcka problem samt under handledning planera produkter som går att
förverkliga och som planerats med en strävan att beakta den tid, de redskap och material
som står till förfogande samt att produkterna skall vara estetiska, ekologiska, hållbara,
ekonomiska och ändamålsenliga
• uppfattar att de individuellt planerade produkterna också förmedlar ett budskap till
omgivningen
• dokumenterar planen t.ex. med bilder, ord, teknikprover eller prototyper eller på annat sätt
så att ursprungsidén framgår av dokumentationen samt på vilket sätt produkten skall
tillverkas

• kan under handledd planering använda inslag från den finländska och andra folkgruppers
formgivnings-, hantverks-, och teknologikultur.
Tillverkning
Eleven
• arbetar ändamålsenligt och omsorgsfullt enligt arbetarskyddsanvisningar samt sköter om
ordningen och trivseln i sin arbetsmiljö
• behärskar grundteknikerna så att produkten blir ändamålsenlig, ekologisk och estetisk
• kan arbeta målmedvetet både på egen hand och i grupp
• kan under handledning använda avancerad teknologi i sitt arbete
• kan tillämpa kunskaper och färdigheter från andra läroämnen i sin slöjdverksamhet.
Självvärdering samt reflektioner över slöjdprocessen och dess resultat
Eleven
• kan under handledning granska sitt arbete och sitt lärande samt peka på styrkor och
svagheter både i arbetsprocessen och hos produkten
• värdesätter kritik i samband med utvärderingen av slöjdprocessen och är villig att utveckla
sin verksamhet på basis av responsen
• kan utvärdera de produkter han eller hon behöver i vardagslivet utgående från estetiska,
ekonomiska, ekologiska och ändamålsenliga kriterier
• skapar sig en realistisk bild av sina färdigheter och utvecklingsmöjligheter.
26 § Gymnastik
Målet för gymnastikundervisningen är att ge eleverna sådana kunskaper, färdigheter och egenskaper
som gör det möjligt att tillägna sig en motions- och hälsoinriktad livsstil. Detta förutsätter att de
individuella utvecklingsmöjligheterna beaktas som en del av gruppundervisningen.
Gymnastikundervisningen har som uppgift att påverka elevens fysiska, psykiska och sociala
prestationsförmåga och välbefinnande på ett positivt sätt och lära eleven att förstå gymnastikens
hälsofrämjande betydelse. Elevens fysisk-motoriska utveckling skall beaktas i
gymnastikundervisningen. Gymnastik är ett praktiskt läroämne där eleven via lek och inlärning av
färdigheter skapar sig ett intresse.
I gymnastikundervisningen betonas ansvarsfullhet, rent spel samt trygghet. I undervisningen
handleds eleverna dessutom till att bekanta sig med nationell och internationell gymnastikkultur. En
av gymnastikundervisningens uppgifter är dessutom att handleda eleven till att handla tryggt i
trafiken.
I undervisningen beaktas förhållanden och årstider i naturen, lokala förhållanden samt de
möjligheter som närmiljön och skolan erbjuder.
ÅRSKURSERNA 1–4
Gymnastikundervisningen i årskurserna 1−4 skall beakta elevens färdigheter och individuella
utvecklingsmöjligheter. Undervisningen genomförs på ett lekfullt sätt i en uppmuntrande atmosfär i
riktning mot grenfärdigheter både i inomhus- och utomhusgymnastik. Gymnastikundervisningen
skall ge plats för eleven att själv vara aktiv, använda sin fantasi och vara kreativ.
MÅL

Eleven skall
• lära sig att uppleva motion och inlärning som någonting roligt
• lära sig gymnastikens motoriska grundfärdigheter på ett mångsidigt sätt och stimuleras till att
motionera
• lära sig trygga former av motion och lära sig att simma
• träna sina färdigheter såväl i att arbeta självständigt som att samarbeta i en uppmuntrande
atmosfär utan betoning på inbördes tävlan
• lära sig gott uppförande samt att iaktta överenskomna regler och att bygga upp en anda av rent
spel
• lära sig att arbeta långsiktigt och förhålla sig realistiskt till sina egna prestationer
• lära sig att klä sig ändamålsenligt för gymnastiken samt lära sig personlig hygien.
CENTRALT INNEHÅLL
Eleven lär sig
• Grunderna i gymnastik samt gymnastik med och utan redskap
• musikgymnastik, lek och korta danser
• olika slags bollspel samt deras referensspel och mikrospel
• vattenträning såsom att vänja sig vid vatten, vattenlekar och simövningar
• friluftsliv
• vintersportgrenar såsom skridskoåkning och skidåkning.
PROFIL FÖR GODA KUNSKAPER I SLUTET AV ÅRSKURS 4
Eleven
• behärskar de motoriska grundfärdigheterna och kan använda dem mångsidigt i olika
motionsformer
• kan vissa rörelser i basgymnastik, redskapsgymnastik och rytmisk sportgymnastik
• kan vissa bollspel samt kan handskas med spelredskap också i lekar och övningar
• kan glida, åka framåt och bromsa i skridskoåkningen
• kan skidåkning i klassisk stil och grunderna för skidåkning i fristil och utförsåkning
• kan röra sig i naturen med hjälp av en elementär karta och med respekt för naturen
• kan simma minst 50 meter
• kan uttrycka sig kreativt genom idrott och röra sig i takt med rytm eller musik
• fungerar självständigt i grupp enligt överenskomna instruktioner och deltar ansvarsfullt och
aktivt i gymnastikundervisningen.
ÅRSKURSERNA 5–9
Gymnastikundervisningen i årskurserna 5−9 skall beakta elevens individuella förutsättningar, de
olika behoven mellan könen och skillnaderna i utveckling. I undervisningen betonas inlärningen av
färdigheter i gymnastik och olika idrottsgrenar, deras tillämpning och utvecklingen av den fysiska
konditionen. Mångsidig motion hjälper eleven att hitta ett motions- och hälsoinriktat intresse.
MÅL
Eleven skall
• utveckla sina motoriska grundfärdigheter och sin fysiska kondition samt lära sig olika
idrottsgrenar
• lära sig att inse motionens betydelse för upprätthållandet av hälsan samt lära sig att ge akt på
och utveckla sin egen funktionsförmåga och sitt eget välbefinnande
• utveckla sin simkunnighet samt lära sig livräddningsförmåga

• lära sig att röra sig tryggt och att klä sig ändamålsenligt för olika former av idrott
• kunna uppleva att motion och lärande är roligt
• i samband med gymnastikutövning lära sig förmåga att arbeta självständigt och i grupp samt
växa i ansvar och hänsyn till andra människor.
CENTRALT INNEHÅLL
• Basgymnastik, såsom löpning, hopp och kast inom friidrotten
• gymnastik med och utan redskap, rytmisk sportgymnastik
• musikgymnastik och uttrycksrörelse samt danser
• boll- och racketspel
• att röra sig i naturen, exempelvis i form av orientering och utfärder
• simning och livräddning i vatten
• vintersport såsom skridskoåkning och spel på is och skidåkning
• att följa upp hur den fysiska konditionen utvecklas samt muskelvård
• att bekant sig med någon ny motionsform samt motionskunskap.
KRITERIER FÖR VITSORDET 8 VID SLUTBEDÖMNINGEN
Eleven
• behärskar de centrala färdigheterna i basgymnastik såsom i löpning, höjd- och längdhopp samt i
kastgrenarna och i stötning
• klarar av parterrgymnastik, redskapsgymnastik och rytmisk sportgymnastik
• behärskar någon finländsk folkdans och sällskapsdans och uppvisar rytmisk kreativitet i sina
rörelser
• behärskar grunderna för de vanligaste bollspelen och kan spela dem i enlighet med reglerna
• kan orientera sig med hjälp av karta och med respekt för naturen, inse vilka rättigheter och
skyldigheter allemansrätten innebär
• kan efter hopp i djupt vatten simma 200 meter, varav 50 meter på rygg samt är förtrogen med
livräddning i vatten
• kan åka skridskor obehindrat och behärskar grundstilarna i skidåkning
• uppvisar under gymnastiklektionerna aktivitet samt lust att lära sig och försöka och förhåller sig
positivt till skolgymnastiken
• visar i sitt handlande ansvar och förmåga att ta hänsyn till andra samt följer överenskommelser
och regler och principen för rent spel
• kan träna självständigt i en handledd situation och kan fungera i grupp och i lag
• förstår sambanden mellan hälsa och motion
• har kännedom om nationell och internationell gymnastikkultur.
ÅRSKURSERNA 7–9
27 § Huslig ekonomi
Syftet med undervisningen i huslig ekonomi är att utveckla praktiska arbetsfärdigheter,
samarbetsförmåga och kunskapssökning som behövs för att klara sig i det dagliga livet samt att
tillämpa färdigheterna i vardagen. Uppgiften är att handleda eleven att ta ansvar för sin hälsa, sina
människorelationer och sin ekonomi samt för trivseln och tryggheten i närmiljön.
Undervisningen i huslig ekonomi skall basera sig på praktisk verksamhet och grupparbete med
beaktande av elevens egna utgångspunkter och stöd för en helhetsinriktad tillväxt. Läroämnet gör
eleven förtrogen med många frågor som är viktiga för människans välfärd och ett gott liv, frågor

som angår den unga själv, hemmet och familjen samt deras förhållande till det föränderliga
samhället och den föränderliga miljön. Undervisningen i huslig ekonomi erbjuder möjligheter att
integrera undervisningen och samarbeta med andra läroämnen och att praktiskt tillämpa kunskaper
från många olika ämnesområden. Samarbete behövs i synnerhet med läroämnena biologi och
hälsokunskap.
MÅL
Eleven skall lära sig
• att förstå vilken betydelse goda seder och jämställdhet har för individens och familjens
välbefinnande
• att med tanke på hushållens vardagskompetens reflektera över vilken betydelse egna behov och
resurser har och över hur de påverkar egna val och eget handlande
• de basfärdigheter som behövs för att sköta hushåll, bostad och textilier och använda ämnen och
arbetsmetoder som är ändamålsenliga, trygga och i överensstämmelse med hållbar utveckling
• att handla som en medveten och ansvarskännande konsument samt vara medveten om
konsumtionens allsidighet och vilka problem som är förknippade med konsumtion
• att vara medveten om den nationella kultur som hör samman med sysslorna i hushållen samt
förstå vilka möjligheter internationalisering och mångkulturalism innebär.
CENTRALT INNEHÅLL
Familjen och livet tillsammans med andra
• Gott uppförande, seder och bruk och hemmets högtider
• socialt ansvar och en atmosfär av att bry sig om
• jämställdhet och tidsanvändning i familjen.
Näring och matkultur
• Näringsrekommendationer och hälsosam föda
• födans kvalitet och ofarlighet
• grundläggande matlagningsmetoder
• planering av måltider och olika måltidssituationer i den finländska matkulturen
• hur matkulturerna förändras.
Konsumenten och det föränderliga samhället
• Planering av den egna penninganvändningen
• konsumentens rättigheter och skyldigheter
• att skaffa och använda produkter och tjänster
• konsumtionens inverkan på miljön.
Hem och miljö
• Skötsel av bostad och textilier
• skötsel av närmiljön samt avfallshantering
• val och användning av hushållsmaskiner och apparater i hemmet.
KRITERIER FÖR VITSORDET 8 VID SLUTBEDÖMNINGEN
Eleven

• kan uppföra sig väl och förstår betydelsen av människorelationer och jämställdhet i hemmet
• känner till grunderna för planering, arbetsfördelning och tidsanvändning i anslutning till huslig
ekonomi
• känner till födoämnenas egenskaper och de vanligaste fenomenen vid matlagning samt kan
tillämpa denna kunskap i matlagningen
• förstår beteckningarna på livsmedelsförpackningarna
• känner till riskfaktorer i anslutning till matens ofarlighet
• är kapabel att under handledning tillreda måltider samt känner till vilken betydelse en mångsidig
kost har för hälsan och välbefinnandet
• känner till de centrala dragen i finländsk matkultur och finländska seder och bruk
• känner till grunderna för penninganvändningen i ett hushåll och kan göra upp en plan för sin
penninganvändning
• använder sig av ändamålsenliga arbetssätt och ämnen och kan använda de vanligaste
hushållsmaskinerna på ett tryggt sätt
• kan utföra en första sortering av avfall
• kan tolka skötselanvisningar för textilier och behärskar grundläggande metoder för textilvård
• kan utföra vanliga städsysslor i hemmet.
28 § Valfria ämnen
Syftet med de valfria ämnena i den grundläggande utbildningen är att enligt elevens val fördjupa
och komplettera kunskaperna och färdigheterna i gemensamma ämnen, speciellt i konst- och
färdighetsämnen, inklusive huslig ekonomi, samt inom ämneshelheter om eleven så önskar. De
valfria ämnenas uppgift är också att ge eleven en möjlighet att fördjupa sina intressen och hitta nya
intressemål. De valfria ämnena skall stödja målen för den grundläggande utbildningen.
Det sammanlagda minimiantalet veckotimmar i valfria ämnen och deras fördelning
- i fördjupade eller tillämpade lärokurser
- i helheter som bildas av flera läroämnen
- i främmande språk
- i ämnen som ansluter sig till informationsteknik
har fastställts i 6 § statsrådets förordning 1435/2001. I dessa grunder har målen och det centrala
innehållet för valfria ämnen som undervisas som modersmål samt som A- och B-språk fastställts.
Om andra valfria språk bestäms i läroplanen. I läroplanen bestäms namnet på varje valfritt ämne,
dess omfattning, mål och innehåll samt i vilka årskurser ämnet erbjuds.
Ifall det minimiantal veckotimmar som för eleven fastställts i förordningen om grundläggande
utbildning överskrids i den timfördelning som utbildningsanordnaren har godkänt kan veckotimmarna
för den överskjutande delen också innehålla valfria ämnen.
I timfördelningen i årskurserna 1–4 har förutom minimiantalet timmar i konst- och
färdighetsämnen (musik, bildkonst, slöjd och gymnastik) sex årsveckotimmar reserverats för
gemensam undervisningstid i dessa ämnen. Också i årskurserna 5–9 finns sex årsveckotimmar
gemensam undervisningstid för dessa ämnen. I den lokala läroplanen kan den gemensamma
undervisningstiden i konst- och färdighetsämnen delas mellan de nämnda ämnena eller en del av den
kan lämnas individrelaterat valbar som fördjupade studier i konst- och färdighetsämnen.
29 § Elevhandledning
Elevhandledningens uppgift är att stödja elevens tillväxt och utveckling så att eleven kan främja
sina studiefärdigheter och sitt sociala mognande samt utveckla kunskaper och färdigheter som

ehövs för att planera sitt liv. Med stöd av elevhandledningen träffar eleven avgöranden om studier,
utbildning, vardagsliv och levnadsbana, vilka grundar sig på elevens egen förmåga och egna
intressen. Syftet med elevhandledningen är att främja ett resultatrikt skolarbete, att öka
välbefinnandet i skolan samt att förebygga utslagning. Med elevhandledningens hjälp främjas också
pedagogisk och etnisk jämställdhet samt jämställdhet mellan könen.
Elevens trygga övergång vid studievägens etappmål skall stödjas genom samarbete mellan
elevhandledarna och de studiehandledare som svarar för handledningen på andra stadiet samt
lärarna. Samarbetet skall sträcka sig över gränserna mellan läroanstalter och skolnivåer.
MÅL
Eleven skall
• lära sig att bli självständig och ansvarskännande samt att utveckla sin självkännedom
• lära sig samarbets- och interaktionsförmåga
• lära sig att utveckla sina inlärningsfärdigheter och känna igen sina inlärningssvårigheter
samt att söka hjälp för dem
• lära sig att känna igen olika inlärningsstilar
• lära sig att utveckla sina studiefärdigheter och förmågan att bedöma sin egen verksamhet
• få stöd och handledning vid utbildningens olika etappmål inom den grundläggande
utbildningen och i den grundläggande utbildningens slutskede
• lära sig att söka information och skaffa sig färdigheter för att göra planer och val som gäller
studierna, framtiden och livet, genom att också utnyttja de möjligheter som informations-
och kommunikationsteknologin erbjuder.
• lära sig att utveckla sin beslutsfattningsförmåga samt att förverkliga och utvärdera sina
planer för framtiden
• få stöd och handledning i sin yrkesinriktning, också vid val av läroämne, utbildning eller
yrke som går över könsgränserna
• lära sig att inhämta information om samhället, arbetslivet och om företagsamhet samt fostras
till mångkulturalism och internationalism.
ÅRSKURSERNA 1−2
Elevhandledningens syfte är att främja utvecklingen av elevens studiefärdigheter och att stödja hans
eller hennes sociala tillväxt samt att för sin del förhindra uppkomsten av inlärningssvårigheter. För
att trygga att studierna förlöper utan störningar skall handledningen stödja eleven i att utveckla
inlärningsfärdigheterna. Eleven skall handledas till att förhålla sig ansvarskännande till skolarbete
och uppgifter. Med handledningens hjälp skall eleven lära sig att använda mångsidiga arbetssätt och
att skaffa sig information ur olika informationskällor.
Under årskurserna 1−2 genomförs elevhandledningen i samband med läroämnesundervisningen
och skolans övriga verksamhet.
ÅRSKURSERNA 3–6
I årskurserna 3−6 är elevhandledningens uppgift att handleda eleven att bli självständig och
ansvarskännande i sitt skolarbete och sina uppgifter. Eleven skall också vägledas vid ämnesval
under den grundläggande utbildningen och vid etappmålen. I årskurserna 3−6 inleds orientering om
yrken och arbetsliv.
Handledningens uppgift är vidare att leda eleven så att han eller hon utvecklar färdigheter att
skaffa sig information och lär sig mångsidiga arbetssätt. Eleven skall handledas till samarbete och
till att ta hänsyn till andra människor.

Under årskurserna 3−6 genomförs elevhandledningen huvudsakligen i samband med
läroämnesundervisningen och skolans övriga verksamhet. För handledningen kan också reserveras
lektioner på sätt som bestäms i läroplanen. Eleven bör dessutom få individuell handledning som
stöd för sina studier och sina val samt i olika vardagliga angelägenheter.
ÅRSKURSERNA 7–9
Elevhandledningen i årskurserna 7–9 skall ordnas så att den erbjuder eleven en helhet som består
av:
• handledning i klass
• individuell handledning som sätter sig in i personliga frågor
• handledning i smågrupper vilken grundar sig på social interaktion
• praktisk arbetslivsorientering.
För eleven skall ordnas individuell handledning som ger eleven möjlighet att diskutera frågor i
anslutning till sina studier, sitt val av utbildning och yrke, samt frågor i anslutning till
livssituationen. För eleven skall ordnas handledning i små grupper där han eller hon lär sig att i
grupp behandla vägledande frågor som är gemensamma för alla eller personliga för envar elev i
gruppen, men som ändå kan delas med de övriga eleverna.
I den grundläggande utbildningens slutskede skall eleven handledas och stödjas vid val av
fortsatta studier samt vägledas att använda de handlednings-, rådgivnings- och informationstjänster
som samhället erbjuder. För eleven skall ordnas möjlighet att sätta sig in i de informations-,
rådgivnings- och handledningstjänster som arbetsförvaltningen erbjuder.
Målet för samarbetet mellan arbets- och näringslivet och skolan är att eleven skaffar sig
information om yrkesområden, yrken och arbetslivet samt får impulser om företagande. En central
del av detta samarbete utgörs av att representanter för arbetslivet besöker lektioner, av besök på
arbetsplatser, av projektarbeten, av användning av informationsmaterial från olika branscher och av
praktisk arbetslivsorientering (prao).
För eleven skall ordnas perioder för praktisk arbetslivsorientering som grund för val av
utbildning och yrke samt för att öka arbetets status. Eleven skall kunna skaffa sig personliga
erfarenheter av arbetsliv och yrken i verkliga arbetsmiljöer. I samband med arbetslivsorienteringen
skall för eleven ordnas möjlighet att bedöma de kunskaper och den erfarenhet som han eller hon har
fått. I läroplanen skall en plan göras upp för hur arbetslivsorienteringen skall ordnas.
ELEVHANDLEDNING I KLASS
MÅL
Eleven skall
• bilda sig en helhetsuppfattning om undervisningen och skolans verksamhetsformer
• lära sig att använda olika studiemetoder och kanaler för informationssökning samt att bedöma
sina egna studiefärdigheter
• lära känna studiestrategier som är lämpliga för honom eller henne
• känna till huvuddragen i utbildningssystemet i Finland och lära sig att söka information om
möjligheterna till fortsatta studier
• skaffa sig basinformation om arbetslivet och om olika yrkesområden och
• lära sig att söka information om studier och arbete utomlands.
CENTRALT INNEHÅLL
• Att fungera i skolan, den grundläggande utbildningens struktur, studiegång och elevbedömning
• studiefärdigheter

• självkännedom och yrkesinriktad utveckling
• färdigheter att planera och fatta beslut för framtiden
• kunskap om arbetslivet, näringslivsstrukturen och yrkesområden
• utbildningssystemet i Finland
• möjligheterna till fortsatta studier efter grundskolan och att söka till fortsatta studier
• studier och arbete utomlands
• handlednings-, informations- och rådgivningstjänster
• jämlikhet i samhället och arbetslivet.
Kapitel 5 Allmänt stöd för studierna
30 § Samarbete mellan hem och skola
Vårdnadshavarna har det huvudsakliga ansvaret för barnets och den ungas fostran. Skolan svarar för
att fostra och lära eleven som medlem av skolsamfundet. Skolan skall med till buds stående medel
stödja vårdnadshavarna så att de för sin del, också i skolarbetet, kan ta ansvar för sina barns
målinriktade uppfostran och lärande. Det gemensamma fostringsansvaret genomförs i samarbete
mellan skolan och hemmet. Samarbetet har som mål att främja barnets och den ungas
förutsättningar för inlärning, att främja trygghet och välbefinnande i skolan. Samarbetet mellan
hemmet och skolan skall organiseras så att ett yrkesövergripande samarbetsnätverk vid behov
hjälper familjerna i frågor som gäller elevens skolgång och välbefinnande.
Vårdnadshavarna skall ges möjlighet att delta i planeringen och utvärderingen av verksamheten
tillsammans med läraren och eleven. Detta förutsätter aktiva initiativ av lärarna och en växelverkan
med vårdnadshavarna samt ett förtydligande av vårdnadshavarnas, lärarens och elevens roll i
samarbetet. Utgångspunkten för samarbetet mellan hemmet och skolan skall vara att alla berörda
parter är jämlika. Vårdnadshavarna skall ha en möjlighet att bekanta sig med skolans kultur och ha
möjlighet att medverka och bli hörda i diskussioner angående skolans mål för fostran.
Vårdnadshavarna skall informeras om läroplanen och anordnandet av utbildningen. Under de
första årskurserna fortsätter det samarbete som har inletts under förskoleundervisningen samt
skapas en grund för växelverkan också mellan vårdnadshavarna. Olika samarbetsformer skall
utvecklas med vårdnadshavarna under hela den grundläggande utbildningen och speciellt vid
övergången från en skolnivå till en annan eller under andra övergångsperioder. I slutskedet av den
grundläggande utbildningen skall vårdnadshavarna informeras om frågor och eventuella problem i
anslutning till elevens vidareutbildning. Vid behov skall vårdnadshavarna också beredas möjlighet
att diskutera dessa med elevhandledaren och olika sakkunniga inom elevvården.
31 § Plan för elevens lärande
Planen för elevens lärande är en plan över hur elevens lärande skall genomföras. Syftet med planen är
att eleven skall lära sig att ta ett större ansvar för sina studier, att engagera sig i studierna och göra dem
mera målinriktade. Vidare ges vårdnadshavaren med hjälp av planen, information som gör det lättare
för honom eller henne att bättre än tidigare kunna stödja eleven i studierna. Planen för elevens lärande
gör det också möjligt att individualisera undervisningen samt att hjälpa skolan och lärarna då det gäller
att säkerställa att eleven har bästa möjliga förutsättningar för inlärning och för att göra framsteg i sina
studier.
Ett samarbete mellan eleven, vårdnadshavaren, lärarna och övriga sakkunniga inom skolan är
viktigt då planen för elevens lärande görs upp. I begynnelseskedet av den grundläggande utbildningen
har läraren huvudansvaret för uppgörandet av planen men uppgörandet kan småningom mer och mer

övergå till eleven själv. För eleverna i första klass kan planen för elevens lärande grunda sig på en
eventuell plan för barnets förskoleundervisning om en sådan har gjorts upp.
Planen för elevens lärande innehåller elevens studieprogram och där beskrivs hur målen i
läroplanen skall uppnås. Där fastställs vidare eventuella valfria studier och speciella områden som
prioriteras i elevens studier. Om det i läroplanen har bestämts att eleven i stället för att följa en
lärokurs indelad i årskurser kan gå vidare i sina studier enligt ett eget studieprogram skall i planen för
elevens lärande noteras de studiehelheter som ingår i elevens studieprogram och fastställas
kursordningen och tidtabellen samt eventuella speciella mål.
I planen för elevens lärande beskrivs också eventuella stödåtgärder, såsom stödundervisning
eller specialundervisning på deltid. Där kan också uppställas mål för elevens prestationsnivå i olika
läroämnen.
En plan för elevens lärande kan göras upp för alla elever. I läroplanen bestäms om ett
uppgörande av en sådan plan. För elever som är i behov av särskilt stöd eller som erhåller
specialundervisning på deltid samt för elever med invandrarbakgrund uppgörs en plan för elevens
lärande vid behov. Den individuella plan för hur undervisningen ordnas (IP) som skall uppgöras för
elever som överförts eller tagits in till specialundervisning ersätter planen för elevens lärande.
32 § Anordnande av handledning
Handledningsverksamheten skall fortgå kontinuerligt under hela den grundläggande utbildningen.
Kontinuiteten garanteras genom att de lärare som deltar i handledningsarbetet samarbetar under
elevens studietid och i studiernas övergångsskeden.
Det är alla lärares uppgift att handleda eleven i läroämnesstudierna samt att hjälpa eleven att
utveckla sina inlärningsfärdigheter och sin beredskap för inlärning samt att förebygga uppkomsten
av problem i anslutning till studierna. Varje lärare har som uppgift att stödja elevens personliga
tillväxt, utveckling och delaktighet.
Eleven och hans eller hennes vårdnadshavare skall ha möjlighet att få information om
valmöjligheterna inom den grundläggande utbildningen och om vilken betydelse de har för elevens
lärande och framtid. Skolspecifika frågor som ansluter sig till hur handledningen arrangeras, till
studierna, till elevvården och till stödtjänster skall klargöras för eleven och vårdnadshavaren.
Vårdnadshavaren skall beredas tillfälle att vid gemensamma möten mellan läraren, eleven och
vårdnadshavaren diskutera frågor i anslutning till elevens studier och val.
Den handledning som skall verkställas i skolan skall förutom sin förebyggande verksamhet
stödja speciellt sådana elever som har svårigheter i anslutning till studierna och som riskerar att bli
utanför utbildning eller arbetsliv efter den grundläggande utbildningen.
Principerna för handledningsverksamheten och arbetsfördelningen mellan olika medverkande
skall fastställas i läroplanen. I läroplanen skall ingå en beskrivning över, förutom hur den praktiska
arbetslivsorienteringen arrangeras, hur samarbetet med det lokala arbets- och näringslivet
genomförs beträffande hela skolans verksamhet. Undervisningen i olika läroämnen skall inkludera
helheter som förenar de kunskaper och färdigheter som ämnet ger med arbetslivets krav och
möjligheter.
33 § Stödundervisning
Stödundervisning är en form av differentiering som präglas av individuella uppgifter, individuell
tidsdisposition och handledning. Stödundervisningen skall inledas omedelbart efter det att de
anställda i skolan konstaterat att en elev har inlärningssvårigheter skall eleven erhålla
stödundervisning för att ha möjlighet att hänga med i sina studier. Innan en elevs prestationer i ett
läroämne eller inom ett ämnesområde bedöms som svaga, skall eleven beredas möjlighet att delta i
stödundervisning.

I första hand är det läraren som tar initiativ till att ge eleven stödundervisning. Skolan bör sträva
efter att anordna stödundervisning i samförstånd med elevens vårdnadshavare, som skall få
information om hur stödundervisningen anordnas.
Stödundervisning skall bedrivas så ofta och i sådan omfattning att det utgående från elevens
framgång i skolan är meningsfullt. Stödundervisning ges antingen under lektionstid i enlighet med
elevens arbetsordning eller utanför lektionstid.
34 § Elevvård
Elevvården skall ha hand om elevens fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Genom
elevvården främjas elevens harmoniska tillväxt och utveckling och en sådan kultur i skolsamfundet
som omfattar omsorg om andra och positiv växelverkan. Elevvården säkerställer också möjligheten
till jämlikt lärande för alla. De som är knutna till elevvårdsverksamheten strävar efter att i
tillräckligt god tid förebygga och upptäcka hinder för inlärningen samt andra problem och sedan
ingripa. Målet är att skapa en trygg och sund studie- och arbetsmiljö, att skydda elevernas mentala
hälsa och förhindra utslagning samt att främja välbefinnande inom arbetsgemenskapen.
Elevvården hör till alla som jobbar i skolsamfundet och den genomförs i samarbete med
hemmen. Elevvårdsarbetet kan samordnas och utvecklas i en yrkesövergripande
elevvårdsarbetsgrupp. I detta fall följs förordningar angående informationstillgång, sekretess och
olika yrkesgrupper.
De beslut som de behöriga myndigheterna i kommunen enligt sina befogenheter har fattat skall
ingå i läroplanen. Läroplanen skall omfatta:
• verksamhet i syfte att främja skolsamfundets välbefinnande, trygghet, sociala ansvarighet och
inbördes växelverkan
• stöd och handledning som ges med avseende på skolgången, för att stödja barnets och den ungas
fysiska, psykiska och sociala utveckling samt för planering av fortsatta studier och för att
eliminera problem
• samarbete mellan olika sakkunniga och hemmet samt lokala stödnätverk i syfte att säkerställa de
tjänster som eleverna är i behov av samt i syfte att göra upp en plan för elevens lärande eller en
individuell plan för hur undervisning skall anordnas och följas
• åtgärder för problem-, olycksfalls- och krissituationer. Sådana är elevernas frånvaro, mobbning,
våld, mentalvårdsfrågor, användning av tobak, alkohol och narkotika, olika slags olycksfall och
dödsfall. Målet är att stödja individen och bibehålla skolsamfundets funktionsförmåga i
situationer som hotar den fysiska och psykiska tryggheten
• anordnande av skolskjutsarna så att uppställda mål för allmän trygghet och fostran till trygghet
uppnås
• mål som bör beaktas i skolbespisningen vad gäller hälso- och näringsfostran samt gott
bordsskick.
35 § Klubbverksamhet
För att stödja skolans fostran och undervisning kan klubbverksamhet ordnas. Klubbverksamheten
skall i enlighet med målen för den grundläggande utbildningen stödja elevens sociala tillväxt och
allsidiga utveckling. Syftet med klubbverksamheten är att främja eleven att komma igång med
positiva fritidssysselsättningar samt att ge eleven möjligheter till annat än vanligt skolarbete i en
trygg och lugn miljö.
Klubbverksamheten skall erbjuda mångsidig verksamhet som värdesätter barn och unga samt
möjligheter till positiv växelverkan med vuxna och andra barn. Principerna för anordnandet av
klubbverksamheten skall skrivas in i läroplanen. Klubbarna är frivilliga för eleverna.

Syftet med klubbverksamheten är
• att stödja hemmets och skolans fostringsarbete
• att öka barnens och de ungas delaktighet
• att ge eleverna möjlighet att utveckla sociala färdigheter och att växa till människor med
samhällsansvar
• att ge möjlighet till erfarenheter av att lyckas och att kunna
• att utveckla kreativt handlande och tänkande
• att sporra barnen och de unga till att skapa sin egen kultur
• en möjlighet att bättre lära känna eleven
• att stödja intressen och främja positiva fritidssysselsättningar.
Kapitel 6 Undervisning av elever i behov av särskilt stöd
36 § Olika former av stöd
Vid inlärningssvårigheter skall eleven få hjälp genom olika stödformer, som bestäms av
svårigheternas art och omfattning. Det centrala är att upptäcka inlärningssvårigheterna i god tid och
inleda stödåtgärderna för att undvika inlärningssvårigheternas negativa följder i elevens utveckling.
Särskilt stöd kan de elever behöva vilkas utveckling, tillväxt och inlärningsförutsättningar har
försvagats på grund av skada, sjukdom eller funktionsstörning. Särskilt stöd ges också till elever
vilkas psykiska och sociala tillstånd kräver stöd. Samma gäller elever med riskfaktorer som
anknyter till inlärningsfärdigheterna och som konstaterats av undervisnings- och elevvårdsexpertis
samt vårdnadshavare.
Alla elever som är i behov av särskilt stöd kan ges stödundervisning så som bestäms i 33 §.
Om undervisning inte kan ges på annat sätt skall eleven tas in eller överföras till
specialundervisning. Lärokurserna och undervisningsarrangemangen samt stödtjänsterna inom
undervisningen fastställs då i en individuell plan för hur undervisningen skall anordnas.
37 § Specialundervisning på deltid
Elev med lindriga inlärnings- eller anpassningssvårigheter som i samband med den övriga
undervisningen är i behov av särskilt stöd för att förbättra sina inlärningsförutsättningar skall ges
specialundervisning på deltid. Specialundervisning på deltid anordnas som parallellundervisning i
samband med den övriga undervisningen − som arbete i smågrupper eller individuellt − i enlighet
med en för eleven eventuellt uppgjord plan för elevens lärande. Planen för elevens lärande uppgörs
vid behov i samarbete med vårdnadshavaren, lärarna och andra sakkunniga.
38 § Undervisning av elever som tagits in eller överförts till
specialundervisning
Syftet med specialundervisningen är att hjälpa och stödja eleven så, att han eller hon tillsammans
med sina jämnåriga har likvärdiga möjligheter att fullgöra sin läroplikt enligt egna förutsättningar.
Utgångspunkten är elevens starka sidor samt hans eller hennes individuella inlärnings- och
utvecklingsbehov. Undervisningen skall stödja elevens initiativförmåga och självförtroende.
Specialundervisningen förutsätter undervisningsställen, -utrymmen, -tid och beslut angående olika

aktiviteter samt resurser som avsatts för att genomföra dem. Om det inte är möjligt för eleven att
studera i enlighet med övrig undervisning eller om det inte med tanke på elevens utveckling kan
anses ändamålsenligt, skall undervisningen helt eller delvis ordnas i gruppen för
specialundervisning.
Undervisning av elev som tagits in eller överförts till specialundervisning kan enligt 9 §
statsrådets förordning (1435/2001) delvis ordnas på annat sätt än vad som fastslagits i skolans
timfördelning om det med beaktande av elevens inlärningsförutsättningar kan anses motiverat.
I den individuella planen för hur undervisningen skall anordnas fastställs då de läroämnen, i vilka
elevens studieprogram avviker från skolans timfördelning. Innan en elev befrias från att avlägga en
lärokurs är det primära att fastställa den eftersträvade nivån för eleven enligt elevens förutsättningar
d.v.s. individualisering av lärokursen. För att en elev skall bli befriad från att avlägga en lärokurs
krävs tungt vägande skäl. En elev som befriats från att studera ett visst läroämne skall få
undervisning i andra läroämnen eller handledd verksamhet så att hans eller hennes antal
årsveckotimmar inte minskas.
Undervisningen av elever som tagits in eller överförts till specialundervisning
omfattas antingen av den allmänna läroplikten eller av förlängd läroplikt i enlighet med vad som
slagits fast i beslutet om intagning eller överföring av elever till specialundervisning. I
undervisningen av en elev som omfattas av förlängd läroplikt kan läroämnen sammanslås till
läroämnesblock. Läroämnesblock kan bildas av för alla gemensamma läroämnen samt av valfria
ämnen på sätt som fastslås i läroplanen. Undervisningen i teckenspråk kan förutom under
lektionerna i modersmål och litteratur också anordnas under lektioner som reserverats för andra
språk.
39 § Individuell plan för hur undervisningen skall anordnas
För varje elev som tagits in eller överförts till specialundervisning skall det utarbetas en individuell
plan för hur undervisningen skall anordnas (IP) som baserar sig på den godkända läroplanen. Planen
skall innehålla följande uppgifter enligt elevens individuella behov:
• en beskrivning av elevens inlärningsförutsättningar, starka sidor och särskilda behov samt,
utgående från dessa, utvecklingsbehov vad gäller undervisnings- och inlärningsmiljö
• målsättningar för undervisning och inlärning på kort och lång sikt
• antalet årsveckotimmar i läroämnen som ingår i elevens studieprogram och en förteckning över
läroämnen, där elevens studier avviker från lärokurser enligt den övriga undervisningen
• grundläggande mål och innehåll i de läroämnen, där eleven har en individuell lärokurs
• tolknings- och assistenttjänster som deltagandet i undervisningen förutsätter, övriga
undervisnings- och elevvårdstjänster, kommunikationssätt samt speciella hjälpmedel och
läromedel
• en beskrivning av undervisningsarrangemangen i grupp i samband med övrig undervisning eller
specialundervisning
• människor, som hjälper till att anordna undervisnings- och stödtjänster för eleven, samt deras
ansvarsområden
• principerna för uppföljning och utvärdering av elevens framsteg samt planens
funktionsduglighet
Syftet med den individuella planen för hur undervisningen skall anordnas är att långsiktigt stödja
elevens individuella inlärningsprocess. I denna plan bokförs speciellt positiva iakttagelser om
elevens framsteg samt erfarenheter om lyckade undervisningsarrangemang och metoder som varit
ett stöd för elevens inlärning och utveckling.

Bedömningen av eleven grundar sig på den allmänna lärokursen eller på den lärokurs som har
fastställts för eleven i den individuella planen för hur undervisningen skall anordnas. Om eleven
inte längre har behov av specialundervisning skall han eller hon överföras till den allmänna
undervisningen.
I uppgörandet av den individuella planen för hur undervisningen skall anordnas deltar eleven,
vårdnadshavaren, lärarna, vid behov skolans övriga personal samt andra behövliga sakkunniga
enligt vad beaktandet av elevens inlärningssvårigheter och -hinder förutsätter. Undervisningens och
habiliteringens mål och innehåll skall definieras i samarbete mellan ovannämnda. Därutöver skall
bland annat undervisningsmetoder, elevvård och stödtjänster samt uppföljnings- och
utvärderingsåtgärder planeras i enlighet med elevens individuella behov.
40 § Undervisning per verksamhetsområde
Då undervisningen inte kan anordnas läroämnesvis enligt den uppgjorda lärokursen på grund av att
en elev är gravt handikappad, utvecklingsstörd eller har en svår sjukdom skall undervisningen göras
upp så att utgångspunkten ligger i verksamhetsområden i stället för i läroämnen. De
verksamhetsområden som hör till läroplanen är motoriska färdigheter, språk och kommunikation,
sociala färdigheter, färdigheter för dagliga rutiner och kognitiva färdigheter. I läroplanen skall
verksamhetsområdena indelas i delområden.
Målet för inlärning av motoriska färdigheter är att elevernas uppfattning om sin egen kropp skall
stärkas samt att utvecklingen av helhets- och finmotoriska färdigheter skall främjas. Undervisningen
av de motoriska färdigheterna skall innehålla planering och handledning av de motoriska
färdigheterna och delområden som anknyter till utvecklingen av balans, koordination, rytm,
uthållighet och muskelstyrka.
Målet för inlärning av kommunikativa färdigheter är att det hos eleverna bildas en färdighet att
orientera sig i situationen och att eleverna utgående från den lär sig att förstå olika uttrycksformer
och att uttrycka sig. Undervisningen av språk och kommunikation skall innehålla språklig
medvetenhet, språkliga uttrycksformer, språkligt begrepps- och ordförråd, igenkännande och
användning av tecken, symboler, bokstäver, ord samt delområden som utvecklar tankeförmågan.
Målet för inlärningen av sociala färdigheter är att elevernas kommunikativa kompetens skall
utvecklas. Delområdena skall innehålla mål som anknyter till interaktiva färdigheter och färdigheter
för självkontroll.
Målet för inlärningen av dagliga färdigheter är att elevernas aktiva deltagande i aktiviteter i sin
livsmiljö skall öka och att elevernas förmåga att ta initiativ och bli självständiga skall främjas.
Delområdena skall innehålla mål som anknyter till hälsa och trygghet, vardagliga rutiner, boende
och att röra sig i sin omgivning samt fritidsaktiviteter.
Målet för inlärning av kognitiva färdigheter är att eleverna skall aktiveras och att de skall lära
sig att använda sina sinnen för att gestalta sin omgivning. Delområdena skall innehålla stimulering
och träning av sinnena, övning i att göra val, klassificera, lösa problem och förstå förhållandet
mellan orsak och verkan.
Kapitel 7 Elevbedömningen
41 § Bedömningen under studiernas gång

BEDÖMNINGENS UPPGIFT
Bedömningen under studiernas gång har som uppgift att handleda och sporra eleven i studierna samt
att beskriva hur eleven har nått de uppställda målen. Bedömningens syfte är att hjälpa eleven att bilda
sig en realistisk uppfattning om sitt lärande och sin utveckling och på så sätt också stödja
personlighetens tillväxt.
PRINCIPERNA FÖR BEDÖMNINGEN
Bedömningen är fortlöpande och målinriktad. Då respons ges skall dess betydelse för
inlärningsprocessen beaktas. Responsen skall omfatta elevens framsteg på lärandets olika
delområden. Med hjälp av den hjälper läraren eleven att bli medveten om sitt tänkande och sitt
handlingssätt samt får honom eller henne att förstå hur han eller hon lär sig.
Bedömningen skall vara individuell och sanningsenlig samt grunda sig på allsidiga belägg.
Elevens framsteg, arbete och uppförande skall bedömas i förhållande till målen i läroplanen och till
profilerna för elevens goda kunskaper.
I läroplanen skall de allmänna och läroämnesspecifika principerna för bedömningen fastställas.
Information om bedömningsgrunderna skall ges till eleven och vårdnadshavaren i förväg. På
begäran ges i efterhand en utredning över hur principerna har tillämpats vid bedömningen.
Förutom genom läsårsbetygen skall eleven och vårdnadshavaren ges feedback om framstegen i
tillräcklig utsträckning och på olika sätt. Upplysningar skall ges om elevens framsteg i studierna,
om elevens starka sidor och om sådana områden inom lärandet där eleven bör förkovra sig.
Responsen kan ges med mellanbetyg, med olika slags meddelanden, genom utvärderingssamtal
eller på annat sätt.
BEDÖMNINGEN AV ARBETET
Bedömningen av arbetet utgör en del av bedömningen av elevens förmåga att lära sig. Den skall
bygga på de mål som uppställts för arbetet i olika läroämnen. Bedömningen av arbetet gäller
elevens förmåga att planera, reglera, genomföra och analysera sitt arbete. Därvid skall också
beaktas hur ansvarsfullt eleven arbetar och hur han eller hon fungerar i samarbete med andra.
Bedömningen av arbetet ingår i bedömningen av läroämnet. Arbetet kan också bedömas särskilt.
BEDÖMNINGEN AV UPPFÖRANDET
Bedömningen av uppförandet gäller elevens sätt att ta hänsyn till andra människor och till
omgivningen, hans eller hennes sätt att värdesätta arbete och följa regler. Uppförandet skall bedömas
av alla lärare som undervisar eleven. Målen för elevens uppförande bör ingå i läroplanen. Vid
bedömningen av uppförandet skall skolans värdegrund och de mål som uppställts för fostran beaktas.
OMSTÄNDIGHETER SOM PÅVERKAR BEDÖMNINGEN
Vid elevbedömningen skall elevens inlärningssvårigheter beaktas. Vid bedömningen bör användas
sådana metoder genom vilka eleven på bästa möjliga sätt kan påvisa sitt kunnande. Grunderna för
bedömningen av en elev som tagits in eller överförts till specialundervisning fastställs i den plan för
individuell undervisning (IP) som uppgörs för honom eller henne.
Om det vid intagningen eller överföringen till specialundervisning har bestämts att eleven skall
genomgå den grundläggande utbildningen enligt den allmänna läroplanen skall hans eller hennes
prestationer bedömas på samma grunder som de övriga elevernas prestationer.
Om det vid intagningen eller överföringen till specialundervisning har bestämts att eleven i ett
eller flera läroämnen studerar enligt en individuell lärokurs, bedöms elevens prestationer enligt de

mål som fastställts för honom eller henne i planen för individuell undervisning. I läroämnen som
studeras enligt en individuell lärokurs kan verbal bedömning användas i alla årskurser.
Bedömningen av en elev som omfattas av förlängd läroplikt grundar sig på den allmänna
läroplanen för den grundläggande utbildningen eller på individuella lärokurser, enligt vad som
bestämts i planen för individuell undervisning av eleven.
Bedömningen av en gravt utvecklingsstörd elev skall utgå från elevens egna mål enligt planen för
individuell undervisning. Bedömningen av eleven skall ta fasta på hans eller hennes
inlärningsförutsättningar och på hans eller hennes framsteg enligt verksamhetsområden. Dessa
inlärningsförutsättningar är hans eller hennes sinnesfunktioner, hans eller hennes uppförande och
förmåga att samverka med andra, hans eller hennes intresse och uppmärksamhet i olika
inlärningssituationer, hans eller hennes självständighet och arbetsförmåga. Verksamhetsområden
som skall bedömas är elevens motorik, hans eller hennes språk och kommunikation, hans eller
hennes sociala färdigheter, hans eller hennes dagliga rutiner och kognitiva färdigheter. Vid
elevbedömningen bör inhämtas utlåtanden av de sektorer som har hand om elevens rehabilitering
samt av elevens vårdnadshavare.
BEDÖMNING AV ELEVER MED INVANDRARBAKGRUND
Vid bedömningen av olika läroämnen för elever med invandrarbakgrund skall elevens bakgrund och
den språkkunskap som så småningom utvecklas beaktas. I bedömningen skall man sträva efter att
minska betydelsen av eventuella brister i hans eller hennes kunskaper i svenska genom mångsidiga,
flexibla bedömningsmetoder som anpassats till elevens situation. Läroämnet modersmål och
litteratur bedöms antingen enligt lärokursen svenska som andraspråk eller som svenska som
modersmål. Lärokursen bestäms särskilt för varje elev. Bedömningen av en elev med
invandrarbakgrund kan vara verbal under hela den grundläggande utbildningen med undantag av
slutbedömningen.
FRAMSTEG I STUDIERNA
Principerna för framsteg i studierna och uppflyttning från en årskurs har bestämts i 11 § i
förordningen om grundläggande utbildning. I grunderna för läroplanen preciseras förordningen.
Principerna för uppflyttning från en årskurs och kvarstannande i årskursen skall fastställas i
läroplanen. Om eleven inte har genomgått en läroplansenlig lärokurs i ett läroämne eller en
ämnesgrupp med godkänt resultat underkänns elevens årskursprestationer till denna del. Eleven
skall beredas möjlighet att i ett särskilt prov visa att han eller hon har uppnått årskursens mål i
läroämnet i fråga med godkänt vitsord. Under läsåret eller efter läsårets slut kan, enligt vad som
bestäms i läroplanen anordnas ett eller flera tillfällen vid vilka eleven kan visa sitt kunnande. Ett
särskilt prov kan göras mångsidigt, så att eleven har olika möjligheter att visa sina kunskaper och
färdigheter.
En elev som med godkänt resultat har fullgjort målen för årskursen uppflyttas till följande årskurs.
En elev kan uppflyttas till följande årskurs trots att han eller hon har underkända prestationer om man
bedömer att eleven kan klara av den följande årskursens studier med godkänt resultat.
En elev kan stanna kvar i en årskurs om hans eller hennes prestation har underkänts i ett eller
flera ämnen och man bedömer att eleven inte uppnår den följande årskursens mål. Prestationerna för
en årskurs upphör att gälla för en elev som stannar kvar.
En elev kan stanna kvar i en årskurs om det är nödvändigt med tanke på elevens allmänna
skolframgång även om han eller hon inte har några underkända prestationer. Vårdnadshavaren skall
då beredas möjlighet att bli hörd innan beslutet fattas.
Om elevens prestation har underkänts i ett eller flera läroämnen under årskursen kan ett villkorligt
beslut fattas om uppflyttning. I beslutet nämns de delområden inom årskursens lärokurser som eleven
skall fullgöra med godkänt resultat för att en uppflyttning från årskursen skall vara möjlig.

FRAMSTEG I STUDIERNA ENLIGT ETT EGET STUDIEPROGRAM
Ifall eleven går vidare i sina studier enligt ett eget studieprogram i stället för enligt en årskursformad
lärokurs skall i läroplanen bestämmas vilka kunskaper och färdigheter som förutsätts för att de olika
studiehelheterna skall kunna inledas. Enligt förordningen om grundläggande utbildning uppflyttas en
elev som studerar enligt ett eget studieprogram till följande årskurs efter det att läsårets skolarbete är
avslutat. En elev kan stanna kvar i årskursen på grund av allmänt svag skolframgång. I läroplanen kan
bestämmas att eleven på nytt kan fullgöra också en studiehelhet som avlagts med godkänt resultat, om
det är ändamålsenligt med tanke på hans eller hennes allmänna skolframgång.
En elev i nionde årskursen räknas som elev tills han eller hon har fullgjort hela lärokursen i den
grundläggande utbildningen och fått avgångsbetyg eller hans eller hennes läropliktsålder uppfyllts
och han eller hon avgått från skolan.
42 § Elevens självvärdering
En av den grundläggande utbildningens uppgifter är att utveckla elevens förutsättningar för
självvärdering. Syftet med självvärderingen är att öka elevens självkännedom och utveckla
studieförmågan. Målet är att elevens självkänsla och positiva bild av sig själv som elev samt känslan av
delaktighet skall förstärkas. Eleven lär sig att
• vara medveten om uppställda mål
• ställa upp mål för sina studier
• granska och styra sin inlärningsprocess
• ställa upp mål för sitt eget arbete och för gemensamt arbete
• vara medveten om sina framsteg.
Under läsåret skall eleven ges möjligheter att bedöma sig själv och få respons på självvärderingen.
Självvärderingen skall vara mångsidig och rikta sig på olika kompetens- och inlärningsområden.
43 § Profil för goda kunskaper
En profil för goda kunskaper i slutet av varje läroämnesavsnitt vid etappmålen i timfördelningen,
har gjorts upp som stöd för bedömningen av eleven. Ett undantag utgör finska eller svenska som
andraspråk samt modersmål för elever med invandrarbakgrund. Profilen för goda kunskaper inriktar
sig på kunskaper och färdigheter i läroämnena.
Profilen för goda kunskaper definierar den nationella nivån, vilken som sådan utgör grund för
bedömningen. Vid sifferbedömning definieras profilen för goda kunskaper till nivån för vitsordet
åtta (8). Vid verbal bedömning stöder profilen för goda kunskaper läraren i bedömningen av elevens
utveckling och utgör grund för beskrivningen av hur eleven har uppnått målen.
44 § Betyg
Elevens betyg är offentliga dokument. Om betyget innehåller uppgifter som hänför sig till den verbala
bedömningen av elevens personliga egenskaper skall dessa behandlas konfidentiellt och kan endast
överlåtas till eleven och hans eller hennes vårdnadshavare.
Inom den grundläggande utbildningen används följande betyg
1. Läsårsbetyg
2. Mellanbetyg

3. Skiljebetyg.
Läsårsbetyget skall ges till eleven i slutet av läsåret. Under läsårets gång kan dessutom
mellanbetyg ges. Om undervisningen är periodiserad kan det betyg som ges vid slutet av en period
fungera som mellanbetyg. De periodbetyg som getts under läsåret kan tillsammans utgöra ett
läsårsbetyg.
Skiljebetyg ges till en elev som byter skola, som avgår från den grundläggande utbildningen eller
som inte under sin läropliktstid har fullgjort läroplikten. Skiljebetyget skall åtföljas av en bilaga med
uppgifter om den timfördelning som iakttagits i skolan samt en utredning över eventuella profileringar
i undervisningen. På skiljebetyget skall inte antecknas något omdöme om elevens uppförande. Om
eleven flyttar till en annan skola som upprätthålls av samma utbildningsanordnare behöver inget
separat skiljebetyg ges.
På betygen skall antecknas betygets, utbildningsanordnarens, skolans och elevens namn, datum
när betyget är utfärdat, en bedömning av elevens uppförande samt elevens studieprogram och en
bedömning av hur eleven har uppnått målen i de olika läroämnena. Betyget förses med underskrift.
Om arbetet bedöms separat antecknas denna bedömning i betyget. I läsårsbetyget antecknas också
uppgifter om att eleven stannar kvar i årskursen om så är fallet. Vid sifferbedömning skall betyget
innehålla en bedömningsskala i enlighet med 10 § i förordningen om grundläggande utbildning. På
betygen skall dessutom finnas en anteckning om att de är utformade i enlighet med de
läroplansgrunder som Utbildningsstyrelsen fastställt 19.12.2002. Utbildningsanordnaren beslutar
om betygens utformning.
Bedömningen av läroämnen, ämneshelheter och uppförande antecknas i form av verbal
bedömning, vitsordsbedömning eller en kombination av dessa två. Bedömningen av arbetet kan
också göras separat genom ett verbalt omdöme. Vid bedömningen av de gemensamma ämnena skall
vitsordbedömning användas senast i årskurs åtta samt tidigare i sådana läroämnen där eleven har
fullgjort de gemensamma studierna i den grundläggande utbildningen. Ett siffervitsord anger
kunskapsnivån. Elevens inlärningsprocess kan också bedömas verbalt. Också av de verbala
omdömena skall det framgå om eleven har uppnått de mål som ställts upp för årskursen med
godkänt resultat. I läroplanen bestäms hur tillvalsämnen skall bedömas.
Med elevens studieprogram avses en lista över de ämnen och ämnesgrupper som eleven har
studerat under läsåret. I den grundläggande utbildningen bedöms alla läroämnen, med undantag av
miljö- och naturkunskap, med särskilda verbala omdömen eller med siffror på de nivåer där
läroämnena undervisas. I årskurserna 1−4 bedöms miljö- och naturkunskap med ett vitsord, i
årskurserna 5−6 bedöms biologi och geografi med ett vitsord samt fysik och kemi också med ett
vitsord. I årskurserna 7−9 bedöms biologi, geografi, fysik, kemi och hälsokunskap alla med
särskilda vitsord.
I läroämnet modersmål och litteratur bedöms de lärokurser som ingår i elevens studieprogram.
Eleven kan ha högst två vitsord i läroämnet modersmål och litteratur (10 § och 45 § i grunderna för
läroplanen för den grundläggande utbildningen). Om eleven har studerat enligt lärokursen i
läroämnet modersmål för elever med invandrarbakgrund skall i betyget antecknas vilket språk
eleven har studerat.
En elev som har fått undervisning i religion i enlighet med sin bekännelse bedöms i ämnet om
undervisningen har baserat sig på en fastställd läroplan.
Om undervisningen på minst hälften av elevens lektioner har getts på något annat språk än
skolans undervisningsspråk skall de läroämnen i vilka det skett och det språk som använts i
undervisningen nämnas på betyget.
45 § Slutbedömningen

Syftet med slutbedömningen är att fastställa hur eleven har nått de mål i olika läroämnen som
uppställts för den grundläggande utbildningen. Slutbedömningen skall vara nationellt jämförbar och
behandla eleverna på lika villkor. Slutvitsordet i varje gemensamt läroämne skall grunda sig på
elevens kunnande i slutskedet av den grundläggande utbildningen i årskurserna 8−9. För
slutbedömningen har utarbetats Kriterier för slutbedömningen i den grundläggande utbildningen för
alla gemensamma läroämnen. Elevens kunnande bedöms utgående från kriterierna för
slutbedömningen i den grundläggande utbildningen, utgående från allt han eller hon på olika sätt
visar.
Om studierna i ett gemensamt ämne avslutas före den grundläggande utbildningens slutskede
bedöms elevens kunnande enligt de kriterier som fastställts för slutbedömningen i den
grundläggande utbildningen för läroämnet i fråga.
I kriterierna för slutbedömningen definieras nivån för de kunskaper och färdigheter som
förutsätts för vitsordet åtta (8). Kriterierna för slutbedömningen har uppgjorts så att eleven får
vitsordet åtta (8) om han eller hon i medeltal uppvisar det kunnande som kriterierna i ämnet anger.
En del ouppnådda kriterier kan kompenseras genom överträffad nivå för andra.
Eleven har hjälpligt (5) uppnått de kunskaper och färdigheter som krävs i den grundläggande
utbildningen om han eller hon åtminstone i någon mån kan uppvisa det kunnande som kriterierna
förutsätter.
I slutbedömningen ingår bedömningen av arbetet i vitsordet för läroämnet. I bedömningen av
arbetet beaktas de arbetsfärdigheter som ingår i kriterierna för läroämnet.
Avgångsbetyg
I slutbedömningen används följande betyg
1. Avgångsbetyg från den grundläggande utbildningen
2. Betyg i en ämneslärokurs i den grundläggande utbildningen
3. Betyg över fullgjord lärokurs i alla ämnen i den grundläggande utbildningen
Avgångsbetyg ges till en elev vars prestationer i alla ämnen som bedöms med vitsord
är minst hjälpliga.
På avgångsbetyget antecknas samma uppgifter som på alla betyg med följande undantag. På
avgångsbetyget antecknas elevens fullständiga namn och personbeteckning, rektorns underskrift,
bedömning med ord (hjälpligt–utmärkt) och med siffror (5–10) i de gemensamma läroämnena och
ämnesgrupperna samt i de tillvalsämnen som skall bedömas med siffror. För färdighets- och
konstämnen samt för tillvalsämnen antecknas på betyget omfattningen i årsveckotimmar av de
läroämnen som eleven studerat. För färdighets- och konstämnenas del antecknas omfattningen från
och med femte årsklassen. På avgångsbetyget antecknas att elevhandledning och praktisk
arbetslivsorientering har ingått i elevens studieprogram.
Gemensamma läroämnen som i slutskedet av den grundläggande utbildningen bedöms med
siffror är modersmål och litteratur, det andra inhemska språket, det första främmande språket,
matematik, fysik, kemi, biologi, geografi, hälsokunskap, religion eller livsåskådningskunskap,
historia, samhällslära, musik, bildkonst, slöjd, gymnastik och huslig ekonomi.
Vid bedömningen av de tillvalsämnen som utgör en enhetlig lärokurs som omfattar minst två
årsveckotimmar används sifferbedömning (5–10). Om ett tillvalsämne består av fördjupade eller
tillämpade studier i något gemensamt läroämne antecknas namnet på det om det skall bedömas med
siffror, och vitsordet direkt efter vitsordet för det gemensamma läroämnet.
Tillvalsämnen vars lärokurs understiger två årsveckotimmar samt helheter som består av sådana
lärokurser bedöms på avgångsbetyget med anteckningen ”godkänd”. Om ett tillvalsämne som

edömts verbalt betraktas som fördjupade studier i ett gemensamt ämne kan prestationen höja
vitsordet i det gemensamma ämnet i fråga. Alla sådana tillvalsämnen som skall bedömas verbalt
och som hänför sig till ett gemensamt läroämne antecknas direkt efter vitsordet för läroämnet i
fråga. I punkten för tillvalsämnets namn antecknas ”valfria studier” och det sammanlagda antalet
årsveckotimmar för de tillvalsämnen som hänför sig till läroämnet i fråga omnämns också. Om det
valfria ämnet inte hänför sig till något gemensamt ämne antecknas det på betyget med rubriken
”övriga tillvalsämnen”.
Om eleven byter ut ett tillvalsämne mot ett annat antecknas på avgångsbetyget namnet på båda
tillvalsämnena och antalet genomgångna årsveckotimmar. Det tillvalsämne som är oavslutat
bedöms med anteckningen ”deltagit”. Det nya tillvalsämnet bedöms antingen med nummervitsord
eller med anteckningen ”godkänd” i enlighet med antalet årsveckotimmar.
Om elevens vårdnadshavare skriftligt anhåller om att siffervitsord i språk som studeras som
valfritt språk inte skall antecknas på avgångsbetyget, utelämnas vitsordet och på betyget antecknas
”godkänd”. Det andra inhemska språket undervisas dock som ett gemensamt läroämne och det
bedöms med nummervitsord.
Lärokursen i modersmålet för en elev med invandrarbakgrund bedöms på avgångsbetyget med
en siffra ifall eleven har studerat ämnet minst två årsveckotimmar i årskurserna 7–9. I annat fall
bedöms det med anteckningen ”godkänd”. Samma språk kan inte bedömas både som främmande
språk och som elevens modersmål.
På avgångsbetyget ingår bedömningen av arbetet i vitsordet för läroämnet och kan inte
sifferbedömas separat. På avgångsbetyget antecknas ingen bedömning av elevens uppförande.
Till avgångsbetyget kan höra bilagor, exempelvis bedömning av elevens uppförande och arbete
samt en verbal bedömning av valbara ämnen som har omfattat mindre än två årsveckotimmar.
Elevens identifikationsuppgifter bör framgå av varje bilaga. Avgångsbetygets bilagor skall inte
omnämnas på avgångsbetyget.
På avgångsbetyget görs en anteckning om vilket språk som har använts i undervisningen i ett
läroämne om sammanlagt minst hälften av lektionerna i något läroämne i den grundläggande
utbildningen har hållits på något annat språk än skolans undervisningsspråk.
Om det i beslutet om specialundervisning har bestämts att eleven skall studera enligt
individuella lärokurser kan också slutbedömningen vara verbal. Dessa kan också bedömas med
siffror på avgångsbetyget. Siffervitsordet förses då med en asterisk (*). I betygets tilläggsuppgifter
görs en anteckning om att eleven har studerat de läroämnen som är försedda med asterisk (*) enligt
en individuell lärokurs (17 § 2 mom. lagen om grundläggande utbildning). Slutbedömningen av en
gravt utvecklingsstörd elev är verbal.
En elev i nionde klassen skall vid behov tilldelas ett mellanbetyg för ansökan till fortsatta
studier. På betyget antecknas en bedömning av elevens kunnande på samma grunder som på
avgångsbetyget.
Om eleven genom en särskild examen har slutfört lärokursen i något läroämne inom den
grundläggande utbildningen ges ett betyg över en ämneslärokurs i den grundläggande utbildningen.
Om hela den grundläggande utbildningen har fullgjorts genom särskilda examina ges ett betyg över
fullgjord grundläggande utbildningen.
Kapitel 8 Undervisning för olika språk- och kulturgrupper
46 § Samer
I undervisningen av samiska elever skall beaktas att samerna är ett ursprungsfolk som har ett eget
språk och en egen kultur. Samernas förhållande till naturen, de traditionella näringarna och det
samiska samhället utgör kärnan i det egna språket och den egna kulturen och stöds i den

grundläggande utbildningen. För en del av eleverna är samiska (nordsamiska, enaresamiska och
skoltsamiska) modersmål och undervisningsspråk, för en del undervisas språket som främmande
språk. Särskild vikt fästs vid elevernas olika språkliga färdigheter när de kommer till den
grundläggande utbildningen. Undervisningen av samiskspråkiga elever sker i huvudsak på samiska.
Undervisningen skall stödja elevens ursprungliga identitet och ge honom eller henne möjligheter
att lära sig sitt språk och att utveckla sina språkliga färdigheter. Den grundläggande utbildningen
skall främja kännedomen om den egna kulturen, historien och det samiska samhället i de nordiska
länderna och insikten om samerna som folkgrupp och som ett av världens ursprungsfolk. Syftet med
undervisningen är att eleven efter att ha fullgjort den grundläggande utbildningen skall vara
medveten om sina rötter och sitt kulturarv samt om olika samiska språk, kulturområden och samiska
grupper. Skolan skall ge eleven förutsättningar för att utveckla en sund självkänsla så att eleven kan
bevara sin samiska identitet utan att assimileras med huvudbefolkningen.
Samiskspråkig undervisning ges på nordsamiska, enaresamiska och skoltsamiska. Det centrala
målet för undervisningen av samisktalande elever är att stödja utvecklingen till tvåspråkighet och
mångkulturalism. I den samiskspråkiga undervisningen stöder alla läroämnen elevens utveckling av
färdigheterna i modersmålet.
Undervisningen skall stödja eleven att identifiera sig med sitt nationella kulturarv och
samhörigheten med samer bosatta i andra länder. I undervisningen följs riksomfattande mål och
studieinnehåll – dock så att särdragen i den samiska kulturen och den samiska språksituationen
beaktas. I undervisningen betonas speciellt den egna historien, kännedomen om det samiska
samhället i dag, om de traditionella näringarna samt om musik- (luohti, leu´dd), berättar- (máinnas)
och hantverkstraditioner (duodji).
Som hjälpmedel i undervisningen nyttjas närmiljön, släktgemenskapen, de samiskspråkiga
medierna och aktiva kontakter med andra sameområden. Skolan skall som inlärningsmiljö stödja
undervisningen på samiska. Skolan skall också samarbeta med hemmen och vårdnadshavarna, så att
de samiska traditionerna vad gäller fostran och undervisning beaktas.
Eleven bör få positiva erfarenheter av sin egen kultur med hjälp av lekar, berättelser och
verksamheter. Undervisningen skall i mån av möjlighet anpassas till årets förlopp, till traditionella
arbeten som hänför sig till olika årstider och till förändringar som sker i naturen.
47 § Romer
I undervisningen av elever med romskt ursprung skall de finländska romernas ställning som en
etnisk och kulturell minoritet beaktas. I och med romernas integrering i samhället och den nya
lagstiftningen gällande minoritetsrättigheter skall frågor i anslutning till utbildning och bevarande
av det unika språk- och kulturarvet beaktas också i den grundläggande utbildningen.
Undervisningen i romani skall främja skapandet av en fungerande dubbelidentitet och höja
kvaliteten på skolgången.
Undervisningen i romani skall ge elever med romskt ursprung en naturlig möjlighet att också i
skolan ge uttryck för sin minoritetsidentitet. Undervisningen skall främja de romska elevernas
kännedom om sin historia och sitt språk samt insikten om romerna som en av de mest betydande
minoriteterna i hela världen och i Europa.
Betydelsen av språkundervisningen i skolan accentueras hos romska barn i synnerhet därför att
romanispråket i Finland traditionellt har varit endast ett talat språk. I undervisningen i romani och
kultur skall elevernas olika språkliga färdigheter och regionala skillnader därför beaktas. Som
hjälpmedel i undervisningen nyttjas närmiljön, släktgemenskapen och medier på romani.
48 § Elever med teckenspråk som modersmål

Elever med teckenspråk som modersmål är elever som är döva, har nedsatt hörselförmåga eller är
hörande och vars modersmål är finlandssvenskt teckenspråk. De har lärt sig teckenspråket som sitt
förstaspråk och det är det språk som de behärskar bäst eller det språk som de använder mest i sitt
dagliga liv.
I undervisningen av elever med teckenspråk som modersmål följs de allmänna målen för fostran
och inlärning i grundskolan genom att tillämpa dem på den teckenspråkiga kulturen.
Undervisningsspråket är det finlandssvenska teckenspråket. Parallellt med teckenspråket används
svenska eller finska som språk i läsning och skrivning.
Målet är att elevernas teckenspråkiga identitet skall stärkas samt att de skall lära sig att uppskatta
sitt språk och sin kultur som jämbördiga vid sidan av majoritetsspråket och -kulturen. Eleven skall
kunna vara medveten om sina språkliga och kulturella rättigheter i olika situationer så att en jämlik
verksamhet och kommunikation blir möjliga.
Målet är också att eleven blir medveten om och får kunskaper om ljudvärlden och de
karakteristiska dragen och handlingssätten i hörande människors kultur, vilka avviker från den
teckenspråkiga kulturen och från teckenspråkiga handlingssätt, så att det blir möjligt för eleven att
fungera flexibelt i två eller flera kulturer.
Eftersom det finlandssvenska teckenspråket är ett minoritetsspråk och elevens möjligheter att
lära sig det före skolåldern varierar kraftigt, skall i undervisningen fästas speciell vikt vid att skapa
en så stimulerande teckenspråkig inlärningsmiljö som möjligt. Teckenspråket har inte ett allmänt
använt skrivsystem, så betydelsen av elevens personliga språkliga interaktion accentueras.
Dessutom utnyttjas så mångsidigt som möjligt de möjligheter som data- och
kommunikationstekniken bereder för att kommunicera och inhämta information på teckenspråk.
49 § Elever med invandrarbakgrund
I undervisningen av elever med invandrarbakgrund följs dessa grunder för den grundläggande
utbildningen med beaktande av elevens bakgrund och utgångsläge såsom modersmål och kultur,
orsaken till invandringen och tiden som de stannar i landet. Dessutom har särskilda mål för
undervisningen ställts upp. Undervisningen skall stödja elevens utveckling till en aktiv och
balanserad medlem såväl i den finländska språk- och kulturgemenskapen som i den egna språk- och
kulturgemenskapen.
Invandrarna får undervisning i svenska eller finska som andraspråk i stället för undervisning i
modersmålet och litteratur om deras kunskaper i svenska eller finska inte kan anses vara lika goda
som i modersmålet på språkfärdighetens alla delområden. För eleverna med invandrarbakgrund bör
man i mån av möjlighet ordna undervisning i deras eget modersmål.
Vid sidan av undervisningen i svenska eller finska och i elevens modersmål bör elever med
invandrarbakgrund få speciellt stöd också på andra områden av inlärning för att de skall kunna
uppnå jämlika inlärningsfärdigheter. En plan för elevens lärande kan göras upp för en elev med
invandrarbakgrund. Planen kan utgöra en del av elevens integrationsplan.
I undervisningen bör läraren beakta elevens inlärningsbakgrund samt traditioner för fostran och
utbildning. I samarbetet mellan hemmet och skolan beaktas familjernas kulturbakgrund och
erfarenheterna av skolsystemet i utvandringslandet. Vårdnadshavarna informeras om det finländska
skolsystemet, skolans verksamhetsidé, läroplanen, bedömningen, undervisningsmetoderna samt om
planen för elevens lärande.
Elevens och vårdnadshavarnas kunskaper om sitt språk- och kulturområdes natur, levnadssätt,
språk och kulturer utnyttjas i undervisningen.

Kapitel 9 Undervisning i enlighet med en särskild
undervisningsuppgift och undervisning enligt ett särskilt
pedagogiskt system eller en särskild princip
50 § Undervisning på främmande språk och språkbad på de inhemska
språken
Vid undervisningen i olika läroämnen är det möjligt att använda ett annat språk än skolans
undervisningsspråk varvid språket inte bara är ett objekt för undervisningen och lärandet utan också
ett redskap vid inlärningen av innehållet i olika läroämnen. Vanligtvis talar man då om
undervisning på främmande språk eller språkbadsundervisning. Utbildningsanordnaren bestämmer
vilken benämning som används. Det centrala målet är att ge eleverna en gedignare språkkunskap än
i vanlig undervisning under lektioner reserverade för språkundervisning. Vid undervisningen i
modersmål och litteratur används skolans undervisningsspråk.
Undervisningen som ges på skolans undervisningsspråk, ett främmande språk eller ett
språkbadsspråk bildar en helhet. Målen och innehållen för de olika läroämnena är desamma som för
den svenskspråkiga eller finskspråkiga undervisningen. Oberoende av hur omfattande
undervisningen på det främmande språket eller språkbadsspråket är skall eleven, i
undervisningsspråket och i det främmande språket/språkbadsspråket, uppnå en sådan språkfärdighet
att målen i de olika läroämnena uppnås. Det skall fastställas i läroplanen vilka läroämnen och hur
mycket som undervisas på det främmande språket eller språkbadsspråket. Läroplanerna för
modersmål och litteratur samt för främmande språk och språkbadsspråk uppgörs i samarbete mellan
lärarna. Målet är att eleven skall lära sig att jämföra strukturer och begrepp i språken i fråga.
MÅL
Främmande språk eller språkbadsspråk
Målen i främmande språk eller språkbadsspråk skall anpassas till den omfattning den aktuella
undervisningen i främmande språk eller språkbadsundervisningen har. I målen definieras
åtminstone vilken nivå som eftersträvas i hör- och textförståelse, tal, skrift och kulturkännedom
under den grundläggande utbildningen. Om en del av eleverna talar det främmande språket eller
språkbadsspråket i fråga som modersmål, fastställs för dem mer krävande mål än för de elever som
har skolans undervisningsspråk som modersmål.
Modersmål och litteratur (svenska eller finska)
Oberoende av om timantalet i modersmål och litteratur har sänkts inom ramen för vad statsrådets
förordning (1435/01 8 § 1 mom.) tillåter, skall undervisningen i modersmål och litteratur under hela
den grundläggande utbildningen uppnå samma mål som i de skolor där hela undervisningen har
anordnats på skolans undervisningsspråk.
CENTRALT INNEHÅLL
Främmande språk eller språkbadsspråk
Utbildningsanordnaren definierar innehållet så det motsvarar målen. Utbildningsanordnaren
beslutar på vilketdera språket eleverna först undervisas i läsning och skrivning. I läroplanen
fastställs vilka ämnesområden som stöder studierna i olika läroämnen som behandlas i
undervisningen på ett främmande språk eller ett språkbadsspråk.
Modersmål och litteratur (svenska eller finska)

Det kan finnas en överföringseffekt mellan undervisningen i modersmål och litteratur samt
undervisningen på främmande eller språkbadsspråk i synnerhet då timantalet i det främmande
språket eller språkbadsspråket är stort och undervisningen börjar tidigt. Överföringseffektens
omfattning varierar per ämnesområde. Nedan nämns de områden, där överföringseffekten är liten
och man speciellt måste sörja för att eleven får tillräcklig undervisning på skolans
undervisningsspråk:
Läsning och litteratur
Läsning av litteratur och litteraturkunskap
• Att mångsidigt bekanta sig med litteratur och mycken läsning av olika texter
• att skapa grunden för litterär allmänbildning
• stilistisk huvudindelning av texter
• analys av strukturen i fiktiv litteratur.
Läsförståelse och kritiskt läsande
• Att urskilja det viktiga från detaljerna, att göra anteckningar, att dra slutsatser och att
bedöma det lästa
• uppfattningar, värderingar och attityder som döljer sig i tal, skrift och bilder
• att identifiera, analysera, bedöma och jämföra åsiktselementen, författarens mål och metoder
ur olika synvinklar.
Textkunskap och färdigheter i informationssökning
• Jämförelse och granskning av olika texttyper
• att förstå olika slag av facktexter
• användning av bibliotek och informationssökning i datanät, att skaffa fram behövlig
information ur olika typer av källor.
Muntlig och skriftlig framställning
Tala och lyssna
• Att bearbeta det hörda, sedda, upplevda och skrivna med hjälp av improvisation, berättande,
lek och drama
• att lyssna koncentrerat, noggrant och slutledande
• att bekanta sig med det skrivna språket och talat riksspråk.
Interaktionsfärdigheter
• Att berätta och referera, uttrycka sin åsikt, sköta ärenden, ställa frågor, komma med inlägg i
en diskussion, att öva sig i att lyssna och vara artig
• att öva sig i kommunikationsbeteende.
Textproduktion i tal och skrift
• Att planera och bearbeta egna texter
• systematiskt berikande av ordförrådet
• att definiera mål för egna texter
• övning i ofta förekommande sätt att disponera texter
• att rikta texter till olika målgrupper och att skriva för olika medier för hand och genom att
utnyttja datateknik.

Grammatik och språkvård
Rättskrivning
• Korrelationen ljud−bokstav, att spjälka upp det talade i ord, stavelser och ljud; att skriva orden
rätt i sin ljud-bokstavs korrelation
• rättskrivning på ord−satsnivå
• egennamn och artnamn, stor och liten begynnelsebokstav
• sammansatta ord och användningen av bindestreck
• att använda och ange räkneord
• användning av skiljetecken samt satsfogning.
Grammatik och observation av språkets struktur
• Att klassificera ord på begreppsliga och grammatikaliska grunder, att reflektera över ordens
form och betydelse
• ordklasser och ordböjning, gruppering av för språket typiska ord i huvudklasser
• betydelser hos verbens tempus- och kasusformer
• satsanalys.
Användningen av standardspråket
• Finska språkets variationer enligt situation, socialt och geografiskt samt analys av egna
uttryckssätt
• lexikaliska, strukturella och stilistiska aspekter på texter
• att utveckla förståelsen för satser och meningar i det skrivna språket och befästa rättskrivningen.
Allmänbildande språkkunskap
• Baskunskaper om språksituationen i Finland och i världen samt en uppfattning om
språkdemokrati och modersmålets betydelse
• det finska språkets olika skeden
• grundläggande begrepp om strukturen i finskan.
BEDÖMNING
Bedömningen skall ge läraren, eleven och vårdnadshavaren tillräcklig information om utvecklingen
av elevens språkkunskap i förhållande till uppställda mål. Speciellt då undervisningen på det
främmande språket eller språkbadsspråket inleds i de olika läroämnena skall utvecklingen av
färdigheterna i att förstå det främmande språket eller språkbadsspråket följas upp.
Utvecklingen av kunskaperna i modersmål och litteratur förutsätter en noggrann uppföljning
under hela den grundläggande utbildningen. Vid bedömningen av läroämnet modersmål och
litteratur skall beaktas att det i början kan ske ett dröjsmål när det gäller att nå de uppställda målen
om eleven först lär sig att läsa på det främmande språket eller språkbadsspråket. De profiler för
goda kunskaper i slutet av årskurs 2 och 5 som uppgjorts för modersmål och litteratur behöver inte
användas som grund för bedömningen, men slutbedömningen skall grunda sig på kriterierna för
vitsordet 8.
Vid bedömningen av de olika läroämnena följs de allmänna bedömningsgrunderna oberoende av
på vilket språk undervisningen i läroämnet har skett.
51 § Nationella språkskolor

Vid undervisningen i årskurserna 1−2 följer de nationella språkskolorna vad som bestäms i dessa
läroplansgrunder. Till övriga delar bestäms senare om de grunder för läroplanen som gäller
nationella språkskolor.
52 § Internationella språkskolor
De internationella språkskolorna följer de grunder för läroplanen för den grundläggande
utbildningen som Utbildningsstyrelsen särskilt gjort upp för dem.
53 § Steinerskolor
I den steinerpedagogiska undervisningen skall grunderna för läroplanen för årskurserna 1−2 följas
men bedömningen skall inte utgå från profilerna för goda kunskaper i paragraferna 11, 14 och 43.
Utbildningsanordnaren skall beskriva den filosofiska och pedagogiska grundsynen i
steinerpedagogiken för eleven och elevens vårdnadshavare.
Till övriga delar bestäms senare om de grunder för läroplanen som gäller Steinerskolor.