4 § Uppgiften inom den grundläggande utbildningen

More documents

Recommendations

Info

utveckla det demokratiska samhället. Den grundläggande utbildningen skall dessutom stödja varje elevs språkliga och kulturella identitet och modersmålsutveckling. Syftet är också att väcka lust till livslångt lärande. Uppgiften inom den grundläggande utbildningen är att säkerställa samhällets kontinuitet och bygga en framtid. Den grundläggande utbildningen skall överföra kulturarvet från en generation till en annan, bidra till att kunskapen i samhället ökar samt sprida kunskap om de värden och handlingssätt som bildar samhällets grundpelare. Dess uppgift är också att utveckla analytisk omdömesförmåga, att skapa nya kulturtraditioner samt att utveckla nya sätt att tänka och handla. I undervisningen i årskurserna 1−2 skall den beredskap som förskoleverksamheten, i synnerhet förskoleundervisningen gett beaktas. Förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen skall tillsammans utgöra en sammanhängande och logisk helhet. Speciellt undervisningen i de lägre årskurserna har som uppgift att utveckla beredskapen för arbete och lärande under senare år. Årskurserna 8−9 utgör slutskedet i den grundläggande utbildningen och har som uppgift att också vägleda eleven till fortsatta studier och att utveckla färdigheter som behövs i samhället och i arbetslivet. 5 § Strukturen inom den grundläggande utbildningen Den grundläggande utbildningen är läroplansmässigt en sammanhängande helhet. Målen för undervisningen och de centrala innehållen fastställs i läroplansgrunderna enligt läroämne eller ämnesgrupp för etapperna mellan etappmålen enligt timfördelningen (F 1435/20.12.2001, 6 §). Som avslutning på varje etapp har en profil för elevens goda kunskaper och färdigheter (43 §) uppgjorts. I den läroplan som utbildningsanordnaren godkänner bestäms om timfördelningen samt om målen för utbildningen och utbildningens innehåll årskursvis utgående från statsrådets förordning och grunderna för läroplanen. Om det i läroplanen har bestämts att eleven kan gå vidare enligt ett eget studieprogram i stället för att studera enligt en lärokurs indelad i årskurser fastställs timfördelningen samt målen för och innehållet i undervisningen för studiehelheterna. Studiehelheterna bildas utgående från de av statsrådet fastställda etapperna för läroämnena och ämnesgrupperna. Etapperna kan vid behov uppdelas i två eller flera avsnitt som också kan sammanslås till integrerade studiehelheter mellan olika läroämnen och ämnesgrupper. I läroplanen skall bestämmas vilka avsnitt eller studiehelheter som är obligatoriska och vilka som är valfria för eleven. Ifall antalet veckotimmar i några läroämnen på en sammansatt klass blir olika i olika årskurser kan årsveckotimmarna i dessa läroämnen också indelas i avsnitt och undervisningstimmarna i dem på så sätt fördelas jämnt. Kapitel 3 Utgångspunkterna för att genomföra undervisningen 6 § Synen på kunskap och lärande Som grund för föreliggande nationella läroplansgrunder ligger den inlärningssyn som ser lärandet som en individuell och social process under vilken kunskaper och färdigheter byggs upp och förändras samtidigt som eleven får intryck av den omgivande kulturen. Lärandet skall ses som en målmedveten studieprocess som äger rum i olika situationer, både självständigt och tillsammans
med andra i gruppen och med läraren. Lärandet handlar om att inhämta ny kunskap men även om att tillägna sig inlärnings- och arbetssätt som redskap för ett livslångt lärande. Lärandet skall vara en aktiv och målinriktad verksamhet, där eleverna utgående från sina tidigare kunskapsstrukturer bearbetar och tolkar det material de skall lära sig. De allmänna principerna för lärandet är desamma för alla, men inlärningen är för varje enskild elev beroende av dennes tidigare kunskaper, motivation samt inlärnings- och arbetsmetoder. Den individuella inlärningen skall stödjas genom en lärandeprocess som sker i social samverkan. Lärandet skall i alla dess former vara en aktiv, målinriktad process där eleverna lär sig arbeta och lösa problem både självständigt och tillsammans med andra. Inlärningen är situationsbunden och därför skall man fästa speciell vikt vid att skapa en mångsidig pedagogisk miljö. Då eleverna inhämtar nya kunskaper öppnas nya möjligheter att förstå den omgivande kulturen och dess betydelse samt att delta i samhällsverksamhet. 7 § Den pedagogiska miljön Med den pedagogiska miljön förstås den miljö som undervisningen försiggår i − en helhet som består av fysiska och psykiska element. Till den fysiska pedagogiska miljön hör människorna, den bebyggda miljön, samt naturen. Hit hör speciellt byggnader, lokaliteter och läromedel samt närmiljön. Med den psykiska pedagogiska miljön avses kognitiva, emotionella och sociala element. Den pedagogiska miljön skall såväl fysiskt som psykiskt vara trygg och trivsam och den skall stödja elevens hälsa. Den pedagogiska miljön bör formas så att den stöder elevens tillväxt och lärande. Den bör vara estetiskt tilltalande. Studielokalerna och -redskapen skall kunna användas flexibelt så att de inspirerar till användning av mångsidiga undervisningsmetoder och arbetssätt. Arbetsredskap och arbetsmaterial samt bibliotekstjänster skall stå till elevens förfogande så att inlärningen kan ske aktivt och också självständigt. Utrustningen i den pedagogiska miljön skall stödja eleven i hans eller hennes utveckling till medlem av det moderna informationssamhället och ge eleven möjligheter att använda datorer och annan medieteknik samt i mån av möjlighet informationsnätverk. Den pedagogiska miljön skall stödja elevens inlärningsmotivation och nyfikenhet samt hans eller hennes aktivitet, självstyrning och kreativitet. Den skall också stöda en växelverkan såväl mellan läraren och eleven som mellan eleverna. Den pedagogiska miljön skall också främja elevens bedömning av sin egen verksamhet. Målet är en atmosfär som är öppen, uppmuntrande, lugn och positiv. Ansvaret för att upprätthålla en sådan atmosfär ligger såväl på eleven som på läraren. Skolans verksamhetskultur har en betydande inverkan på den pedagogiska miljön. Med verksamhetskultur avses den praktiska tolkningen av skolans uppgift att fostra och utbilda. Målet är att skolans alla rutiner byggs upp så att de konsekvent stödjer skolan att nå de mål som uppställts för fostrings- och utbildningsarbetet. Till verksamhetskulturen hör alla skolans officiella och inofficiella regler, handlings- och beteendemodeller samt värderingar, principer och kriterier på vilka kvaliteten på skolarbetet grundar sig. Verksamhetskulturen inverkar också på all verksamhet utanför lektionerna, såsom fester, temadagar och olika evenemang och jippon. 8 § Arbetsmetoder I undervisningen skall mångsidiga och ämnesspecifika arbetsmetoder användas med vars hjälp elevens inlärning stöds och styrs. Arbetsmetodernas uppgift är att utveckla förmågan till inlärning, tänkande och problemlösning, förmågan att arbeta och fungera socialt samt ett aktivt deltagande. Arbetsmetoderna skall också ge möjligheter till skapande verksamhet, lek och upplevelser som kännetecknar åldersgruppen.
Page 1 and 2: UTBILDNINGSSTYRELSEN 19.12.2002 GRU
Page 3 and 4: Kapitel 9 Undervisning i enlighet m
Page 5: • handledningsverksamhet som stö
Page 9 and 10: MÅL Eleven skall lära sig • att
Page 11 and 12: Syftet med temaområdet Ansvar för
Page 13 and 14: 10 § Studier i olika modersmål oc
Page 15 and 16: • lära sig den grundläggande te
Page 17 and 18: att det går att använda sig av al
Page 19 and 20: • att öva grundläggande rättst
Page 21 and 22: A. Interaktionsfärdigheter Eleven
Page 23 and 24: • att känna till centrala litter
Page 25 and 26: puhuttuja ja kirjoitettuja, kuvitte
Page 27 and 28: • on tottunut ilmaisemaan itseä
Page 29 and 30: • tukisanalistan laatimista ja k
Page 31 and 32: VUOSILUOKAT 6-9 Vuosiluokilla 6 - 9
Page 33 and 34: • suomen kielen tilanteenmukaisen
Page 35 and 36: SAMISKA SOM MODERSMÅL (EATNIGIELLA
Page 37 and 38: • att producera texter som basera
Page 39 and 40: • lära sig grundläggande färdi
Page 41 and 42: • kan uppfatta texter som innehå
Page 43 and 44: • bekanta sig med litteraturen oc
Page 45 and 46: Interaktionsfärdigheter Eleven •
Page 47 and 48: ÅRSKURSERNA 1-2 I årskurserna 1-2
Page 49 and 50: • uppvisar relativt stor säkerhe
Page 51 and 52: • vilja, våga och kunna uttrycka
Page 53 and 54: • att under lärarens ledning öv
Page 55 and 56: • kan använda teckenspråk på e
Page 57 and 58:
• kan logiskt och med egna ord å
Page 59 and 60:
• att använda varierande arbetss
Page 61 and 62:
taidon ja saa siten tasavertaiset m
Page 63 and 64:
Kieli Kielen osaamisen taso luokall
Page 65 and 66:
• osaa etsiä itselleen sopivaa j
Page 67 and 68:
• osaa ja rohkenee ilmaista itse
Page 69 and 70:
• perustietoa vuorovaikutuksesta
Page 71 and 72:
• osaa käsitellä lukemaansa vai
Page 73 and 74:
CENTRALT INNEHÅLL • övningar i
Page 75 and 76:
och variation. De tvåspråkiga ele
Page 77 and 78:
språkförmågan samt samhälls- oc
Page 79 and 80:
Därutöver skall eleverna ådagal
Page 81 and 82:
Enligt den europeiska nivåskalan (
Page 83 and 84:
• ikäkauteen liittyvät vapaa-aj
Page 85 and 86:
TAVOITTEET Kieli Oppilas oppii •
Page 87 and 88:
kuullun ymmärtäminen puhuminen lu
Page 89 and 90:
ÅRSKURSERNA 3-6 Undervisningens up
Page 91 and 92:
• att behärska arbetssätt och i
Page 93 and 94:
Hörförståelse Tal Läsförståel
Page 95 and 96:
Undervisningens uppgift är att vä
Page 97 and 98:
• kan fungera i ett interaktionsf
Page 99 and 100:
• känner det samiska bosättning
Page 101 and 102:
• klarar sig i de vanligaste vard
Page 103 and 104:
• talens egenskaper: att med konk
Page 105 and 106:
CENTRALT INNEHÅLL Tal och räkneop
Page 107 and 108:
MÅL Eleven skall lära sig • att
Page 109 and 110:
• kan systematiskt göra upp en l
Page 111 and 112:
• att iaktta naturen under de oli
Page 113 and 114:
• känner egenskaper hos och anv
Page 115 and 116:
• Att öva sig i att tolka nature
Page 117 and 118:
• Att klassificera och känna ige
Page 119 and 120:
• att känna till och uppskatta F
Page 121 and 122:
• att göra observationer och mä
Page 123 and 124:
Studierna i fysik stöder elevens p
Page 125 and 126:
• identifierar och kan undersöka
Page 127 and 128:
• kan genomföra enkla naturveten
Page 129 and 130:
• förändringar och kriser som
Page 131 and 132:
CENTRALT INNEHÅLL Förtröstan och
Page 133 and 134:
• Gamla testamentet ur judendomen
Page 135 and 136:
• drag som är gemensamma för ju
Page 137 and 138:
Etik • Den ortodoxa människouppf
Page 139 and 140:
Samhälle och mänskliga rättighet
Page 141 and 142:
• kultur och gemenskap, den finl
Page 143 and 144:
• den egna familjens eller hembyg
Page 145 and 146:
• Världsekonomins ras och dess v
Page 147 and 148:
• Principerna för privat hushål
Page 149 and 150:
CENTRALT INNEHÅLL • Övningar i
Page 151 and 152:
• kan ge sina tankar, känslor oc
Page 153 and 154:
• identifiera centrala fenomen i
Page 155 and 156:
ÅRSKURSERNA 5-9 Den centrala uppgi
Page 157 and 158:
• kan under handledd planering an
Page 159 and 160:
• lära sig att röra sig tryggt
Page 161 and 162:
• kan uppföra sig väl och förs
Page 163 and 164:
Under årskurserna 3−6 genomförs
Page 165 and 166:
övergå till eleven själv. För e
Page 167 and 168:
Syftet med klubbverksamheten är
Page 169 and 170:
Bedömningen av eleven grundar sig
Page 171 and 172:
mål som fastställts för honom el
Page 173 and 174:
3. Skiljebetyg. Läsårsbetyget ska
Page 175 and 176:
edömts verbalt betraktas som förd
Page 177 and 178:
Elever med teckenspråk som modersm
Page 179 and 180:
Det kan finnas en överföringseffe
Page 181:
Vid undervisningen i årskurserna 1
show all

4 § Uppgiften inom den grundläggande utbildningen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?