4 § Uppgiften inom den grundläggande utbildningen

språkförmågan samt samhälls- och kulturkännedomen med anknytning till läroplanens allmänna
temaområden och undervisningen i andra ämnen.
MÅL
Vid den grundläggande utbildningens slut skall eleverna utöver ovanstående:
• kunna följa även ett autentiskt samtal på finska om bekanta ämnen, om det inte förs i mycket
snabbt tempo eller är speciellt vårdslöst eller dialektalt, samt även våga delta i samtalet
• förstå huvudinnehållet och viktiga detaljer även i längre berättelser, dialoger och saktexter,
anvisningar och telefonsamtal om bekanta ämnen, kunna reagera på sådana och redogöra för
huvudinnehållet i dem
• visa att de förstår huvudinnehållet i finska nyheter och väderrapporter, reklam och sådana
program eller lätta artiklar som är viktiga eller intresserar dem
• reda sig i tal i alldagliga servicesituationer och kunna uttrycka sina önskemål i dem, samt
vid behov kunna förklara en sak noggrannare och säga sin mening om den
• skriva meddelanden och brev, korta berättelser, sammandrag och åsikter om personliga och
alldagliga ämnen, samt med hjälp av ordbok kunna översätta enkla meningar eller en kort
text om ett bekant ämne både från och till finska
• uppvisa grundläggande kännedom om realia och finsk kultur, kunna ta del av lätta
skönlitterära texter samt ha en uppfattning om språkets särdrag och olika uttryckssätt i
formella och informella situationer.
CENTRALT INNEHÅLL
Ämnesområden, situationer och funktioner (ramarna för ordförråd och uttryckssätt)
• natur och fritid, resa, miljöer och sevärdheter
• handel och service, arbete och teknik, konsumtion, umgänge och hälsa
• kommunikation och samhälle
• olika språkformer, finsk litteratur och kultur; att både i tal och skrift beskriva, berätta,
förklara, fråga, undra, fantisera, befalla, redogöra samt i någon mån välja stil.
Strukturer
• repetition av den grundläggande verbläran, pluralböjning, stadieväxling och possessivsuffix,
sammansatta verbformer och passiva verbformer, olika sätt att uttrycka villkor, möjlighet
och nödvändighet
• adjektivets och adverbets komparation och infinitiv III. Andra nominaluttryck och de
vanligaste satsmotsvarigheterna så mycket att eleverna kan förstå autentisk text.
Grundreglerna för finskans subjekt och objekt.
KRITERIER FÖR VITSORDET 8 VID SLUTBEDÖMNINGEN
Enligt den europeiska nivåskalan (bilaga):
Hörförståelse Tal Läsförståelse Skrift
B1.1 A2.2 B1.1 A2.2
Vid bedömningen i årskurserna 3−6 läggs huvudvikten vid förmågan att tala finska, vid
lärfärdigheterna och vid behärskningen av grundläggande ord och strukturer. I årskurserna 7–9
bedöms därutöver även separat läsförståelseförmågan, förmågan att skriva korta texter samt också
intresset för finskan och de uppnådda insikterna om landet och den nationella kulturen. I
bedömningen tas både under och efter vardera etappen hänsyn även till elevernas förmåga att
studera och lära sig språket samt till deras arbetssätt och kommunikationsförmåga.