Miljö som hjälper – eller stjälper/3 - Statens Institutionsstyrelse

More documents

Recommendations

Info

textilslöjd och bild, en hylla fylld med böcker för läsning och några mindre rum för enskild undervisning. Efter en kort genomgång av dagen delar läraren Carina Karlsson ut samhällstolvan, en enkät med nutidsfrågor. Var bor Göran Persson? Vilken är Skandias logga? Det blir mycket tjafs kring bordet. Jonas orkar inte vänta ut svaren utan förekommer hela tiden läraren. Ahmed anklagar läraren för fusk och rycker i pappren. Det blir snart förklarligt varför den mesta undervisningen bedrivs med en lärare per elev. – Målet med undervisningen på Eken är en grundskoleexamen, förklarar Carina Karlsson. Men det krävs mycket jobb för att komma dit. Jämför man med vanliga skolan kan man uttrycka det som att varje elev är en klass. De flesta har allvarliga koncentrationssvårigheter. Tiden brukar dock tala för ungdomarna. Majoriteten av dem som varit på Eken har tagit grundskoleexamen och sedan fortsatt till antingen gymnasieskola eller praktik. Men det krävs nytänkande och tålamod från lärarna. – En elev avskydde skolan. Det enda han var intresserad av var att titta på film. Jag försökte motivera honom på olika sätt, men till slut insåg jag att hans filmintresse var det enda jag kunde utgå ifrån. Han fick se film som belöning när han klarat av ett undervisningspass. Skriva recensioner av filmer han sett. Ta reda på information om författaren till en bok som filmatiserats och så vidare. På så sätt lyckades han få godkända betyg i de ämnen som krävdes. Just nu går fyra av fem ungdomar på Eken i ungdomshemmets egen skola. Med andra ord är nästan alla i början av sin behandling, vilket gör stämningen på Eken stundtals tung. Josefin har precis 16 SiStone nr 1 2004 kommit tillbaka från en rymning och säger att hon hatar personalen. På anslagstavlan i hennes rum hänger en almanacka med varje dag noggrant inringad. 140 dagar i helvetet. Ekens behandlingsmodell är indelad i tre faser. Den första kallas anknytningsfasen och brukar ta ett till ett och ett halvt år. Ofta präglas perioden av våldsamma konflikter och testande gentemot personalen. De här ungdomarna har aldrig avslutat en relation på ett vettigt sätt. Det gäller då för personalen att kunna stå pall och ”bära” ungdomarnas ångest tills vändningen kommer. Det ska inte gå att straffa ut sig från Eken. Huvudansvaret för detta har de kontaktmän som utses för varje elev, en man och en kvinna. De fungerar som ställföreträdande föräldrar under tiden på Eken. – Under de fyra år som behandlingen pågår ska vi göra om det som de här ungdomarna missat, säger Carina Johansson. De ska knyta an till oss och sedan stegvis frigöra sig genom att klara sig allt mer själva. Det viktigaste redskapet i relationsarbetet är behandlarna själva. De möter ”sin” ungdom genom konfrontationer och speglingar i vardagssituationer och i så kallade veckosamtal, mer strukturerade genomgångar av hur den unge beter sig och mår. Carina talar om positiv gränssättning. Avskiljningar förekommer inte. Kontakt- Estetisk verksamhet är ett viktigt inslag i skolan på Eken. ”När jag målar kan jag uttrycka känslor som inte kommer fram annars”, berättar Cissi och bläddrar i en bok i jakt på motiv att måla av. Foto: Lena Garnold mannaskapet bygger på att ingen byts ut genom under de fyra åren. Hur orkar man? undrar jag. – Vi har regelbunden extern handledning, vilket är absolut nödvändigt. Dessutom tror jag nästan alla här har någon kontakt med annan personal även utanför arbetstid. Man måste kunna prata av sig ibland. Efter anknytningsfasen inträder förändringsfasen då ungdomarna överger ett gammalt och destruktivt sätt att vara. Något som frestar på. Efter två år inträffar det nästan alltid en kritisk punkt, berättar Carina Johansson. Då brukar förändringsångesten bli så stor att man ramlar tillbaka i en total regression. En kille rymde och tände eld på en byggnad strax utanför Uddevalla, en annan slog sönder en stor del av avdelningen. Men ofta blir det en vändpunkt som sedan leder till något gott. Utslussningsfasen är lång och kan även den ta ett till ett och ett halvt år. Då börjar ungdomarna i skola utanför institutionen och flyttar successivt in i en lägenhet i stan. Rummet på institutionen finns dock kvar under hela utslussningen, något som kostar, men är helt nödvändigt enligt Carina. – De här ungdomarna har aldrig avslutat några relationer på ett vettigt sätt, utan bara genom avbrott. Därför är det oerhört viktigt hur våra avslut ser ut. När ensamheten blir påträngande regredierar många och nästan alla kommer tillbaka till institutionen. Då får vi göra om hela processen med anknytning en gång till, men den gången går det betydligt snabbare, säger hon och berättar att ungefär hälften av de utskrivna ungdomarna har eftervårdskontrakt med sina kontaktmän. Själv ska Carina den här kvällen åka iväg för att träffa Johan som tidigare varit inskriven på Eken. Nu ska de träffas och äta en bit mat på en restaurang i stan men andra gånger hjälper hon Johan med praktiska saker, som att betala räkningar på internet. Dennis Karlson som är institutionschef tycker att det behövs fler ungdomshem som Eken. – Ungdomar med något lättare problematik skrivs inte in vid SiS i samma utsträckning som tidigare. Där har kommunerna hittat lösningar på hemmaplan. Vi måste i dag kunna hantera personer med mycket tunga psykiska problem och ibland med funktionshinder. Och vi kan klara det! Därför borde vi satsa ännu mer på kvalificerade behandlingsinsatser för denna grupp. Jessica Rydén Fotnot: Cissi, Ahmed, Erica, Jonas, Josefin och Johan är fingerade namn.
Vården inom SiS ska allt mer bedrivas med stöd i vetenskap eller beprövad erfarenhet. Vården ska dessutom gå att följa upp. Välkända ord för de flesta inom myndigheten. De finns med som ett viktigt mål i verksamhetsplaneringen för år 2004 och upprepas på utbildningar, seminarier och i andra sammanhang som samlar chefer och personal. Men vad betyder de egentligen? Vad menas med vetenskap och beprövad erfarenhet, och hur vet man vad som är vad? Och vem bestämmer egentligen vilka metoder som får användas i verksamheten? Finns det en risk att gamla arbetssätt skåpas ut till förmån för nya rön och modeller? SiStone har låtit SiS FoU-direktör Nils Åkesson svara på sex frågor som förhoppningsvis reder ut begreppen. Vi inleder också vår serie om metoder med vetenskapligt stöd som redan i dag används inom SiS. Först ut är ART. [ METODER INOM SiS ] Många frågetecken. Vad är vetenskap och beprövad erfarenhet och vem bestämmer vilka metoder som får användas i SiS verksamhet? Illustration: Caroline Ardbo SiStone nr 1 2004 17 >>
Page 1 and 2: Miljö som hjälper - eller stjälp
Page 3 and 4: I Liljendals stora vardagsrum, huse
Page 5 and 6: Den skulle inte kännas som en trad
Page 7 and 8: [ MILJÖ SOM VERKTYG ] ”Den fysis
Page 9 and 10: Genombrott för avtal om ungdomspsy
Page 11 and 12: SiStone nr 1 2004 11
Page 13 and 14: På Karlsvik LVM-hem arbetar forskn
Page 15: Efter ungefär ett år - när ungdo
Page 19 and 20: [ METODER INOM SiS ] erfarenhet och
Page 21 and 22: där deltagarna ställs inför olik
Page 23 and 24: [ HÖRT OM NAMN ] Margretelundsutre
Page 25 and 26: I Örebros drogkamp har reviren fö
Page 27 and 28: [INSÄNT ] Bra samverkan på andra

Miljö som hjälper – eller stjälper/3 - Statens Institutionsstyrelse

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?