Miljö som hjälper – eller stjälper/3 - Statens Institutionsstyrelse

More documents

Recommendations

Info

[ MILJÖ SOM VERKTYG ] 6 SiStone nr 1 2004 >> Fortunagården snabb blick när man passerar räcker för att kolla läget. Personalen slipper att öppna dörrar och övervaka. Ett annat resultat av diskussionerna är att burliknande jourrum är bannlysta på hela institutionen. – Det är en princip vi håller på. Med burar blir vi apor som tittar på varandra – vi och de. Att jourrummen inte har fönster innebär också att personalen måste vara ute bland ungdomarna, säger Staffan Linder som understryker vikten av att kunskap om inredning och färgsättning kombineras med kunskap om ungdomarna och behandlingen, och om vad fastigheten måste tåla. Själv hade han stor nytta av en äldre behandlingsassistent som sista tiden före pensioneringen till stor del jobbade som Ryds brunns egen målarmästare. – Han hade en oerhörd känsla för färger och sammansättningar och det är han som målat i stort sett allting här. Alla litade på honom och bara det att personalen är stolt över miljön gör att ungarna också blir det. För mig är det A och O att på ett konkret sätt tala om för ungdomarna att de är värda någon- >> – Det här handlar inte om kosmetik. Det handlar om att signalera till kvinnorna att de har ett värde. Att det inte är en soptipp de hamnat på utan ett fint ställe. Ett okej ställe. När LVM-hemmet Fortunagården i Värnamo byggde ut sin öppna avdelning i fjol valde institutionschefen Gunnel Elf att anlita en professionell inredare. Dels på grund av tidsbrist men också för att få en verkligt genomtänkt miljö utan hopplock och snabba lösningar. Inredaren fick välja möbler, textilier och ljussättning men förde hela tiden en dialog med den personal som arbetar på avdelningen. Något som var viktigt, inte minst som säkerhetstänkande är så nödvändigt på en institution. Gunnel Elf berättar att det kändes angeläget att få färger och harmonier att stämma i stämningskänsliga rum som relaxrum, musikrum och samtalsrum. – Jag slås många gånger av hur ogenomtänkt och fel det kan bli när man tror att ”det här kan väl passa” och så gör det inte det. Jag tror att det tänks alldeles På Fortunagården tog man hjälp av en professionell inredare för att få en genomtänkt miljö. Foto: Eva Lie Det behövs kunskap om både inredning och behandling för att skapa en bra institutionsmiljö. Foto: Ebbe Taber ting. Orden är sin sak – handlingen är något annat. Vore det bra om SiS spred mer generell kunskap om vad man bör tänka på när man inreder och bygger om? Staffan Linder tvekar inte med svaret. – Det skulle vara jättehärligt! Birgitta Hedman-Lindgren Det går att skapa en bra fysisk miljö på institution även om man alltid måste tänka på säkerheten. Foto: Eva Lie för lite på miljön, men den är som en berättelse för klienten som kommer till institutionen. Är han eller hon värd en bra miljö eller inte? Det behövs inte alltid så jättemycket, det viktiga är att tänka igenom de olika rummen och deras betydelse. På en låst avdelning klarar inte klienterna vilken miljö som helst, men de kan ha det hyfsat ändå, säger Gunnel Elf och tänker bland annat på en stor väv hon köpte för några år sedan. Den kostade åtskilliga tusenlappar och placerades i köket på den låsta avdelningen. – Den går hur lätt som helst att klippa sönder, men är ljuvligt vacker med en fågel som flyger mot skyn. Trots att vi har haft så mycket förstörelse på den avdelningen har väven alltid fått vara ifred. Kostnaden då? Finns det inte risk att ekonomin sätter stopp för en genomtänkt satsning på inomhusmiljön? Gunnel Elf tror knappast att Fortunagårdens kassa är ovanligt stor. – Satte inte kostnaden stopp för oss, då stoppar den nog inte någon annan heller, säger hon med ett skratt. Birgitta Hedman-Lindgren
[ MILJÖ SOM VERKTYG ] ”Den fysiska miljön kan hjälpa – eller stjälpa” Håkan Laike som är docent i miljöpsykologi ser den fysiska miljön som ett viktigt verktyg i behandlingsarbetet. Även om vetenskapen är ganska ny finns det mycket kunskap att ta till sig. > – Problemet bland psykologer har ofta varit att man helt har negligerat den fysiska miljön. Den bara finns där. Inom miljöpsykologin säger vi att den fysiska miljön, trots att den inte är viktigast, ändå kan hjälpa eller stjälpa det man föresatt sig att göra. Thorbjörn Laike är psykolog och docent i miljöpsykologi vid institutionen för arkitektur vid Lunds universitet. I dag finns det institutioner för miljöpsykologi vid flera universitet och högskolor runt om i landet, men ämnet är ändå relativt nytt. Den första professuren kom så sent som i mitten av 1990-talet. Som så mycket annat kommer det vetenskapliga intresset för miljöns inverkan på människor från USA. För snart fyrtio år sedan träffades psykologer, arkitekter, psykiatriker och socialarbetare för att diskutera hur den fysiska miljön, speciellt inom den psykiska hälsovården, kunde hjälpa till i behandlingsarbetet. Planer för gemensam forskning drogs upp och intresset spred sig över världen. – När Arkitektskolan i Lund öppnade 1965 knöt man till sig arkitekter och psykologer. Vi var med väldigt tidigt, säger Thorbjörn Laike som själv bland annat skrivit en avhandling om relationen hemmiljö–daghemsmiljö och om barns välbefinnande i de olika miljöerna. Han berättar att det saknas svenska miljöpsykologiska studier om institutionsvård för ungdomar och missbrukare, men att det finns gott om utländskt material. Bland annat amerikanska undersökningar om den fysiska miljön på ungdomsfängelser. Enligt miljöpsykologin finns det åtta faktorer som är viktiga för upplevelsen av en miljö: Trivsamhetsfaktorn, som är en värderingsfaktor. Vad vi tycker om eller ogillar. Komplexiteten. Variationsrikedomen i den fysiska miljön. Färg, form, struktur och material. Helhetsgraden. Hur väl olika komponenter i miljön hänger ihop. Graden av rumskänsla. Är miljön sluten och hänger över en, eller känns den öppen? Kraftfullheten. Här handlar det om att människor lånar kraft från material för att förstärka styrkan i miljön. Exempelvis banker och fängelser som ska se imponerande respektive starka ut och byggs i sten och betong. Trämaterial och andra lättare material har en helt annan effekt. Det kan också Det saknas svenska miljöpsykologiska studier om institutionsvård för barn och ungdomar, men miljöpsykologer som Thorbjörn Laike kan ändå berätta en hel del om vad som är bra fysisk miljö. Foto: Eva Lie handla om inredningen i ett samtalsrum där felaktigt materialval eller möblering kan förminska och trycka ner. Social status. Hur välhållet och välskött är det? Är miljön välskött ökar välbefinnandet och känslan av att vara viktig och värdefull, speciellt i offentliga miljöer. Affektionsvärdet. Graden av igenkännande. Är det en läsbar miljö som man kan hitta i? Originalitet. Hur ovanlig och annorlunda miljön ter sig för oss. När vi är sårbara är vi mer känsliga för den fysiska miljön. – Vissa grundläggande slutsatser har vi och andra kunnat dra, och en sådan slutsats är att komplexiteten och helhetsgraden är viktiga faktorer. När komplexiteten blir för hög utan att helhetsmiljön följer med blir människor automatiskt mer stressade. Det har man kunnat visa ända ner på neuropsykologisk nivå. Men i en utarmad fysisk miljö, med alldeles för låg komplexitet, blir det fruktansvärt trist och får vi inte stimulans från miljön måste vi >> SiStone nr 1 2004 7
Page 1 and 2: Miljö som hjälper - eller stjälp
Page 3 and 4: I Liljendals stora vardagsrum, huse
Page 5: Den skulle inte kännas som en trad
Page 9 and 10: Genombrott för avtal om ungdomspsy
Page 11 and 12: SiStone nr 1 2004 11
Page 13 and 14: På Karlsvik LVM-hem arbetar forskn
Page 15 and 16: Efter ungefär ett år - när ungdo
Page 17 and 18: Vården inom SiS ska allt mer bedri
Page 19 and 20: [ METODER INOM SiS ] erfarenhet och
Page 21 and 22: där deltagarna ställs inför olik
Page 23 and 24: [ HÖRT OM NAMN ] Margretelundsutre
Page 25 and 26: I Örebros drogkamp har reviren fö
Page 27 and 28: [INSÄNT ] Bra samverkan på andra

Miljö som hjälper – eller stjälper/3 - Statens Institutionsstyrelse

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?