Miljö som hjälper – eller stjälper/3 - Statens Institutionsstyrelse
Miljö som hjälper – eller stjälper/3 - Statens Institutionsstyrelse
Miljö som hjälper – eller stjälper/3 - Statens Institutionsstyrelse
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
[ METODER INOM SiS ]<br />
erfarenhet och metoder<br />
Fråga 4:<br />
Ska det nya ersätta det gamla? Innebär<br />
inriktningen på de arbetssätt <strong>som</strong><br />
rekommenderas i kunskapsöversikter<br />
och vetenskapliga studier att inga<br />
andra metoder får användas?<br />
Det skulle vara omöjligt att avgränsa<br />
SiS verksamhet till att bara omfatta<br />
exempelvis evidensbaserade metoder<br />
efter<strong>som</strong> det ingår så mycket annat än<br />
interventioner i en institutionsplacering.<br />
Insatser <strong>som</strong> mänskligt stöd, tak<br />
över huvudet, utbildning och omvårdnad<br />
ska inte bara förbättra klienternas<br />
beteende utan även höja deras livskvalitet<br />
och livsbetingelser.<br />
<strong>Miljö</strong>terapi <strong>som</strong> används inom SiS<br />
kan snarast beskrivas <strong>som</strong> en organisationsform<br />
inom vilken det kan rymmas<br />
behandlingsprogram och behandlingsmetoder.<br />
Flera studier har visat att<br />
institutionens organisation, personal<br />
och arbetsmiljö kan ha väl så stor<br />
betydelse <strong>som</strong> valet av behandlingsmetod.<br />
Har man en väldokumenterad<br />
modell för hur det miljöterapeutiska<br />
arbetet ska bedrivas, då når man upp<br />
till SiS krav på beprövat erfarenhetsbaserat<br />
innehåll i verksamheten.<br />
Kravet på metoderna kan sägas<br />
komma till uttryck mer precist i de<br />
anvisningar i verksamhetsplaneringen<br />
<strong>som</strong> institutionerna fått. Nämligen att<br />
oavsett vilken metod man använder så<br />
ska man beskriva sin vård och behandling<br />
genom att ge en tydlig referens till<br />
den beskrivning <strong>som</strong> varit förebild för<br />
insatsen. Anvisningarna gör att det<br />
inte går att skriva att man bedriver<br />
miljöterapi utan att bena upp miljöterapin<br />
i olika komponenter. När alla<br />
de kraven är uppfyllda, då har man<br />
dokumenterat sin verksamhet. Då är<br />
den välbeskriven.<br />
Fråga 5:<br />
Hur vet vi att de metoder <strong>som</strong> anses<br />
effektiva verkligen fungerar? Vilka<br />
uppföljningar och utvärderingar görs<br />
inom SiS?<br />
Nästan alla de metoder jag presenterade<br />
<strong>som</strong> evidensbaserade har sina resultat<br />
publicerade i utländsk vetenskaplig<br />
litteratur. De är bland annat från USA,<br />
Kanada och England. Vi ser vad forskarna<br />
kommit fram till för resultat och<br />
om det visat sig att metoderna fungerar<br />
för ungdomar och missbrukare<br />
<strong>som</strong> ser ut ungefär <strong>som</strong> våra. Det är en<br />
källa.<br />
Den andra källan är våra egna kontrollerade<br />
studier. För närvarande<br />
pågår flera sådana inom ramen för SiS<br />
vetenskapliga forskning. Vi har en<br />
vetenskaplig resultatutvärdering av<br />
satsningen på individuella kognitiva<br />
behandlingsmetoder på fyra LSUavdelningar,<br />
vi har MTFC-studien i<br />
Hässleholm och vi har ESS-projektet i<br />
södra Sverige.<br />
Det pågår uppföljningsstudier både<br />
centralt och lokalt. När det gäller<br />
resultat och påverkan på klienterna<br />
kan man säga att ADAD och DOK är<br />
sådana uppföljningsstudier. De har<br />
ännu inte lett till några stora centrala<br />
rapporter men de är på väg.<br />
Vi kommer för övrigt att ta fram en<br />
plan för hur vi ska göra institutionsvisa<br />
återkopplingar av resultaten <strong>som</strong><br />
gör det möjligt att koppla resultaten<br />
till innehållet i behandlingen. Dessutom<br />
finns socialtjänstenkäten. Om<br />
socialsekreterarna är mer nöjda med<br />
tjänsterna och programmen <strong>som</strong> finns<br />
på vissa institutioner än de är med<br />
arbetet på andra, så säger det också<br />
någonting.<br />
Fråga 6:<br />
Finns det risk för en övertro på metoder?<br />
Ja, den risken är stor. Jag började läsa<br />
psykologi i mitten av 1970-talet och<br />
då pågick det fortfarande en hätsk<br />
debatt mellan de <strong>som</strong> förespråkade<br />
psykodynamiskt inriktade behandlingsmetoder<br />
och de <strong>som</strong> föredrog<br />
beteendeterapeutiskt inriktade metoder.<br />
Den gången gick de psykodynamiskt<br />
inriktade segrande ur kampen.<br />
Nu slår pendeln tillbaka och det beror<br />
på kravet på att mäta och visa resultat<br />
<strong>som</strong> vi inom socialt arbete hämtat från<br />
de medicinska diciplinerna.<br />
Tyvärr tenderar vi att bara leta där<br />
det är ljust, och med det menar jag att<br />
vi ibland fokuserar oss för mycket på<br />
de metoder <strong>som</strong> det är lätt att mäta.<br />
Det finns etiska regler och mänskliga<br />
hänsyn <strong>som</strong> vi också måste hitta former<br />
för och de får inte skåpas ut. Det<br />
är det <strong>som</strong> är risken med en övertro på<br />
det mätbara.<br />
Inom SiS finns mängder av erfarenhetsbaserad<br />
kunskap och personal<br />
med god iakttagelseförmåga <strong>som</strong> ser<br />
vilka förhållningssätt <strong>som</strong> verkar<br />
främja klienternas utveckling och<br />
anpassning. Det är viktigt att vi inte<br />
fixerar oss vid det <strong>som</strong> hunnit visa sig<br />
vara evidensbaserad kunskap utan<br />
även med gemensamma krafter försöker<br />
utveckla och dokumentera den<br />
klokskap vi redan har.<br />
SiS FoU-direktör Nils Åkesson<br />
har svarat på frågorna<br />
om vetenskap, beprövad<br />
erfarenhet och metoder.<br />
SiStone nr 1 2004 19<br />
>>
Change language