Miljö som hjälper – eller stjälper/3 - Statens Institutionsstyrelse

More documents

Recommendations

Info

[ AKTUELLT ] Viktig handbok om att anmäla >> Okunnighet, osäkerhet och rädsla gör att alldeles för många som borde anmäla när de misstänker att barn far illa, avstår från att göra det. Nu ger Socialstyrelsen ut en handbok som förhoppningsvis ska öka kunskapen och viljan att anmäla. Anmälningsskyldigheten regleras i lag och innebär att vissa myndigheter och yrkesgrupper är skyldiga att anmäla misstankar om att barn far illa till socialtjänsten. Skyldigheten är ovillkorlig. Handboken ”Anmälningsskyldigheten om missförhållanden som rör barn” ska ge vägledning till de som är skyldiga att anmäla. Förutom Socialstyrelsens allmänna råd innehåller den förarbeten, lagstiftning, rättsfall och JO-utlåtanden inom området. www.stat-inst.se Ladda ner handboken. Svårt hitta socionomer >> Socionomer är en bristvara. Det visar en webbenkät som Svenska kommunförbundet har gjort. Enligt enkäten, som besvarades av 175 av Sveriges 290 kommuner, har drygt hälften av kommunerna svårt att rekrytera socionomer. Minst problem är det i landets tre största städer och i glesbygden. Enligt Kommunförbundet kan svårigheterna att rekrytera socionomer få konsekvenser för kommunernas arbete med individ- och familjeomsorg. En ljusning kan dock vara i sikte. De sökande till vårterminens socionomutbildning är 26 procent fler än förra året. Något som placerar socionomutbildningen på tredje plats på listan över utbildningar som ökat mest när det gäller antal sökande. 24 SiStone nr 1 2004 Socialtjänst och Bup kan samverka bättre Hur väl samarbetet mellan barn- och ungdomspsykiatrin och socialtjänsten fungerar beror mycket på organisationen. Det visar en stor granskning som Socialstyrelsen gjort. Fler barn kan få hjälp utan att det kostar mer. >> Samarbetet mellan socialtjänsten och barn- och ungdomspsykiatrin, Bup, gnisslar på många håll. Ofta saknas fast struktur för det gemensamma arbetet, och kring vissa barn brister det särskilt ofta. Till den gruppen hör bland annat barn med neuropsykiatriska funktionshinder, utagerande tonåringar och barn som är placerade utanför det egna hemmet. Det här visar en undersökning som Socialstyrelsens regionala tillsynsenheter gjort tillsammans med elva av landets länsstyrelser. Man har intervjuat handläggare och Buppersonal och granskat socialtjänstakter och patientjournaler. Totalt 28 kommuner och 16 Bup-kliniker har deltagit i undersökningen. Resultatet visar bland annat att det i vissa fall finns en gemensam syn på vikten av samverkan, till exempel när barn utsatts för övergrepp, men att parterna inte är lika överens när det gäller andra grupper. Hur mycket struktur som finns i samarbetet varierar stort, och på bara några få platser tar socialtjänsten och BUP ställning till varje enskilt fall för att se om det finns behov av ett gemensamt arbete med barnet. Dessutom tycker både socialtjänsten och Bup att den kärva ekonomin sätter käppar i hjulet för en bra samverkan eftersom brist på pengar leder till konflikter om betalningsansvar för vård och placeringar. Barn som är placerade utanför hemmet är en grupp som socialtjänsten på många håll gärna vill samverka kring, berättar projektledare Anna Jedenius vid Socialstyrelsens regionala tillsynsenhet i Göteborg. Barn- och ungdomspsykiatrin sätter inte de barnen lika högt på prioriteringslistan. – Jag har ibland haft kontakt med kommuner som tycker att livet har blivit lättare sedan de fått kontakt med SiS, säger Anna Jedenius som tror att det går att göra mycket för att förbättra samarbetet mellan socialtjänsten och Bup, utan att skjuta till pengar. Granskningen visar att Unga avgiftas på LVM-hem >> SiS har dragit igång ett projekt som innebär att ungdomar som behöver det ska kunna avgiftas vid särskilda avgiftningsplatser på LVMhemmen Runnagården, Rebecka och Hornö LVM-hem som alla avsätter var sin plats vid behov. När platserna är lediga får de även användas av vuxna missbrukare. Platsen på Runnagården är till för flickor från ungdomshemmet Granhults flickavdelning Liljendal, på Hornö ska pojkar från Sirius och Håkanstorp avgiftas medan platsen på Rebecka ska användas av flickor från Hammargården. Försöket ska pågå under ett år och sedan utvärderas. Sedan tidigare har Lundens ungdomshem platser för medicinsk avgiftning. mycket handlar om organisation. Där man haft fasta mötestider och dragit ärenden, utan att begränsa sig till vissa diagnoser eller problemgrupper, för att sedan besluta om eventuell samverkan, har personalen varit påfallande nöjd, berättar hon. Inte minst inom socialtjänsten där man fått tillgång till BUP:s specialistkompetens utan att alltid behöva dra igång hela batteriet. – Naturligtvis ger inte en bättre organisation mer pengar till placeringar på privata HVBhem som är jättedyra, men socialsekreterarna har fått en bättre grund att stå på inför sina beslut. De får mer hjälp inför akuta omhändertaganden och snabbare bedömningar av hur mycket psykiatri det finns med i den totala problembilden och då känner de sig säkrare i sin handläggning. Jag tror man kommer väldigt långt bara med det, säger Anna Jedenius. Birgitta Hedman-Lindgren www.stat-inst.se Läs hela rapporten. Höjda avgifter >> SiS hade stora kostnadshöjningar under förra året, bland annat på grund av löneökningar och ökade försäkringsavgifter. Därför behövdes en mindre justering av vårdavgifterna som vid årsskiftet höjdes med 100 kronor per vårddygn. Höjningen gäller både LVMvården och ungdomsvården.
I Örebros drogkamp har reviren försvunnit Ett år med Puls-gruppen har fått kommunen, polisen, landstinget och kriminalvården att samarbeta, något som gett konkreta resultat. >> När polisen i Örebro gör riktade och intensiva insatser mot droger, då är socialjouren beredd. Vissa socialsekreterare har i särskilt uppdrag att ta emot alla anmälningar som kommer in, och på landstingets beroendecentrum står man redo med sin vård. När insatsen är över efter några veckor blir det utvärdering. Polisen får veta vad som hände med missbrukarna som togs omhand. Vilka LVM-anmälningar blev det något av, vilka avskrevs och vem eller vilka var redan i åtgärd? Missförstånd och frustration minimeras. Kommunen, polisen och landstinget jobbar tillsammans och revirtänkande struntar man i. Puls-gruppen i Örebro är ett exempel på praktisk myndighetssamverkan som innebär att de myndigheter som arbetar mot drogmissbruk i Örebro jobbar tillsammans. – Kommunen, polisen och landstinget använder runt 200 miljoner kronor per år för insatser mot narkotikamissbruket. Och då är inte primärvården medräknad. Så det finns pengar, men ofta används de inte på rätt sätt. Inte forskningsbaserat och inte metodiskt. Det säger Carina Dahl, socialdemokratiskt kommunalråd i Örebro och eldsjälen bakom Puls-gruppen. När hon blev kommunalråd för ett år sedan hade hon 22 års arbete inom Verdandi bakom sig och insåg genast att arbetet mot narkotika behövde ryckas upp. Alltså bildade hon Pulsgruppen som består av beslutande chefstjänstemän från Örebro kommun, Polismyndigheten i Örebro län, Örebro läns landsting och Kriminalvårdsmyndigheten.Gruppen träffas var sjätte vecka för att diskutera fram olika satsningar och lösningar, och under året har mycket hänt. Förutom att skapa den gemensamma beredskapen under polisens insatser har man bland annat upprättat bra rutiner mellan socialjour och polis, haft gemensamma utbildningar, kommit överens om att landstingets avgiftning alltid ska vara redo att avgifta (även utan vårdplan) och att det från och med mars ska finnas åtta polistjänster som tillsammans med två socialsekreterare riktar in sig på ungdomar och droger. Örebro ingår också i SiS kommande försöksverksamhet som har till syfte att förstärka vårdkedjan inom missbrukarvården. Något som Carina Dahl tycker blir ett bra inslag i den kedja av insatser Örebro jobbar med. – Vi håller på att bygga upp en kultur som inte innehåller så mycket revirtänkande. Nu försöker vi säga till alla andra att det här är alldeles ofarligt. Man kan göra det med de resurser man har. Birgitta Hedman-Lindgren Svårt motivera missbrukare på anstalt Ambitiöst arbete men för högt ställda mål. Så beskriver Brå kriminalvårdens försök att bekämpa narkotikamissbruk bland de intagna. >> Målen för kriminalvårdens narkotikasatsning är för högt ställda. Hälften av narkotikamissbrukarna sitter av straff på högst fem månader och många är inte särskilt motiverade till förändring. Det gäller att hitta mer effektiva sätt att jobba med den gruppen. Dessutom är platsbristen ett stort hot mot möjligheten att bekämpa missbruk och motivera till fortsatt vård. Det här har Brottsförebyggande rådet, Brå, kommit fram till i en första utvärdering av kriminalvårdens särskilda satsning på narkotikabekämpning. Satsningen inleddes 2002 och innebär att Kriminalvårdsstyrelsen under tre år får sammanlagt 100 miljoner kronor extra för att kunna identifiera, utreda, motivera och behandla narkotikamissbrukare i häkten och på fängelser. En viktig uppgift eftersom många som tas in på anstalt missbrukar narkotika, år 2002 var siffran 62 procent. Arbetet har hittills bland annat inneburit att många fängelser har motiva- tions- och behandlingsavdelningar för narkotikamissbrukare och att 140 nya halvtidstjänster inrättats för arbete med bland annat Motiverande intervju (MI) och olika behandlingsprogram. Brå anser att arbetet är ambitiöst, särskilt med tanke på platsbristen, men betonar att fyra av tio intagna med korta verkställighetstider som påbörjat program mot missbruk aldrig fullföljer dem. www.stat-inst.se Läs Brå:s rapport. [ AKTUELLT ] Fler vill prioritera i socialtjänsten >> Hälften av Sveriges socialnämndsordförande är positiva till en prioriteringslista för socialtjänsten. Det visar en enkätundersökning som tidningen Kommun- Aktuellt har gjort. Av de drygt 187 politiker som besvarade enkäten tyckte drygt hälften av det vore bra med en lista, medan sex av tio skulle välkomna en utredning om vad, och vilka grupper, socialtjänsten ska prioritera. Många kommunpolitiker anser att det är mer eller mindre omöjligt att få pengarna att räcka till alla utgifter på socialtjänstområdet. Krav på en budget i balans samtidigt som man måste följa tvingande lagar gör läget mycket pressat. Endast 12 av 187 politiker svarade att det går bra att uppfylla båda kraven. 99 politiker ansåg att det inte går. Tonårsföräldrar behöver kurser >> När föräldrar har förmågan att möta, tolka och samspela med sina barn minskar risken att barnen får problem med till exempel utagerande beteende. Därför är det viktigt att föräldrautbildningen inte tar slut efter spädbarnstiden. Utbildningar i hur man skapar nära relationer, läser av signaler och klarar tuffa konflikter ska erbjudas både förskole-, skolbarns- och tonårsföräldrar. De ska också ha tillgång till telefonrådgivning och en kunskapsbas i form av en Föräldraportal på internet. De här förslaget presenterade Folkhälsoinstitutet vid en konferens som hölls nyligen. Folkhälsoinstitutet arbetar med ett regeringsuppdrag om hur stödet till föräldrar i Sverige ska förbättras. Uppdraget ska redovisas i december i år. SiStone nr 1 2004 25
Page 1 and 2: Miljö som hjälper - eller stjälp
Page 3 and 4: I Liljendals stora vardagsrum, huse
Page 5 and 6: Den skulle inte kännas som en trad
Page 7 and 8: [ MILJÖ SOM VERKTYG ] ”Den fysis
Page 9 and 10: Genombrott för avtal om ungdomspsy
Page 11 and 12: SiStone nr 1 2004 11
Page 13 and 14: På Karlsvik LVM-hem arbetar forskn
Page 15 and 16: Efter ungefär ett år - när ungdo
Page 17 and 18: Vården inom SiS ska allt mer bedri
Page 19 and 20: [ METODER INOM SiS ] erfarenhet och
Page 21 and 22: där deltagarna ställs inför olik
Page 23: [ HÖRT OM NAMN ] Margretelundsutre
Page 27 and 28: [INSÄNT ] Bra samverkan på andra

Miljö som hjälper – eller stjälper/3 - Statens Institutionsstyrelse

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?