Miljö som hjälper – eller stjälper/3 - Statens Institutionsstyrelse

More documents

Recommendations

Info

[INSÄNT ] Poesi i behandlingsarbetet I samtal med sydafrikanska ungdomsarbetare fick Kelle Norberg, lärare vid Stigbyskolan, höra talas om ”The circle of courage”. Ett indianskt ursprungsbegrepp som blivit ledstjärna i Sydafrika och som hjälper barn att bli vuxna. >> Thomas Erlingsson, institutionschef på Björkbackens skol- och behandlingshem, tillhör säkert de som har gröna fingrar. Hans debattartikel i SiStone 6/2003 med liknelser från den metaforiska trädgården är riktig och viktig. Inte bara för att han varnar för alltför enkelspårigt tänkande utan även på grund av den språkliga uttrycksformen, metaforen. För att kunna integrera en grundkänsla och därmed en attityd och agerande behövs ibland ett symboliskt språk av liknelser och, i bästa fall, en poetisk enkelhet. Vid ett besök av ungdomsarbetare från Sydafrika samtalade jag en hel dag med två representanter om Stigbyskolans metoder och grundläggande syn på behandlingsarbetet och skolverksamheten, och jämförde med deras tankar. Det visade sig att vi var nästan skrattretande lika i många sammanhang. De klassiska verkstäderna snickeri och mekanik finns på många ställen såväl i Sydafrika som i Sverige. De allra flesta eleverna saknar skolbetyg och är därmed utestängda från vidare studier. När vi kom till frågan om likheter i det mer allmänna förhållningssättet gentemot eleverna blev samtalet väldigt intressant. Besökarna berättade för mig att de använ- Förbättrad webbplats >> SiS webbplats har blivit bättre. Det syns inte för den vanliga besökaren, men funktionshindrade som använder olika hjälpmedel har fått lättare att läsa innehållet på webbplatsen. Förklaringen heter CSS och XHTML. CSS,centrala stilmallar, styr struktur, typografi och färger för olika typer av artiklar på webbplatsen. XHTML tvingar den som bygger webbsidor att separera innehåll från presentation. Förändringen innebär, förutom större användarvänlighet för funktionshindrade, även att sidorna går snabbare att ladda ner. Den uppmärksamme besökaren ser också att viss information om SiS nu finns även på somaliska och romani chib. 26 SiStone nr 1 2004 der sig av några grundbegrepp, inte mer än fyra ord, för att hjälpa både elever och personal till en enkel struktur att utgå ifrån. Inte någon sanning eller direkt metod utan snarare begrepp som fungerar som stöd. De har fått tankarna från USA och där har man i sin tur fått dem från ursprungsbefolkningen, indianerna. Indianerna använde följande begrepp när de såg på barnens utveckling från spädbarn till vuxen: Belonging, mastery, independence, generosity. Alltihop snyggt sammanställt till en bild kallad ”The circle of courage”. Tanken är att enkelt försöka beskriva de grundläggande delarna i en personlig utveckling. Belonging, tillhörighet, talar om varje människas behov av att tillhöra en grupp av något slag. Vi söker hela tiden bekräftelse genom relationer till andra. Mastery, behärska, är behovet att behärska förmågan att kunna lära sig det som tillvaron kräver, till exempel behärska sin kropp, språk, verktyg, impulser. Independence, självständighet, den självkännedom och kunnande som gör att man kan ta ansvar för sina handlingar. Generosity, givmildhet, när vi gör något för någon annan. >> Antalet flickor som skadar sig själva verkar öka. Det visar en kartläggning som Socialstyrelsen gjort på uppdrag av regeringen. Enligt rapporten har en dryg procent av flickorna mellan 13 och 18 år haft kontakt med vården på grund av att de skurit eller på annat sätt skadat sig själva. Av de flickor som varit intagna på särskilda ungdomshem uppskattas en tredjedel ha ett självskadebeteende. Undersökningen har gjorts i tre kommuner, en storstad och två mellanstora, där personal i bland annat skolhälsovården, socialtjänsten och barn- och ungdomspsykiatrin besvarat en enkät. Något som även Indianerna har säkert en mängd gammal visdom, men även den bör granskas. Via internet gick det att hitta ett ursprungsdokument till de besökande sydafrikanernas tankar och begrepp och det visade sig att en organisation som heter National educational service har gett ut en bok med titeln Reclaiming youth at risk, av L.K Bendtro, M. Brokenleg och S.V. Bockern. Varför inte gå till källorna, tänkte jag och beställde boken. Det var ingen slump att besöket från Sydafrika tillägnat sig innehållet i den. Förordet var skrivet av ingen mindre än ärkebiskop Desmond Tutu. Nu till slutklämmen: Efter förordet börjar boken med ett citat av Ellen Key, svenska och internationell föregångsgestalt inom barnuppfostran. När jag lägger mig på kvällen kan jag från mitt sovrumsfönster på norra Visingsö se Omberg, den strand och hus där Ellen Key skrev de ord som citeras i den bok från Nordamerika som besökarna från Sydafrika hade som ledstjärna. Är inte det poesi i behandlingsarbetet, så säg? Kelle Norberg Lärare på Stigbyskolan, Visingsö Allt fler flickor skadar sig själva En ny kartläggning visar att en av hundra tonårsflickor haft kontakt med vården på grund av självskadebeteende. På de särskilda ungdomshemmen är siffran mycket högre. personal på 17 av SiS särskilda ungdomshem fått göra. Socialstyrelsens kartläggning visar att flickorna som skär sig har många olika problem, det handlar om fysisk och psykisk misshandel, sexuella övergrepp eller om andra allvarliga kränkningar. Socialstyrelsen drar slutsatsen att det behövs mer forskning och kunskap om effektiva behandlingsmetoder och ska under våren göra en kunskapsöversikt. Den 31 december i år ska uppdraget slutredovisas. www.stat-inst.se Läs Socialstyrelsens kartläggning.
[INSÄNT ] Bra samverkan på andra sidan Atlanten Forskningsassistent Martha Kesthely har besökt ett FSN-center i amerikanska Chapel Hill. Hon imponeras av hur väl ett nät av både forskning och konkreta åtgärder vävs kring barn och familjer som behöver stöd och hjälp. >> På universitetet Chapel Hill i North Carolina, USA, pågår flera aktiviteter inom det sociala och pedagogiska forskningsområdet som anknyter till föräldrastöd, familjeutbildning, föräldramedverkan och nätverksarbete. Jag har vistats här under några månader genom ett transatlantiskt projekt i ”Early Intervention” vilket innebär tidigt ingripande för att stödja och hjälpa barn och föräldrar med olika typer av problem. I projektet deltar forskarstuderande från Europa och från två delstater i USA för att utbyta erfarenheter, diskutera metoder och bygga upp ett nätverk kring konceptet ”Early intervention”. Eftersom jag varit här för en längre tids vistelse och mitt forskningsområde är familjearbete, har jag haft möjligheten att fördjupa mig både i organisatoriska men också i praktiska frågor gällande stöd till familjer i kris eller med generella behov av särskilt stöd. Min tillfälliga arbetsplats var ett Family support network (FSN) center, det vill säga ett centrum för samordning, forskning och praktiskt stödarbete på flera nivåer till familjer i behov av särskilt stöd. Centret ligger i stadens centrum där många sociala aktiviteter pågår. Chefen för centret, Irene Nathan Zipper, är universitetsprofessor och centret är knutet administrativt till universitetet i Chapel Hill vilket innebär att utvärdering och forskning sker i anknytning till socia- Webbsida för unga >> www.buffert.se heter en ny mötesplats på nätet för människor som arbetar med barn och unga, och för ungdomar som behöver hjälp. Bakom Buffert står stiftelsen World Childhood Foundation och för drift och förvaltning står Bris. Buffert innehåller nyheter och tips om seminarier och konferenser samt avdelningarnaa Röda sidorna och Projektbanken. I den senare kan man hitta spännande projekt inom områden som rör ungdomar. På Röda sidorna kan ungdomarna själva leta hjälpresurser i en databas, men också hitta svar på frågor som vart de vänder sig om de använder droger och inte kan sluta. la, pedagogiska, psykologiska och medicinska discipliner. En stor del av forskningen handlar om ”disability”, det vill säga barn med olika typer av utvecklingsstörning och stöd till deras föräldrar. Den andra delen vänder sig till familjer med svåra sociala problem, många av dem invandrarfamiljer och familjer i svår fattigdom där det finns barn i behov av särskilt stöd. Centret som ligger i en förstad till Chapel Hill kallad Carrboro, bildades 1985 med ekonomiskt stöd från delstaten North Carolina för att hjälpa utvecklings-störda, utveckla familjeprogram som kallas ”Parent to Parent” och utveckla träningsprogram med medicinstuderande för att stödja familjer med barn med speciella behov. I dag, arton år senare, arbetar tolv personer centralt för att organisera en verksamhet som inbegriper ett stort nätverk av olika hjälp- och stödprojekt riktade till familjer. Bland annat finns ett stort fosterfamilj-nätverk och ett projekt kallat ”Family Advocacy”. Det senare utbildar familjemedlemmar i hur man kan befrämja och föra fram sina hjälpbehov till olika organisationer. Det jag imponeras av är den här formen av centralisering som sammanför olika discipliner till samarbete för gemensamma mål. Det vill säga att stödja föräldrar och barn med olika typer av svårigheter som medicinska problem, inlärningssvårighe- ter, utvecklingsstörningar och andra särskilda behov. Verksamheten är imponerande och bedrivs under stor press eftersom behoven är stora och resurserna är begränsade. Centret är både en samordnings- och resursfördelningsenhet, en slags fältbaserad forsknings- och utvecklingsenhet och en bro mellan praktiskt fältarbete och teoretiska kunskaper på forskningsnivå. FSN deltar i universitetets utbildningsverksamhet och har föreläsningar för studenter inom socialt arbete, specialpedagogik, mental hälsa med mera och till FSN - centret kan föräldrar ringa och tala med en kompetent person som lotsar dem vidare. Terapeuter, familjeterapeuter, arbetsterapeuter och medicinskt utbildad personal är knutna till olika projekt eller utbildningsprogram, liksom många volontärer. En pensionerad universitetsprofessor i psykologi kommer till exempel en gång i veckan till FSN-centret och arbetar här gratis. Många föräldrar gör det också, Parent to Parent-verksamheten består enbart av engagerade föräldrar som hjälper varandra och de kan få handledning av de professionella på centret. Jag hoppas få återkomma vid ett senare tillfälle med mer information och nya infallsvinklar. Martha Kesthely Forskningsassistent Läser du någon annans tidning? Vill du ha en egen kostnadsfri prenumeration på SiStone? Skicka eller faxa kupongen till oss: SiStone, Box 163 63, 103 26 Stockholm. Fax 08-453 40 50. Ja, jag vill ha en egen SiStone! Skicka också en förteckning över de forskningsrapporter som SiS givit ut. Namn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Utdelningsadress . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Min arbetsplats (frivillig uppgift). . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . SiStone nr 1 2004 27
Page 1 and 2: Miljö som hjälper - eller stjälp
Page 3 and 4: I Liljendals stora vardagsrum, huse
Page 5 and 6: Den skulle inte kännas som en trad
Page 7 and 8: [ MILJÖ SOM VERKTYG ] ”Den fysis
Page 9 and 10: Genombrott för avtal om ungdomspsy
Page 11 and 12: SiStone nr 1 2004 11
Page 13 and 14: På Karlsvik LVM-hem arbetar forskn
Page 15 and 16: Efter ungefär ett år - när ungdo
Page 17 and 18: Vården inom SiS ska allt mer bedri
Page 19 and 20: [ METODER INOM SiS ] erfarenhet och
Page 21 and 22: där deltagarna ställs inför olik
Page 23 and 24: [ HÖRT OM NAMN ] Margretelundsutre
Page 25: I Örebros drogkamp har reviren fö

Miljö som hjälper – eller stjälper/3 - Statens Institutionsstyrelse

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?