Miljö som hjälper – eller stjälper/3 - Statens Institutionsstyrelse

More documents

Recommendations

Info

[ MILJÖ SOM VERKTYG ] 8 SiStone nr 1 2004 >> Thorbjörn Laike tycker att intresserade behandlare ska läsa utländska handböcker, gå kurser och göra studiebesök för att lära sig mer om bra institutionsmiljö. Foto: Eva Lie människor själva se till att det händer någonting. Det gäller att hitta balansen mellan det utarmade och den totala komplexiteten, som är röra. Då kan man ha hjälp av folk som jobbar med de här frå- Män och pojkar har lika stort behov av bra fysisk miljö som kvinnor och flickor. gorna. Men det första steget är att medvetandegöra dem som inte själva tänkt på det här. I föregående sidors exempel från SiS-institutioner där personalen tänkt extra mycket på inredning och inomhusmiljö finns vissa återkommande tankegångar. Många som intervjuas tycker att färgsättningen är viktig och flera ser en bra och uttänkt fysisk miljö som en signal till ungdomarna och missbrukarna om att de är viktiga och värda att satsa på. Ord som ”hemlik” förekommer också. Det stämmer bra med faktorerna social status och affektionsvärde, men när det gäller val av färger förklarar Thorbjörn Laike att mycket spelar in. – Man brukar ofta tala om tre nivåer när det gäller färger. Den ena nivån är de biologiska förutsättningarna. Vi vet att rött är en signalfärg. Det innebär att om vi har en röd och en blå färg med samma styrka, så har den röda färgen en mer väckande effekt. Men är den blå färgen starkare är det den som är väckande. Styrka går före kulör. Sedan finns den kulturella nivån; vad tycker jag om den här färgen och vad har jag för förhållande till den? Det varierar både mellan subkulturella grupper och kulturer. Slutligen finns den individuella tolkningen; vad har jag upplevt i samband med den här färgen? Så det är inte bara färgen i sig. Det handlar om den totala inredningen i ett rum och att man inreder så att människor känner sig omhändertagna och välkomna. Det vi vet är att när vi är sårbara är vi också mer känsliga för den fysiska miljön. Det har visat sig i flera studier. I Sverige har den miljöpsykologiska forskningen handlat om bland annat äldreboende, sjukvård och barnomsorg. Resultaten har visat att miljön har stor betydelse för välbefinnande och behandlingsresultat, förklarar Thorbjärn Laike. – Vi såg i våra daghemsstudier att 15–20 procent av den variation som fanns kunde förklaras av den fysiska miljön. Hur bra det sociala bemötandet än är så kan det vara miljön som får det hela att tippa över på rätt håll, säger han och tillägger att en bra och lagom variationsrik miljö är extra viktig när människor under en längre tid tvingas vistas på en plats mot sin vilja. Som de gör på särskilda ungdomshem och LVMhem. Och som de gör på SiS mest stängda avdelningar – de för sluten ungdomsvård. Frågan är om det finns generella råd att ta till när man vill jobba med miljön, men är tvungen att ha det väldigt slutet. Thorbjörn Laike tror att en bra början är att använda professionella krafter som kan undersöka på vilket sätt man kan spela med färger och material för att få en öppnare känsla. Men, påpekar han, det är viktigt att först bestämma vilka signaler som ska skickas ut. – Vill man att det ska vara fängelselikt så att alla känner det, eller vill man skapa en miljö som signalerar något annat? Vad är de här hemmen till för? Ju mer slutet, tungt och fängelselikt man bygger, desto mer fängelse blir det. Korridorer och stängda dörrar, det känner vi igen. Där har vi affektionsvärdet, säger han och betonar att män och pojkar har lika stort behov av en bra fysisk miljö som kvinnor och flickor. – Det finns ingenting i våra studier som visar på någon skillnad. Den enda skillnaden är att kvinnor och flickor pratar mycket mer om det här. När killar och tjejer får göra bedömningar av miljöer blir resultaten av vad de vill ha väldigt likartade. Under intervjun kommer Thorbjörn Laike plötsligt på att blivande socionomer, till skillnad från många andra, aldrig har miljöpsykologi på schemat. Trots att såväl institutionen för psykologi, hela tekniska högskolan, sociologiska institutionen och medicinska fakultet studerar ämnet. – Socialhögskolan är ett av de ställen där vi aldrig varit inne, säger han. Han ser ändå många sätt för intresserade behandlare att hämta in kunskap på. Utländska handböcker och tidningar skriver mycket om just institutionsmiljöer och en första svensk antologi om miljöpsykologi kommer ut i höst. Kurser och skräddarsydda utbildningar anordnas både i Lund och på andra håll i landet, studiebesök kan arrangeras och dessutom har de yrkeskårer som arbetar med inredning och design haft miljöpsykologi som en del i sin utbildning. Och som Thorbjörn Laike säger: – Det finns kunskap att ta till sig. Vi vet en hel del. Birgitta Hedman-Lindgren
Genombrott för avtal om ungdomspsykiatri Stockholms läns landsting har skrivit avtal med SiS och ersätter ungdomshemmen för psykiatrikostnader. Även i Uppsala är en överenskommelse på gång. >> I ett år har det funnits, SiS, Landstingsförbundets och Svenska kommunförbundets gemensamma projekt som ska se över hur psykiatrin på ungdomshemmen ska betalas. Projektet har riktat in sig på att hitta lösningar i Uppsala län, Stockholms län och Västra Götalandsregionen. Det handlar om ungdomar hos SiS som behöver psykiatrisk hjälp. Eftersom landstingens Bup-kliniker är hårt ansträngda skaffar ungdomshemmen egna psykiatriker på konsultbasis och står själva på kostnaden. Något som i slutänden drabbar kommunerna som betalar vårdavgiften. Nyligen undertecknades ett avtal mellan Stockholms läns landsting och SiS som innebär att landstingets barn- och ungdomspsykiatri ersätter SiS för det som konsultläkarna kostar ungdomshemmen i Stockholms län. Avtalet gäller 2004 och det är bara för psykiatrisk hjälp åt ungdomar som själva kommer från länet som SiS kompenseras. Sammanlagt handlar det om 354 000 kronor. Håkan Aronsson, som leder projektet om psykiatrisamverkan, tycker att avtalet är ett viktigt steg i rätt riktning. Uppgörelsen handlar om reda pengar och betalning för ett arbete som SiS tar hand om, men tanken är landstingen så småningom ska ta större ansvar för själva vården. – En målsättning är att landstingen avdelar resurser i någon form till de här hemmen, säger Håkan Aronsson och berättar att även Uppsala läns landsting är intresserat av en uppgörelse. – Vi har träffat en principöverenskommelse om samverkan och i mars ska jag träffa Bup i Uppsala, Eknäs och Bärby ungdomshem. I avtalet mellan SiS och Stockholms läns landsting är det alltså bara kostnader för Stockholmsungdomarna som berörs. Frågan är vem som ska betala för den psykiatriska vård som ungdomar från andra län behöver? Håkan Aronsson tycker att en rimlig lösning vore att man börjar använda riksavtalet för utomlänsvård även när det gäller psykiatrin på ungdomshemmen. Ett mål att drömma om är att alla ungdomshem kopplas till Bup-kliniker som avdelar nödvändig psykiatrisk kompetens, och att hemlandstingen sedan går in och reglerar kostnaderna för ”sina” ungdomar. – Så är det inom all annan hälso- och sjukvård. Birgitta Hedman-Lindgren Samarbete om eftervård på försök En fungerande vårdkedja för LVM-klienter ska bli verklighet till sommaren. SiS har fått i uppdrag av regeringen att skapa en eftervårdsplanering som håller, och kommuner som sköter sig får billigare placeringar. >> Eftervården för tvångsomhändertagna missbrukare måste bli bättre. Det var en av slutsatserna i LVM-utredningen som presenterades i januari. Utredningens förslag var att klienten själv, den placerande socialtjänsten och SiS gemensamt kommer överens om en plan för eftervården, och att det sker så tidigt som möjligt under LVM-tiden. Planen ska innehålla inslag som bostad, sysselsättning, utbildning och, inte minst, fortsatt vård i annan form. Eftersom eftervård kostar pengar behöver kommunerna en morot och i förslaget är moroten en kraftigt subventionerad §27-vård. Alltså den vård i öppnare form, på exempelvis behandlingshem eller i familjehem, som om möjligt ska ingå i sista delen av LVM-tiden. SiS har sedan tidigare skissat på ett bättre samarbete kring LVM-klienternas eftervård och det är ett skissande som gett resultat. I slutet av förra året kom ett regeringsuppdrag tillsammans med sju extra miljoner, och uppdraget är just att utveckla och pröva en förstärkt vårdkedjemodell. Senast den sista mars ska SiS redovisa för regeringen hur försöksverksamheten ska se ut. I juli är det tänkt att själva eftervårdskedjan ska börja fungera. Enligt SiS generaldirektör Sture Korpi blir LVM-utredningens förslag en trolig modell för projektet. – Det är utgångspunkten, men det kan hända att vi kommer på andra lösningar. Vi måste försöka få synpunkter från kommunerna, säger han och får medhåll av SiS planeringsdirektör Maria Åberg. Hon planerar att bilda en styrgrupp med representanter från kommuner och landsting. Det handlar inte om att presentera en färdig modell utan om att arbeta fram den tillsammans, betonar hon. Behandlingshemmet Rällsögården, Runnagården och Hornö LVM-hem ingår i projektet. Däremot är det ännu inte klart vilka kommuner som ska knytas till satsningen. – Vi ska tillsammans med vissa kommuner ta fram en modell som sedan kan användas generellt om det här slår väl ut. Utmaningen ligger i att haka i de lokala och kommunala resurserna på hemmaplan och då kan det vara svårt att jobba med allför många kommuner, säger Maria Åberg. Förutom regeringens sju miljoner kronor bidrar SiS med tre miljoner. Sture Korpi ser gärna att SiS utför den eftervård som ska krävas efter LVM-tiden. Han påpekar att vissa LVM-hem redan i dag erbjuder eftervårdskontrakt, till exempel Fortunagården i Värnamo. – Vi ska kräva av kommunerna att de ska ha eftervård, men samtidigt ge dem möjlighet att köpa eftervården av oss. Birgitta Hedman-Lindgren SiStone nr 1 2004 9
Page 1 and 2: Miljö som hjälper - eller stjälp
Page 3 and 4: I Liljendals stora vardagsrum, huse
Page 5 and 6: Den skulle inte kännas som en trad
Page 7: [ MILJÖ SOM VERKTYG ] ”Den fysis
Page 11 and 12: SiStone nr 1 2004 11
Page 13 and 14: På Karlsvik LVM-hem arbetar forskn
Page 15 and 16: Efter ungefär ett år - när ungdo
Page 17 and 18: Vården inom SiS ska allt mer bedri
Page 19 and 20: [ METODER INOM SiS ] erfarenhet och
Page 21 and 22: där deltagarna ställs inför olik
Page 23 and 24: [ HÖRT OM NAMN ] Margretelundsutre
Page 25 and 26: I Örebros drogkamp har reviren fö
Page 27 and 28: [INSÄNT ] Bra samverkan på andra

Miljö som hjälper – eller stjälper/3 - Statens Institutionsstyrelse

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?