Rapport från projekt Lean-tänk i städ - Suntliv.nu

4.2 Förbättringsidéer
Redan under år 2009 började arbetet med förbättringsidéer. Första steget var att informera
värdet av att berätta för varandra och systematiskt dokumentera alla små som stora
genomförda förbättringar. Då det är svårt att komma ihåg bra idéer någon längre stund så
delades därför små anteckningsböcker ut som lätt rymdes i fickan för att snabbt få ner den
tanke som för tillfället föddes. Sedan vid tillfälle och då idén var genomförd (vilket är
mycket viktigt) överfördes informationen till en enkel Excelfil som delades med samtliga
lokalvårdare och övrig personal inom fastighetskontoret. Under nio månader räknades 89
idéer in.
Eftersom det är förhållandevis låg datavana bland lokalvårdare så är det ett problem att
lyckas få alla att dela med sig och ta del av informationen. För att minimera detta problem
så anordnades små tävlingsmoment som lockade till engagemang att föra in, läsa och
kopiera andras idéer för att sedan föra in dem på den egna arbetsplatsen.
Engagemanget att komma med nya förbättringsidéer har under 2010 ökat betydligt och
resultatet detta år blev hela 351 stycken, 300 procent mer! Varje chef ska inom 48 timmar
återkoppla till den person som äger idén. Två nya flikar lades till i excelfilen. En för att
delge olika slöserifaktorer samt en för problemlösningar (arbetsplats som frågar om råd till
lösning) och de har börjat användas mer frekvent. Både slöseri och problemlösning generar
ofta även de i nya idéer.
Under de här två åren har inga ersättningar betalats ut eftersom åsikten är att det då är lätt
att kväva kreativiteten och att det istället kan föda avundsjuka. Avdelningschefen har
istället varje månad besökt en arbetsplats, vars idé valdes som månadens bästa, för att dela
ut en chokladask till hela gruppen. Den aktiviteten avslutades för att under 2011 istället
börja premiera genom att hela avdelningen firar var 100:e genomförda idé.
En 24-i topp lista av 2010 års bästa idéer, enligt städledarna, har tagits fram. Alla
medarbetare har här ett ansvar att gå igenom och försöka införa dessa på respektive
arbetsplats där så är möjligt. En utmaning är att även hålla äldre idéer levande. När
arbetsplatserna är många finns det en förbättringspotential att dela allas nya idéer.
Alla städledare samt vissa lokalvårdare har individuella målsättningar av hur många
genomförda idéer som ska levereras under 2011.
4.3 Verktyg
För arbete med ständiga förbättringar finns många verktyg att tillgå. Följande verktyg har
valts eftersom de är enkla att lära ut och relativt lätta att börja använda.
4.3.1 Fiskbensdiagram
Fiskbensdiagram (även Ishikawadiagram eller orsak-verkan-diagram) är ett slags diagram
som används för att åskådliggöra orsaker till ett problem. Diagrammet består av en
"ryggrad" (som i ena änden har ett "huvud" där problemet skrivs in), "ben" som utgår från
"ryggraden" och slutar i (tänkbara) huvudorsaker till problemet och det finns även mindre
grenar på benen där allt mer detaljerade orsaker kan skrivas in.
Ett sätt att arbeta med fiskbensdiagram är att utgå från huvudorsakerna enligt
7M = Management, Människa, Metod, Mätning, Maskin, Material, Miljö.
Diagramtypen uppfanns av Kaoru Ishikawa vid Kawasakis varv på 1960-talet.
8