Rapport från projekt Lean-tänk i städ - Suntliv.nu

More documents

Recommendations

Info

4.2 Förbättringsidéer Redan under år 2009 började arbetet med förbättringsidéer. Första steget var att informera värdet av att berätta för varandra och systematiskt dokumentera alla små som stora genomförda förbättringar. Då det är svårt att komma ihåg bra idéer någon längre stund så delades därför små anteckningsböcker ut som lätt rymdes i fickan för att snabbt få ner den tanke som för tillfället föddes. Sedan vid tillfälle och då idén var genomförd (vilket är mycket viktigt) överfördes informationen till en enkel Excelfil som delades med samtliga lokalvårdare och övrig personal inom fastighetskontoret. Under nio månader räknades 89 idéer in. Eftersom det är förhållandevis låg datavana bland lokalvårdare så är det ett problem att lyckas få alla att dela med sig och ta del av informationen. För att minimera detta problem så anordnades små tävlingsmoment som lockade till engagemang att föra in, läsa och kopiera andras idéer för att sedan föra in dem på den egna arbetsplatsen. Engagemanget att komma med nya förbättringsidéer har under 2010 ökat betydligt och resultatet detta år blev hela 351 stycken, 300 procent mer! Varje chef ska inom 48 timmar återkoppla till den person som äger idén. Två nya flikar lades till i excelfilen. En för att delge olika slöserifaktorer samt en för problemlösningar (arbetsplats som frågar om råd till lösning) och de har börjat användas mer frekvent. Både slöseri och problemlösning generar ofta även de i nya idéer. Under de här två åren har inga ersättningar betalats ut eftersom åsikten är att det då är lätt att kväva kreativiteten och att det istället kan föda avundsjuka. Avdelningschefen har istället varje månad besökt en arbetsplats, vars idé valdes som månadens bästa, för att dela ut en chokladask till hela gruppen. Den aktiviteten avslutades för att under 2011 istället börja premiera genom att hela avdelningen firar var 100:e genomförda idé. En 24-i topp lista av 2010 års bästa idéer, enligt städledarna, har tagits fram. Alla medarbetare har här ett ansvar att gå igenom och försöka införa dessa på respektive arbetsplats där så är möjligt. En utmaning är att även hålla äldre idéer levande. När arbetsplatserna är många finns det en förbättringspotential att dela allas nya idéer. Alla städledare samt vissa lokalvårdare har individuella målsättningar av hur många genomförda idéer som ska levereras under 2011. 4.3 Verktyg För arbete med ständiga förbättringar finns många verktyg att tillgå. Följande verktyg har valts eftersom de är enkla att lära ut och relativt lätta att börja använda. 4.3.1 Fiskbensdiagram Fiskbensdiagram (även Ishikawadiagram eller orsak-verkan-diagram) är ett slags diagram som används för att åskådliggöra orsaker till ett problem. Diagrammet består av en "ryggrad" (som i ena änden har ett "huvud" där problemet skrivs in), "ben" som utgår från "ryggraden" och slutar i (tänkbara) huvudorsaker till problemet och det finns även mindre grenar på benen där allt mer detaljerade orsaker kan skrivas in. Ett sätt att arbeta med fiskbensdiagram är att utgå från huvudorsakerna enligt 7M = Management, Människa, Metod, Mätning, Maskin, Material, Miljö. Diagramtypen uppfanns av Kaoru Ishikawa vid Kawasakis varv på 1960-talet. 8
http://sv.wikipedia.org/wiki Diagrammet kan användas i alla möjliga lösningssituationer. Arbetssättet är testat på konflikthantering, analys av enkäter, schemaläggning, organisationsupplägg med mera och svarar till exempel på frågor som • Varför har vi problem med… • Vad är anledningen till att… • Vilka bakomliggande orsaker finns… Alla inblandade får under fem minuter skriva ner orsaker till ett valt problem på post-it lappar som sedan sorteras in under de olika benen. För det mesta så är en första tänkbar lösning klar inom femton minuter och utifrån det resultatet görs en handlingsplan med förbättringsaktiviteter. 4.3.2 Fem gånger Varför? Nackdelar ”5 × Varför?” är en metod som på ett snabbt sätt ringar in kärnan till problemet och som ofta används i kvalitetsarbete. ”5 × Varför?” kan användas för sig eller som en del av ett fiskbensdiagram. Det har visat sig vara ett enkelt verktyg att ta till då upplevelsen är att ingen lösning verkar finnas på ett problem. Genom att fråga sig själv eller någon annan denna fråga hjälper det till att tydliggöra grundorsaken. Genom att sedan försöka förbättra anledningen till att grundorsaken inträffar så hindras upprepande av samma fel. Att endast förbättra själva symptomet gör att felet förmodligen återkommer på samma eller liknande sätt. Ett exempel: Varför är det en blöt fläck på golvet? Combiskurmaskinen lämnar vatten efter sig. Varför lämnar combiskurmaskinen vatten? Sugskrapan avlägsnar inte vattnet. Varför fungerar inte sugskrapan? Gummibladet i skrapan är slitet. Varför är gummibladet slitet? Det håller för ett visst slitage under en begränsad tid. Varför byts inte bladen ut tidigare? Ingen specifik maskinansvarig utsedd. Slutsats: Utse maskinansvarig. 9
Page 1 and 2: Projekt LeanTänk hos Städ Med må
Page 3 and 4: 1 Presentation av städavdelningen
Page 5 and 6: Nedan följer en beskrivning om hur
Page 7: Efter att ha analyserat utvärderin
Page 11 and 12: att kunden hade märkt av en störr
Page 13 and 14: arbetsplats. Enhetscheferna får me

Rapport från projekt Lean-tänk i städ - Suntliv.nu

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?