Nr 2/ 2009 Årgång 121 - Allmänna Försvarsföreningen

More documents

Recommendations

Info

debatt vårt försvar 2 ’09 28 Helge Löfstedt: Kostnadseffektiv Försvarsmakt – Vad innebär ÖB underlag 30 jan 1 ? För några månader sedan presenterade ÖB en ny målbild för Försvarsmaktens utveckling. Här kommer att belysas vad denna målbild innebär för synen på produktiviteten i försvarsmakten när det gäller förbandsverksamhet. Till bakgrunden hör då att produktiviteten har varit före mål för belysning i åtminstone en rapport från FOI 2 . En fristående utveckling av denna rapport fi nns också i en artikel i nummer 4 år 2008 av Kungliga Krigsvetenskapsakademiens Handlingar och Tidskrifter. Finlands försvarsmakt uppfattas som kostnadseffektiv. Bilden visar omslaget till den senaste vitboken om försvaret. Slutsatsen av de tidigare genomförda jämförelserna är att Försvarsmakten presterar mindre i förbandsverksamhet i förhållande till utgifterna än våra grannländer Danmark och Finland. I tabell 1 visas utgifter för förbands verksam het tillsammans med prestationer som uttrycks i per sonår soldater och sjömän i utbildning och tjänstgöring inom respektive försvar. I utgif terna ingår dels utgifter för personal, befäl och man- skap (värnpliktiga och anställda), samt övningsberoende materielunderhåll inklusive tjänster. Om den svenska produktiviteten sätts till 100 % blir sedan den danska och fi nska 150 % respektive 330 %. I tabell 2 redovisas prestationerna mera utförligt. Först internationellt tjänstgörande, där Danmark hade störst antal med i genomsnitt 1 237 personer år 2007. Värnpliktsutbildningen var mest omfattande i Finland med omkring 15 500 personår. Utbildning till soldat utöver värnpliktutbildningen var störst i Danmark med över 1 100 personår. Då skall noteras att värnplikten bara omfattar fyra månader i Danmark och att man där lägger till åtta månaders utbildning för att ge personalen färdighet att kunna tjänstgöra som soldat eller sjöman – internationellt och i hemlandet. Även i Finland kompletteras utbildningen så att soldater som tjänstgör internationellt får ett års sammanlagd utbildning. I Sverige kompletterades den elva månader långa värnplikten med fortsatt utbildning, i allmänhet mellan tre och fyra månader. Denna kompletterande soldatutbildning skattas till närmare 500 personår. Utöver värnpliktsutbild ning och utbildning till anställd soldat och sjöman fi nns i Danmark en stående organisation med anställd manskaps styrka där det år 2007 presterades 6 600 personår. I den målbild som presenterades 30 januari föreslås att den svenska förvarsmakten skall gå över till ett utbildningssystem för gruppchefer, soldater och sjömän som liknar det danska systemet. Dock med den skillnaden att den första tjänstgöringen är helt frivillig och om- Tabell 1: Produktivitet inom försvaret år 2007 Sverige Danmark Finland Utgifter förbandsverksamhet (milj €) 2 300 2 100 1 350 Personår utb och tjg soldater 8 500 11 500 16 750 Personår per milj Euro utgifter 3,7 5,5 12,4 i förbandsverksamhet Personårsrelaterad produktivitet (%) 100 150 3 330 4
Tabell 2: Vad innebär Målbild 2014? (Personår) Sverige Danmark Finland Sverige 2007 2007 2007 Målbild ny Internationell tjg 1 000 1 237 750 (2 000) Värnplikt utb 6 750 2 556 15 500 0 Soldat utb 500 1 100 500 3 700 ”Stående” soldat tjg 50 6 600 0 6 450 Regionala staber Inga 5 4+3 Inga fattar bara tre månader där den danska värnplikten är fyra månader. Utöver jämförelserna från 2007 redovisas i tabell 2 några data för den nya svenska målbilden. Där har värnpliktsutbildningen upphört och stående för band med heltidstjänstgörande soldater införs. Vidare införs ett antal förband där grupp befäl, soldater och sjömän har beredskaps kon trakt. Dvs efter utbildning är personalen beredd att fullgöra tjänst men är verksamma i civila samhället. Detta arrangemang är i hög grad inspi rerat av det danska systemet med reaktionsstyrkekontrakt.Utbildningen till soldat i de stående och beredskaps kontrakterade förbanden uppgår till 3 700 personår. Till bilden hör också att den personal som tjänstgör internationellt utgår ur den stående styr kan varför den satts inom parantes i tabellen. Den intressanta frågan är nu vad det nya förslaget innebär produktivitetsmässigt. En första slut sats är att försvarsmakten enligt den nya målbilden får tillgång till väsentligt fl era grupp chefer, soldater och sjömän insatta eller beredda till insats än vad som var fallet år 2007. En andra slutsats är att prestationer i personår avseende tjänstgörande gruppchefer, soldater och sjömän fortfarande inte når upp till den nivå som Danmark presterade 5 år 2007. Vidare utbildar svenska försvarsmakten i den nya målbilden fortfarande mera än vad man gör i Danmark Det är nu inte självklart att man skall räkna in utbildning som en prestation. Anled ningen till att det kan ifrågasättas är att utbildning av värnplikta hade ett politiskt egenvärde vil ket nu inte längre gäller (i det fall målbilden upphöjs till politiskt beslut). Om man trots den na reservation väljer att anse soldatutbildning som en prestation blir summan av de sven ska prestationerna 10 % mindre än de danska. Slutligen några ord om produktiviteten. Anledningen till att jag här väntat med detta begrepp är att nu börjar växelkursproblematiken ställa till besvär. Utgifterna för den svenska förbands verksamheten år 2014 blir med dagens växelkurs under 2 000 Euro och den svenska produk tivi teten ökar med detta betraktelsesätt till 140 % av vad den var 2007. Med 2007 års växe l kurs blir de svenska utgifterna för förbandsverksam heten högre och därmed produktivi teten lägre – 120 %. Sammantaget leder denna, för många säkerligen förvirrande, sifferexercis till produktivitet i intervallet 120 till 140 %. Båda värdena är dock mindre än det danska år 2007. Ett begrepp som används i sammanhanget är också arbetsproduktivitet. Med det menas här lämpligen antalet personår gruppchefer, soldater och sjömän som ”produceras” per anställt befäl. I detta avseende innebär den nya målbilden en höjning till 140 % av utfallet år 2007. Det är dock en bit kvar till utfallet i Danmark och Finland som är 180 respektive 230 %. Denna typ av jämförelse har den fördelen att den är oberoende av växelkurser. Sammantaget visar således några undersökta nyckeltalsindikatorer att den nya svenska mål bilden medför en förbättring i produktiviteten, men att den ändå inte når upp till den produk tivitet som den danska försvarsmakten visar och ännu mindre den fi nska. Den utgör dock en utveckling åt rätt håll. Den nya målbilden innebär också vissa förbättringar jämfört med den perspektivplan som lämnades december 2007. Nu är inte all verksamhet att relatera till att utbilda och leda soldater och sjömän. En viktig del av verksamheten utgörs också av högre ledning och samverkan. Där fi nns i alla tre länderna centrala staber. Intressant att notera är att i Sverige fi nns inga regionala staber. Sådana fi nns däremot i Danmark och Finland. Inte heller fi nns regionala staber i den nya målbild som presenterades för svenska försvarsmakten. De regionala staberna redovisas i tabellen ovan. Observera att dessa staber inte återfi nns i redovisningen av prestationer i form av personår i tabellen. Här illustreras också att det är svårt att med en enstaka typ av nyckeltal illustrera alla aspek ter av produktivitet. I sammanhanget måste nämnas att i Danmark arbetar en politisk kommission och det är väl inte omöjligt att man där också ser över värnplikten ännu en gång. I Finland har man i mitten av februari gett ut en vitbok om säkerhets- och försvarspolitik. Där framgår att värnplikten behålls även om ” De krigstida trupperna” minskas något. Försvarsgrenvisa betraktelser Det är inte ovanligt att man under de senaste åren påtalar att stödmyndigheterna inom för svaret kan minskas i förhållande till den verksamhet som försvarsmakten bedriver. Nedanstå ende tyder dock på att detta inte räcker. Även produktiviteten vid försvarsgrenarna bör ut vecklas. De resultat som analysen leder fram till framgår av sammanställning i debatt vårt försvar 2 ’09 29
Page 1 and 2: Nr 2 2009 juni Bra för Gotland!
Page 3 and 4: innehåll Nr 2 2009 Årgång 120 G
Page 5 and 6: Bo Hugemark: Som katten kring den h
Page 7 and 8: vändningar för ingripande. Det po
Page 9 and 10: Foto: Peter Liander/Försvarets Bil
Page 11 and 12: Kortlekar kan användas i propagand
Page 13 and 14: mellan de sekulära och religiösa
Page 15 and 16: Fredrik Konnander: Chefens ess i ro
Page 17 and 18: der till att psyops misslyckas. Fö
Page 19 and 20: mer för psyop På senare tid har p
Page 21 and 22: a och utbilda sina anhängare. Scen
Page 23 and 24: det var inte med något större må
Page 25 and 26: Materiellt kommer också en förnye
Page 27: min var nog själva katalysatorn ti
Page 31 and 32: fektivitets- och produktivitetsprob
Page 33 and 34: Jas 39 Gripen är ett bra exempel p
Page 35 and 36: Tommy Jeppsson: Bra länskonferens

Nr 2/ 2009 Årgång 121 - Allmänna Försvarsföreningen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?