PDF-fil, 135 sidor, 1,22Mb

More documents

Recommendations

Info

24 punkt blir de sammanlagda konsekvenserna sålunda positiva. 4.2 Konsekvenser för konsumenterna och övriga betaltjänstanvändare Den föreslagna betaltjänstlagen kommer på det hela taget att förstärka betaltjänstanvändarnas ställning. I synnerhet genomförandet av gränsöverskridande betalningstransaktioner blir effektivare och snabbare inom hela Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Detta kommer att vara till nytta för konsumenter, företag och offentliga samfund som intar ställningen av betalare och betalningsmottagare. En annan viktig förbättring från konsumenternas synpunkt sammanhänger med betaltjänstanvändarnas ansvar för obehörig användning av betalningsinstrument. Den omständigheten att ansvaret enligt den nya lagen i regel begränsas till högst 150 euro, innebär en avsevärd lindring av det obegränsade ansvar som betaltjänstanvändare för närvarande kan ställas inför om deras betalningsinstrument orättmätigt innehas av någon annan. Lagförslaget förbättrar betaltjänstanvändarnas ställning också i många andra avseenden. Tack vare de informationsskyldigheter som ingår i lagen får betaltjänstanvändarna utförlig information om de avtalsvillkor som gäller betaltjänsterna och om genomförda betalningstransaktioner. De omfattande och enhetliga informationsskyldigheter som lagen förutsätter gör det möjligt att göra jämförelser mellan olika tjänsteleverantörer och betaltjänster. Genom enhetliga bestämmelser som reglerar de rättigheter och skyldigheter som hänför sig till betaltjänsterna inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet är det möjligt att förbättra betaltjänstanvändarnas förtroende för betaltjänstmarknaden när de gör gränsöverskridande betalningstransaktioner. Lagens bestämmelser om rättsmedel och tjänsteleverantörens ansvar tryggar betaltjänstanvändarnas ställning i olika typer av felsituationer när betalningstransaktioner genomförs. I andra avtal än konsumentavtal kan tas in villkor som bl.a. avviker från bestämmelserna om betaltjänstanvändares ansvar för obehörig användning av betalningsinstrument och om tjänsteleverantörens informationsskyldighet. Det är sålunda beroende av villkoren i framtida avtal om den föreslagna lagen i dessa avseenden ska få några konkreta effekter för betaltjänstanvändare som inte är konsumenter. En omständighet som något försämrar betaltjänstanvändarens ställning är att bankerna enligt lagförslaget inte kan fortsätta med sin nuvarande praxis som innebär att de senare på nytt försöker debitera betalarens betalkonto om det på betalningsdagen inte finns täckning på kontot. Lagen bedöms inte få några direkta konsekvenser när det gäller de finländska bankernas servicesortiment. På längre sikt och med beaktande av effekterna av SEPA bedömer bankerna att möjligheterna att tillhandahålla skräddarsydda tjänster sannolikt minskar och att vissa av de nuvarande serviceformerna försvinner ur sortimentet. När det gäller betaltjänster av den typ som teleföretagen kan tillhandahålla i enlighet med betaltjänstlagen har teleföretagen gjort sådana bedömningar att de förpliktelser och systemändringar och därmed kostnader som lagen medför leder till att dessa tjänster eventuellt faller bort. En positiv konsekvens från betaltjänstanvändarens synpunkt är att prissättningen blir transparentare. Utgångspunkten är den att betaltjänstanvändaren alltid ska ges förhandsinformation om avgifterna för betaltjänster. Dessutom leder fastställandet av valuteringsdagen på det sätt som föreskrivs i lagen från betaltjänstanvändarens synpunkt till en positiv ränteberäkning i fråga om valuteringsdagen och till en genomskinlig prissättning. Som valuteringsdag kan från betalarens synpunkt fastställas tidigast den dag då betalarens betalkonto debiteras, medan valuteringsdagen från betalningsmottagarens synpunkt ska fastställas vara senast den arbetsdag då betalningen krediteras betalningsmottagarens tjänsteleverantörs betalkonto. Till bättre transparens när det gäller prissättningen av betalningsinstrument syftar också bestämmelsen enligt vilken tjänsteleverantören inte får hindra betalningsmottagaren att begära en avgift av betalaren vid användning av ett visst betalningsinstrument. En handlare får sålunda i egenskap av betalningsmottagare överföra de faktiska kostna-
der som orsakas av betalningsinstrument från produktpriserna till avgifterna för användningen av betalningsinstrumenten. Bestämmelsen kan från betalarnas synpunkt leda till olika prissättningar beroende på vilket betalningsinstrument som använts. Vilka konsekvenser bestämmelsen får för betalaren beror på vilka betalningsinstrument denne använder och hur användningen prissätts samt i sista hand på hur kostnaderna de facto överförs från produktpriserna till avgifterna för användningen av betalningsinstrumenten. Bestämmelserna om genomförande av betalningstransaktioner till fullt belopp förbättrar betaltjänstanvändarnas ställning i synnerhet vid gränsöverskridande betalningar. Tjänsteleverantörerna blir till följd av den föreslagna lagen tvungna att göra betydande investeringar samtidigt som förslagen delvis kommer att leda till minskade intäkter. Enligt bankernas och teleföretagens bedömningar kan de föreslagna bestämmelserna eventuellt leda till stigande priser på betaltjänster. En omständighet som försvårar bedömningen är att det är svårt att förutsäga konkurrensens inverkan. 4.3 Konsekvenser för företag som intar ställning av tjänsteleverantörer Den föreslagna betaltjänstlagen får konsekvenser för alla företag som kommer att tillhandahålla betaltjänster i enlighet med betaltjänstlagen. Till denna kategori av företag hör bl.a. bankerna, kreditkortsbolagen och teleföretagen. En del av konsekvenserna är av engångsnatur medan andra är varaktiga. Konsekvenserna gäller framförallt ändring av avtalsvillkor och uppfyllande av lagens informationsskyldigheter samt anpassning av fakturerings- och andra datasystem. Betaltjänstverksamhet utgör en väsentlig del av bankverksamheten. Därför är den föreslagna betaltjänstlagen viktig framförallt för banker som verkar som tjänsteleverantörer. Betaltjänstlagen förutsätter att bankerna vidtar en hel del åtgärder, bl.a. för att anpassa systemen och avtalsvillkoren till de förpliktelser som lagen förutsätter. På grund av de ändrade bestämmelserna måste bankerna se över och justera de avtal och villkor som gäller betaltjänster och betalkonton, informa- 25 tionen till kunderna, serviceprocesserna, informationsprocesserna,betalningsprocesserna, betalningsrörelsens arbetsprocesser och datasystemen. Anpassningsåtgärderna beräknas få betydande kostnadsverkningar i synnerhet i fråga om bankernas datasystem. Lagförslaget innebär att bankernas informationsskyldigheter gentemot kunderna ökar. Informationsskyldigheterna medför således ändringar i de nuvarande avtalsvillkoren och i den övriga informationen till kunderna. Kostnaderna beräknas öka i någon mån på grund av att lagen förutsätter att information om betalningstransaktioner ska ges en gång i månaden. För närvarande kan med kunderna avtalas att information ges mera sällan, t.ex. en gång per år. Dessutom beräknas betydande kostnader uppkomma på grund av att information om ändrade avtalsvillkor enligt lagen ska ges skriftligen eller på något annat varaktigt sätt, i synnerhet om uppfyllandet av förpliktelserna i praktiken förutsätter att informationen ges per post. Förslaget att ändra regleringen av valuteringsdagen kommer att påverka bankernas inkomstbildning. En del av bankernas inkomster av betalningsförmedlingen är för närvarande baserad på en från betaltjänstanvändarnas synpunkt oförmånlig fastställelse av valuteringsdagar. I och med att valuteringsdagen börjar fastställas i enlighet med betaltjänstlagen kommer bankerna att förlora ränteintäkter från betalningsförmedlingen, i synnerhet när det gäller gränsöverskridande transaktioner. Eftersom betaltjänstdirektivet harmoniserar den lagstiftning som i EU- och EES-staterna tillämpas på betaltjänster väntas också de banker och övriga aktörer som fungerar som tjänsteleverantörer dra nytta av den enhetliga regleringen och den effektiverade betaltjänstmarknaden när de bedriver gränsöverskridande verksamhet. De enhetliga bestämmelserna beräknas på ett allmänt plan underlätta och försnabba bankernas betaltjänstverksamhet inom EES. Effektiveringen av betaltjänstmarknaden, den förbättrade rättssäkerheten och de lägre kostnaderna kommer sannolikt att gagna också de finländska aktörerna. En av betaltjänstdirektivets viktigaste målsättningar är att öppna betaltjänstmarknaden
Page 1 and 2: Regeringens proposition till Riksda
Page 3 and 4: Avgift eller nedsättning vid anvä
Page 5 and 6: 1 Betaltjänstdirektivet 1.1 Allmä
Page 7 and 8: amavtalet ingåtts eller en enstaka
Page 9 and 10: tjänsteleverantören inte erbjuder
Page 11 and 12: för betalaren ansvara för att bet
Page 13 and 14: 6 procent av alla korttransaktioner
Page 15 and 16: Kapitlets bestämmelser gäller fö
Page 17 and 18: efter mottagandet av en betalningso
Page 19 and 20: Betaltjänstanvändares ansvar för
Page 21 and 22: 3.8 Frågor som gäller tillämpnin
Page 23: Enligt direktivets artikel 36.3 få
Page 27 and 28: med Finansinspektionens och konsume
Page 29 and 30: ler informationsteknik och som enda
Page 31 and 32: ning avgöra om det är fråga om e
Page 33 and 34: sas då en betalningstransaktion ö
Page 35 and 36: överskrider EES:s gräns skulle me
Page 37 and 38: I vissa situationer är betalaren e
Page 39 and 40: grundval av ett avtalsvillkor har b
Page 41 and 42: taltjänstanvändaren kan bevara oc
Page 43 and 44: Enligt paragrafens 1 mom. ska tjän
Page 45 and 46: avgifter som tas ut av betaltjänst
Page 47 and 48: de som förordningen föreskriver e
Page 49 and 50: greppet betalningsinstrument för l
Page 51 and 52: skyldighet att ge betalningsmottaga
Page 53 and 54: Genom denna paragraf genomförs dir
Page 55 and 56: stämmelsen ska betalningsmottagare
Page 57 and 58: och index eller beräkningsgrund i
Page 59 and 60: den avtalade kontoskötselavgiften,
Page 61 and 62: tierar betalningstransaktionen. I d
Page 63 and 64: ut avgifter i sådana fall. Momente
Page 65 and 66: Av definitionen av begreppet ”uni
Page 67 and 68: Med uttrycket ”senast” avses i
Page 69 and 70: dant fall kan fastställa följande
Page 71 and 72: på vårdslöshet om de förvaras i
Page 73 and 74: tande av någon annans angelägenhe
Page 75 and 76:
ska den avgift som betalningsmottag
Page 77 and 78:
detta avseende behandlas närmare i
Page 79 and 80:
garen anses ha försummat sin skyld
Page 81 and 82:
inte heller i övrigt på ett uttö
Page 83 and 84:
har gjorts på ett räntebärande b
Page 85 and 86:
höriga eller felaktigt genomförda
Page 87 and 88:
kan utgöra ett övermäktigt hinde
Page 89 and 90:
Frågan om förutsättningen är up
Page 91 and 92:
et, övergår rätten att kräva å
Page 93 and 94:
10 kap. Särskilda bestämmelser oc
Page 95 and 96:
innehavaren har gjort anmälan om a
Page 97 and 98:
79 till den del som den gäller beh
Page 99 and 100:
pappersform dragna på tjänsteleve
Page 101 and 102:
12) innehavare av ett betalningsins
Page 103 and 104:
eller felaktigt genomförda betalni
Page 105 and 106:
ett betalningsinstrument för låga
Page 107 and 108:
Informationsskyldighet vid valutako
Page 109 and 110:
har samtyckt till på avtalat sätt
Page 111 and 112:
5 kap. Betalningstransaktioners gen
Page 113 and 114:
ersätta det med ett nytt betalning
Page 115 and 116:
televerantör, om denne deltar i ge
Page 117 and 118:
möjligheter att förutse och hindr
Page 119 and 120:
om sekretessbeläggning av uppgifte
Page 121 and 122:
Om det förfarande som leder till a
Page 123 and 124:
5. Lag om ändring av 13 § i perso
Page 125 and 126:
7. Lag om ändring av lagen om skat
Page 127 and 128:
Gällande lydelse Föreslagen lydel
Page 129 and 130:
4. Lag om ändring av lagen om viss
Page 131 and 132:
5. Lag om ändring av 13 § i perso
Page 133 and 134:
Page 135:
show all

PDF-fil, 135 sidor, 1,22Mb

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?