Genusperspektiv på vårdvetenskap - Nationella sekretariatet för ...

Centrala genusteoretiska
begrepp och ansatser
Definitioner
Genus definieras som tidigare nämnts som den sociala dimensionen
av att vara kvinna, man, pojke eller flicka. Det
handlar således om människors samspel i grupp, hur vi
uppfostras, vad vi säger och tänker och hur vi uppfattar
och internaliserar manligt och kvinnligt. Det handlar om
attityder och uppfattningar men sitter också djupt i varje
enskild persons identitet. Mycket har med normer och värderingar
att göra och detta avspeglar sig i vad vi gör, även
inom vården. En genusanalys innehåller ofta, men inte alltid,
en maktanalys, och maktrelationer är viktiga att belysa,
inte minst inom vård och omsorg.
Det finns flera likheter mellan vårdvetenskap och genusvetenskap;
båda är relativt unga discipliner, båda syftar till
att studera mellanmänskliga interaktioner och båda är till
sin karaktär tvärvetenskapliga. På samma sätt som vårdvetenskap
utvecklats och blivit en del av akademin så har
genusvetenskapen gjort det.
Genusvetenskap är en relativt nyetablerad akademisk
disciplin och ett eget kunskapsområde både nationellt och
internationellt. Vid många lärosäten är genusvetenskap ett
ämne som kan läsas på grund-, avancerad och forskarnivå.
Från att ha varit ett fält som provocerade och utmanade
har det blivit en del av den etablerade akademin. Ibland är
det ett profilområde när det gäller forskning. Ämnet genusvetenskap
har en tvärvetenskaplig tradition. I mötet mellan
olika vetenskaper har kunskapsfältet för forskning om
könsrelationerna kunnat växa och vidgas. Genusvetenskap
är idag, med andra ord, en vedertagen beteckning på ett
vidsträckt kunskapsområde som inrymmer såväl empiriska
13