Genusperspektiv på vårdvetenskap - Nationella sekretariatet för ...

Man kan förmoda att likartade föreställningar förekommer
inom vårdvetenskapen även om mycket litet är skrivet och
forskat på detta, särskilt eftersom det sällan lyfts upp och
diskuteras i vårdarbetet eller inom utbildningarna.
Omvårdnads- och genusforskaren Inger Öster kritiserar
teorier om ”coping” för att vara ”genusblinda”. Hon har
studerat kvinnors copingstrategier vid bröstcancer ur ett
genusperspektiv. Bröstcancer är mer än andra cancerformer
förknippat med ”synliga kvinnliga aspekter av kroppen”
(Öster 2007, s. 13). Öster anlägger en genusteoretisk
analys i sina studier och tar kroppen som utgångspunkt.
Kroppen ses här som bärare av sociala och kulturella koder
som tolkas och blir meningsbärande inom ramen för
genus. Hon fokuserar på hur genus och makt får betydelse
bland kvinnor med bröstcancer. Sådan kunskap är väsentlig
för att förstå hur kvinnor kan bli bemötta i hälso- och
sjukvården och för hur bemötandet kan förändras och bli
mer genussensitivt.
En annan genusstudie presenterades av omvårdnads- och
genusforskaren Lena Aléx (Aléx 2007). Avhandlingen fokuserar
på åldrandeprocessen och författaren har intervjuat
personer som är 85 år och äldre. Hon fann olika förhållningssätt
till att vara gammal bland män och kvinnor. Aléx
talar om olika manligheter och kvinnligheter. ”Att leva i ett
sammanhang”, ”att vara aktör”, ”att leva i skuggan av andra”
och ”att känna sig utanför” tillhör de olika kvinnligheter
hon fann i intervjumaterialet. Manligheterna uttrycks
med kategorierna ”att vara i det manliga centrumet”, ”att
sträva efter att behålla den manliga fasaden” samt ”att relatera
till andra och annat”. Väldigt lite äldreforskning har
ett genusperspektiv och därför är studien unik. Resultaten
kan till exempel användas i hälso- och sjukvården för att
bättre förstå åldrandeprocessen och de förhållningssätt som
32