Genusperspektiv på vårdvetenskap - Nationella sekretariatet för ...

innebär att män och kvinnor är åtskilda i till exempel olika
arbetsuppgifter och yrken. Här är det lätt att ta den svenska
arbetsmarknaden, och inte minst hälso- och sjukvården,
som exempel. (SCB 2007)
Den svenska antropologen Britt-Marie Thuren beskriver
också tre aspekter av genus, nämligen genusrelationernas
styrka, räckvidd och hierarki (1996). Styrkan handlar om
”hur mycket”, eller hur viktigt det är för en person att vara
maskulin eller feminin. Omgivningens sanktioner om man
går utanför den gängse normen och kraften i dessa sanktioner
är också del i styrkan. Räckvidden handlar om alla
de områden som berörs av genusuppdelningar, till exempel
arbetsdelningen mellan kvinnor och män. Och till sist,
hierarkin handlar om skillnaderna i levnadsförhållanden, i
makt och tillgång till resurser som skiljer män och kvinnor
i ett givet samhälle.
De norska sociologerna Hildur Ve (1982) och Kari Wærness
(1984) myntade begreppet omsorgsrationalitet för att
beskriva vårdarbetets inneboende logik. De tog avstamp i
Max Webers gamla begrepp teknisk rationalitet som främst
hade manliga konnotationer. Ve och Wærness menade att
kvinnors vård- och omsorgsarbete kan spåras tillbaka till
könssocialisationen i unga år. Flickor lär sig att bli kvinnor
genom att överta normer och värderingar från omgivningen
och vad som anses lämpligt och värdefullt för
kvinnligt arbete. Begreppet blev en motvikt till ett synsätt
om att kvinnor av naturen lämpar sig bäst för vårdarbete.
Det blev också ett viktigt verktyg för att analysera genusrelationer
i vården och förhållningssätt till vårdarbetet (t.ex.
Öhman m.fl. 1998).
1