Genusperspektiv på vårdvetenskap - Nationella sekretariatet för ...

den teoretiska förankringen är, eller vilken fördjupningsgrad
man vill åstadkomma. Genus kan vara fullt ut implementerat
som en väsentlig del av forskningen, och bygga på
etablerad genusteori redan i forskningsplanen (Aléx 2007,
Öster 2007, Eriksson 2006). För andra forskare räcker det
med att anlägga ett genusperspektiv på delar av exempelvis
resultaten i en studie (Rydström m.fl., 2005, Gustafsson
m.fl., 2004). Och för ytterligare andra kan vissa aspekter
av genus vara tillräckliga, utan djuplodande teoretiska resonemang
(Röding m.fl., 2003).
Genus ofta osynligt i vårdvetenskapliga teorier
Föreställningen om en genusneutral arena inom hälso- och
sjukvården är starkt representerad bland omvårdnadsforskare.
Enligt Jorfeldt (2006) har den omvårdnadsteoretiska
litteraturen inte alls någon medvetenhet om genusrelationers
betydelse för terapeutiska möten i vården, och man
talar inte om män och kvinnor. Istället används ofta begrepp
som människa, person, individ, lidande och sjuka.
Man talar om patienten eller individen som genusneutral,
som varken man eller kvinna.
Med tanke på att genus är en starkt strukturerande kategori,
är det nödvändigt att medvetandegöra tänkandet omkring
genus inom vårdvetenskaperna, för att synliggöra hur
genus skapas och eventuellt återskapas i vårdstrukturer och
arbetsrutiner som antingen missgynnar eller gynnar ettdera
könet. Ett centralt begrepp inom omvårdnadsforskning är
själva begreppet omvårdnad. Det är ett av det mest genuskodade
ord vi har i det svenska språket och ändå har så litet
skrivits om det ur ett genusperspektiv. Vårdande förknippas
oftast med kvinnor och i vissa sammanhang kan man
till och med se det som att vårdande är en essentiell del av
en kvinnlig egenskap.
30