Kommunal kompetensförsörjning - Cerum - Umeå universitet

More documents

Recommendations

Info

egel att ingen kommun skulle ha färre än 5 000 invånare för att kunna garantera den kommunala service som välfärdsstaten kräver. Bakgrunden till Christiansen-utvalet låg i att kommunernas roll förändras radikalt sedan 60-talet framförallt genom en mängd nya arbetsuppgifter och att kommunindelningen i stort sett legat fast. Vikt lades också på att kommunikationer, reseavstånd och människors mobilitet förändrats radikalt vilket torde underlätta kommunsammanslagningar. 35 Christiansen-utvalet mötte dock starkt motstånd och istället antog Stortinget den 1 juni 1995 att frivillighet ska ligga till grund för kommunsammanslagningar enligt den så kallade frivillighetsprincipen. 36 Staten ser inga behov att aktivt påverka mot kommunsammanslagningar, men om kommunerna själva önskar pröva förutsättningarna för sammanslutning så stöttas processen ekonomiskt av staten. Kommunernas uppgifter och geografi Norge delas in i 430 kommuner som sorterar under 19 fylkeskommuner. 37 Kommunerna ska producera tjänster inom hälso- och socialtjänst, barnomsorg, för- och grundskola, brand- försvar, tekniska tjänster och de ansvarar även för byggnation och drift av kyrkor. Tabell 4. Norges kommuner efter storleksklass 2009 Storlek Antal Andel kommuner % Antal invånare Andel invånare % 0-2 999 162 38 281 216 6 3 000-4 999 74 17 293 657 6 5 000-9 999 88 20 617 868 13 10 000-19 999 55 13 773 469 16 20 000-49 999 38 9 1 104 893 23 50 000 och större 13 3 1 728 149 36 Totalt 430 100 4 799 252 100 Källa SSB Norges kommunstruktur kännetecknas av många relativt små kommuner. 38 procent av kommunerna har under 3 000 invånare och i dessa kommuner bor 6 procent av det norska folket. Den minsta kommunen är Utsira i Rogalands fylke med strax över 200 invånare. Störst är Oslo kommun, som även utgör ett eget fylke, med cirka 575 500 invånare. De norska kommunerna har i snitt 11 160 invånare och medianvärdet är 4430 invånare. Drygt 75 procent av kommunerna (336 kommuner) har ett invånarantal under medelvärdet. 35 NOU 1992:15. 36 Stortingsmelding nr. 12 (2006-2007). 37 Oslo kommun utgör även fylkeskommun. 15
Även geografisk skiljer sig kommunerna åt. Kautokeino är Norges till ytan största kommun med en yta på 9 700 km 2 , vilket ger ett invånarantal på 0,3 invånare per km 2 . Ytmässigt minst är kommunerna Kvitsoy och Utsira med endast 6 km 2 vardera. Tabell 5.Norges fylken 2009 Fylke Befolkningstäthet Befolkning Areal km 2 Antal kommuner Oslo 1 268 575 000 454 1 Akershus 107 530 000 4 918 22 Vestfold 103 230 000 2 224 14 Østfold 64 270 584 4 182 18 Rogaland 45 420 000 9 378 26 Hordaland 30 470 000 15 460 33 Vest-Agder 23 170 000 7 276 15 Buskerud 17 255 000 14 910 21 Møre og Romsdal 16 250 000 15 121 36 Sør-Trøndelag 15 290 000 18 848 25 Aust-Agder 12 105 000 9 157 15 Telemark 11 170000 15 299 18 Oppland 7 185 000 25 192 26 Hedmark 7 190 000 27 397 22 Nordland 6 235 000 38 456 44 Troms Romsa 6 155 000 25 877 25 Nord-Trøndelag 6 130 000 22 412 24 Sogn og Fjordane 6 105 000 18 623 26 Finnmark Finnmárku 1 70 000 48 618 19 Norge 15 4799252 323802 430 Källa: SSB. Invånarantal är avrundat till närmsta femtusental och invånare per km2 till närmsta heltal. Norge delas in i 19 geografiska fylken vilka även överensstämmer geografiskt med den administrativa indelningen fylkeskommun som motsvarar den svenska länsnivån. Liksom kommunerna uppvisar fylkena stora variationer avseende antalet invånare och geografisk storlek. Undantaget Oslo (som både utgör kommun och fylkeskommun) är Akershus det befolkningsmässigt största fylket. Minst befolkning finns det i det nordligaste fylket Finnmark som också har lägst invånartäthet med strax under 1,5 invånare per km2. I genomsnitt består fylkena av knappt 23 kommuner. I nordnorge (Nordland, Troms och Finnmarks fylken) bor knappt tio procent av befolkningen på en yta som motsvarar nästan 35 procent av riket. Liksom i fallet Finland varierar även Norges kommuners befolkning sinsemellan. Allt högre krav på ökat interkommunalt samarbete har under 2000-talet lett till att det i kommunallagen nu finns ett större mängd tillgängliga samarbetsformer. 16
Page 1 and 2: Kommunal kompetensförsörjning - N
Page 3 and 4: Förord Finns förutsättningar fö
Page 5 and 6: Innehållsförteckning 1. Inledning
Page 8 and 9: 1. Inledning Sverige, Finland och N
Page 10 and 11: 2.2 De finska kommunerna Kommunstru
Page 12 and 13: Tabell 2. Befolkning och befolkning
Page 14 and 15: Samkommuner uppstår inte enbart me
Page 16 and 17: underlag på 20 000 invånare före
Page 18 and 19: Tabell 3. Förändring i kommunanta
Page 20 and 21: Finlands kommunförbunds strategier
Page 24 and 25: 3.3 Interkommunala samarbetsformer
Page 26 and 27: ett privat sällskap. Vanliga samar
Page 28 and 29: kommunernas och fylkeskommunernas a
Page 30 and 31: 4 Jämförelse av lokal- och region
Page 32 and 33: Tabell 7. Kommun- och regional för
Page 34 and 35: 5 Yrken och yrkesstrukturer i Sveri
Page 36 and 37: 5.1 Metod I detta avsnitt beskrivs
Page 38 and 39: 1. SCB:s statistik från 2003 om ar
Page 40 and 41: 5.3 Jämförelse av kompetensläget
Page 42 and 43: Tabell 8. KS-regioner i Norrlands i
Page 44 and 45: Kompetens saknas i en kommun om kom
Page 46 and 47: kommuner påverkas också, såsom P
Page 48 and 49: Räddnings- och brandchefer Avslutn
Page 50 and 51: 6 Sammanfattande slutsatser Kommune
Page 52 and 53: 7 Litteraturförteckning Böcker He
Page 54 and 55: Appendix Appendix 1 Beskrivning av
Page 56 and 57: Appendix 3 Fördelningar för kompe
Page 58 and 59: 1. Einar Holm, Ulf Wiberg (Red.) (1
Page 60 and 61: 59. Johan Lundberg (2003) Samverkan
Page 62: Centrum för regionalvetenskap vid

Kommunal kompetensförsörjning - Cerum - Umeå universitet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?