Kommunal kompetensförsörjning - Cerum - Umeå universitet

5 Yrken och yrkesstrukturer i Sveriges kommuner
Är interkommunala samarbeten ett möjligt tillvägagångssätt för kommunerna att på sikt klara
av den kommunala kompetensförsörjningen? Genom att belysa de enskilda kommunernas
tillgång på yrken och jämföra denna med närliggande kommuners tillgång på personal inom
specifika yrken går det att observera potentiella interkommunala samarbeten. Figur 1 visar
samband mellan befolkningsstorlek (rangordnad från 1-290) och kommunal kompetensbredd.
Störst kompetensbredd har Göteborg och Uppsala kommun med 93 procent medan Bjurholm
kommun, tillika Sveriges befolkningsmässigt minsta kommun, har den lägsta kompetens-
bredden med 34 procent. Sambandet indikerar att det kan finnas utrymme för små kommuner
att kunna dra fördel av närliggande, befolkningsmässigt större kommuners kompetens, inom
yrken som saknas i den egna kommunen. Ett exempel på detta kan vara den medelstora
kommunen Vellinge i Skåne län vars kompetensbredd på 49 procent tydligt avviker från den
skattade trendlinjen i Figur 1. Vellinge kommun ingår i Malmö-Lunds lokala arbetsmarknads-
region inom vilken kompetensbredden är 99 procent och de geografiska avstånden mellan
kommunerna är små.
Figur 1. Kompetensbredd i Sveriges kommuner efter befolkningsstorlek (rangordning)
100%
80%
60%
40%
20%
0%
Vellinge
0 50 100 150 200 250
Källa: Egen bearbetning av yrkesstatistik från SKL 2007
Kommunal kompetensbredd efter befolkningsstorlek redovisas i Figur 2 och i figuren skattas
en logaritmisk funktion för sambandet. Enligt funktionen ger en befolkningsmängd omkring
100 000 invånare en kompetensbredd motsvarande drygt 80 procent. Dock syns tecken på
specialisering även bland kommuner med stor befolkning. Både Malmö och Stockholm
27