Kommunal kompetensförsörjning - Cerum - Umeå universitet

6 Sammanfattande slutsatser
Kommunernas uppgiftsfält i Sverige, Finland och Norge är liknande och gemensamt, då
kommunen svarar för en stor del av de uppgifter som kan sägas förverkliga välfärdspolitiken.
I Finland saknas dock strukturer för den regionala nivån, vilken i Sverige och Norge utgörs av
län respektive fylkeskommuner, varför delar av den regionala nivåns traditionella uppgifter
tillfaller kommunnivån i Finland. Exempel på detta är sjukvård och specialistvård. Således har
de finska kommunerna ett bredare uppgiftsfält än övriga länders kommuner och till följd av
detta finns en lång tradition av interkommunala samarbeten. Idag kan de finska kommunerna
organisera samarbeten på ett flertal olika sätt varav samkommuner och värdkommunmodellen
är två framträdande former för större verksamheter. Värdkommunmodellen introducerades
som samarbetsform även i den norska kommunallagen 2007 och samarbete i samkommuner
finns som försöksverksamhet mellan kommunerna Levanger och Verdal. Den kommunala
verksamheten i länderna finansieras framförallt med kommunal inkomstskatt. Jämfört med
Sverige består de kommunala intäkterna i Finland i högre grad av avgifts- eller
försäljningsrelaterad verksamhet medan de norska kommunerna i större utsträckning är
beroende av statliga bidrag för att finansiera den kommunala verksamheten.
De utmaningar som de svenska kommunerna står inför inom kommunal kompetensförsörjning
delas i stor utsträckning med kommunerna i våra grannländer Finland och Norge. Trenden
pekar mot förtätade samhällsstrukturer, en åldrande befolkning och stora pensionsavgångar de
kommande åren, vilket kan få till följd att kommunerna får problem att bibehålla en tillräcklig
kompetensbas. Erfaren personal går i pension samtidigt som ett minskat arbetskraftsutbud
försvårar nyrekrytering med påföljden att likvärdig kommunal service inte kan garanteras på
nationell nivå. De största problemen bedöms uppstå i små perifera kommuner med negativ
befolkningstillväxt, låga befolkningstal och långa geografiska avstånd till starka
arbetsmarknader. Det är i dessa små perifera kommuner rekryteringsproblematiken kommer
vara som störst, samtidigt som behovet av kompetens kommer att öka till följd av
pensionsavgångar och den åldrande befolkningens ökade behov av service. Interkommunala
samarbeten erbjuder Sveriges kommuner möjligheter att effektivisera tjänsteproduktionen och
öka förutsättningarna att klara den framtida kompetensförsörjningen. Kommuner som ingår i
samma LA-region är geografiskt och ekonomiskt sammanbundna och förutsättningarna för
samarbetsmöjligheter borde i dessa regioner vara goda. Dock är geografisk närhet inte alltid
ett krav för samarbete, även om det torde förbättra förutsättningarna. Exempelvis samarbetar
43