Julextra - Färjerederiet

Beroende av vattenvägarna
Norge är ett mäktigt land på många sätt. Naturen är bedövande vacker med omväxlande
höga bergformationer, djupa dalar och fjordarnas blå vatten.
Men, allt har sitt pris och det har skapare av landbaserad infrastruktur fått erfara. Knappast
ett vägprojekt kan genomföras utan att det handlar om att bygga broar eller tunnlar.
Som på andra håll är det alltid en väg som ligger där
färdig att använda. Ibland är den lite gropig, för att
några timmar senare vara blank som en spegel. Det är
naturligtvis vattenvägen det handlar om och i Norge
har man verkligen tillgång till dessa vägar.
Runt Norges kust är det 83 281 km. Det blir drygt två
gånger runt ekvatorn.
Den sydligaste tredjedelen av landet ser ut som en liten klump,
medan det övriga liknar en smal landremsa.
8
Här bor 80 procent av innevånarna mindre än 10 km.
från kusten. Mer än 5000 personer ombord på 400
fartyg av olika slag har sin dagliga gärning här, sjöfolk
vars insats är ovärderlig. Varje år medverkar de till att
50 miljoner passagerare och 17 miljoner fordon kommer
dit de ska.
De 11 Hurtigruttbåtarna som trafikerar kusten har en kapacitet
på 888 000 övernattningar.
”Från värsting till bästing”
Ny MAN-maskin halverar
utsläppen
Fosen Namsos Sjö AS i Trondheim satsar stort
för att klara målsättningen att minska bränsleförbrukning
och utsläpp med tio procent och vara
certifierad innan 2012.
– Vi testar en maskin som kommer att reducera
utsläppen med 50 procent, säger Jan Hofstad,
teknisk chef.
Fosen Namsos Sjö AS är ett av de rederier
som vid nyåret passerar halvtid i det
fyraåriga miljöprojekt som initierats av
Rederiernas Landsförening i Norge. De
har tio färjor, 7 hurtigbåtar och en combibåt
för passagerare och gods. I en av
hurtigbåtarna sätter man inom kort i en
ny typ av huvudmaskin från MAN.
– Det har dröjt med CommonRailtekniken
på marina motorer, men nu kommer det.
Den motor vi nu sätter i ska typgodkännas
av myndigheterna innan vi kan göra något
mer. När vi fått den godkänd lyfter vi ur
den igen. Då får vi två, helt nya, kompletta
drivlinor. Båten lättar med åtta ton och
förbrukning och utsläpp minskar till hälften.
Vi räknar med att det skall vara klart
till nästa höst, säger Hofstad.
Om det blir fler uppdateringar av den
här typen vet man inte idag, men hela
tiden jagar man, på olika sätt, möjligheter
att reducera förbrukning och utsläpp utan
att göra avkall på kapacitet.
– Vi går igenom alla fartyg vi har. Vi tittar
på tekniska lösningar, på körsätt och en
rad andra ting. Vi bygger just nu en ny gasfärja
som vi ska sätta i trafik på Västlandet,
berättar Per Christian Stubban, redare och
verkställande direktör.
En av de tekniska lösningarna som rederiet
provat är momentan bränslemätning
och det kommer man att montera i flera
av sina fartyg.
Eco- driving är egentligen inget nytt för
FNS. På samma sätt som Färjerederiet
Fosen Namsos Sjö AS har sitt huvudkontor i Trondheim. Här på Brattörkaia är fr.v.
tekniske chefen Jan Hofstad och skeppsägaren Per Christian Stubban i den rätta
miljön.
infört mjukare körsätt har man gjort det
här. Bränslekostnaden är en tung post
även i oljelandet Norge och varje kubik
gör skillnad både för ekonomin och för
miljön.
När simulatorn i Rörvik kommer igång
kommer också personal från FNS att öva
i den. I Rörvik har rederiet utbildat manskap
i många år, särskilt från hurtigbåtarna.
Hos Fosen Namsos Sjö AS håller man
sig uppdaterad på allt inom branschen,
bland annat byggmaterial. Tidigare tillverkades
hurtigbåtarna i aluminium. Sedan
har Carbonfibern kommit som byggmaterial.
Med den reduceras vikten rejält och
då krävs mindre motorkraft för framdrivningen,
vilket i sin tur inverkar positivt på
drivmedelsförbrukningen.
Problemet med påväxtning är stort och
under flera års tid har man provat olika
sorters bottenfärger. Jan Hofstad berättar
att man genom nanometoden nu har funnit
en bottenfärg som håller länge och som
reducerar påväxtningen.
– Vi har hittat en siliconbaserad bottenfärg.
Första gången man lägger på den
måste man vara mycket noga. Sedan håller
den i flera år och båtarna går lättare i sjön,
säger han.
I Norge skall alla båtar som tar passagerare,
alltså färjor och hurtigbåtar, torrsättas
en gång varje år.
– Vi torrsätter en gång extra varje år och
då gör vi det på våren. Det är när det blir
9
ljust som det börjar växa. Då sprutar vi
och det är faktiskt lönsamt att göra det en
gång varje år, säger han.
På Fosen Namsos AS jobbar man på
bred front och här har man också tänkt
på terminalernas utformning. Vid några
terminaler både lastar och lossar man sina
färjor samtidigt och passagerarna har sina
egna vägar ombord och iland.
När det gäller hurtigbåtarna har man
ofta flytbryggor beroende på tidvattnet
och då blir det inga höjdskillnader mellan
kaj och båt.
– Vi har slutat kommunicera pappersvägen.
Nu sköter vi alla kontakter med fartygen
genom e-post och telefon. Då minskar
vi förbrukningen av papper och det är
också en miljöfråga, säger Per Christian
Stubban.
När det gäller avfallshanteringen finns
septiktankar ombord i båtarna. De töms
för det mesta iland, men i något fall går
det rakt ut i havet, helt enligt de regler som
den norska staten har satt upp. Det troliga
är att det inom kort kan komma att bli slut
på detta.
Avfallet från cafeteria och kök sorteras
och transporteras iland.
Listan över aktiviteter för att nå målet
till slutet av 2011 skulle kunna göras mycket
lång och ingen aktivitet är för liten eller
för stor. Fosen Namsos AS blir ett av de
rederier som inom ett par har sitt certifieringsdiplom
hängande på väggen.