Fältbiologen 3-4/2005.pdf - Fältbiologerna

mycket att ge både svenskar och utländska besökare
eftersom den är både exotisk och välorganiserad. Jag har
inte svårt att förstå spänningen med att åka runt i världen
och fotografera och uppleva natur och kulturer skilda från
vår egen, men hur kan en man som säger sig älska naturen
såsom Staffan utsätta den för dessa oändliga resor och den
miljöpåverkan de för med sig?
– När jag reser sätter jag onekligen ett ordentligt ekologiskt
fotavtryck, men då får jag väl väga upp det genom ett än
större ekonomiskt och naturskyddsmässigt, svarar han.
– Problemet med turismen för både Amazonas och de
flesta andra ekoturismresmål i världen är inte att där är för
mycket turister, utan tvärt om för få. Hade inte turister
velat se den afrikanska savannen och dess vilda djur skulle
den varit uppodlad för länge sedan. Staffan menar att
välorganiserad och stark naturturism är bland de bästa
skydd vi kan ge världens utsatta djur och natur. Han
fotograferar för att få oss ut och resa, ut och visa att vi bryr
oss om att naturen finns kvar.
– Det behöver inte vara dyrare för en familj att åka
till Indien och titta på vilda tigrar än till någon vanlig
turistort, problemet är bara att många människor inte vet
att möjligheten finns, påpekar han. Mycket tankar ligger
bakom Staffans engagemang i naturen men det är ändå
lusten som är hans starkaste drivkraft. Hans utbildning,
metallarbetare, reservofficer och taxichaufför har, kan
man nog säga, marginell koppling till vad han sysslar med.
Kunskapen han lever på är, liksom hos många av hans
kollegor, hämtad genom erfarenhet och nyfikenhet. Att
prova, misslyckas, inspireras av andra och prova igen.
– Att vara alltför asketisk har ingen framtid. Jag tror
man ska göra det man är mest intresserad av för tillfället,
man ska lägga tid på saker man mår bra av. Det låter så
lätt när Staffan berättar att han sedan det egna företaget
startade för femton år sedan bara driver egna projekt, och
inte tar uppdrag för ekonomins skull blir jag minst sagt
förvånad, hur gör han?
– Jag försöker sträva efter att vara bland de bästa i
världen, förklarar han. Det finns så många där ute som är
duktiga, inte minst i och med att internet skapat en mycket
större global konkurrens. Ligger man inte på topp, är man
snart av banan.
– Sedan måste man ha något att säga, något att berätta,
och göra det på sitt sätt. Inga små åtaganden, noterar jag
försynt, och undrar om det aldrig blir stressande att ha så
många järn i elden samtidigt?
– Det är som att äta en kronärtskocka, svarar han.
– Man får ta ett blad i taget. ...
Om du vill veta mer om Staffan Widstrand eller Naturens Bästa
är det bara att surfa ut på nätet på: www.staffanwidstrand.se,
www.naturensbasta.se
Fältbiologen 3-4/2005 | 25