Fältbiologen 3-4/2005.pdf - Fältbiologerna

Åtta miljoner per hackspett?
Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen har beslutat
om ett åtgärdsprogram för vitryggig hackspett som
totalt beräknas kosta 200 miljoner kronor under fyra
år. Är det rimligt att satsa så mycket pengar på de
ungefär trettio fåglar som finns kvar i Sverige? Detta
har ifrågasatts av flera debattörer, såhär kommenterar
Kristoffer Stighäll som är projektledare för Svenska
Naturskyddsföreningens projekt Vitryggig hackspett.
– Det här med att misskreditera vitryggarna är helt
absurt tycker jag. Då har man inte satt sig in i att åtgärdsprogrammet
handlar om mycket fler arter och biotoper.
Han berättar att drygt 160 av de 200 miljonerna
går till skydd av värdefulla lövskogar. Merparten av
dessa områden ingår redan i Naturvårdsverkets genomförandeplan
för det nationella skogskyddet, det vill
säga inga “nya” pengar, däremot ges vitryggsområdena
lite förtur. Resten går åt till att restaurera värdefulla
lövskogar. Det handlar om uthuggning av gran i asprika
skogar, naturvårdsbränning med mera.
Åtgärdsprogrammet syftar till att skydda och
återskapa en miljö, asprika skogar, som numera
nästan är försvunnen ifrån Sverige. För 100 år sedan
var det mycket mycket vanligare med asprika skogar.
Artdatabanken har hjälpt till att se hur många andra
arter som drar nytta av de åtgärder som föreslås i
vitryggsprogrammet. Det visade sig vara över 200
andra rödlistade arter! Det gör vitryggen till en av de
allra bästa “paraplyarterna” i Sverige. Det vill säga där
det finns vitrygg vet vi att det finns förutsättningar för
väldigt många andra arter.
De fem stora
Rovdjurscentret De 5 Stora har som målsättning att
vara Sveriges bästa informatör i rovdjursfrågor. De finns
både i ett hus vid Järvzoo, i Järvsö i Hälsingland, och
på internet. På www.de5stora.se finns massor av saklig
information om våra fem stora rovdjur järv, björn, lo,
varg – och människa. Vill du veta när någon i Sverige
senast blev dödad av en varg, hur lång tid det tar för
en lodjursfamilj att äta upp ett rådjur eller hur många
människor som dör i jaktolyckor varje år är det bara
att surfa dit och kolla. Perfekt när du vill kunna skriva
sakliga svar på osakliga insändare i rovdjursdebatten.
På hemsidan finns också ett galleri med foton från
några av Sveriges främsta rovdjursfotografer, däribland
Staffan Widstrand som du kan läsa om längre fram i
det här numret av Fältbiologen.
Här berättar vi i varje nummer om
personer som fascineras av en särskild
del av naturen.
Raul
– drömmen om cikadorna
Ett intresse som sedan länge hängt med Raul Vicente, 14
år, är insekter.
– Jag har varit intresserad av djur ända sedan jag var liten,
speciellt insekter, de är både vackra och spännande att titta på.
Vi träffas ute på Landsort, en ö i Stockholms södra skärgård.
Det är maj och solen skiner från en klarblå himmel. Raul har
letat insekter hela dagen och visst har det gett resultat, han har
redan hitta fyra för honom nya insektsarter på ön.
– Fast roligast är det att skåda insekter i Spanien, dit brukar
jag åka varje sommar och hälsa på mina släktingar. Det som
är roligt och spännande med Spanien är att man aldrig vet vad
som dyker upp, ibland kan man till och med hitta rariteter från
Afrika, säger Raul.
– Dessutom så finns mina favoritinsekter där: cikador och
bönsyrsor.
– Cikadorna är extra häftiga, de är jättebra kamouflerade
och dessutom så kan de framkalla ett speciellt ljud
genom att vibrera två plattor som de har på bakbenen.
Under helgen som har gått så har Raul arbetat på fågelstationen,
men det hindrar honom inte från att hela tiden vara uppmärksam
på vilka insekter som är i farten.
– Idag hörde jag faktiskt årets första syrsor, just syrsor är
extra spännande. En gång så hittade jag en jättestor bönsyrsa
i Spanien, den var av ljus morf, det finns nämligen olika färger
hos vissa arter. Det är nog den häftigaste insekt som jag har
hittat någonsin.
– Det är roligt att arbeta på fågelstationen, men det som
verkligen vore roligt är ifall man skulle ta och starta en
insektsstation. Man skulle kunna spänna upp lakan på nätterna
och använda sig av ultraviolett ljus och lampor för att locka till sig
insekterna, jag tror att man skulle kunna lära sig massor på det
sättet. Det finns fortfarande många frågor som måste besvaras.
Just kunskapen och litteraturen är något som det behöver
arbetas med, tycker Raul som erkänner att han har svårt att hitta
bra och heltäckande böcker inom ämnet, särskilt på svenska.
Har du några planer inför framtiden?
– Jag skall åka med familjen till Spanien i sommar, då blir
det mycket insektsskådning. Men helst av allt så skulle jag vilja
åka till Södra Afrika, det är mitt drömresemål. Där finns det
massor av coola insektsarter....
text och foto: Daniel Avenäs
Fältbiologen 3-4/2005 | 7