Sagan om Noihvo - Stylized Lotus

steget in i vuxenlivet, samtidigt som hennes träning blev mer allvarlig,
så skulle hon inte längre låta sig skrämmas av de andras åsikter.
Med dessa tankar till sällskap lade hon sig på sitt loft, och kröp in
mellan fällarna. I morgon börjar det nya livet, och nu skall jag verkligen
leva det, utan att vara rädd.
* * *
Hon vaknade av ett väldigt oväsen. Först trodde hon att det var en
del i hennes dröm, som hade handlat om en sjö, med en svan simmandes
mot den andra stranden. Den försvann in bland de bortglömda
minnenas dimmor, men oväsendet var fortfarande kvar. Nu
hörde hon skrik och rop också, men allt hon såg var insidan på det
snedställda taket, då hon låg på sidan och stirrade bort från stugans
insida.
Hon vände sig om på bädden och kröp fram till kanten på loftet.
Det fanns ingen ute i rummet nedanför, och när hon böjde sig ner för
att titta ner på föräldrarnas bädd så fanns de inte där. Bädden hade
inte ens rörts sedan Noihvo hade gått och lagt sig. Jag kan inte ha sovit
länge. Hon kunde nu bättre urskilja ljuden från utsidan. Springande
fötter hördes från marken och långt borta åt norr hörde hon nu något
som inte kunde ha kommit från en alfs strupe. Ett gällt skränande
som av något vilt djur hon aldrig hört förut, sedan ännu ett. Minst ett
dussin tjattrande, skränande röster blandades med röster hon kunde
känna igen.
Hon kastade undan fällarna som värmde henne, och klädde sig i de
vanliga arbetskläderna, innan hon klättrade ner till golvet. Hon knöt
på sig skorna, och tittade sen ut genom dörren, som fortfarande stod
på glänt efter att hon kommit in. Eldarna var i stort sett helt nedbrunna;
bara en brandgul glöd fanns kvar av dem. Men Noihvo
kunde se ganska bra ändå, och vad hon såg skrämde henne. Folk
sprang omkring som i panik och ropade till varandra. Vissa hade
bågar och spjut i händerna, andra höll om varandra, och de flesta
ansikten hon kunde se var skräckslagna.
Noihvo sprang mot Imlikkis familjs stuga, och bultade på dörren.
När inget svar kom öppnade hon dörren och tittade in. Deras stuga
var större men lite lägre, med ett litet rum på var sida om huvudrummet.
Noihvo hade varit här inne innan och visste att Imlikki och
hennes äldre bror sov i det ena, det som låg närmast hennes egen
stuga, och deras föräldrar sov i det andra. Noihvo sprang in i de
32