11/12-6 - Osqledaren

fOkus THS UTbildning i makTenS korridorer
Krönika:
Att bli en
riktig cyklist
Det började i en källare
ute i täby. Där stod
den – cykeln med stort C.
Liten, lätt och snabb. Den
kunde bli min för en summa
som skulle kräva ett antal år
utan SL-kort om den skulle
betala för sig. men jag hade
inget val, min dröm var att
bli en riktigt snabb cyklist
och enda vägen dit var en
bra cykel. Jag blundade och
betalade och tänkte: nu
händer det, nu kan jag snart
cykla som ett spjut!
Cykeln med stort C
G
anska snabbt insåg
jag att det krävs mer än en snabb cykel för att bli en snabb
cyklist. Starka ben, tålamod och ett hårt pannben till exempel.
mina första cykelturer på var inget tour the france lopp direkt. Jag
trillade handlöst framför bilar med fötterna kvar fast på pedalerna,
blev omkörd av äldre damer upp för backkrön och fick punka tre
gånger under en vecka. Det kunde ha tolkats som att jag inte borde
ägna mig åt cykling och det vore nästan befogat om jag gömt
cykeln långt in i mitt vindsförråd. Istället bestämde jag mig för att
inte ge upp cykeldrömmen och anmälde mig till Vätternrundan.
någon månad senare hade jag anmält mig till Vasaloppet och
därmed mer eller mindre gjort en Svensk Klassiker, tänkte
jag. plötsligt var jag anmäld till Vansbrosimmet och Lidingöloppet
också, av bara farten. Det återstod bara en liten detalj: börja
träna! Givetvis blev det en skitvinter och dagen då jag stod på
skidorna på startlinjen i Sälen kom alldeles för snabbt. mellan mig
och mora skilde nio mil, termometern visade tio grader kallare än
vad SmHI utlovat och jag hade vallat skidorna skilt från konstens
alla regler. magen pirrade och jag undrade vad jag egentligen gett
mig in på.
Varför gör jag det här? Varför har jag spenderat sena kvällar
ute på isiga skidspår i Stockholms förorter när jag hade kunnat
dricka öl på nymble? Varför cyklar jag upp och ner för samma
backe med mål att bli illamående? Varför är det så många fler än
mig som bestämt sig för att göra
en Svensk Klassiker? Svaren på
dessa frågor är svåra att förklara
med ord, men jag vet exakt när
jag själv insåg varför all svett och
slit trots allt varit värt mödan.
Det var den vackra söndagseftermiddag
i vintras när jag gled
över mållinjen i mora, efter åtta
timmar av skidåkning. Jag bevisade
för mig själv att jag klarar
av att åka Vasaloppet och det var
en fantastisk känsla som jag tror
att jag delar med alla andra som
Ingrid redo för ett par mil i spåren
upplevt samma sak.
Iskrivandets stund pågår uppladdningen inför Vätternrundan
– 30 mil runt en sjö på cykel. Det kommer bli många timmar av
mjölksyra, kramp och tvivel. Jag måste bevisa för mig själv att jag
klarar av att ta mig igenom det och jag längtar redan. Jag längtar
efter både mållinjen och startlinjen och att efter en vacker dag
kunna kalla mig själv för en riktig cyklist. Det kommer att bli värt
det.
av: ingrid kjellström
rätt så fel?
plötsligt händer det. Du har följt
studierna som man ska, men en dag
blir du anklagad för plagiat, läraren
meddelar att hen inte längre är
kontaktbar, examinationen ändras med
en vecka kvar på kursen och du får
CSn-återkrav p.g.a. en felregistrering.
Välkommen till den mörka sidan av
studierna - du har precis blivit del av
ett studenträttsfall.
i vårt arbete ser vi hela tiden bevis för att
det kan hända vem som helst. ett trettiotal
studenter har sökt hjälp enbart hos cheferna
för utbildningsinflytande, många fler
har rimligtvis sökt hjälp hos sin sektion och
de flesta fall får ths aldrig kännedom om.
det handlar om allt från extremt undermålig
handledning vid examensarbete till trakasserier
för etnicitet, studenter som slängs
» I THS utbildnings
erfarenhet finns
inga lärare som gör
fel med flit, men
det finns gott om
systemfel som får
lärarna att agera fel
«
ut från kurser och lärare som isolerar sig
från studenterna och slutar svara på frågor
och mejl. “i maktens korridorer” kommer
denna gång att handla om studenträttsfall:
hur du upptäcker ett fall, hur du får hjälp
när det händer och hur du undviker att
själv råka ut för felbehandling.
ths har kartlagt de problem studenter
råkar ut för och vad orsaken till dessa är. i
en majoritet av fallen handlar det om att
lärare eller administratörer inte känt till
regler eller praxis, att man slarvat eller inte
brytt sig. en annan mycket vanlig orsak är
ömsesidigt dålig kommunikation mellan
lärare och student. frågan är: varför blir
det såhär?
onda lärare finns inte
i vår förra artikel (“undervisningen vi aldrig
fick”, ol nr 5) skrev vi om universitetsvärldens
kultur, om den akademiska frihetens
konsekvenser och normen att alla lärare
ska både forska och undervisa - vid sidan
av alla administrativa sysslor. Begravda
i arbete brister till slut kvaliteten och
akademikerns prioriteringar blir mycket
påtagliga. och nog är de begravda i arbete
- 77% av kths personal menar att de ofta
eller mycket ofta har stora arbetstoppar
och en rapport från hsv visar att lektorer
och professorer arbetar 47 respektive 51
timmar i veckan.
OL pÅ campus
VaD Är ett StuDentrÄttSfaLL?
Studenträtt handlar om vilka rättigheter
men också skyldigheter man har som
student. när dessa rättigheter och skyldigheter
inte hanteras korrekt kallas det för ett
studenträttsfall. under året har tHS centralt
hanterat drygt ett tjugotal olika typer av
studenträttsfall. Så här kan det se ut:
en LÄrare misstänkte att en utbytesstudent
plagierat. Istället för att anmäla studenten
till disciplinnämnden som reglerna kräver
tog läraren saken i egna händer och
hälsade studenten att hen blivit avstängd
från kursen. Detta är inte tillåtet då det är
disciplinnämnden som avgör om någon
ska bli avstängd från studierna. Studenten
konstaterade dock att hen var studiemässigt
körd och åkte tillbaka till sitt hemland. Väl
hemma fick hen höra av läraren att hen inte
alls var avstängd, utan att det skulle avgöras
ett antal månader senare, och att hen fick
fortsätta ta del av studierna i Sverige...
en StuDent som gör sitt exjobb blir registrerad
över fel period av KtH. CSn upptäcker
detta och studenten får återkrav. till saken
hör att begreppet “slut på pengar” får en ny
innebörd när man har tre barn att försörja.
Studenten försöker få sitt kansli och sin
handledare att inse sitt misstag. Dessa har
dock bildat sig uppfattningen att studenten
försöker roffa åt sig fler högskolepoäng
än vad som är rätt. först efter mer än en
månads hård lobbying sätter sig kansliet och
handledaren in i faktan och inser att de gjort
fel och åtgärdar problemet.
ett antaL LÄrare har under året meddelat
studenterna att de inte längre kommer att
svara på mejl eller frågor.
8 oSQLeDaren nr 6 11/12 WWW.OSQLEDAREN.SE oSQLeDaren nr 6 11/12 9