Talibanrörelsens uppkomst och drivkrafter - Svenska ...

55
FOI-R--3243--SE
arméns pashtuner 84 uppstod problem med ordervägran och deserteringar under de
offensiver i FATA och KPK, som senare skulle följa.
Konflikten mellan den pakistanska staten och de islamistiska rörelserna skärptes
sedan armén i juli 2007 anfallit Röda Moskén 85 i Islamabad. Denna var centrum i
ett större område som i närmare ett halvår ockuperats av religiösa studenter med
två extremistiska präster i spetsen. De två ledande prästerna var söner till
moskéns tidigare chefspräst, Abdullah Ghazi, som under kriget mot Sovjet i
Afghanistan hade tjänat som kanal mellan ISI och de islamistiska grupper som
byggdes upp med amerikanskt bistånd. Moskén hade således redan i detta skede
en roll som fäste för militanta grupper och, efter talibanrörelsens
maktövertagande i Kabul, utvecklade Abdullah Ghazi, som sedermera mördades
inne i sin moské, 86 nära relationer med både talibanregimen och al-Qaida.
Med detta ideologiska arv i bagaget, påspätt av de militanta strömningar som
återuppväcktes efter USA:s ingripande i det talibanstyrda Afghanistan, hade
särskilt kvinnliga studenter, iförda heltäckande niqab och beväpnade med
träpåkar, börjat trakassera den mer sekulära befolkningen i Islamabad. Detta
skedde länge ostraffat – tvärtom sympatiserade flera regeringsmedlemmar med
ockupanterna och deras mål att islamisera det pakistanska samhället – men när
trakasserierna trappades upp och trycket från Islamabads invånare blev starkare,
rann regeringens tålamod så småningom ut. Eftersom ockupanterna lagt upp ett
omfattande vapenlager och vägrade ge sig utan strid, utvecklades återtagandet av
moskéområdet till ett regelrätt slag, med ett 100-tal döda studenter. 87
Aktionen mot Röda Moskén utlöste en våg av hämndaktioner i form av attentat
mot den pakistanska armén och polisen över hela landet, vilka markerade
inledningen av ett skede av upptrappad konfrontation mellan extremreligiösa
rörelser och den pakistanska staten. 88 Terrorattentat, ofta genomförda av
84 Den pakistanska armén domineras av punjabier men innehåller också ett betydande inslag av
pashtuner. Sindhier och balucher är däremot föga representerade. Situationen kan jämföras med
den problematik som uppstått kring den afghanska armén, ANA, och säkerhetstjänsten, NDS, där
det stora tadjikiska inflytandet har skapat problem i pashtunområdena.
85 På urdu Lal Masjid.
86 I likhet med de flesta politiska mord i Pakistan har ingen dömts för detta dåd, som dock tillskrivs
militanta shiamuslimer – i reaktion mot den provokativa sunnipropaganda som spreds från
moskén.
87 Regeringen uppgav att 102 jihadister och 10 armésoldater dödats, medan militanta grupper
beräknade att hundratals av deras anhängare fått sätta livet till. Se Ahmed Rashid, Descent Into
Chaos, Viking Penguin, USA 2008, s. 382-383.
88 Zahid Hussein skriver: “The attack was the beginning of the most brutal wave of suicide
bombings targeting security forces, not only in the northwest, but also in major Pakistani cities.
More than eighty-eight bombings killed 1 188 people and wounded 3 209 in the first year
following the Lal Masjid siege, an average of three people dying and more than seven people