Årsskrift 2008 - Kungl. Musikaliska Akademien
Årsskrift 2008 - Kungl. Musikaliska Akademien
Årsskrift 2008 - Kungl. Musikaliska Akademien
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Äldre svensk musik<br />
Inom ramen för anslaget för utgivning av äldre<br />
svenska tonsättares verk är <strong>Kungl</strong>. <strong>Musikaliska</strong><br />
<strong>Akademien</strong> huvudman för utgåvorna Monumenta<br />
Musicae Svecicae (huvudserie, första utgåvan 1958)<br />
och Franz Berwald Sämtliche Werke (delserie inom<br />
nämnda serie, första utgåvan 1966). Verksamheten<br />
leds av Nämnden för Utgivning av äldre svensk<br />
musik. Redaktionsarbetet leds av huvudredaktören<br />
Margareta Rörby.<br />
Det stora utgivningsprojektet Franz Berwald<br />
Sämtliche Werke, som påbörjades 1964, är under avslutning.<br />
Under <strong>2008</strong> har utöver huvudredaktören<br />
även Bonnie och Erling Lomnäs varit anställda för<br />
att färdigställa de sista banden. Under året utkom<br />
Estrella de Soria (delband 17c, utg. Bonnie och Erling<br />
Lomnäs).<br />
I mms-utgåvan utkom under året volym 22, J.A.<br />
Häggs Konsertuvertyr i c-moll (utg. Finn Rosengren).<br />
Nämndens verksamhet under <strong>2008</strong> har präglats av<br />
det faktum att utgivningen av Franz Berwalds samlade<br />
verk kommer att avslutas inom en snar framtid.<br />
För att förbereda en satsning på ökad utgivning av<br />
andra tonsättares verk har akademien engagerat två<br />
kvalificerade musikhistoriker för att gå igenom källsituationen.<br />
Arbetet har utförts av docent Owe Ander<br />
och raritetsbibliotekarie, fil. dr Mattias Lundberg.<br />
Projektet har letts av professor Gunnar Ternhag som<br />
är nämndens ordförande. De båda inventerarna har<br />
tagit sig an var sin epok – tiden mellan deras perioder<br />
anses vara rimligt känd genom tidigare musikvetares<br />
intresse för svenskt 1700-tal.<br />
Owe Ander, specialist på 1800-talets svenska instrumentalmusik,<br />
har på vetenskaplig grund framställt<br />
verkförteckningar över ett 20-tal tonsättare,<br />
de äldsta födda kring 1770, de yngsta kring 1840. De<br />
sammanställda verkförteckningarna kommer att<br />
publiceras i en engelskspråkig volym, men också finnas<br />
tillgängliga på Internet.<br />
Mattias Lundberg inventerar och förtecknar flerstämmig<br />
musik utan känd upphovsman, komponerad<br />
tidigare än 1650. (Hans arbete fortsätter under<br />
2009.) Musikalier från denna tid gicks visserligen<br />
igenom på 1960-talet i samband med det så kallade<br />
rism-projektet, men vid den tiden fanns få möjligheter<br />
att attribuera anonym musik, och över huvud<br />
taget konstatera om musikalier i svensk ägo hade<br />
motsvarigheter på andra håll.<br />
Målet är att skaffa en överblick över bevarad musik<br />
av svenska tonsättare och utifrån den kunskapen<br />
planera en utgivning som publicerar goda utgåvor<br />
i former som har möjlighet att nå en intresserad<br />
publik.<br />
Forsknings- och<br />
publikationsnämnden<br />
Forsknings- och publikationsnämnden har under<br />
det senaste året – utöver <strong>Akademien</strong>s intensiva publikationsverksamhet<br />
och utdelningen av stipendier<br />
till musikforskare – fokuserat på ett par problemkomplex<br />
av stor betydelse för nämndens ansvarsområden,<br />
liksom för det svenska musiklivet i stort. Det<br />
gäller dels <strong>Akademien</strong>s pågående projekt om inventering<br />
och utgivning av äldre svensk musik, dels<br />
den livligt debatterade utvecklingen av konstnärlig<br />
forskning vid några av landets högskolor och universitet.<br />
Med sina musikalieutgåvor inom Monumenta<br />
Musicae Sveciae har <strong>Musikaliska</strong> <strong>Akademien</strong> sedan<br />
1950-talet verkat för att göra svensk musik tillgänglig<br />
för musiker och lyssnare. Men fortfarande ligger<br />
som bekant den allra största delen av all den musik<br />
som genom sekler skapats i vårt land lagrad i arkiven<br />
– okänd och ospelad, utan plats i den levande<br />
konsertrepertoaren. Som mötesplats för musiker<br />
och forskare har <strong>Akademien</strong> en unik möjlighet till<br />
fruktbar samverkan på detta område. Musikalieut-<br />
33