Årsskrift 2008 - Kungl. Musikaliska Akademien

Bror fått sin musikaliska fostran har många kommit
att ägna sig åt musik professionellt som operasångare,
kyrkomusiker och musiklärare.
Bror Samuelson blev medlem av denna akademi
1973 och tilldelades 1984 Medaljen För Tonkonstens
Främjande.
Att ha fått samarbeta med Bror i många år i Musica
Sacras tjänst har för mig personligen varit ett
stort privilegium som jag känner den djupaste tacksamhet
för.
Gunnar Nordenfors
Före detta stim-chefen Sven Wilson, Stockholm,
avled den 10 mars i en ålder av 101 år. Han var vår
Akademis äldste ledamot.
Efter uppväxt och skolgång i Stockholm kom Sven
Wilson till Uppsala. Redan vid 25 års ålder hade han
avlagt en fil lic. i romanska språk och samtidigt hunnit
med att sjunga i Orphei Drängar, spela violin i
Akademiska kapellet och medverka i Uppsala Nya
Tidning med artiklar och recensioner.
Han anställdes 1932 i Radiotjänst, först på föredragsavdelningen
och snart som styrelsens sekreterare
och radiochefen Carl Anders Dymlings närmaste
man. Han kom att representera Radiotjänst internationellt
och i olika förhandlingar, bland annat med
stim, men hans sonora stämma kom också till användning
som radioröst, inte minst i omdömesgilla
referat från olympiaden i Berlin 1936. Genom hans
försorg vidarebefordrades under kriget material till
de allierades radiosändningar över ockuperat område
i Norge och Danmark.
Sven Wilson hade ett livligt och receptivt intellekt,
en stor kärlek till musiken samt ett ideellt engagemang
parat med integritet, pliktkänsla och omdöme. Han
hade därtill också ett sinne för affärer och förhandlingar
och en självklar auktoritet som gav honom
drag av det bästa hos en patriarkalisk brukspatron.
Alla dessa egenskaper gjorde att han kom att
lyckas utomordentligt väl i det som skulle bli hans
livsuppgift, att från 1945 till 1973 vara vd för stim,
musikupphovsmännens intresseorganisation. När
han tillträdde var organisationen i kris, förtroendet
anfrätt och ett statligt övertagande hotande nära.
Sven Wilson rekonstruerade snabbt organisationen,
skapade förtroende både inåt och utåt och omvandlade
Stim till ett av de ledande förvaltningssällskapen
i den nya expanderande värld som öppnade
sig efter världskrigets slut.
Med sina språkkunskaper och sin starka personlighet
blev han snart internationellt och nordiskt
ledande samtidigt som han i Sverige med naturlig
auktoritet kom att personifiera stim och dess strävanden.
Hans lidelse för upphovsmännens rättigheter,
hans förståelse för kulturskapandets villkor och
hans omsorg om människorna bakom verken gjorde
honom till ett med sin uppgift.
Under hans ledning utvecklades Stim till en modern
och framgångsrik förvaltningsorganisation
vars växande avräkningar spelade en nyckelroll för
den svenska musikens dynamiska utveckling. Inom
organisationen är hans minne fortfarande levande,
och när någon särskilt komplicerad fråga pockar på
sin lösning rådfrågas ibland den svarta vaxduksbok
där maximer enligt Dr Wilson finns samlade.
Självfallet kom en man med hans kvaliteter att utnyttjas
i många samhälleliga sammanhang. I Svenska
Sångarförbundet var han ordförande i många år,
han var vice preses i vår Akademi i två omgångar,
långvarig ordförande i Oscars församlings kyrkoråd
och mycket, mycket annat.
I 61 år var han förenad med Ingrid Andrae i ett
lyckligt äktenskap. När hon på gamla dagar blev
vårdbehövande axlade han med självklarhet också
denna uppgift. Han klarade sig i det längsta på egen
hand i sin våning på Narvavägen, och hans intellekt
var vitalt in i det sista. Det var en fröjd att besöka
honom för att skvallra lite om gamla och nya tider,
65