SWEA Paris maj 09.indd

More documents

Recommendations

Info

S W E A P R O F I L T E M A U T M A N I N G A R CHRISTINA ”KICKI” GOURLAOUEN FÖDD: 2 DECEMBER 1957 I GÖTEBORG BOR: I VILLA I AIGREMONT YRKE: HAR TIDIGARE ARBETAT SOM TANDLÄKARE MEN ÄR IDAG EGEN FÖRETAGARE INOM WEBB OCH GRAFISK DESIGN. FAMILJ: MAKEN CLAUDE OCH TRE BARN - ELINE, ERIC OCH MARCUS BÄSTA EGENSKAP: TÅLMODIG, ENVIS OCH FÅR SAKER OCH TING GJORDA SÄMSTA EGENSKAP: LÄTTSTÖTT, HAR SVÅRT ATT SÄGA IFRÅN OCH ATT SLÄPPA DEN SVENSKA JANTELAGEN. OANAD FÄRDIGHET: KAN MASSOR OM 70-TALSMUSIK, UTBILDAD RIDINSTRUKTÖR (HAR TÄVLAT I SVÅR DRESSYR) LÄNGTAR EFTER: ETT VÄLSTÄDAT HUS OCH ATT BARNEN HÅLLER ORDNING I SINA RUM ÄLSKLINGSRÄTT: ÄLSKAR POTATIS I ALLA FORMER OCH EN BLODIG OXFILÉ ÄR INTE DUMT INTRESSEN: MUSIK - SPELAR PIANO SEDAN BARNSBEN OCH TOG UPP DET IGEN NÄR ELINE BÖRJADE SPELA FÖR NÅGRA ÅR SEDAN, MAC-FANTAST MED MERA… Vi träffar Christina Gourlaouen för en kombinerad lunch och intervju i Saint-Germain-en- Laye, inte alltför långt hemifrån Aigremont då det som egen företagare alltid är bråda dagar. Många känner Christina från olika SWEA-sammanhang och faktiskt kan man säga att det var där hennes nya karriär tog form. Men vi börjar med att förfl ytta oss lite tillbaka i tiden. Efter gymnasiet blev det tandläkarutbildning i Göteborg. ”Det var mest en slump då fl era av mina kompisar skulle gå där, men 1983 tog jag examen och startade egen praktik.” Att vara egen företagare som tandläkare vid den tiden i Sverige var inte helt lätt och tålamodet tröt till sist. ”Jag fl yttade till Schweiz 1986 och jobbade som barntandläkare. När jag sökte jobbet sa jag att jag kunde franska vilket var en stor överdrift, minst sagt. Det blev intensiva språk- 4 SWEA Paris maj 2009 studier”, säger Christina skrattande. Hon blev kvar i Schweiz till 1992 då det bar av till Frankrike och Nobelpharma (nu Nobel Biocare) där hon arbetade med tandimplantat som Chef du Département Scientifi que. Christina trivdes i Frankrike och 1993 träffade hon sin man Claude. 1995 kom dottern Eline till världen och därmed började en ny fas i livet. I SWEA hade Christina varit medlem sedan länge men det var först 2005 som hon började delta mer aktivt, först som redaktör för SWEA Paris tidning och från 2006 också som webbredaktör. ”Jag lärde mig mycket och upptäckte att det var himla skoj. Det dröjde inte länge förrän tanken slog mig att jag nog skulle kunna utveckla detta till ett professionellt arbete.” Men hur gör man för att etablera sig? ”I början är det förstås lite klurigt att hitta kunder. Genom SWEA hade jag dock ett bra Jag är inte bara tandläkare utan även mamma… nätverk och det ena gav det andra. I början annonserade jag en del och det gör förstås att man fi nns i folks medvetande men det är absolut ”mun-tillmun-metoden” som fungerat bäst i mitt fall – reklam och referenser i ett!” Christina har idag fullt upp. Hon gör layouten till Sydfranska magasinet, till Hjortron som är en tysk tidning om Sverige, Svenska klubbens tidning och webbplats, trycksaker, hon utvecklar webbplatser och ger också lektioner till dem som vill lära sig mer inom hennes expertisområde. Hur är det då att jobba hemifrån? ”Det har många fördelar. Jag slipper restider och har fl exibel arbetstid vilket innebär att jag kan hämta och lämna barnen i skolan. I gengäld är det svårt att känna sig riktigt ledig och gränsen mellan arbete och fritid suddas ut.” Vi kommer osökt att tänkta på en reklamfi lm i tv för tand- kräm som visades för ett antal år sedan i Sverige, lite småtöntig och kanske just därför hamnade den på allas läppar, då när reklam i tv var relativt nytt. Den löd: ”Jag är inte bara tandläkare utan även mamma…”. Christina kan onekligen säga samma sak, och mer därtill. Det kan tyckas vara ett stort steg mellan två så diametralt olika företeelser som tandläkare och grafi sk design. ”Det jag tyckte mest om med att vara tandläkare var, förutom kontakten med människor, hantverket, det kreativa. Man måste vara praktiskt lagd och ha en estetisk känsla när man bygger upp skadade tänder, för att de ska få samma färg och form som en naturlig tand. Redan första terminen skulpterar man tänder i vax för att lära sig anatomin. Färglära ingår också i utbildningen. Och att skapa och vara kreativ är precis vad mitt arbete handlar om idag!” Anitha Glimstedt och Anne Peterson Bjuhr
Jenny Lampa Skador satte stopp för dansdrömmarna så i gymnasiet hemma i Skåne började skådespelaren Jenny Lampa spela teater. Något som visade sig gå så bra att hon nyligen fått en agent i Paris – nu måste hon bara lära sig franska. Det är en av de där tidiga vårdagarna då solen inte riktigt orkar fram, luften är ljummen men regnet ligger som en fuktig hinna över staden. En gata vid Oberkampf runt lunchtid och caféet skramlar av porslin. Runt halv två beställer Jenny sin andra kopp kaffe. ”Jag kommer ofta hit efter språkskolan och läser i ett par timmar. Det är så skönt med regelbundenheten och att ha sysselsättning måndag till fredag för omväxlings skull!” Det var under Göteborgs fi lmfestival 2008 och marknadsföringen av hennes andra långfi lm Vampyrer, som en man i förbifarten stack ett visitkort i skådespelerskan Jenny Lampas hand. ”Han sa att han tyckte om mitt arbete och frågade om jag var intresserad av att jobba i Frankrike.” Jenny bokade in ett möte då hon hade ett annat ärende i Paris. ”Jag hade inga som helst pretentioner när jag kom ner, jag tänkte att jag åker och ser vad som händer. Agenten som jag fi ck träffa var helt underbar och hade många internationella kontakter, så då hon tog in mig trodde jag att jag skulle jobba på engelska.” Senare fi ck hon frågan om hon skulle kunna tänka sig att lära sig franska. ”Ja, det skulle ju vara kul”, svarade Jenny och därför är hon nu språkstudent samtidigt som hon påbörjat arbetet med att hitta roller i staden. ”För mig kom nog ett personligt genombrott den dagen då jag började säga ”jag är skådespelare” istället för ”jag håller på med teater...”. Hur gör man när man angriper en roll på ett språk man inte behärskar? ”Först och främst måste man förstå sammanhanget och göra textanalysen och den kan jag göra på svenska. Att arbeta in texten fungerar ungefär på samma sätt men det tar kanske 10-15 gånger längre tid. Man måste hela tiden känna efter och arbeta mer med partier som man inte riktigt förstår, tills man inte är medveten om vad man säger.” Ibland är det förstås svårt att nå till den gränsen på ett främmande språk. ”Då går jag tillbaka och övar in texten på skånska för att rent kroppsligt förstå det jag säger.” Nybörjarfranskan låter förstås ibland lite lustig då det händer att hon själv inte hör om hon missar ett ord i någon mening. ”Men det är egentligen inget större problem, för de kan dubba mig!”, skrattar hon men tillägger att hon förmodligen kommer att få gestalta roller som utlänning. Finns det någon likhet mellan att byta land och att gå in i en rollkaraktär? ”Det kan vara en väldig frihet att få gå in i en karaktär, på samma sätt som man får arbeta med sig själv i en ny miljö, man utvecklas hela tiden och ställer sig på ett sätt lite utanför livet i strävan mot den maximala närvaron. Jag känner mig faktiskt mer närvarande i det jag gör här än hemma.” Vad beror det på? ”Jag känner mig tryggare med människor här, jag har inte bott i staden så länge men T E M A U T M A N I N G A R tycker att det fi nns mer av ett socialt spel i Sverige och förväntningar på hur man ska bete sig. Det där tillrättalagda tror jag är väldigt skadligt för jobbet, här är det mer okej att reagera på saker, det är mer passion och passionen skapar också närvaro.” Hon betonar vikten av att våga tro på sig själv för att kunna utvecklas men har ett ödmjukt förhållningssätt till det så kallade genombrottet. ”Har det kommit än?”, skrattar hon och fortsätter: ”För mig kom nog ett personligt genombrott den dagen då jag började säga ”jag är skådespelare” istället för ”jag håller på med teater”, det blev en tankeställare för mig i sättet att värdera mitt arbete, att våga respektera sig själv är viktigt i en bransch där man hela tiden blir bedömd. Blir du inte bortglömd hemma nu? ”Snarare är det en möjlighet att ha fl era plattformar. Jag har inte släppt Sverige men det produceras väldigt lite fi lm där i jämförelse med här, att ha kontakt med agenter på fl era marknader känns tryggt.” Lunchruschen är över och caféet invaggas i en sömnig eftermiddagslunk. ”Utmaningen att få vara här och bygga upp någonting känns så positiv, så jag känner ingen prestationsångest att jag måste lyckas i Paris. Det är nog snarare så att Paris får mig att känna mig lycklig.” Servitören kommer med kvittot och Jenny lär sig ännu ett nytt ord, ”la carte bleu”. ”Vad som än händer så får jag alltid lära mig ett nytt språk!” Isabelle Purits SWEA Paris maj 2009 5
Page 1 and 2: Nr 44 Årgång 22 - Maj 2009 Paris
Page 3: NR 44 ÅRGÅNG 22 - MAJ 2009 Paris
Page 7 and 8: lade vi själva inte ner tillräckl
Page 9 and 10: värme, renoverat med naturmaterial
Page 11 and 12: säga när den smala änden känns
Page 13 and 14: WENDELA HEBBE 1808-1899: ”FRÅN P
Page 15 and 16: Här kommer en liten hälsning frå
Page 17 and 18: Trädplantering för Sanna Samlinge
Page 19 and 20: VILL NI SPELA GOLF UNDER TREVLIGA F

SWEA Paris maj 09.indd

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?