Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
SKOGSGÅRDEN<br />
Fortsättning:<br />
På samma skogsgård…<br />
Han sätter sig i hytten och<br />
höjer rösten för att överrösta<br />
motorljudet.<br />
– En annan fördel är att alla<br />
hjulen ger en bra bärighet, hälsar<br />
han högljutt, innan hyttdörren<br />
slås igen.<br />
Det bär av över ett område<br />
blötmark och vidare in i den<br />
klena granskogen. I många andra<br />
fall skulle det vara en väldigt<br />
tidig första gallring, som<br />
mest kostat pengar. Men bröderna<br />
lyckas krama ur mycket<br />
från skogen genom en intensiv<br />
skötsel.<br />
LASSET FYLLS med klena<br />
stammar och det blir dags att<br />
pausa för att summera läget.<br />
– Vi gör första gallringen ti-<br />
Bröderna gör allt arbete själva i<br />
skogen.<br />
1887. Karl-Johan Carlsson, Elin Sofia Ersson<br />
Riksdagen beslutar 1903 om att införa skogsvårdsavgifter som<br />
tas ut på värdet av exporterade skogsprodukter. Ett par årtionden<br />
senare byter den form och tas ut på taxeringsvärdet.<br />
Den första bensindrivna motorsågen introduceras i USA,<br />
året är 1905.<br />
1900<br />
1859. Anna Katharina Andersdotter/<br />
Carl Johan Carlsson<br />
Efter flera århundraden får alla hemmansägare<br />
fritt disponera ekskogen.<br />
Kungliga Skogsstyrelsen byter namn till<br />
Domänstyrelsen.<br />
Ett gulnat<br />
foto och<br />
en länk i<br />
historien.<br />
digt, ibland redan efter 15 år.<br />
Då blir det mest brännved, träden<br />
är under fem centimeter<br />
diameter i topp. Efter ytterligare<br />
7–10 år gör vi en andra<br />
gallring, som ger en del klenare<br />
timmer.<br />
– På så sätt kan vi återkomma<br />
ofta. En del granbestånd har<br />
gallrats fem gånger innan slutavverkning,<br />
berättar de när vi<br />
går i den prydliga granskogen.<br />
Den enkla fi losofi n är att ju<br />
mer du hugger, ju mer får du<br />
möjlighet att hugga.<br />
– Skogen ger tryggheten, säger<br />
Lars-Gunnar och gör en<br />
snabb kalkyl i huvudet.<br />
– Låt säga att vi kan hugga<br />
fem kubikmeter per hektar och<br />
år. Det ger 200 000 kronor, vilket<br />
inte är fy skam. Vi måste<br />
bort från snacket att skogen<br />
inte lönar sig. Jag trivs i alla fall<br />
och gillar läget. Med skogen<br />
som bas går det utmärkt att<br />
komplettera med annan verksamhet<br />
som snöplogning, vedförsäljning<br />
och lite entreprenadverksamhet,<br />
säger Lars-<br />
Gunnar som också är aktiv<br />
inom projektet Säker skog, där<br />
han arbetar för att använda motorsågen<br />
rätt.<br />
– Det är viktigt att både planera<br />
jobbet rätt, för att bli effektivare,<br />
och fälla säkert. De<br />
fl esta har något att lära, också<br />
erfarna skogsägare. Jag rekommenderar<br />
alla att gå en kurs och<br />
Lars-Gunnar och Karl-Johan inspekterar stormskadorna.<br />
gärna ta motorsågskörkort.<br />
– Vi måste också nå de som<br />
behöver det allra mest. Ibland<br />
kan du se skräckexempel på<br />
folk som står på tomten och<br />
kapar ved med motorsåg och<br />
kortbyxor! Kretsen av kursdeltagare<br />
behöver vidgas och inte<br />
bara involvera de redan frälsta.<br />
MOTORSÅGEN förblir i vilket<br />
fall ett viktigt redskap för de<br />
många som arbetar i den egna<br />
skogen.<br />
– Tyvärr tycker jag självverksamheten<br />
kommit lite på skam.<br />
En del betraktar den småskaliga<br />
tekniken lite som leksaker,<br />
vilket är helt fel. Jag önskar<br />
mig defi nitivt en positivare inställning<br />
till självverksamheten<br />
bland skogsfolk, säger Lars-<br />
Gunnar.<br />
– Nu är det snarare så att<br />
självverksamheten straffas<br />
med olika regler. Avdraget på<br />
15 kronor kubikmetern för<br />
massa ved på tre meter är ett<br />
exempel. De är lättare att hantera<br />
för oss som gör arbetet<br />
själva och det fi nns ingen logik<br />
i att plötsligt prioritera längre<br />
bitar.<br />
På vägen hem stannar vi till<br />
1920. Ingrid Karlsson,<br />
Lars Dahlström<br />
Skogsvårdsavgiften införs 1922 (slopas 1993).<br />
Första skogsägarföreningarna bildas på 20-talet.<br />
1947. Lars-Gunnar och Susanna Dahlström,<br />
brodern Karl-Johan<br />
Ny skogsvårdslag med gallringsplikt, ersätts senare med<br />
friare skogsvårdslag och delade miljö- produktionsmål.<br />
Miljöcertifiering.<br />
Eskil Erlandsson jordbruks- och skogsminister.<br />
hos mamma Ingrid, 87 år.<br />
En silverbägare och några<br />
inventarier minner om tiden<br />
bortom midsommarafton 1918<br />
då en förfärlig brand härjade<br />
gården.<br />
Försäkringen täckte bara en<br />
bråkdel och då var det nära att<br />
morfar Karl-Johan gav upp,<br />
men familjen lyckades ta sig<br />
igenom krisen och gården<br />
vandrade vidare i generationerna.<br />
FRÅNSETT NÅGRA mindre<br />
markbyten är Trollsta skattehemman<br />
sig likt sedan Gustav<br />
Vasas dagar.<br />
– Allt har hållits ihop, syskonen<br />
har kommit överens och<br />
ingen har utvandrat till Amerika.<br />
Klart det känns lite extra<br />
ansvarsfullt med alla dessa generationer,<br />
men det där tror jag<br />
varje skogsägare känner, säger<br />
Lars-Gunnar.<br />
Och kontinuiteten fortsätter.<br />
Brodern har inga barn, men<br />
Lars-Gunnar och hustrun Susanne<br />
har två döttrar. Pernilla<br />
och Pauline, som gått lantbruksskolan<br />
i Berga.<br />
Dessutom fi nns en 17:e generation,<br />
Pernillas dotter Klara<br />
som fyllt ett år.<br />
Eskil Erlandsson<br />
2000<br />
Grafik:<br />
Mikael Sylvander
Change language