1 - ATL

More documents

Recommendations

Info

STORMEN En kamp m o t klock an Den nya stormen dukade upp ett smörgåsbord åt granbarkborren. Nu brådskar det med att bromsa massförökningen av insekterna. Trycket är stort på Skogsstyrelsen att leda arbetet mot granbarkborrarna. Regeringen har gett myndigheten 26 miljoner kronor till ändamålet, men åtminstone till en början riktades kritik mot att arbetet inte inleddes tillräckligt kraftfullt. – Nyckeln till framgång är att samordna insatserna över större områden, där skogsägarna mobliseras. En sån krisorganisation bör Skogsstyrelsen leda. Vi måste få till en nationell strategi för bekämpning, sade professor Bo Långström redan innan den senaste stormen kommit och ytterligare förvärrat läget. SKOGSSTYRELSENS första steg var att skärpa reglerna om kvarlämnat virke. Det väntade beslutet (som tas efter denna tidnings utgivning) var att det maximalt får lämnas 3 kubikmeter ved per hektar (tidigare 5) och att det ska vara bortforslat den 1 juli. De förödande angreppen av barkborrar i västra Kanada sprider sig. Kathrine Harding på tidningen Globe and Mail ger det här skakande rapporten från Grande Prairie i provinsen Alberta. De kom flygande i miljontals in i den täta skogen kring samhället. De var så många att en lokal mjölkbonde trodde han hörde regnet slå mot plåttaket på ladan. I stället var det en invasion av hungriga bergsbarkborrar (mountain pine beetles), svarta riskornstora insekter som redan koloniserat miljarder träd i skogarna kring British Columbia. – Vi hade aldrig förväntat oss en så massiv invasion, säger Pat Wearmouth från skogsbolaget Weyerhaeuser. Bakom honom står en skog Text & foto: Pär Fornling De förväntade angreppen på friska träd behöver i ett första skede inte bli större efter stormen. När hannarna kommer ut i vårsolen för att bygga parningskammare till honorna väljer de i första hand vindfällen eller försvagade träd. Där tiodubblas den första generationen borrar. I ett färskt träd är det betydligt tuffare, ibland blir den andra generationen jämnstor med den första. Vindfällen ökar med andra ord framför allt hoten från kommande generation granbarkborrar, vilka med gott om yngelmaterial blir än fl er nästa år. BEDÖMNINGARNA innan stormen var att 1–10 miljoner kubikmeter friska träd skulle angripas i år. Flera bedömningar pekade på 3–5 miljoner kubikmeter. Under gynnsamma omständigheter kan skadorna fortfa- Skräckscenario i Sverige och en fasansfull med döende träd. Många, fl era högre än fyravåningshus, har röda band kring stammen med texten ”bekämpningszon”. Den fulla konsekvensen av utbrottet visar sig inte förrän de sjuka trädens gröna barr blir rostbruna. Angreppen går snabbt. Under 1999 angreps 165 000 hektar i British Columbia och år 2005 hade angreppen ökat till 8,7 miljoner hektar. Utbrotten nådde grannprovinsen Alberta 2002 och nu är det risk att det blir samma sak som i British Columbia. rande landa på den nivån. Men nu har forskarna räknat upp skaderisken för 2008. OM INGENTING görs, vädret är varmt och 4,5 miljoner kubikmeter virke ligger kvar efter den första juli räknar Anna-Maria Jönsson, Lunds universitet, med att 60 miljoner kubikmeter levande skog riskerar att angripas under 2007 och 2008. – Det är ett värsta scenario som visar hur viktigt det är att vidta åtgärder, säger Magnus Fridh på Skogsstyrelsens analysenhet. Utfallet beror både på bekämpningen och vädret. Första frågan är hur barkborrarna klarar vintern. – De som fl yttade ner i marken har det nog svårt. För dem är blöta värre än kyla, men drygt hälften fi nns kvar under barken och de mår förmodligen alldeles förträffl igt, säger Bo Långström, som är en av landets ledande experter på insektsangrepp. Under en lång het sommar som den förra räknar han med att barkborrarna hann uppföröka sig 15–20 gånger. BRITISH COLUMBIA ALBERTA Grande Prairie Edmonton KANADA Varma vintrar med färre köldknäppar har gjort att baggarna överlever och varje angripet träd kan producera tillräckligt med baggar för att angripa ytterligare 10–12 tallar. – Jag ber varje natt att moder natur ska ge oss köldknäppar med över 30 minusgrader, säger David Coutts, Albertas minister för naturresurser. Bekämpningen har hittills koncentrerats på ”sök och plock”, vilket innebär att angripna träd plockas bort innan borrarna hinner ge sig därifrån. BLAND FÄLLORNA bedöms det mest effektivt att lägga några massavedsbitar på varandra, göra dem ännu mer lockande med hjälp av en ”tepåse” feromon och bespruta virket med cypermetrin (eller något annat av fyra godkända medel), vilka normalt sett används inom jordbruket. (Till bekämpningen i skogen beräknas det gå åt ungefär 0,3 De västliga delstaterna Alberta och British Columbia har drabbats hårt av barkborrarna. Provinsen har ett 100-tal personer anställda för att hitta angripna träd som huggs ner och eldas upp. Weyerhaeuser och andra skogsbolag har samtidigt ökat avverkningarna för att rädda så mycket timmer som möjligt från de 6 miljoner hektar som är i riskzonen i Albertas skogar. 16 VI SKOGSÄGARE 1/07
När vårsolen kommer ger sig borrarna ut i jakten på nya parningsplatser. procent av jordbrukets årliga förbrukning.) Skogsstyrelsen konstaterar i sina råd att risken för miljöpåverkan är liten, såvitt medlet inte kommer i kontakt med ytvatten. Annars binds det i humus och bryts ner. Ett alternativ är att fånga borrarna i fällor. Det användes storskaligt i Värmland på 1980talet. – Vår nya fälla är fyra gånger så effektiv jämfört med då, framhåller Gunnar Nove, som fl yttat tillverkningen av fällor från Norge till Sverige med tanke på massangreppen av barkborrar. Men hittills har forskarna inte rekommenderat någon storskalig satsning på plastfällor. – Det är en möjlig metod, men kostnaden är högre än fångstvirkesfällor, som dessutom är effektivare, säger Göran Örlander, skogsvårdschef på Södra. UTPLOCKNINGEN av angripna träd fortsätter. En liten tröst i bedrövelsen är att många av de träd som fälldes i stormen redan var koloniserade av granbarkborrar och med andra ord ändå skulle forslas ut från skogen. – Vid en uppvaktning till regeringen har vi också krävt att det stormfällda virket i reservaten måste upparbetas, framhåller Christer Segersteén, LRF Skogsägarna. Här har reservatet i Osaby kommit i fokus. Där ligger 12 000 kubikmeter skog på marken, 2 500 kubikmeter granskog står fortfarande upp, men har dödats av granbarkborren. Beskedet från myndigheterna hittills har varit att skogen ska ligga kvar men att närliggande markägare kan få ersättning. – Det duger inte, nu måste vi agera på bred front för att undvika en nationell katastrof, säger Christer Segerstéen. www.svo.se mardröm i Kanada Flera likheter med granbarkborren Insektsskadorna i Kanada har likheter med hoten från granbarkborren – men också skillnader. ✔ Både bergsbarkborren och granbarkborren har ett signalsystem med feromoner. ✔ Bägge för med sig en dödande blånadssvamp in i levande träd och bägge kan (om de är tillräckligt många) tränga igenom trädens kådskydd. Men i Kanada är det honorna som först går in i trädet, medan det i Sverige är hannen som borrar sig in under barken och gräver långa gångar (parningskammare) dit han lockar ett par honor. En väsentlig skillnad är att i Kanada angrips bara levande skog (i första hand contorta och ”jack pine”, som är lik vår tall). Granbarkborren däremot föredrar färsk död ved (gärna vindfällen) men om de blir tillräckligt många samordnas angreppen mot friska träd. I första hand väljer de dock träd som försvagats genom torka, blivit rotryckta eller något liknande. – Egentligen är bergsbarkborren mer lik vår jättebastborre, berättar professor Bo Långström och konstaterar att det vore ett verkligt skräckscenario att få in den också till de svenska skogarna. Enligt Russel Taylor, analytiker av skogsmarknaden i Kanada, påverkas skogsbruket under många år framöver. Till att börja med ökar avverkningarna i BC (British Columbia) med 15–25 procent på grund av allt insektskadat virke. Men på längre sikt (år 2012–2015) måste avverkningarna minska kring 25 procent. Förra året hade 450 miljoner kubikmeter (8 årsavverkningar) dödats i BC av insekterna. Prognosen är 700–800 miljoner kubikmeter i slutet av det här året. En speciell mässa för dig som har skog Välkommen till SkogsElmia 31 maj – 2 juni 2007 Ute i skogen Rådgivning Utbildning Förvaltning Finansiering Naturvård Demonstrationer av alla typer av utrustning, för skogen – ute i skogen Bioenergi Vedhantering Mobila sågverk Plantering Avverkning Tävlingar och aktiviteter … och mycket mer! Kom ihåg: SkogsElmia äger rum i skogen utanför Jönköping. Kolla vädret innan du åker (www.smhi.se). Ta med lämpliga kläder! 31 maj - 2 juni 2007 Elmia AB, Box 6066, SE-550 06 JÖNKÖPING, SWEDEN, Tel +46 36 15 20 00, Fax +46 36 16 46 92 www.elmia.se/skogselmia VI SKOGSÄGARE 1/07 17
Page 1: Nr 1 2007 En tidning från landets
Page 5 and 6: Hjältar med motorsåg LEDAREN När
Page 7 and 8: Hur kan användningen av trä uppmu
Page 9 and 10: Vi ökar leveranserna i Sverige! ww
Page 11 and 12: Flera alternativ för att värdera
Page 13 and 14: Här föll skogen Skador skogskubik
Page 15: ”Självverksamma hjältar” Prec
Page 19 and 20: Rörigt kring högskolebetygen Exam
Page 21 and 22: Kraftsamling med Marianne Eriksson,
Page 23 and 24: . Inte minst denna blöta vinter ha
Page 26 and 27: NYHETER Ny strategi för industrin
Page 28 and 29: TEKNIK NY SLÄPKÄRRA KLARAR RIKTIG
Page 30 and 31: NÄRINGSPOLITIK För många miljöm
Page 32 and 33: Energin lyfter Södra Medicin och l
Page 34 and 35: MARKNAD Fiberkrig på kontinenten D
Page 36 and 37: MARKNAD Byggsystemet ”Trälyftet
Page 38 and 39: PRODUKTION Vältorna med virke kan
Page 40 and 41: PRODUKTION Fortsättning: Askan kan
Page 42: NYHETER PASSIO N Vapen, optik och a
Page 45 and 46: Skogsmarknaden För annonsering, ri
Page 47 and 48: Tel. 0528-700 00, kvällar 0528-700
Page 49 and 50: KRANMAN ® - Din leverantör av ATV
Page 51 and 52: Kenjonugnen halverar din vedförbru
Page 53 and 54: Tomas Landers börjar på Skogsstyr
Page 55 and 56: FARMA - steget före! Modernt tänk

1 - ATL

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?