1 - ATL

KRÖNIKAN
Den oslagbara skogen
Från årsskiftet har jag
lämnat över stafettpinnen
som chef för
LRF Skogsägarna till Linda
Hedlund. För egen del
koncentrerar jag mig mer på
internationella frågor som
blivit allt viktigare efter
Sveriges EU-inträde. I det
här sammanhanget finns
anledning att fundera över
skogsbrukets möjligheter i ett
mer långsiktigt perspektiv.
■ ■ ■
Synen på skogens ekonomiska
betydelse har förvisso
varierat sedan den började
användas som strategisk
råvara vid industrialiseringen
av Sverige – först i form
av energi i gruv- och järnindustrin,
tjära för varvsindustrin
och från 1800-talet
som sågad trävara. Men sett
i ett månghundraårigt
perspektiv framstår skogen
som den absolut viktigaste
grunden för ett framgångsrikt
näringsliv. Och basen för våra största
exportintäkter.
För ett viktigt användningsområde
– energiproduktion – känns det nu
som cirkeln sluts. Efter parentesen
med fossila bränslen framstår ånyo
skogen som en mycket viktig energikälla
globalt och kanske i synnerhet
i Sverige, som redan i dag har ett väl
fungerande system för att nyttja ”hela
trädet” på ett klokt sätt.
Starka aktörer i massa/pappers-,
sågverks- och energisektorn
balanserar varandra, vilket i ett
internationellt perspektiv är ovanligt.
Det försteget måste bevaras och
utvecklas. Därför är det dags för
ett antal förespråkare för statlig
reglering av virkes användningen
att komma till insikt om att i stället
nyttja marknadens möjligheter.
■ ■ ■
Också i ett långsiktigt framtidsperspektiv
är skogen Sveriges
viktigaste naturresurs. Mycket talar
för att marknaden kommer att växa
och diversifieras ytterligare –
stor skaliga träkemisatsningar
står för dörren. Alltså finns alla förutsättningar
att med god lönsamhet
investera i ökad skogsproduktion.
Att producera mera skog är från
samhällets synpunkt en mycket klok
satsning, som vid sidan av att
generera ytterligare exportintäkter
bidrar till att uppfylla vitala klimat-
och energimål.
Men viktigast är givetvis att den
enskilde skogsägaren kan förbättra
lönsamheten i sitt företag och
kunskaperna om hur det kan gå till
är goda. Detta har vi tagit fasta på i
skogsägareföreningarnas och LRF:s
storsatsning ”Kraftsamling skog”.
■ ■ ■
Om nyinvesteringarna förverkligas
kan virkesuttaget växlas upp inom en
nära framtid. Utmaningen för skogsägareföreningarna
och andra aktörer
i skogsbruket blir att entusiasmera
också de skogsägare för vilka skogsinkomsten
är mindre betydelsefull.
Att stimulera odlingsintresset genom
att visa hur spännande det är att sköta
skog blir en viktig pedagogisk
uppgift. En viktig förutsättning
för framgång är att staten
bidrar med kraftfulla insatser
inom rådgivning, forskning
och utbildning. Och avstår
från klåfingrig politisk
styrning av näringen.
Statens verktyg för att
genomföra skogspolitiken
– Skogsstyrelsen – måste få
ett tydligt uppdrag att stödja
skogsnäringen i dess
ambitioner att öka skogsproduktionen.
När det
gäller skogsforskningen måste
krafttag tas tillsammans med
branschen för en nysatsning
på innovativ skogsteknisk
forskning. Dessutom måste
staten ta ett ökat ansvar för att
på den europeiska och globala
arenan marknadsföra den
svenska ”skogsbruksmodellen”
som på ett antal
punkter avviker från koncept
som tillämpas i andra stora
skogsländer – som plantageskogsbruk
och storskaligt
koncessionsskogsbruk.
Ett exempel på en viktig
ingrediens i det svenska (och nordiska)
skogsbruket är ju att produktion
och naturvård samsas på i princip
hela arealen. Ett annat särdrag är den
stora roll som vårt välorganiserade
familjeskogsbruk spelar för hela
skogssektorns utveckling.
Om staten är beredd att dra sitt
strå till stacken är jag övertygad om
att skogen också i framtiden blir en
oslagbar resurs för Sverige!
Ulf Österblom
LRF Skogsägarna
54 VI SKOGSÄGARE 1/07