1 - ATL

More documents

Recommendations

Info

MARKNAD Fiberkrig på kontinenten Det som hänt i Tysklands skogsindustri under de senaste tio åren saknar egentligen motsvarighet. Utvecklingen är explo- sionsartad. Marknadsanalys För tio år sedan var Tyskland ett land med små lokala sågverk som producerade för den inhemska marknaden och ett land som i princip helt saknade kemisk massaindustri. Det var som köpare av skogsprodukter Tyskland var intressant. I dag fi nns Europas modernaste massabruk i Tyskland. Sågverksindustrin är till stora delar exportinriktad och den kanske mest välinvesterade i Europa. Sågproduktionen har i det närmaste fördubblats och är nu större än i något annat Europeiskt land. Och sist men inte minst har landet en explosionsartat växande bioenergisektor, som till största delen baseras på råvara från skogen. Nästan en tredjedel av den avverkade volymen går idag direkt till energisektorn. KRIGET OM råvaran är därmed ett faktum. Alla vedförbrukare behöver mer virke. Denna utveckling kan givetvis inte fortsätta i all evighet eftersom virkesutbudet faktiskt har en begränsning. Frågan är var denna gräns går. Kanske är den redan nådd. Det faktum att industrin idag upplever att virket inte räcker kan tyda på det. Men trots ”virkesbristen” fi nns väldigt stora virkesvolymer ”runt hörnet” ute i de tyska skogarna. Något som många inte känner till är att Tyskland redan är EU:s mest virkesrika land. Den totala skogsarealen i Stora Ensos Bruk i Tyskland är med och slåss om råvaran. Foto: Stora Enso Tyskland är visserligen bara lite mer än en tredjedel av Sveriges men skogarna är betydligt tätare i vårt södra grannland. Medelförrådet är ungefär 320 kubikmeter per hektar, jämfört med bara 107 kubikmeter per hektar i Sverige. VOLYMEN ÖKAR dessutom i snabb takt med cirka 25 miljoner kubikmeter per år, eftersom endast 75 procent av den möjliga avverkningen (ännu mindre andel av den totala tillväxten) utnyttjas. Om inte skogsägarna i Tyskland kan förmås att avverka mer så står landets expanderande skogsindustri inför stora problem. Att långsiktigt importera en stor del av virket är knappast uthålligt, åtminstone inte om trenden med stigande priser fortsätter. Varför är då avverkningsaktiviteten så låg? En viktig orsak är de många små fastigheterna. Den genomsnittliga privata skogsägaren äger bara 8 hektar. Då arealerna är små betyder inte skogsbruksintäkterna så mycket för ägarna, det kostar helt enkelt mindre för totalekonomin att låta skogen stå. Då hjälper det inte att industrin är i skriande behov av virket och i snabb takt höjer de redan höga sågtimmerpriserna. (I Centraleuropa ligger timmerpriserna på nivån 750 kronor per kubikmeter vid bilväg.) Vid sidan av familjeskogsbruket är delstaterna och andra offentliga institutioner en stor kategori skogsägare i Tyskland. De äger cirka 50 procent av den totala arealen. I deras skogar är dock avverkningsnivån redan hög och kan knappast öka ytterligare. Någon bolagsägd skog av betydelse fi nns inte i Tyskland. Det är alltså i privatskogsbruket som potentialerna att öka fi nns. LÄGET I Tyskland har nu utvecklats från en ganska normal ”koka, såga eller bränna”-debatt (som vi ju känner igen från Sverige) till ett veritabelt fi berkrig. Det som framför allt retar upp stora delar av skogsindustrin är expansionen i den subventionerade bioenergisektorn. Värmeverk och pellets fabriker betalar priser för brännved som konkurrerar med inte bara massaindustrin utan i extremfall även med sågverken. På fyra år har Sveaskog sålt 927 fastigheter på totalt 150 000 hektar till privatpersoner. Bolaget räknar med att försäljningen utgör 30–40 procent av all skogsmark i landet som omsätts till marknadsmässiga priser. Det motsvarar 3,4 procent av Sveaskogs markinne- Kvalitetskontroll vid den framgångsrika tyska skogsindustrin, men på råvarufronten mörknar det. Precis som i Sverige är det spånskiveindustrin, vilken är mycket större i Tyskland än i Sverige, som drabbas allra värst och riskerar att slås ut först. Priset på deras råvara (spån), som är mycket lämpligt att bränna, har nämligen skjutit i höjden. Massaindustrin, som dessutom pressas av höga energikostnader, är givetvis inte heller nöjda med situationen. MÅNGA VILL med andra ord vara med och dela på virkeskakan. Det faktum att det går sju tyskar på en hektar tysk skogsmark (jämfört med 0,3 svenskar per hektar svensk skog) innebär att behovet av att ha skogen för rekreation och andra ”alternativa” verksamheter också är stort. Många kan med andra ord förväntas ha åsikter om skogsavverkningarna skulle öka drastiskt! Frågan är om vi befi nner oss nära toppen av en tysk ”skogsbubbla”, eller om den enastående tyska skogsexpansionen är uthållig. Magnus Niklasson, LRF Skogsägarna Södra Timber satsar på pellets i Långasjö Fler statliga fastigheter till salu Till hösten kommer Södra att tillverka pellets vid sågverket i Långasjö. – Vi vill vidareförädla produkterna så långt det är möjligt, säger Södra Timbers vd Peter Nilsson. Investeringen beräknas kosta 26 miljoner kronor och produk- 34 tionen bli 20 000 ton pellets om året. I första läget satsar man på en pelletspress, men anläggningen är förberedd för ytterligare två pressar. Långasjö är det första sågverket inom Södra som får pelletstillverkning, faller det väl ut kan andra sågverk följa efter. magnus.niklasson@skogsagarna.lrf.se hav. På sikt ska försäljningen omfatta 5–10 procent av företagets markinnehav. I norr erbjuder Sveaskog mark till skogsägare och boende som lämnar in en intresseanmälan. I söder identifi erar Sveaskog lämpliga objekt utifrån det egna markinnehavet. VI SKOGSÄGARE 1/07
Minskad användning av papper i USA Tidningsläsandet i USA tycks ha passerat kulmen. Enligt statistik från Newspaper Association of America var användningen av tidningspapper 9 procent lägre i oktober än under samma månad i fjol. Det bekräftar att den tidigare nedgången håller i sig. Grönare transporter Rörvik har övergått från lastbil till järnväg när det gäller transporterna av virke från sågen i Boxholm till Oskarshamn. Därmed blir det 40 långtradare färre per månad. Miljardinvestering i den ryska skogen Det finländska skogsbolaget Metsa Botnia planerar bygga en cellulosafabrik i nordvästra Ryssland. Fabriken beräknas kosta nio miljarder kronor och producera en miljon ton cellulosa om året, skriver DI. Gotländsk energi Gotland håller på att få sin första pelletsfabrik. Den byggs i Klintehamn och kommer att producera 5 000 ton pellets om året. I augusti beräknar nybildade Gotlands Värmepellets, med Gotlandsflis som en av delägarna, att produktionen är igång. Extrapengar till staten Sveaskog ger staten 1,5 miljarder kronor i en extrautdelning. – Försäljningen av kartongbruket i Frövi genererade en god avkastning och resultatutveckling i den renodlade skogsrörelsen är positiv, säger ordföranden Bo Dockered. Beslutet togs vid en extra stämma där det också beslöts om nya fi nansiella mål. Klippan igång igen Pappersbruket i Klippan har fått nya ägare. Direkt efter konkursen köpte Vida Timber verksamheten i Lessebo, men pappersbruket i Klippan nödgades avbryta produktionen. Nu har emellertid en grupp lokala företagare blåst nytt liv i bruket. VI SKOGSÄGARE 1/07 Träindustrin kan lära av Italien Italien har knappast någon råvara, likväl har landet lika stor träexport som Sverige! – Där har vi har en hel del att lära om förädling och att små företag kan vara framgångsrika, säger Anders Baudin, Växjö universitet. Han är professor i skogsnäringens marknadsvetenskap och har skrivit en FN-rapport om Italiens trävaruindustri. Anders Baudin blev imponerad av den bild som växte fram. ITALIEN IMPORTERAR virke för 2,3 miljarder euro om året och exporterar trämöbler för 5,1 miljarder. Till det kommer trägolv och en del annat, men möblerna är totalt dominerande. Det ger en nettoexport på 25 miljarder kronor, vilket ungefär motsvarar Sveriges export av trävaror. Skillnaden är förstås att vi huvudsakligen skeppar ut trä direkt från sågverken medan italienarna tar hem förädlingsvinster. – Sverige exporterar 12 miljoner kubikmeter sågade träva- Anders Baudin. Beräkningar av LRF visar att de gröna näringarna – jord, skog och trädgård – belastas med 4 miljarder i kostnader genom administration och krångliga regler. När regeringen nu presenterat ett mål för att minska företagens administrativa kostnader Moelven, med betydande verksamhet i Sverige, är åter helnorskt. Efter att Finnforest beslöt att sälja sina 65 procent av aktierna var Setra med i budgivningen, men dragkampen vanns av Eidsvina Energi (som nu har 40 procent av aktierna) tillsammans med de norska skogs ägarföreningarna Glommen, Mjøsen, Havas, AT Skog och Viken. ror. Av det är 0,6 miljoner kubikmeter förädlat till hus, snickerier, möbler och andra produkter, vilket är för lite. – I huvudsak säljer vi råvara som andra förädlar. Vi har ett storskaligt tänkande som nog hör samman med massa och papper. FÖR TRÄFÖRÄDLING fi nns inte samma skalfördelar, det visar Italien där företagen inom träindustrin i genomsnitt har fem personer anställda! Likväl når man ut över hela världen genom ett nära samarbete med varandra. Den berömda stolstriangeln i nordöstra Italien är ett exempel. Trots att området bara är en kvadratmil tillverkas hälften av Krångligt driva lantbruksföretag med 25 procent välkomnas det av LRF:s ordförande Lars-Göran Pettersson, fast han tycker att det är i underkant. – Våra beräkningar visar att den administrativa regelbördan kan minska med 40 procent. Det är ett omfattande och komplext arbete för regeringen att Norrmän vann kampen om Moelven Affären innebär att föreningarna nu har 60 procent av aktierna. – Det här kommer inte att få några negativa konsekvenser för Moelvens industriella satsningar i Sverige, snarare tvärtom, säger Moelvens koncernchef Hans Rindal. Moelven har 3 200 anställda, varav ungefär hälften arbetar i Sverige. Ytterligare en last från Italien. Europas stolar av 1 000 företag som tillsammans sysselsätter 11 000 personer. – Jag tror benhårt på nätverk som på något sätt hör ihop organiskt. Ett bra exempel är Skellefteå snickericentral som bildades på 60-talet då fl era företag gick ihop för samordna en leverans till konserthuset i Köln. Någon tillverkade trappor, en annan stolar, en tredje paneler och så vidare. Fler träindustrier skulle kunna samverka på liknande sätt, säger Anders Baudin. Han påpekar att man ska ha respekt för italienarnas hantverksskicklighet och designkunnande. – Det går inte att lägga på ett karbonpapper och tro man kan göra exakt lika. Vi måste fi nna vår egen modell för att öka den svenska förädlingen. nå dit, men vi är beredda att hjälpa till och bidra på bästa sätt, lovar Lars-Göran Pettersson. De gröna näringarna kan enligt LRF skapa 35 000 nya jobb fram till 2010, men en hämsko är krångliga regler och tung administration. Kritik mot fossilgasen – Fossilgasen ökar utsläppen av koldioxid, tränger ut bioenergin och gör det omöjligt för Sverige att klara klimatmålen. Miljöminister Andreas Carlgren måste därför säga nej till en utbyggnad av fossilgasnätet. Det framhåller LRF, Naturskyddsföreningen och Svebio (svenska bioenergiföreningen) i ett gemensamt uttalande. 35 xxxxxxxxxxx
Page 1: Nr 1 2007 En tidning från landets
Page 5 and 6: Hjältar med motorsåg LEDAREN När
Page 7 and 8: Hur kan användningen av trä uppmu
Page 9 and 10: Vi ökar leveranserna i Sverige! ww
Page 11 and 12: Flera alternativ för att värdera
Page 13 and 14: Här föll skogen Skador skogskubik
Page 15 and 16: ”Självverksamma hjältar” Prec
Page 17 and 18: När vårsolen kommer ger sig borra
Page 19 and 20: Rörigt kring högskolebetygen Exam
Page 21 and 22: Kraftsamling med Marianne Eriksson,
Page 23 and 24: . Inte minst denna blöta vinter ha
Page 26 and 27: NYHETER Ny strategi för industrin
Page 28 and 29: TEKNIK NY SLÄPKÄRRA KLARAR RIKTIG
Page 30 and 31: NÄRINGSPOLITIK För många miljöm
Page 32 and 33: Energin lyfter Södra Medicin och l
Page 36 and 37: MARKNAD Byggsystemet ”Trälyftet
Page 38 and 39: PRODUKTION Vältorna med virke kan
Page 40 and 41: PRODUKTION Fortsättning: Askan kan
Page 42: NYHETER PASSIO N Vapen, optik och a
Page 45 and 46: Skogsmarknaden För annonsering, ri
Page 47 and 48: Tel. 0528-700 00, kvällar 0528-700
Page 49 and 50: KRANMAN ® - Din leverantör av ATV
Page 51 and 52: Kenjonugnen halverar din vedförbru
Page 53 and 54: Tomas Landers börjar på Skogsstyr
Page 55 and 56: FARMA - steget före! Modernt tänk

1 - ATL

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?