1 - ATL

Energin lyfter Södra
Medicin och livsmedel från träd. Egna
vindkraftverk. Större sågverk. Vinsthantering
och marknadsläge.
Det finns många ämnen att ta upp med
Södras koncernchef. Text & foto: Pär Fornling
MARKNAD Energin lyfter Södra
Konjunkturen är fortsatt stark
– speciellt för sågverken.
– Vi ser inga moln på himmeln
och tror det vänder uppåt
i USA det här året efter en liten
rekyl nedåt, säger Leif Brodén,
som enligt de senaste noteringarna
leder det 40:e största
skogsföretaget i världen.
Framför allt beror den framskjutna
placeringen på pappersmassan,
som också den har bra
tider.
I slutet av förra året höjdes
priset på barrmassa till 760 dollar
per ton (den högsta noteringen
sedan år 2000). Men för
att det ska forsätta uppåt konstaterar
Leif Brodén att också
papperstillverkarna måste få
igenom prishöjningar, vilket
varit motigt.
MASSABRUKEN är företagets
vinstmaskiner.
Utöver de tre fabrikerna i
Sverige har två i Norge tillkommit
och dörren hålls öppen för
ytterligare köp.
Bland annat har man tittat på
ett bruk i Nya Zeeland, för att
serva kunderna i Asien. Men den
affären föll och just nu är inget
på gång, enligt Leif Brodén.
Att växa har i sig inget egenvärde,
som många tyckte för
några år sedan.
– I dag kör ingen med snömoset
att du automatiskt blir
mer lönsam genom att bli större,
säger Leif Brodén och konstaterar
att det för Södras del
ska vara en god investering som
medför ökad produktivitet.
Att öka produktiviteten genom
en mängd små och stora
steg är mantrat som går genom
hela koncernen.
SÅGVERKEN har historiskt
sett alltid haft det relativt motigt.
– Vi jagar produktivitet överallt
i sågverksrörelsen. Nu
tycker jag vi nått division ett
och är på väg till elitserien, säger
han.
Vägen går över ökad produktion
med 50 procent, från 1,4
miljoner kubikmeter (år 2004)
till 2,1 år 2009.
För att klara det, plus en viss
ökning av massaproduktionen,
krävs ytterligare en miljon kubikmeter
timmer och en miljon
kubikmeter massaved till år
2010.
Både fler och mer leveranstrogna
medlemmar ska
bidra till virkesfl ödet (krav på
att den som är medlem också
ska leverera virke fi nns numera
i föreningens stadgar).
ENERGIN BIDRAR med en allt
större andel av koncernens
vinst.
Nästa nya tillskott tycks bli
vindkraftverk.
Under februari månad tar
sannolikt styrelsen beslut om
att bygga 2–3 vindkraftverk i
anslutning till massabruket i
Värö för 25–30 miljoner kronor
stycket. Om det slår väl ut kan
det bli fl er verk på de andra
bruken och kanske vid något
sågverk.
– Dels är det en ren investering,
dels är många skogsägare
intresserade av det här. Då är
det bra att vi bygger upp kunskap
och kan ge medlemmarna
hjälp med deras egna projekt.
Det gäller också juridisk vägledning
när andra vill bygga på
medlemmarnas marker, där vi
sett en del konstiga förslag, säger
Leif Brodén.
Möjligheterna att göra mer el
från massabruken är i stort sett
uttömda efter investeringar i
elturbiner vid alla de tre svenska
bruken.
TOTALT PRODUCERAS 1,8
TWh, varav 0,4 säljs externt till
allmänna nätet, vilket är en bra
affär.
Energin förväntas i år stå för
20–25 procent av företagets
vinst. Priset till skogsägaren för
råvaran till energi har däremot
inte rört sig mycket.
I dag får han eller hon runt
2 öre per KWh. Det kostar
ungefär 10 öre att frakta, till det
kommer lite administration,
vilket gör att kraftvärmeverket
köper råvaran för 13 öre och
skickar ut energin för 70 öre.
– Med ökad efterfrågan kommer
säkert priserna att stiga.
För vår del planerar vi att räkna
in energin som ett sortiment
vilket kan ge efterlikvid, då blir
det i alla fall kanske fyra öre.
– Dessutom funderar vi på
att marknadsanpassa vårt prissättningssystem
mer för att öka
våra andelar av marknaden.
Men målet är att komma åt
mer av förädlingsvärdet.
Nyligen togs beslut om att
göra pellets, som kanske ger 20
öre per KWh.
Egentligen tycker Leif Brodén
det är ett för litet steg, även
om den goda kalkylen för pellets
avgjorde.
Helst borde föreningen göra
el och värme direkt.
Fjärrvärme säljs redan från
bruken och några sågverk är på
gång.
Lite längre fram i tiden (kanske
5–7 år) väntar bioraffi naderier
som gör fordonsbränsle,
tillsammans med annan energi,
och matas med skogsfl is.
FORSKNINGEN blickar bortom
bränslen och annan mer
avancerad energianvändning,
även om det är en viktig del i
en allt mer omfattande fousatsning.
– På lång sikt måste det komma
nya energilösningar. Skogen
är för värdefull att elda upp,
åtminstone måste andra mer
värdefulla nyttigheter tas tillvara
först, säger Leif Brodén
och avslöjar att Södra forskar
kring att plocka ut ämnen ur trä
och bark för både livsmedel
och mediciner. Den hemliga
forskningen börjar nu närma
sig patentansökningar.
Andra framtidsområden
handlar om att ersätta plaster
och naturligtvis utveckla papper
med nya egenskaper.
KOOPERATIONEN i
stort har haft ett par
svarta år inom jordbruket,
med fl era lågvattenmärken
inom slakt, mjölk
och spannmål.
Man kan säga att Södra är
gynnat – om än av egen
kraft – av att vara i en lönsam
bransch. Men också
det är en utmaning.
Det handlar
om att både utveckla företaget
och låta medlemmarna få
del av framgången.
– Det är viktigt att lyfta fram
ägarrollen. Att uppleva sig som
delägare och inte bara leverantörer
och att se slutkunden
bortom den egna industrin.
I genomsnitt har medlemmen
gått in med 15 000 kronor i insats
och värdet har växt till
45 000 genom emissioner och
ränta. Men en rätt försiktig värdering
av koncernen visar att
det bakomliggande värdet snarare
är 300 000 kronor.
MAN FUNDERAR PÅ olika
sätt att tydliggöra andelen och
lyfta fram ägarrollen.
Här har Södra ett speciellt
ansvar som stor kooperativ
koncern, men när det gäller att
driva företaget är egentligen
inte uppdraget unikt.
– När vi tittar på avkastningen
för andra halvåret i fjol har
inget av de större skogsbolagen
samma nivåer. Och så ska det
vara. Som koncernchef måste
jag arbeta för att vi ska vara
minst lika effektiva som de andra
på marknaden. Vi kan inte
romantisera och gömma oss
bakom associationsformen.
32 VI SKOGSÄGARE 1/07