TILLVÄGAGÅNGSSÄTT OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT I ... - FSA

”Vi åkte omkring en hel vinter och tittade på hus när vi hade tillfällen. Och bara den här resan
att skapa drömmar för honom, det var ju guld värt. Det här är ju kanske möjligt för mig! Det
kanske är möjligt för mig att få ett hus, det kanske är möjligt för mig att få barn. Så att
återskapa en drömbild inför framtiden istället för det här skräckscenariot, det var egentligen
det.”
Genom att göra dessa handlingar visade rehabiliteringsledaren också att hon trodde på sin
klient. De har alla poängterat att det är viktigt att se personen som kompetent och ärligt tro på
att de skall klara av det de åtagit sig att göra. De långa processerna kräver tålamod och att mer
eller mindre vänta in rätt tillfälle genom att känna av dagsform och situation. Det gäller att ha
is i magen och se hur det går, och om det går illa snabbt rycka in för att finna lösningar på
problemet. Finns det flera problem att arbeta med får de hjälpa till att prioritera vad som är
viktigast att åtgärda.
Alla fyra berättelser visar också på olika roller som rehabiliteringsledaren intar för att
underlätta och inspirera klienten. Exempel på roller kan vara; att vara bollplank vid
funderingar, fixare vid problematiska situationer, medlare vid konflikter, säljare för att sälja in
ett rehabiliteringskoncept för att få arbetsgivare att vilja ta emot en praktikant, pedagog för att
undervisa i rehabilitering, myndighetsperson för att lättare komma fram över
myndighetsbarriärer, en rollmodell som man kan härma och ta efter och en arbetskamrat till
både arbetsgivare och klient att dela erfarenheter tillsammans med. Någon som finns med
både vid framgång och vid motgång. Dessa roller stödjer och coachar klienten att göra denna
stora och långsamma förändring från patient till delaktig samhällsmedborgare.
Avbrott
Rehabiliteringsledaren har kunskap om rehabiliteringsprocessens toppar och dalar och
erfarenheten säger att förändringar tar lång tid. De sträcker sig över år. För att ge stöd och
hålla kvar hoppet coachar rehabiliteringsledaren klienten i att ta ansvar över sitt eget mående
och söka rätt forum för sina problem. I dessa berättelser är det framförallt den psykiatriska
öppenvården som får hjälpa till och stå för annan professionell kunskap.
Rehabiliteringsledaren ser efter möjliga hot för att ha en beredskap att rycka ut om de
behöver, de söker andra alternativ om den första planen styper och de har vid problem tätare
kontakt med både arbetsgivare och klient för att öka kunskap, förståelse och tolerans för det
som inträffar.
19