TILLVÄGAGÅNGSSÄTT OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT I ... - FSA

ehabiliteringsprocess. De utgör då en slags inre karta som gör rehabiliteringen begriplig och
meningsfull för klienten. Det är dock en berättelse som varken arbetsterapeuten eller klienten
kan förutsäga resultatet av (story-making). Lundin och Olsson (2002) menar att varje
människa har ett behov av att se en mening med tillvaron, man behöver ett mål som ger hopp.
Om man har psykiska funktionshinder kan man behöva hjälp att formulera sina personliga
mål i livet, detta kan ske genom att man tillsammans skapar en individuell handlingsplan. För
att den skall bli realistisk måste rehabiliteringsledaren kartlägga individens behov av
samhällets stöd.
Resultaten visade på en mångfald av olika roller som rehabiliteringsledaren får inta.
Gahnström-Strandqvist (2003) visade i sin forskning att psykosocial rehabilitering också
kräver att arbetsterapeuten måste inta flera olika roller som till exempel expert, arbetsledare,
rollmodell och samarbetspartner i och utanför verksamheten för att kunna stötta sina klienter,
samt för att kunna öka deras aktivitetsförmåga och möjliggöra social delaktighet i samhället.
Den här studien visar på att detta gäller även för arbetslivsinriktad rehabilitering.
Respondenterna i denna studie har olika yrkesbakgrund men ett gemensamt synsätt och en
gemensam teoretisk referensram. De arbetar och har inspirerats av psykiatrisk rehabilitering
enligt Anthony och hans medförfattare (2002). Dessa författare argumenterade för att
använda tekniker, och ge individuellt anpassat stöd till att utveckla färdigheter och på så sätt
stödja återtagandet av värderade roller i en miljö som man själv valt att vara i. De ser detta
som stödjande i tillfrisknandeprocessen. Denna studie visar tydligt att rehabiliteringsldaren
arbetar efter denna metod. Genom att klienten får vara på en självvald arbetsplats med
anpassade arbetsuppgifter får de också möjligheten att se sig själva på ett nytt sätt. De får
möjlighet att genom stöd och coachning återta eller skapa sig nya roller i det öppna samhället,
att normaliseras och bli delaktiga.
Denna studie visar på att rehabiliteringsledaren med framgång lyckades med att uppnå sina
mål. Det vill säga få sin klient att känna tillfredställelse framgång och utveckla personskapet
genom sitt arbete på den öppna arbetsmarknaden. Wilcock (1998) reflekterade över att genom
att ”göra” något kunde man också ”vara någon”, existera och leva, och när man ”är någon”
leder det vidare till att man även kan ”bli någon”. Det vill säga, görandet i sig ger personen
erfarenheter och möjligheter att utveckla sin person. Hon menade vidare; att ha något att göra
eller att inte ha något att göra är mäktiga och avgörande orsaker till hälsa eller sjukdom och
25